Select your preferred input and type any Sanskrit or English word. Enclose the word in “” for an EXACT match e.g. “yoga”.
Amarakosha Search
Results for vita
Word Reference Gender Number Synonyms Definition āḥ 3.3.248 Masculine Singular praśnaḥ , vita rkaḥ āyuḥ Masculine Singular jīvita kālaḥ bhakṣitaḥ Masculine Singular glastam , annam , khāditam , liptam , bhuktam , grastam , abhyavahṛtam , gilitam , carvita m , aśitam , jagdham , psātam , pratyasitam kakudaḥ 3.3.99 Masculine Singular gosevita m , gopadamānam kam 3.3.5 Neuter Singular hastaḥ , vita staḥ labdham 3.1.105 Masculine Singular āsāditam , bhūtam , prāptam , vinnam , bhāvita m nūnam 3.3.258 Masculine Singular vita rkaḥ , paripraśnaḥ pragalbhaḥ 3.1.24 Masculine Singular pratibhānvita ḥ śubhaṃyuḥ 3.1.49 Masculine Singular śūbhānvita ḥ sudhā 3.3.109 Feminine Singular garvita ḥ , paṇḍitaṃmanyaḥ trātam 3.1.105 Masculine Singular guptam , trāṇam , rakṣitam , avita m , gopāyitam tulyam 2.9.47 Masculine Singular bhāvita m tyāgaḥ 2.7.31 Masculine Singular aṃhatiḥ , prādeśanam , vita raṇam , utsarjanam , apavarjanam , pratipādanam , viśrāṇanam , dānam , nirvapaṇam , sparśanam , visarjanam , vihāyitam vāsitam 1.2.135 Masculine Singular bhāvita m vilakṣaḥ 3.1.25 Masculine Singular vismayānvita ḥ vita ṇḍā3.5.9 Feminine Singular vita rdiḥFeminine Singular vedikā vita stiḥ2.6.84 Ubhaya-linga Singular dvādaśāṅgulaḥ vita tham1.2.22 Masculine Singular anṛtam
Monier-Williams Search
Results for vita
vita ḍP. -tāḍayati - (Ved. imperative -tāḍhi - , -tāḷhi - ,for -taḍḍhi - ), to strike back, dash to pieces ; to strike against (locative case ) ; to wound vita dbhāṣaṇaSee a -vi -t - . vita dbhāṣaṇaSee a -vit - . vita druf. Name of a river vita kṣP. -takṣati - , to cut off, cleave or split in pieces vita lan. Name of one of the seven hells (see pātāla - ) vita lan. depth of hell vita lalokam. the world or lower region of vitala - vita masmfn. free from darkness, light vita masSee . vita maskamfn. idem or 'mfn. free from darkness, light ' vita maskatāf. vita maskatāf. exempt from the quality of ignorance vita ṃsam. ( taṃs - ) any net or chain or apparatus for catching and confining beasts and birds (see vī -t - ; ava -t - and ut -taṃsa - ). vita nP. A1. -tanoti - , -tanute - (future -tāyitā - ), to spread out or through or over, cover, pervade, fill etc. ; to spread, stretch, extend (a net, snare, cord etc.) etc. ; to draw or bend (a bow) ; to spread out id est lay on, impose (a yoke) ; to apply (ointment) ; to extend, make wide (with tanv/as - ,the bodies, = to oppose or resist boldly ;with padāni - ,steps, = to stride ) ; to unfold, display, exhibit, manifest etc. ; to carry out, perform, accomplish (especially a rite or ceremony) ; to sacrifice ; to cause, effect, produce ; to make, render (two accusative ) vita naSee āhara -vitanā - . vita ṇḍam. (prob. connected with prec.) a sort of lock or bolt with three divisions or wards vita ṇḍam. an elephant vita ṇḍāf. cavil, captious objection, fallacious controversy, perverse or frivolous argument (especially in nyāya - ,"idly carping at the arguments or assertions of another without attempting to prove the opposite side of the question"see ) ( vitaṇḍātva -tva - n. Scholiast or Commentator ) etc. vita ṇḍāf. criticism vita ṇḍāf. a ladle, spoon vita ṇḍāf. Arum Colocasia vita ṇḍāf. equals karavīrī - vita ṇḍāf. equals śilā hvaya - vita ṇḍakam. Name of an author ( vitaṇḍakasmṛti -smṛti - f. his work ) vita ṇḍakasmṛtif. vitaṇḍaka vita ṇḍātvan. vitaṇḍā vita nitṛmfn. one who spreads or extends vita ntasāyyamfn. to be shaken or set in violent motion vita ntrīf. (Nominal verb īs - ) a string out of tune vita ntum. a good horse vita ntuf. a widow vita numf(vī - )n. (v/i - - ) extremely thin or slender vita numf(vī - )n. bodiless vita numf(vī - )n. having no essence or reality vita num. the god of love (see anaṅga - ) vita pP. A1. -tapati - , te - , (P. ) to give out heat ; to force asunder, tear, penetrate ; (A1. ; see ) to burn (intr.) ; to warm one's self or any member of the body Va1rtt. 1 : Causal -tāpayati - , to heat, warm vita ramfn. leading further away (as a path) vita ramSee sub voce, i.e. the word in the Sanskrit order vita ramind. (fr. 3. vi - + taram - ) farther, farther off, more distant (either in space or time), more vita rām idem or 'ind. (fr. 3. vi - + taram - ) farther, farther off, more distant (either in space or time), more ' vita raṇamfn. one who crosses or passes over vita raṇan. the act of crossing or passing over vita raṇan. leading over, transference : granting, bestowal, donation, gift vita raṇācāryam. Name of a preceptor vita rdi f. (said to be fr. tṛd - ) a raised and covered piece of ground in the centre of a house or temple or in the middle of a court-yard, verandah, balcony etc. ( also tardī - , tarddhī - and tarddhikā - ) vita rdikāf. (said to be fr. tṛd - ) a raised and covered piece of ground in the centre of a house or temple or in the middle of a court-yard, verandah, balcony etc. ( also tardī - , tarddhī - and tarddhikā - ). vita ritṛm. a granter, bestower (with genitive case ) vita rkP. -tarkayati - , to reflect, ponder, think, believe, suppose, conjecture, consider as or take for (accusative ) etc. ; to find out, ascertain vita rkam. conjecture, supposition, guess, fancy, imagination, opinion etc. vita rkam. doubt, uncertainty vita rkam. a dubious or questionable matter vita rkam. reasoning, deliberation, consideration vita rkam. purpose, intention vita rkam. a teacher, instructor in divine knowledge vita rkam. a particular class of yogī - s vita rkam. Name of a son of dhṛta -rāṣṭra - vita rkam. plural Name of the five principal sins vita rkaṇan. reasoning, conjecture, doubt vita rkapadavīf. the path of conjecture or supposition vita rkavatmfn. (speech) containing a conjecture or supposition vita rkitaSee a -vitarkita - . vita rkyamfn. to be considered, questionable, doubtful vita rturamind. (fr. Intensive ) alternately vita ṣṭamfn. hewn or carved out, planed, fashioned vita ṣṭaSee column 2 vita stamfn. (said to be fr. taṃs - ,or tas - ) equals upa -kṣīṇa - vita stāf. See below vita stāf. Name of a river in the Panjab (now called Jhelum or Bitasta or Bihat = the Hydaspes or Bidaspes [Ptolemy] of the Greeks;it rises in Kashmir; see pañca -nada - ) etc. ( vitastātva -tva - n. ) vita stāf. equals vi -tasti - (in tri -vitast/a - q.v ) vita stadattam. (for vitastā -d - see ) Name of a merchant vita stādrim. Name of a mountain vita stākhyan. Name of the habitation of the serpent-demon takṣaka - in kaśmīra - vita stāmāhātmyan. Name of work vita stāpurīf. Name of a town vita stātvan. vitastā vita stif. (once in m. ;prob. fr. tan - ) a particular measure of length (defined either as a long span between the extended thumb and little finger, or as the distance between the wrist and the tip of the fingers, and said to = 12 aṅgula - s or about 9 inches) etc. vita stideśyamfn. almost a vitasti - long vita tamfn. spread out, extended etc. vita tamfn. diffused, drawn (as a bow-string) vita tamfn. bent (as a bow) vita tamfn. covered, filled vita tamfn. prepared (as a road) vita tamfn. extensive, far-spreading, broad, wide ( vitatam am - ind. ) etc. vita tan. any stringed instrument (such as a lute etc.) vita tadhanvanmfn. one who has drawn a bow to its full stretch vita tādhvaramfn. one who has prepared a sacrifice vita tamind. vitata vita tatvan. extendedness, expansiveness, largeness vita tavapusmfn. having an elongated body vita tāyudhamfn. equals vitata -dhanvan - vita thaSee sub voce, i.e. the word in the Sanskrit order vita thamf(ā - )n. (fr. vi - + tathā - ,not so) untrue, false, incorrect, unreal, vain, futile (instrumental case "falsely"; thaṃ - kṛ - ,"to revoke, annul") etc. vita thamf(ā - )n. free from (ablative ) vita tham. Name of bharad -vāja - vita tham. of a particular class of domestic deities vita thābhiniveśam. inclination to falsehood ( vitathābhiniveśavat -vat - mfn. prone to falsehood ) vita thābhiniveśavatmfn. vitathābhiniveśa vita thamaryādamfn. incorrect in behaviour vita thaprayatnamfn. one whose efforts are futile or in vain vita thatāf. untruth, falsehood (accusative with gam - ,"to become a lie") vita thavācmfn. ( ) speaking a falsehood, lying vita thavādinmfn. ( ) speaking a falsehood, lying vita thayaNom. P. yati - , to render untrue, accuse of falsehood vita thīkṛP. -karoti - , to render vain or futile ; to remove, expel vita thyamfn. untrue vita tif. extent, length vita tif. spreading, extension, expansion, diffusion vita tif. excess vita tif. quantity, collection, cluster, clump (of trees etc.) vita tī, in compound for vi -tata - . vita tīkaraṇāf. spreading vita tīkṛP. -karoti - (pp. -kṛta - ), to stretch out, expand vita tkaraṇa See a -vi -t - . vita totsavamfn. one who has arranged a festival vita tyaNom. A1. yate - , to stretch, expand, be diffused abhisāntvita mfn. conciliated, pacified abhivita n (Imper. 2. sg. -tanu - ) to stretch (the string) over or across (the bow) : P. A1. (3. plural -tanvanti - , -tanvate - ) to stretch over, cover adroghāvita mfn. loving freedom from malice or treachery āharavita nā gaRa mayūra -vyaṃsakā di - ajīvita n. non-existence, death. akarmānvita mfn. unoccupied akarmānvita mfn. disqualified. amanuṣyaniṣevita mfn. not inhabited by men. āmīvita mfn. pressed, opened by pressure ananvita mfn. unconnected, inconsecutive, desultory, incoherent, irrelevant, irregular ananvita mfn. not attended with, destitute of. antarbhāvita mfn. included, involved. anudhāvita mfn. pursued, run after (literally or figuratively). anupradhāvita mfn. hurried, eager anuvita n to extend all along or all over anvita mfn. gone along with anvita mfn. joined, attended, accompanied by, connected with, linked to anvita mfn. having as an essential or inherent part, endowed with, possessed of, possessing anvita mfn. acquired anvita mfn. reached by the mind, understood anvita mfn. following anvita mfn. connected as in grammar or construction. āplāvita mfn. inundated, overflowed arthānvita mfn. possessed of wealth, rich arthānvita mfn. possessed of sense, significant. asaṃbhāvita mfn. idem or 'mfn. inconceivable, incomprehensible, impossible ' asaṃbhāvita mfn. unworthy of (genitive case ) āśaṅkānvita mfn. apprehensive, doubting āśaṅkānvita mfn. uncertain āśaṅkānvita mfn. afraid. āśānvita (āśā nvita - ) mfn. having hope. asevita mfn. neglected, unattended to asevita mfn. abstained from. āsevita mfn. frequented āsevita mfn. practised assiduously. āśrāvita pratyāśrāvita n. dual number address and response, Jaim aśruplāvita n. a flood of tears atigarvita mfn. very conceited. atisrāvita mfn. caused to flow excessively (as a wound) ātmasambhāvita mfn. self-conceited, proud, ibidem or 'in the same place or book or text' as the preceding audaśvita and audaśvitka - mfn. (fr. uda -śvit - ), dressed with or made of buttermilk, like buttermilk avibhāvita mfn. unperceived (as indistinct voice or speech) avita avit/ṛ - , avithya - . See ss.vv. avita mfn. ( av - ). protected (see /adroghā vita - .) avita dbhāṣaṇa See a -vitatkaraṇa - . āvita n A1. (parasmE-pada -tanvāna - ) to spread over (as rays of light) avita raṇa n. not transferring, avita rka m. Name of a man avita rkita mfn. unforeseen avita tha mfn. not untrue, true etc. avita tha mfn. not vain or futile See below avita tha n. a species of the atyaṣṭi - metre. avita thābhisandhi mfn. whose intentions are not futile id est successive avita thakriya mfn. whose work is not vain or ineffectual avita tham ind. not falsely, according to truth avita thehita mfn. whose wishes are not frustrated avita thena ind. idem or 'ind. not falsely, according to truth ' , (ājñam - ) avitathāṃ - 1. kṛ - , or avitathī - 1. kṛ - ,"to make true or effective", fulfil (an order) avita thikṛ See above. avita tkaraṇa (and a -vitad -bhaṣaṇa - ) n. (with the pāśupata - s) doing (and speaking) what in general is held to be unsuitable or nonsensical (vi -tad - ) but is admitted by the pāśupata - s from their own view. avita ve Vedic or Veda infinitive mood av - q.v ayānvita mfn. fortunate, lucky ayānvita m. Name of śaṃkarācārya - bahumūlaphalānvita mfn. provided or furnished with many roots and fruits bahuvyālaniṣevita mfn. infested or inhabited by many snakes or wild beasts balānvita mfn. possessed of Power, powerful, strong balānvita mfn. suggestive of power balānvita mfn. leading an army bhagevita (equals bhage - + avita - ), satisfied with good fortune or prosperity bhāvasamanvita mfn. endowed with existence, existing, living (others"endowed with the faculty of meditation") bhavita mfn. equals bhūta - , become, been bhāvita mfn. (fr. Causal ) caused to be, created, produced, obtained, got etc. bhāvita mfn. (in fine compositi or 'at the end of a compound' ) made to become, transformed into bhāvita mfn. manifested, displayed, exhibited bhāvita mfn. cherished protected, fostered, furthered, promoted etc. bhāvita mfn. cultivated, purified (See compound below) bhāvita mfn. well-disposed, good-humoured bhāvita mfn. elated, in high spirits bhāvita mfn. thought about, imagined, fancied, conceived, known, recognised etc. bhāvita mfn. proved, established bhāvita mfn. meant or destined for (locative case ) bhāvita mfn. convicted bhāvita mfn. soaked in, steeped, infused bhāvita mfn. perfumed with, scented bhāvita mfn. pervaded or inspired by, occupied or engrossed with, devoted to, intent upon (instrumental case or compound ) bhāvita mfn. directed towards, fixed upon bhāvita mfn. (in arithmetic ) involving a product of unknown quantities bhāvita n. a result or product obtained by multiplication (often expressed by the first syllable bhā - ) (see ) . bhāvita bhāvana mfn. being one's self furthered and furthering others bhāvita buddhi mfn. one who has cultivated or purified his mind bhāvita ka n. equals bhāvita - n. bhāvita vat mfn. one who has imagined or conceived or infused etc. bhavita vya mfn. equals bhavanīya - bhavita vya n. equals vya -tā - bhavita vya n. impersonal or used impersonally also with two instrumental case exempli gratia, 'for example' mayā tavā nucareṇa bhavitavyam - ,"I must become thy companion" bhavita vyatā f. the bring about to be, inevitable consequence, necessity, fate, destiny bhayānvita mfn. filled with fear, alarmed carvita mfn. chewed carvita carvaṇa n. "chewing the chewed", tedious reiteration carvita pātra n. a spitting-pot carvita pātraka n. idem or 'n. a spitting-pot ' chidrānvita mfn. having weak points cyāvita mfn. expelled from (ablative ) cyāvita mfn. caused to fall daivānvita mfn. favoured by destiny dayānvita (yā n - ) mfn. full of pity. devita ma See deva - . devita mā f. deva devita vya mfn. to be gambled (impersonal or used impersonally ) devita vya n. gambling dhanagarvita mfn. proud of money dhanānvita mfn. endowed with riches, wealthy dharaṇānvita mfn. endowed with a good memory dhāvita mfn. running, having begun to run, kath - . dhāvita mfn. purified, clean dhavita vya mfn. to be fanned digvibhāvita mfn. celebrated or known in all quarters dīrghabāhugarvita m. "proud of having long arms", Name of a demon drāvita mfn. made to run or fly, chased drāvita mfn. melted, liquefied drāvita mfn. softened, mollified dravyagarvita mfn. proud of money duḥkhānvita mfn. accompanied with pain, filled with grief. distressed duḥkhaśokasamanvita mfn. idem or 'mfn. feeling pain and sorrow ' durvita rka mfn. difficult to be discussed or understood durvita rkya mfn. difficult to be discussed or understood duṣṭānvita mfn. defiled, rendered impure dvijaniṣevita mfn. inhabited by birds dvita m. "second", Name of an āptya - (sub voce, i.e. the word in the Sanskrit order ; see trit/a - ) dvita m. (according to some he is the author of ;to others, son of atri - and author o ) dvita vana m. Name of a man (see dvaitavana - ). dvita ya mfn. consisting of two, twofold, double dvita ya mfn. plural (e - or ās - , ) two, both (each thought of as a plurality exempli gratia, 'for example' mountains and trees) dvita ya n. a pair or couple ekadeśavibhāvita mfn. convicted of one part of a charge garvita mfn. (gaRa tārakā di - ) haughty, conceited, proud of (in compound ) (with instrumental case ) gatajīvita mfn. idem or 'mf(ā - )n. exanimate, dead ' gauravita mfn. highly esteemed gaRa tārakā di - . gaurīvita mfn. equals ri -vīta - gaurīvita n. Name of several sāman - s govita ta for -vinata - , . guṇānvita mfn. idem or 'mfn. having qualities ' , guṇānvita mfn. endowed with virtues, excellent (in fine compositi or 'at the end of a compound' with rūpa - ) guṇānvita mfn. auspicious (a nakṣatra - ) harṣānvita mfn. full of joy, happy harṣasamanvita filled with joy, joyful, w. hatajīvita n. idem or 'n. a blighted or wrecked life ' hatajīvita n. despair of life hatajīvita mfn. deprived of life or hope, overcome with despair icchānvita (icchā nvita - ) mfn. having a desire, wishing, wishful. jarānvita (rā n - ) mfn. equals -vat - javita n. running javita vin - , vina - , etc. See jav/a - . jīvita mfn. living jīvita mfn. lived through (a period of time) jīvita mfn. (with or without punar - ) returned to life jīvita mfn. enlivened, animated jīvita n. a living being jīvita n. life , etc. jīvita n. (in fine compositi or 'at the end of a compound' f(ā - ). ) jīvita n. duration of life jīvita n. livelihood (varia lectio ) jīvita n. see a - - . jīvita bhūta mfn. "having lived", dead jīvita da mfn. giving life jīvita gridhnutā f. great desire for life jīvita gupta m. Name (also title or epithet) of two kings of magadha - , jīvita hārin mfn. destroying life jīvita jñā f. "knowing life", an artery jīvita kāla m. duration of life jīvita kṣaya m. loss of life, death jīvita maraṇa n. death, in life, ibidem or 'in the same place or book or text' as the preceding jīvita nātha m. "life-lord", a husband jīvita pradāyin mfn. life preserving, ibidem or 'in the same place or book or text' as the preceding jīvita priya mfn. as dear as life jīvita sama mfn. equals -priya - jīvita saṃśaya m. risk or danger of life jīvita sarvasva n. the whole essence of life, jīvita tṛṣṇā f. thirst for life, jīvita vya n. impersonal or used impersonally to be lived jīvita vya n. possibility of living jīvita vya n. the life to be expected (till death), duration or (plural ) enjoyments of life jīvita vya n. possible return to life jīvita vyasaṃdeha m. danger of life, . jīvita vyaviṣaya m. duration of life, jīvita vyaya m. waste or sacrifice of life jīvita yopana mfn. oppressing living beings kālasamanvita mfn. "possessed by death", dead kampānvita mfn. affected with trembling, agitated. kāraṇānvita mfn. possessed of a cause or reason, following as an effect fr. its cause. kaṣāyānvita mfn. having astringent properties, styptic kaṣāyānvita mfn. harsh kautūhalānvita mfn. eager, vehement, curious kavita ma (kav/i - - ) mfn. wisest kavita ra (kav/i - - ) mfn. wiser kharvita mfn. (anything) that has become dwarfish khedānvita mfn. distressed, pained. klavita mfn. uttered hesitatingly, stammered kopasamanvita mfn. affected by anger. kriyānvita mfn. practising ritual observances. krodhānvita mfn. wrathful, angry. krodhasamanvita mfn. filled with anger. kṛpānvita mfn. pitiful, merciful, compassionate. kṣamānvita mfn. endowed with patience, patient, forgiving (with locative case ) kṣīṇajīvita mfn. one who has no means of subsistence kṣudhānvita (dhā n - ) mfn. afflicted with hunger kṣuttṛṣānvita mfn. suffering from hunger and thirst kulānvita mfn. sprung from a noble family kulaśīlasamanvita mfn. idem or 'mfn. endowed with a noble character or disposition ' kuṣṭhānvita mfn. afflicted with leprosy. lāghavānvita mfn. possessed of brevity lajjānvita (lajjā nv - ) mfn. possessed of shame, modest, bashful lakṣaṇānvita mfn. endowed with good marks, lucky lavita vya mfn. to be cut ( lavitavyatva -tva - n. ) lavita vyatva n. lavitavya lobhānvita mfn. possessed of covetousness, avaricious, greedy madhūdaśvita n. buttermilk with honey or sweet milk with water mahāgaurīvita n. Name of a sāman - manasvita ra mfn. wiser, cleverer mavita mfn. bound, strung, tied māyānvita (māyā nv - ) mfn. possessing illusion, deceitful mlecchataskarasevita mfn. infested by barbarians and robbers mradimānvita mfn. endowed with softness, mild, kind mṛgavyālaniṣevita mfn. infested by wild beasts and serpents mudānvita (dā nv - ) mfn. filled with joy, pleased, delighted munisevita m. a kind of wild grain or rice mūtrabhāvita mfn. equals -kṛśa - nirjīvita mfn. equals -jīva - nirjīvita tva n. nirvita rka mfn. unreflecting, inconsiderate niṣevita mfn. visited, frequented, occupied, held, practised, observed, approached resorted to, attended, served, honoured, obeyed niṣevita vya mfn. to be practised or observed or used or enjoyed nisevita vya wrong reading for ni -ṣ - . niṣṭhīvita n. ( ; niṣṭhivitā tā - f. ) equals ṣṭhīva - . pallavita mfn. sprouted, having young shoots (taṃ vṛkṣaiḥ - ,"young shoots have been put forth by the trees") pallavita mfn. spread, extended (alaṃ pallavitena - ,"enough of further amplification", A.) pallavita mfn. (in fine compositi or 'at the end of a compound' ) filled, full of pallavita mfn. dyed red with lac pallavita m. the red dye of the lac insect pañcataponvita mfn. idem or 'mfn. sitting between the 5 fires (see )' paribhāvita mfn. enclosed, contained paribhāvita mfn. penetrated, pervaded paribhāvita mfn. conceived, imagined paribhāvita tva n. ( wrong reading for bhāṣita -tva - ) paridevita mfn. (wrong reading -vedita - ) lamented, bewailed etc. paridevita mfn. plaintive, miserable ( paridevitam am - ind. ) paridevita n. wailing, lamentation paridevita n. impersonal or used impersonally with instrumental case exempli gratia, 'for example' taṃ -rāmeṇa - ,"wailing was made by R." paridevita m ind. paridevita parigarvita mfn. ( garv - ) very proud or arrogant parisāntvita mfn. consoled, conciliated parivita rka m. thought or anything thought of parivita rka m. examination parjanyajinvita (j/an - ) mfn. impelled by parjanya - parvita m. a species of fish, Silurus Pabda paścāttāpasamanvita mfn. smitten by repentance, regretful ( ) pavita mfn. purified, cleansed pavita n. black pepper pāvita mfn. (fr. pū - , Causal ) cleansed, purified pinvita mfn. swollen, swelling, full plavita n. swimming or springing plāvita mfn. made to swim or overflow, deluged, soaked, moistened or covered with (compound ) etc. plāvita mfn. washed away, removed, destroyed plāvita mfn. lengthened, prolated (as a vowelSee pluta - ) plāvita n. inundation, food, deluge plāvita n. a song in which the vowels are prolated prabhāpallavita mfn. overspread with lustre prabhāvita ( ) mfn. powerful, mighty. pradhāvita mfn. run away, set out, started prahīṇajīvita mfn. one who has abandoned life, dead, slain prajavita mfn. driven on, impelled prajavita mfn. (in fine compositi or 'at the end of a compound' ) urged on, incited, summoned by (equals pra -codita - ) prastāvita mfn. (fr. Causal ) caused to be told or related, mentioned prasūnavita ti f. a nosegay, pratibhānvita mfn. intelligent, wise pratibhānvita mfn. confident, hold pratijīvita n. idem or 'n. ( jīv - ) returning to life, resuscitation ' pratiṣṭhānvita mfn. possessed of fame, celebrated pratyāśrāvita ( ) n. idem or 'n. ( ) the ejaculatory response (a particular sacrificial formula).' pratyutkrāntajīvita mfn. one whose life is about to pass away, almost dead pravita pta mfn. ( tap - ) scorched up, pained with heat pravita ta mfn. ( tan - ) spread out, expanded, wide etc. pravita ta mfn. undertaken, begun pravita ta mfn. arranged pravita ta mfn. dishevelled priyajīvita mfn. loving life priyajīvita tā f. love of life rāgānvita mfn. having colour or dye, coloured rāgānvita mfn. affected by passion or desire rajatānvita mfn. adorned with silver rājatānvita mfn. covered or overlaid with silver rājīvinījīvita vallabha m. "beloved of the lotus plant", the moon raṇvita mfn. joyous, gay (only f. dual number raṇvite - equals śabdite - , stute - ,or paras -paraṃ - gacchantyau - ; see raṇv - ). ravita n. precipitation, hurry rāvita mfn. (fr. Causal ) sounded, made to resound, filled with sound or noise rāvita n. sound, noise ravita naya m. "son of the sun", Name of the planet Saturn ravita naya m. of yama - rogānvita mfn. affected by disease, sick rudhiraplāvita mfn. swimming with blood, soaked in blood ruganvita mfn. attended with pain, painful. ruṣānvita (ruṣā nv - ) mfn. filled with anger, full of wrath sabhāraṇyavita ṅkavat (sabhā r - ), mfn. one to whom the sabhā - and araṇya -parvan - (of the mahā -bhārata - ) are the highest point sākṣibhāvita mfn. proved by an eye-witnesses, established by testimony samabhityaktajīvita mfn. one who has quite renounced his life śamānvita mfn. devoted to quietism samanvita mfn. connected or associated with, completely possessed of, fully endowed with, possessing, full of (instrumental case or compound ) etc. samanvita mfn. corresponding or answering to (compound ) samāsevita mfn. practised, followed, employed, served sambhāvita mfn. brought together, brought about etc. sambhāvita mfn. seized, grasped sambhāvita mfn. thought highly of, esteemed, honoured, respected etc. sambhāvita mfn. honoured or presented with (instrumental case ) sambhāvita mfn. considered, supposed, conjectured, reflected etc. sambhāvita mfn. suited, adequate, fit for, possible, probable sambhāvita n. conjecture, supposition sambhāvita tama mfn. most honoured or respected sambhāvita tara mfn. more honoured or esteemed, more confided in sambhāvita vya mfn. equals bhāvayitavya - (varia lectio bhāvanīya - ) saṃjīvita mfn. (fr. Causal ) vivified, enlivened, animated saṃniṣevita mfn. ( sev - ) served, frequented, inhabited by (instrumental case ) samparityaktajīvita mfn. (a battle) in which expectation of life is abandoned saṃsevita mfn. frequented, served etc. (see gaRa kṛtā di - ). saṃśrāvita mfn. (fr. idem or 'mfn. having an announcer ' ) read out or aloud saṃvita rk P. -tarkayati - , to deliberate about, reflect upon śaṅkānvita (śaṅkā nv - ) mfn. filled with doubt, apprehensive, afraid śaṅkharāvita n. a sound of conches sāntvita mfn. soothed, comforted, conciliated śārdūlamṛgasevita mfn. frequented by tigers and deer sarvaratnasamanvita mfn. possessed of all jewels sarvasādhuniṣevita m. "honoured by all good people", śiva - śāstrānvita mfn. conformable to doctrine or rule sāvaśeṣajīvita mfn. one whose life is not yet finished, having yet time to live savita ra Nom. P. rati - , to be like the sun, resemble the sun (see next) savita rka mfn. accompanied with reason or thought savita rkam ind. thoughtfully savita ve See 2. sū - . sevita mfn. dwelt in, visited, frequented, followed, served etc. (See sev - ) sevita mfn. furnished or endowed with, abounding in (compound ) sevita n. = sevi - 1 sevita manmatha mfn. addicted to love or amorous enjoyments sevita vya mfn. (for 2. See below) to be frequented or inhabited sevita vya mfn. to be followed or practised etc. sevita vya mfn. to be tended or taken care of sevita vya mfn. (for 1. See above) to be sewn siddhasevita m. "honoured or worshipped by siddha - s", Name of a form of bhairava - or śiva - (equals baṭuka -bhairava - ) siṃhavyāghraniṣevita mfn. inhabited by lions and tigers ślakṣṇarūpasamanvita mfn. having a smooth (or slender) form (applied to the sacrificial post) śokaduḥkhasamanvita mfn. affected by sorrow and pain śokānvita mfn. filled with sorrow somātipavita mfn. excessively purged by the soma - -juice (which, if drunk in excess, is supposed to pass through the nose, ears, and other apertures of the body) śraddhānvita (śraddhā nv - ) mfn. endowed with faithfulness, believing śraddhāsamanvita mfn. equals śraddh/anvita - śrāvita mfn. (fr. Causal of 1. śru - ) caused to be heard, announced, proclaimed, communicated śrāvita mfn. called, named śrāvita mfn. taught, informed of (accusative ) etc. śrāvita n. (in ritual) , call, cry, exclamation srāvita mfn. caused to flow, liquefied sravita ve See root above. śrutānvita mfn. acquainted with or conforming to the veda - stavita vya mfn. to be praised etc. ṣṭhevita vya mfn. to be spit or spit out sthirajīvita mfn. long-lived, tenacious of life śubhānvita mfn. endowed with prosperity or good fortune, happy, prosperous śubhasamanvita mfn. endowed with beauty, charming subhāvita mfn. well soaked sujīvita n. a happy life sujīvita n. it is easily lived by any one (instrumental case ) sujīvita mfn. living happily, enjoying life sukhaduḥkhasamanvita mfn. feeling pleasure and pain sukhānvita mfn. attended with happiness, happy susāntvita mf(ā - )n. thoroughly conciliated susevita mfn. well served (as a king) suvita See sub voce, i.e. the word in the Sanskrit order suvita mfn. (fr. 5. su - + ita - ; see sv -it/a - ) easy of access or to traverse, prosperous (as a path) suvita mfn. faring well suvita n. a good path, prosperous course (opp. to dur -ita - ) suvita n. welfare, prosperity, fortune, good luck suvita la m. a particular form of viṣṇu - suvita ta mfn. well spread (as a net) śvāpadasevita mfn. frequented or infested by wild beasts śvita mfn. white śvita n. whiteness svita n. equals suvita - , welfare, luck tāṇḍavita mfn. "moving round in a wild dance", fluttering tathābhavita vyatā f. the necessity of being so trapānvita (pā n - ) mfn. bashful. trivita sta mfn. 3 spans long trivita sta n. 3 spans tyaktajīvita mfn. one who has given up all expectation of life, ready to abandon life (in compound ) udakprasravaṇānvita mfn. having an outlet towards the north udbhāvita mfn. caused to exist, created, produced ugrasevita mfn. inhabited by violent beings ujjihānajīvita mfn. one whose life is departing, about to die, ujjīvita madālasa Name (also title or epithet) of a drama. upasāntvita mfn. appeased, made quiet uṣmānvita mfn. filled with rage vākchalānvita mfn. equivocating, evasive vakroktijīvita n. Name of work vaṃśavita ti f. a clump or thicket of bamboos vaṃśavita ti f. family descent vasantavita la m. Name of a form of viṣṇu - vayorūpasamanvita mfn. endowed with youth and beauty vibhāvita mfn. (fr. Causal ) caused to arise or appear etc. vibhāvita tva n. the state of being perceived or judged vidhāvita mfn. run in different directions, dispersed vidrāvita mfn. caused to disperse, driven away, defeated, routed R vidrāvita mfn. liquefied, fused vidūrodbhāvita n. equals ra -ja - vijīvita mf(ā - )n. lifeless, dead viklavita n. timid or despondent language vikurvita n. the assuming of various shapes vinayānvita mfn. endowed with modesty, humble viplāvita mfn. (fr. Causal ) made to float or drift about, divulged, confused, etc. viplāvita mfn. confounded, ruined, lost vīrasamanvita mfn. attended or accompanied by heroes. virāvita mfn. (fr. idem or 'mfn. (fr. Causal ) causing clamour or roar ' ) made to resound, filled with noise vīryānvita mfn. possessed of strength, powerful vismayānvita mfn. filled with astonishment or wonder visrāvita mfn. (fr. idem or 'n. (fr. Causal ) causing to flow (blood, matter etc.) , bleeding ' ) wasted away, caused to flow out, bled visrāvita vya mfn. (fr. idem or 'mfn. (fr. idem or 'n. (fr. Causal ) causing to flow (blood, matter etc.) , bleeding ' ) wasted away, caused to flow out, bled ' ) equals next vivarmadhvajajīvita m. (a warrior) who has been deprived of armour and banner and life vrīḍānvita (vrīḍā n - ) mfn. ashamed, bashful, modest vyasanānvita mfn. involved in or overwhelmed with calamity vyathānvita (vyathā nv - ) mfn. idem or '(vyathā t - ) mfn. suffering pain, pained ' vyutkrāntajīvita mfn. one whose life has departed, lifeless, dead yajñabhāvita mfn. honoured with sacrifice (as the gods) yaśomedhāsamanvita mfn. possessing fame and intelligence yathāsambhāvita ( ) mfn. as far as possible, compatible or corresponding. yavānvita mfn. having barley
Apte Search
Results for vita 74 results
vita ḍ वितड् 1 P. To strike, wound. vita druḥ वितद्रुः f. N. of a river in the Panjāb. vita lam वितलम् The second of the seven lower regions under the earth; see पाताल or लोक. vita mas वितमस् वितमस्क a. 1 Light. -2 Free from darkness or the quality of ignorance (तमस्). -3 Pure, blemishless; ख्याते तस्मिन् वितमसि कुले जन्म कौलीनमेतत् Ve.2.11. vita ṃsaḥ वितंसः 1 A bird-cage. -2 A rope, chain, fetter &c. to confine beasts or birds. vita ṃsaḥ वितंसः 1 A cage, a cage or net for confining beasts or birds. -2 An aviary. -3 A place for preserving game. vita n वितन् 8 U. 1 To spread, stretch; स्फुरितविततजिह्वः Mk. 9.12; Ki.15.53; Śi.5.38;14.53. -2 To cover, fill; प्रस्वेदबिन्दुविततं वदनं प्रियायाः Ch. P.9; यो वितत्य स्थितः खम् Me.6. -3 To form, make; श्रेणीबन्धाद् वितन्वद्भिरस्तम्भां तोरणस्रजम् R.1.41; Ki.16.51. -4 To stretch, string (as a bow); वितत्य किरतोः शरान् U.6.1; वितत्य शार्ङ्गम् Bk.3.47. -5 To cause, produce, create, give, bestow; V.1.4. -6 To write to compose (as a work); विराट- पर्वप्रद्योती भावदीपो वितन्यते. -7 To do or perform (as a sacrifice or any other rite); यज्वभिः संमृतं हव्यं विततेष्व- ध्वरेषु सः. Ku.2.46. -8 To unfold, manifest, exhibit, show; स्मरसि रुदितैः स्नेहाकूतं तथाप्यतनोदसौ Māl.9.11. -9 To perform, carry out, accomplish. -1 To prepare, make ready. vita ṇḍā वितण्डा 1 A captious objection, idle carping a frivolous or fallacious argument or controversy one of the sixteen padārthas or categories in Nyāya philosophy); स (जल्पः) प्रतिपक्षस्थापनाहीनो वितण्डा Gaut. S. -2 Wrangling, captious criticism in general. -3 A spoon, ladle. -4 Benzoin. -5 The oleander plant. vita ṇḍaḥ वितण्डः 1 An elephant. -2 A sort of lock or bolt. vita ntrī वितन्त्री A disordered or discordant lute; श्रोतुर्वितन्त्री- रिव ताड्यमाना Ku.1.45. vita ntuḥ वितन्तुः A good horse. -f. A widow. vita nu वितनु a. 1 Delicate. -2 Beautiful. -3 Slender. -4 Bodiless. -नुः The god of love. vita p वितप् 1 Ā. To shine; रविर्वितपते$त्यर्थम् Bk.8.14. -2 To warm, heat. -3 To warm oneself. vita raṇam वितरणम् 1 Crossing over. -2 A gift, donation, present; पूर्णाशा बहवः कृता वितरणैर्येन त्वया याचकाः Subhāṣ. -3 Giving up, leaving, abandoning. -4 Leading over, transference. vita rk वितर्क् 1 U. 1 To guess, conjecture. -2 To think, suppose, believe. -3 To reflect, reason. -4 To expect, anticipate. -5 To find out, discover, ascertain. vita rkaḥ वितर्कः 1 Argument, reasoning, inference. -2 Guess, conjecture, supposition, belief; शिरीषपुष्पाधिकसौकुमार्यौ बाहू तदीयाविति मे वितर्कः Ku.1.41. -3 Fancy, thought; राग- ग्राहवती वितर्कविहगा Bh.3.45. -4 Doubt; नुनोद तस्य स्थल- पद्मिनीगतं वितर्कम् Ki.4.5;13.2. -5 Deliberation, discussion. -6 A teacher in divine knowledge. -7 False or adverse conjecture; वितर्कं निश्चयाज्जयेत् Mb.12.274.11. -8 Purpose, intention. -Comp. -पदवी the path of conjecture. vita rkaṇam वितर्कणम् 1 Reasoning. -2 Conjecturing, guessing. -3 Doubt. -4 Discussion.
वितर्दिः vitardiḥ र्दी rdī वितर्दिका vitardikā
वितर्दिः र्दी वितर्दिका f. 1 A raised seat of a quadrangular shape in a court-yard; वितर्दिशतशोभितम् (रामवेश्म) Rām.2.15.31,8.2; वध्यन्ते च वितर्दिकाः प्रतिदिशं कृत्तै रतोमूर्धभिः Mv.6.24. -2 A balcony, verandah.
वितर्द्धिः vitarddhiḥ र्द्धी rddhī वितर्द्धिका vitarddhikā
वितर्द्धिः र्द्धी वितर्द्धिका f. See वितर्दि &c. vita stā वितस्ता N. of a river in the Punjab called Hydaspes by the Greeks and now called Jhelum or Betustā. vita stiḥ वितस्तिः [वौ तसेः तिः Uṇ.4.189] A measure of length equal to 12 aṅgulas (being the distance between the extended thumb and the little finger); तेनेदमावृतं विश्वं वितस्तिमधितिष्ठति Bhāg.2.6.16. vita ta वितत p. p. 1 Spread out, extended, stretched; अमुं यज्ञं विततमेयाय Ch. Up.1.1.7. -2 Elongated, large, long, broad; विततवपुषा महाहिना Ki.12.22; भवति वितत- श्वासोन्नाहप्रणुन्नपयोधरम् Māl.1.15. -3 Performed, accomplished, effected; विततयज्ञः Ś.7.34. -4 Covered. -5 Diffused. -6 Gone away; शब्दवेध्यं च विततम् Rām 1.5. 2. -7 Drawn (as a bow string). -8 Bent (as a bow); (see तन् with वि). -तम् 1 Any stringed instrument, such as a lute &c. -2 A shoot, tendril (प्रतान); विचिताश्च महागुल्मा लताविततसंतताः Rām.4.47.12. -Comp. -उत्सव a. one who has arranged a festival. -धन्वन् a. one who has fully drawn or stretched his bow. vita tha वितथ a. 1 Untrue, false; आजन्मनो न भवता वितथं किलो- क्तम् Ve.3.13;5.41; R.9.8. -2 Vain, futile; as in वितथप्रयत्न R.2.42. -Comp. -मर्याद a. incorrect in behaviour. vita thayati वितथयति Den. P. To make false; वितथयति न जातु मद्वचो$साविति Śi.7.8. vita thya वितथ्य a. False; see above. vita tiḥ विततिः f. 1 Extension, expansion; व्रततिविततिभिस्तिरो- हितायाम् Śi.7.45; Ki.6.18. -2 Quantity, collection, cluster, clump; वंशविततिषु विषक्तपृथुप्रियबालाः Ki.12.47. -3 A line, row; यदकालमेघविततिर्व्ययूयुजत् Māl.9.47. ananvita अनन्वित a. [न. त.] Unconnected. -2 Irregular, desultory; irrelevant, incoherent. -3 Not attended with, devoid of; as पुत्र˚, भार्या˚ &c. anvita अन्वित p. p. 1 Followed or attended by, in company with, joined by; अमात्यपुत्रैः सवयोभिरन्वितः R.3.28. -2 Possessed of, having, possessing, endowed with; full of, seized or struck with, overpowered by; with instr. or in compound; कुलान्वितं कुकुलजा निन्दन्ति Pt. 1.415; धैर्य˚; गुण˚, वित्त˚; विस्मय˚ struck with wonder; भय˚, क्रोध˚, लोभ˚ &c. &c. -3 Connected with, linked to, following (as a consequence). -4 Connected grammatically; वर्णाः पदं प्रयोगार्हानन्वितैकार्थबोधकाः S. D.9. -5 Understood, reached by the mind. -6 Suitable, befitting; तपसा चान्वितो वेषस्त्वं राममहिषी ध्रुवम् Rām.5.33. 13. -Comp. -अर्थ a. having a meaning which is easily understood from the context. ˚वादः-अभिधानवादः a doctrine of the Mīmāṁsakas that words in a sentence convey meanings not independently or generally, but as connected with one another in that particular sentence; see अभिहितान्वयवादिन् under अभिधा and K. P.2. ayānvita अयान्वित a. Fortunate, lucky; R.4.26. -तः N. of Śaṅkarāchārya. āvita n आवितन् 8 Ā. To spread over (as rays of light); त्रील्लोकानावितन्वाना Bhāg.5.2.37. āsevita आसेवित p. p. 1 Performed, done. -2 Repeated. -तम् Performance. audaśvita औदश्वित श्वित्क a. (-ती, की f.) [उदश्वित् अण् ठक् वा] P.IV.2.19; and VII.3.51. Made of, or seasoned with, butter-milk. -तम् Butter-milk with an equal proportion of water. kharvita खर्वित a. (anything) That has become dwarfish; निशुम्भभरनम्रोर्वीखर्विताः पर्वता अपि Ks.51.1. garvita गर्वित a. [गर्व् कर्त्तरि क्त, गर्वो जातो$स्य तार˚ इतच् वा] 1 Proud, haughty. -2 Conceited. -म् Pride (same as गर्व); न मे गर्वितमायस्तं सहिष्यति दुरात्मवान् Rām.4.16.9. gauravita गौरवित a. Highly esteemed or honoured. carvita चर्वित p. p. [चर्व् कर्मणि क्त] 1 Chewed, bitten, eaten. -2 Tasted. -Comp. -चर्वणम् (lit.) chewing the chewed; (fig.) tautology, useless repetition, profitless reiteration. -पात्रम् a spitting pot. cikitvita चिकित्वित a. Knowing, conversant with; making known; चिकित्वित् सूनृतावरि Rv.4.52.4. jīvita जीवित p. p. [जीव् कर्तरि क्त] 1 Living, existent, alive; R.12.75. -2 Returned to life, revived. -3 Animated, enlivened. -4 Lived through (as a period). -तम् 1 Life, existence; त्वं जीवितं त्वमसि मे हृदयं द्वितीयम् U.3.26; कन्येयं कुलजीवितम् Ku.6.63; Me.83; नाभिनन्देत मरणं नाभिनन्देत जीवितम् Ms.6.45;7.111. -2 Duration of life. -3 Livelihood. -4 A living being. -Comp. -अन्तकः an epithet of Śiva. -आशा hope of life, love of life. नहि नहि तत्र धनाशा जीवित आशा$पि दुस्सहो भवति Subhāṣ. -ईशः 1 a lover, husband. -2 an epithet of Yama; जीवितेषवसतिं जगाम सा R.11.2 (where the word is used in sense 1 also). -3 the sun. -4 the moon. -5 a drug which is said to revive the dead. -ईश्वरः Śiva. -कालः duration of life. -ज्ञा an artery. -नाथः a husband. -व्ययः sacrifice of life. -संशयः risk of life, jeopardy, danger to life; स आतुरो जीवितसंशये वर्तते 'he is dangerously ill'; Bv.2.2. jīvita vya जीवितव्य a. To be lived, kept alive &c. -व्यम् The possibility of living. -2 Life. -3 Possible return to life. tāṇḍavita ताण्डवित a. 1 Dancing, made to dance; Māl.2. -2 Moving round in a wild dance; U.5.36. -3 Fluttering; P. R.1.34. -4 Frowning. dāvita दावित a. Pained, troubled; Māl.6. devita vya देवितव्य a. To be gambled. -व्यम् Gambling. drāvita द्रावित a. 1 Put to flight, driven away. -2 Fused, melted. -3 Softened, mollified. dvita ya द्वितय a. (-यी f.) Consisting of or divided into two, double, twofold; द्रुमसानुमतां किमन्तरं यदि वायौ द्वितये$पि ते चलाः R.8.9; sometimes used in pl. -यम् A pair, couple; अधिकं शुशुभे शुभंयुना द्वितयेन द्वयमेव संगतम् R.8.6. dhāvita धावित p. p. 1 Purified, cleansed. -2 Running towards, or against. -3 Running, going quickly. niṣevita निषेवित p. p. 1 Served, waited upon, worshipped, honoured. -2 Visited, resorted to, haunted, frequented -3 Practised, observed (as a vow &c.). nyagbhāvita न्यग्भावित a. 1 Humiliated, degraded, slighted. -2 Surpassed, excelled, made inferior or secondary (अप्रधानीकृत); न्यग्भावितवाज्यव्यङ्ग्यव्यञ्जनक्षमस्य शब्दार्थयुगलस्य K. P.1. pariṇīvita परिणीवित a. Covered; पीताङ्गदैः परिगतैः परिणीवितांसः Pratijñā.2.2. paribhāvita परिभावित p. p. 1 Contained, included. -2 Pervaded. -3 Penetrated. -4 Conceived. parivita rkaḥ परिवितर्कः 1 Any thought. -2 Examination; Buddh. parvita ḥ पर्वितः A kind of fish. pallavita पल्लवित a. 1 Sprouting, having young shoots or sprouts. -2 Spread, extended; अलं पल्लवितेन 'enough of further amplification or expatiation'. -3 Dyed red with lac; अथ पल्लवितं लाक्षारक्ते Medinī. -तः Lac-dye. pavita पवित a. Purified, cleansed. -तम् Black pepper. pāvita पावित a. cleansed, purified, sanctified, made holy; धन्यो$सि कृतकृत्यो$सि पावितं ते कुलं त्वया । Śaṅkara. prakṣīvita प्रक्षीवित a. Drunken, intoxicated. pracyāvita प्रच्यावित p. p. Driven away; ततो निवातकवचैरितः प्रच्याविताः सुराः Mb.3.172.28. pravita ta प्रवितत p. p. 1 Spread out, expanded. -2 Dishevelled, disordered (hair). prastāvita प्रस्तावित a. 1 Begun, commenced. -2 Mentioned, referred to. plāvita प्लावित p. p. [प्लु णिच् क्त] 1 Made to swim, float, or overflow. -2 Deluged, inundated, overflowed. -3 Moistened, wetted, sprinkled; गलन्मधुप्लावितदूरवर्त्मनि Śi. 12.26; विविक्ते$स्मिन्नगे भूयः प्लाविते जह्नुकन्यया Ki.11.36. -4 Covered with, smeared. -5 Lengthened, prolated (as a vowel); प्लावितेन स्वरेणोच्चैराजुहावाकुलेन्द्रियः Bhāg.6.1.29. -तम् 1 Inundation, flood. -2 A song in which the vowels are prolated. bhavita vya भवितव्य pot. p. About to take place, about to happen, likely to be, often used like भाव्य impersonally, i. e. in the neuter gender and singular number, with the instrumental of the subject and the predicative word; त्वया मम सहायेन भवितव्यम् Ś.2; गुरुणा कारणेन भवितव्यम् Ś.6. -व्यम् What is destined to happen; भवितव्यं भवत्येव यद्विधेर्मनसि स्थितम् Subhāṣ. bhavita vyatā भवितव्यता Inevitable necessity, necessary consequence, fate, destiny; भवितव्यता बलवती Ś.6; सर्वंकषा भगवती भवितव्यतैव Māl.1.23. bhāvita भावित p. p. [भू-णिच् कर्मणि-क्त] 1 Created, produced; obtained, got. -2 Manifested, displayed, exhibited; भावितविषवेगविक्रियः Dk.; (भजे) भक्तेष्वलं भावितभूतभावनम् Bhāg. 5.17.18. -3 Cherished, fostered; तेषां दृष्ट्वा भावितानीङ्गितानि प्रोवाच राजा जनमेजयो$थ Mb.1.55.17. -4 (a) Conceived, imagined, supposed, presented to the imagination; तं तमेवैति कौन्तेय सदा तद्भावभावितः Bg.8.6. (b) Known, recognized, acknowledged. -5 Thought of, meditated upon. -6 Made to become, transformed into. -7 Sanctified by meditation; अनन्यभावे निजधर्मभाविते मनस्यवस्थाप्य भजस्व पूरुषम् Bhāg.4.8.22; see भावितात्मन्. -8 Proved, established. -9 Pervaded by, filled or saturated with, inspired by. -1 Soaked, steeped, infused in; किञ्चित् स्निग्धं यथा च स्याच्छुष्कचूर्णमभावितम् Mb.12.195.18. -11 Perfumed, scented. -12 Mixed with. -13 (In math.). Involving the products of unknown quantities. -14 Directed towards, fixed upon; यदीश्वरे भगवति कर्म ब्रह्मणि भावितम् Bhāg.1.5.32. -15 Possessed, captured (वशीकृत); ततो$न्ये यथाकामं दुदुहुः पृथुभाविताम् Bhāg.4.18.13. -16 Engrossed, filled; रथाङ्गपाणेरनुभावभावितम् Bhāg.12.1. 42. -17 Pleased, gladdened; इष्टान् भोगान् हि वो देवा दास्यन्ते यज्ञभाविताः Bg.3.12. -तम् Product obtained by multiplication, a factum. -Comp. -आत्मन्, -बुद्धि a. 1 one whose soul is purified by meditating on the Supreme Spirit, one who has perceived the Supreme Soul; तस्य देवप्रभावस्य तपसा भावितात्मनः Rām.3.5.4. -2 pure, devout, holy; एको भावः सदा शस्तो यतीनां भावितात्मनाम् Pt.3.65. -3 thoughtful, meditative; भावितात्मा भुवो भर्तुरथैनं प्रत्यबोधयत् R.1. 74. -4 engaged in, occupied with; स्वगोत्रसंकीर्तनभावितात्मनः Śi.12.38. (-m.) a sage, saint. -भावन a. being one's self furthered and furthering others. bhāvita kam भावितकम् The product of a multiplication, a factum. mavita मवित p. p. Bound, strung, tied. mradimānvita म्रदिमान्वित a. Mild, kind. rāvita m रावितम् Sound, noise; स्यन्दनेभ्यश्च्युता वीराः शङ्खरावितदुर्बलाः Rām.7.7.12. viklavita m विक्लवितम् Despondent language. vidrāvita विद्रावित a. 1 Put to flight, routed, chased away. -2 Scattered, dispersed, torn asunder; कालेन दैवयुक्तेन जानन् विद्रावितं जगत् Bhāg.1.54.14. -3 Liquefied, fused, melted. viplāvita विप्लावित p. p. Confounded, ruined. vibhāvita विभावित p. p. 1 Manifested, made clearly visible. -2 Known, understood, ascertained; ततः शरीरीति विभाविताकृतिम् Ś.1.3. -3 Seen, conceived; अविभावितनिष्क्रम- प्रयाणः Ki.13.27. -4 Judged, discriminated. -5 Inferred, indicated. -6 Proved, established. -Comp. -एकदेश a. 'with whom a part has been discovered', who has been found guilty with regard to a part (of what is in dispute); विभावितैकदेशेन देयं यदभियुज्यते V.4.17. śrāvita श्रावित a. Told, narrated, related, made to hear, or learn. -तम् 1 (In ritual) Call, exclamation. -2 Request; श्रोतुमर्हसि दीनस्य श्रावितं कृपया मुने Bhāg.3.22.8. śvita श्वित a. White. -तम् Whiteness. samanvita समन्वित p. p. 1 Connected with, connected in natural order. -2 Followed. -3 Endowed with, possessing, full of. -4 Affected by. saṃbhāvita संभावित p. p. 1 Considered, supposed, imagined; पित्राहं दोषेषु संभावितः K. -2 Esteemed, honoured, respected; सन्त्यन्ये$पि बृहस्पतिप्रभृतयः संभाविताः पञ्चषाः Bh.2.34; Ku. 3.11; विस्तारिस्तनकुम्भकुड्मलभरोत्संगेन संभाविता Māl.8.6. -3 Respectable, honourable; संभावितस्य चाकीर्तिर्मरणादति- रिच्यते Bg.2.34. -4 Suited, fitted, adequate, fit. -5 Possible. -6 Derived, produced, got; Māl.5. -7 Satisfied. -8 Expected; अवसीदति यत्सुरैरपि त्वयि संभावितवृत्ति पौरुषम् Ki.2.7. -तम् Conjecture, supposition. sevita सेवित p. p. [सेव्-क्त] 1 Served, attended upon, worshipped. -2 Followed, practised, pursued. -3 Frequented by, resorted to, inhabited by, haunted by; वरं वनं व्याघ्रगजादिसोवितम् Pt.5.23. -4 Protected, preserved. -5 Enjoyed, used. -6 Abounding in. -तम् 1 An apple. -2 The jujube. -ता Service, attendance. -Comp. -मन्मथ a. addicted to love. srāvita स्रावित a. Liquefied.
Macdonell Vedic Search
Results for vita 5 results
vita ram vi-tarám, adv. far away, ii. 33. 2 [cpv. of prp. ví away]. vita ta ví-tata, pp. extended, x. 129, 5 [tan stretch]. kavita ra kaví-tara, cpv. a. wiser, vii. 86, 7. parjanyajinvita Parjánya-jinvita, pp. quickened by Parjanya, vii. 103, 1 [jinv sec. root = jinu from j́i quicken]. suvita suv-itá, n. welfare, v. 11, 1 [su well + itá, pp. of i go: opposite of duritá]. [254]
Macdonell Search
Results for vita 26 results
vita ṇḍā f. captious argument. vita stā f. N. of a river in the Pan- jâb, the Hydaspes of the Greeks, the modern Jhelum: -½adri, m. N. of a mountain. vita sti f. [√ tan] span (as measure of length=12 a&ndot;gulas or about nine inches); -tâna, a. (rare) [√ tan] empty (in a-, not empty); dejected; m. n. expansion, exten sion, extent; quantity, mass; high degree; variety; performance; development; sacri fice; canopy, awning; m. (separation of) the sacred fires: -ka, n. awning, canopy (esp. --°ree;); quantity, -vat, a. provided with a canopy; -tânâ-ya,den. represent a canopy; -tânî-bhû, id.; -tâmasa, a. light, bright; -timira, a. id.; -tîrna, pp. √ trî; -tusha, a. unhusked; -tushta, pp. dissatisfied, dis pleased; -tritîyá, a. intermittent on the third day (fever; AV.1); n.third (Br. S.); -tripta-ka, a. sated (in a-, not yet sated with; g.); -trishna, a. free from thirst; having no desire: -tâ, f. freedom from de sire, satisfaction, contentment; -trishnâ, f. id.; -tolâ, f. N. of a river. vita ta pp. √ tan: -tva, n. great ex tent; -tati, f. extent, length; extension, ex pansion; great extent, quantity; overstep ping of bounds; -tatî-kri, extend; -tatha, a. [not so: -tathâ] untrue, false; futile, use less, vain; free from (ab.; rare): -m kri, revoke, annul; -tatha-ya, P. make untrue, accuse of falsehood; -tatha½abhinivesa, m. inclination to falsehood: -vat, a. prone to falsehood; -tathî-kri, render futile, frus trate; (ví)-tanu, a. (v-î) extremely slender; bodiless; m. god of love (=ana&ndot;ga); -tan trî, f. (nm. -s) string out of tune; -tamas, a. free from darkness, light: -ka, a. id.; -tara- na, n. transference of (--°ree;); bestowal; dona tion, gift; -tarám, cpv. ad. farther, -off (RV.); -tar&asharp;m, cpv. ad. id.; more; -tari tri, m. bestower; -tarka, m. conjecture, sup position (ord. mg.); doubt; consideration, deliberation: indor vitarkât, because the moon was supposed to be in it; -tardi, f. ter race in a court-yard, verandah: -kâ, f. id.; -tala, n. N. of one of the seven hells; depth of hell. ajīvita n. not living, death. atiduḥkhānvita pp. too sad. ativita tha a. quite useless; -vâk, a. excessively mendacious. anvita pp. (√ i) accompanied by, possessing (--°ree;). avita tha a. not false, true; fa vourable: -m, ad. truly; n. a metre; -vâk, a. truth-speaking. avibhāvita pp. not clearly perceived; -ya-mâna, pr. pt. ps. being un noticed. jīvita sama a. dear as life. jīvita vya fp. n. to be lived (with in. of subject=will live); n. possibility of living; allotted term of life; possible restora tion to life: -vishaya, m. duration of life; -samdeha, m. danger to life. jīvita kṣaya m. loss of life, death; -gridhnu-tâ, f. great love of life; -nâtha, m. lord of one's life, husband; -pri ya, a. dear as life; -bhûta, pp. having been alive, dead. jīvita pp. (√ gîv) alive; n. living being; life; duration of life; livelihood, means of subsistence. tyaktajīvita a. abandoning (= risking) one's life, brave; -½âtman, a. des pairing of himself. dvita m. N. of a god (second form of Agni: cp. Trita); N. of a seer. dvita ya a. twofold, double; both (pl. if both parts are regarded as pl.); n. pair. dhāraṇānvita pp. endowed with a good memory. plavita (pp.) n. swimming or leap ing; -itri, m. one who leaps (with g. of distance). bhavita vya fp. that must be or happen: often n. imps. with the subject in the in. and the predicate agreeing with it; n. inevitable necessity: -tâ, f. condition of what must be, inevitable necessity, fate; -i-tri, a. (trî) about to be, future, imminent: nm. also used as future. bhāvita cs. pp. (√ bhû) produced, manifested; cherished; good-humoured; elated, conscious of one's power; pervaded or inspired by, engrossed with (in. or --°ree;); directed towards (lc.); perfumed: -bhâvana, a. furthered and furthering; -buddhi, a. having purified or moulded one's intellect. rāvita cs. pp. √ ru; n. sound; -in, a. roaring, yelling, crying, like (--°ree;). ruganvita pp. attended with pain, painful; -ârta, pp. afflicted with pain, ill. savita ra den. P. appear like the sun (moon). suvita pp. [for su½ita, faring well] prosperous (path), faring well (RV.); n. (V.) good path, prosperous course, welfare, pros perity, fortune. sevita pp. frequented etc.; -i-tavya, fp. to be practised, performed, or obeyed; -tended; -i-tri, m. attendant, servant; -i-tva, n. (--°ree;) resorting to, frequenting; honouring, deference towards (--°ree;);-in, a. (--°ree;) frequenting, haunting, dwelling in, re sorting to; serving; honouring, paying hom age to, deferential towards; having sexual intercourse with; addicted to, practising; enjoying; employing; m. servant of (--°ree;); -ya, fp. to be frequented, worthy to be re sorted to, by (g.); to be followed (path); -approached; -waited upon or served, by (g.); -honoured or paid homage to; -en joyed carnally;--indulged in, cultivated, prac tised, employed, or enjoyed; m. master (opp. servant): -tâ, f. state of being honoured, en joyed, etc., -tva, n. state of being served etc., -sevaka, m. du. master and servant.
Vedic Index of Names and Subjects
Results for vita 1 result
vita stā The most westerly of the five rivers of the Panjab, is only mentioned in the Rigveda in the Nadīstuti (‘Praise of Rivers’). It is the Hydaspes of Alexander’s historians, more correctly reproduced by Ptolemy as Bidaspes. The name appears in the Mohammedan historians corrupted to Bihat or Wihat, and survives in the modern Kashmir! form of Veth.
Bloomfield Vedic Concordance
533 results
ā vītaye sadata pipriyāṇāḥ RV.7.57.2d. adhoniṣṭyā vitastyāṃ tu TA.10.11.2a; MahānU.11.8a. adhvāsya vitato mahān AVś.13.2.14c. agnaye vītamanyave svāhā KS.37.13,14. agnaye vītaye svāhā AB.7.6.2. agne vitatam antar ā (Lś. antaram) RV.9.67.23b; VS.19.41b; MS.3.11.10b: 156.3; KS.38.2b; TB.1.4.8.2b; Lś.5.4.14b; VHDh.2.37b. anantaṃ vitataṃ purutrā AVś.10.8.12a. anavapṛgṇā vitatā vasānam RV.1.152.4c. anuvidvān vitāvati AVś.12.2.38d,52d. apeta vīta vi ca sarpatātaḥ RV.10.14.9a; AVś.18.1.55a; VS.12.45a; TS.4.2.4.1a; MS.2.7.11a: 89.2; 3.2.3: 18.1; KS.16.11a; 20.1; śB.7.1.1.2; TB.1.2.1.16a; TA.1.27.5a; 6.6.1a; AG.4.2.10. Ps: apeta vīta śś.4.14.7; Vait.28.24; Kś.17.1.3; Apś.5.9.1; 16.14.1; Mś.6.1.5.1; apeta TS.5.2.3.1 (bis); Kauś.80.42. areṇavo vitatā see areṇavaḥ sukṛtā. āvahantī vitanvānā TA.7.4.1a; TU.1.4.1a. bhare vitantasāyyaḥ RV.6.45.13c. indrāgnī vītaṃ haviṣaḥ saṃvidānau AVP.1.86.2a. iṣṭaṃ vītam abhigūrtaṃ vaṣaṭkṛtam RV.1.162.15c; VS.25.37c; TS.4.6.9.2c; MS.3.16.1c: 183.11; KSA.6.5c. See iṣṭaṃ pūrtam abhi-. pṛṣṭheva vītā vṛjinā ca martān RV.4.2.11b; TS.5.5.4.4b; KS.40.5b. tāṃ vītahavya ābharat AVś.6.137.1c. tiraścīno vitato raśmir eṣām RV.10.129.5a; VS.33.74a; TB.2.8.9.5a. yajño vitantasāyyaḥ RV.8.6.22c; 68.11c. akṣum opaśaṃ vitatam # AVś.9.3.8a. agna (MS. agnā) ā yāhi vītaye # RV.6.16.10a; SV.1.1a; 2.10a; VS.11.46; TS.2.5.7.3,4; 8.1,2; 4.1.4.3c; 5.1.5.8 (bis); 5.6.1; MS.2.7.4c: 79.8; 3.1.6: 8.1; 4.10.2a: 145.1; KS.16.4c; 19.5; 20.14a; 26.1; AB.7.6.2; JB.1.65a,319; 3.12,331; KB.1.4; GB.1.1.29a; PB.11.2.3; śB.1.4.1.7,8,22; 3.3; 6.4.4.9; TB.3.5.2.1a; Aś.1.2.7; 3.13.12; śś.1.4.8; 3.5.2; Lś. (comm.) 4.5.19; 6.14; Kś.25.11.33a; Apś.17.7.4; 10.7; Mś.6.1.1.37; Svidh.2.6.9,10; 3.7.2. P: agna ā yāhi Aś.4.13.7; Kś.16.3.11; Karmap.3.1.16. agniṃ dūtaṃ prati yad abravītana # RV.1.161.3a. agnir upadraṣṭā vāyur upaśrotādityo 'nukhyātā sādhutāṃ pratijānīte sādhu asmā astu vitatha eṣa enasaḥ # ApDh.2.3.6.2. Cf. under tasya me 'gnir. agnir gṛhapatiḥ somo viśvavaniḥ savitā sumedhāḥ svāhā # TS.2.4.5.2. agnir mā duriṣṭāt pātu savitāghaśaṃsāt # TS.1.6.3.1; Mś.1.4.2.8. P: agnir mā duriṣṭāṭ pātu Apś.4.10.2. agnir vāmaṃ suvitaṃ vasyo acha # RV.1.141.12d. agniś ca tat savitā ca # GB.1.2.7c; Vait.12.8c. See agniṣ ṭat somaḥ. agniḥ sudakṣaḥ suvitāya navyase # RV.5.11.1b; SV.2.257b; VS.15.27b; TS.4.4.4.2b; MS.2.13.7b: 156.2; KS.39.14b; JB.3.62 (in fragments). agne pṛthivyā adhipate vāyo 'ntarikṣasyādhipate savitaḥ prasavānām adhipate sūrya nakṣatrāṇām adhipate somauṣadhīnām adhipate tvaṣṭaḥ samidhāṃ rūpāṇām adhipate mitra satyānām adhipate varuṇa dharmāṇām adhipata indra jyeṣṭhānām adhipate prajāpate prajānām adhipate devā deveṣu parākramadhvam # śś.4.10.1. P: agne pṛthivyā adhipate śś.4.18.3. Cf. prec., and agnir bhūtānām. agne havyā manuṣo deva vītaye # RV.2.2.6d. achidreṇa tvā pavitreṇa śatadhāreṇa sahasradhāreṇa supvotpunāmi # Kauś.2.34. See under devas tvā savitā punātu vasoḥ, and cf. next. ajījanat savitā sumnam ukthyam # RV.4.53.2d; KB.21.2. ajījanat suvitāya śravāṃsi # RV.7.79.3b. aṇuḥ panthā vitaraḥ purāṇaḥ # śB.14.7.2.11a; BṛhU.4.4.11a. atūrte baddhaṃ savitā samudram # RV.10.149.1d; N.10.32d. atra prāvīr (TA. prāvīr madhumādhvībhyāṃ madhumādhūcībhyām; KA. prāvīr madhu mādhvībhyāṃ madhu mādhūcībhyām) anu vāṃ devavītaye # VS.37.18; śB.14.1.4.12; TA.4.7.1. Ps: atra prāvīr madhumādhvībhyāṃ madhumādhūcībhyām TA.5.6.5; atra prāvīr madhu mādhvībhyāṃ madhu mādhūcībhyām KA.2.104. athā no dhā adhvaraṃ devavītau # RV.3.17.5d. athā no 'vitā bhava # RV.1.81.8e; AVś.20.56.5e. athāsmabhyaṃ savitaḥ sarvatātā (AVś.KS. savitar vāryāṇi) # AVś.7.14.3c; KS.37.9c; TB.2.7.15.1c; Aś.4.10.1c; śś.5.14.8c. atho bhagaḥ savitā pūtadakṣasaḥ # RV.10.92.4d. adabdhebhiḥ savitaḥ pāyubhiṣ ṭvam # RV.6.71.3a; VS.33.69a,84a; TS.1.4.24.1a; MS.1.3.27a: 39.13; KS.4.10a; TB.2.4.4.7a. P: adabdhebhiḥ savitaḥ Mś.2.5.1.38. adyā kṛṇuhi vītaye (SV. -hy ūtaye) # RV.1.13.2c; SV.2.698c. adyāgne adya savitaḥ # AVś.4.4.6a; AVP.4.5.8a. adyā (SV.GGṣvidh. adya) no deva savitaḥ # RV.5.82.4a; SV.1.141a; AB.4.30.3; 5.2.6; 8.6; 17.6; 21.9; KB.19.9; 20.2; 25.9; TB.2.4.6.3a; ā.1.5.3.1; TA.10.10.2a; 49.1a; MahānU.9.6a; 17.7a; Aś.5.18.5; śś.8.3.8; 18.22.2; Apś.6.23.1a; AG.3.6.5; śG.1.4.2; GG.3.3.32; Svidh.1.8.7. Cf. BṛhD.5.89. adrogho na dravitā cetati tman # RV.6.12.3c; MS.4.14.15c: 240.6. adha dvitā samānyā # RV.8.83.8b. adhi bravītu savitā daivyena # AVP.1.78.2b. anante antaḥ parivīta āgāt # RV.4.1.7c. anāśoś cid avitārāpamasya cit # RV.10.39.3b. anu tvā devavītaye # VS.5.9; śB.3.5.1.32. anu tvāvatu savitā savena # KS.37.9d; TB.2.7.16.2d. See pūṣā tvāvatu etc. anu sūtuṃ savitave # AVś.6.17.1d--4d. anūcīnā jīvitā mānuṣebhyaḥ # RV.4.54.2d; VS.33.54d. antarvatīḥ suvate apravītāḥ # RV.3.55.5c. anyatrāsmat savitas tām ito dhāḥ # AVś.7.115.2c. apāgūhata savitā tṛbhīn # TA.1.11.3a. apāṃ napāt savitā tasya veda # RV.10.149.2b. apāmīvāṃ savitā sāviṣan nyak # RV.10.100.8a. api ṣṭutaḥ savitā devo astu # RV.7.38.3a. apeto vāyo (AVP. vāyuḥ) savitā ca duṣkṛtam # AVś.4.25.4a; AVP.4.34.6a. apo vṛṇānā vitanoti māyinī # RV.5.48.1d. abhayaṃ somaḥ savitā naḥ karotu (AVP. savitā kṛṇotu) # AVś.6.40.1b; AVP.1.27.1a. abhi gavyāni vītaye # RV.9.62.23a; SV.2.412a; JB.3.139a. abhi tyaṃ devaṃ savitāram oṇyoḥ (TS. ūṇyoḥ) kavikratum # AVś.7.14.1a; SV.1.464a; VS.4.25a; TS.1.2.6.1a; MS.1.2.5a: 14.4; KS.2.6a; KB.23.8; 27.2; śB.3.3.2.12a; Aś.4.6.3a; śś.5.9.7a. Ps: abhi tyaṃ devaṃ savitāram oṇyoḥ AB.1.19.4; 5.13.7; ṣB.5.1; AdB.1; śB.13.5.1.11; Aś.8.1.18; 12.23; 10.10.6; abhi tyaṃ devaṃ savitāram TS.6.1.9.4; MS.2.13.8: 158.6; 3.7.4: 79.16; KS.24.5; Apś.10.24.8; Mś.2.1.4.3; abhi tyaṃ devam ṣB.5.6; AdB.6; śś.10.8.10; abhi tyam Vait.13.7; Kś.7.7.13; Kauś.24.3. Cf. BṛhD.8.15, and Oldenberg, Die Hymnen des Rig-Veda, I. 364. abhi tvā deva savitaḥ # RV.1.24.3a; TS.3.5.11.3a; MS.4.10.3a: 148.1; 4.13.1: 199.15; KS.15.12a; 28.7; AB.1.16.2; 22.2; 5.17.7; 7.16.5; KB.8.1; 22.5; 26.17; śB.13.5.1.11; Aś.2.16.2; 4.7.4; 5.12.9; 8.9.5; śś.3.13.17; 5.10.3; 7.15.3; 15.22; Mś.5.1.3.1. P: abhi tvā deva śś.10.4.13; 11.8. abhi tvā devaḥ savitā # RV.10.174.3a; AVś.1.29.3a; AVP.1.11.3a. abhi prayāṃsi vītaye # RV.6.16.44b; SV.2.734b. abhi prayāṃsi sudhitāni vītaye # RV.1.135.4b. abhūd devaḥ savitā vandyo nu naḥ # RV.4.54.1a; KS.34.18a; KB.20.3; GB.2.2.12a; 4.7; TB.3.7.13.4a; Aś.5.18.2; Vait.16.15a; Apś.14.28.6; Mś.2.5.4.24a. P: abhūd devaḥ Aś.5.18.5; śś.8.3.2,9; Vait.23.22. abhy ānaśma suvitasya śūṣam # RV.10.31.3c. ayaṃ śardhāya vītaye # RV.9.105.3b; SV.2.450b. ayaṃ te kṛtyāṃ vitatām # AVś.10.3.4a. ayaṃ no devaḥ savitā bṛhaspatiḥ # ApMB.1.7.12a (ApG.2.6.7). ayaṃ me devaḥ savitā tad āha # RV.10.27.18c. ayukta yad dharito vītapṛṣṭhāḥ # RV.5.45.10b. araṃ gantaṃ haviṣo vītaye me # RV.7.68.2b. aramatiḥ savitā deva āgāt # RV.2.38.4d. aruṇapsur aśiśvitat # RV.8.5.1b; SV.1.219b. areṇavaḥ sukṛtā (TS.KSA. areṇavo vitatā) antarikṣe # RV.1.35.11b; VS.34.27b; TS.7.5.24.1b; KSA.1.1b. avaḥ paśyanti vitataṃ yathā rajaḥ # RV.1.83.2b; AVś.20.25.2b. ava dvitā varuṇo māyī naḥ sāt # RV.7.28.4d. avanty asya pavītāram (SV.JB. pavitāram) āśavaḥ # RV.9.83.2c; SV.2.226c; JB.3.54c. avartimad bhavitā rāṣṭram eṣām # AVP.9.18.4c. ava svaḥ sakhā dudhuvīta parvataḥ # RV.8.70.11c. avāsya rāṣṭram apa hantu jīvitam (AVP. abhi hantu jīvam) # AVś.6.134.1b; AVP.5.33.4b. avitāsi sunvato vṛktabarhiṣaḥ # RV.8.36.1a; AB.5.6.10; KB.23.1; śB.13.5.1.19. P: avitāsi Aś.7.12.9 (cf. 7.12.19); śś.10.6.9. aśvinā devaḥ savitā bhagaś ca # AVP.3.37.5c. aśvinā yajñaṃ savitā sarasvatī # VS.19.80c; MS.3.11.9c: 153.2; KS.38.3c; TB.2.6.4.1c. asad it sa suvitāya prayasvān # RV.7.85.4d. asan na ugro 'vitā tanūpāḥ # RV.4.16.20d. asāv eṣa te deva sūrya brahmacārī taṃ gopāya sa mā mṛta # ApMB.2.3.31. See eṣa ma, deva savitar eṣa te brahmacārī, and sūryaiṣa. asiknyā (TA. asikniyā) marudvṛdhe vitastayā # RV.10.75.5c; TA.10.1.13c; MahānU.5.4c; N.9.26c. asi grāmeṣv avitā purohitaḥ # RV.1.44.10c. asṛgran (SV. -graṃ) devavītaye # RV.9.46.1a; 9.67.17a; SV.2.1162a. aso yathā no 'vitā vṛdhe ca (SV. vṛdhaś cit) # RV.7.24.1c; SV.1.314c. askambhane savitā dyām adṛṃhat # RV.10.149.1b; N.10.32b. asmākam avitā bhava # RV.1.187.2c; AVP.6.16.2c; KS.40.8c. asmākam edhy avitā rathānām (AVś.AVP. tanūnām) # RV.10.103.4d; AVś.19.13.8d; AVP.7.4.8d; SV.2.1202d; VS.17.36d; TS.4.6.4.2d; MS.2.10.4d: 135.16; KS.18.5d. Cf. asmākaṃ bodhy avitā tanūnām (and ... rathānām), and asmākaṃ bhūtv. asmākaṃ pūṣann avitā śivo bhava # RV.8.4.18c. asmākaṃ bodhy avitā tanūnām # RV.5.4.9d; MS.4.10.1d: 141.16; TB.2.4.1.5d; TA.10.2.1d; MahānU.6.5d. Cf. under asmākam edhy. asmākaṃ bodhy avitā mahādhane # RV.6.46.4c; 7.32.25c. asmākaṃ bodhy avitā rathānām # RV.7.32.11c. Cf. under asmākam edhy. asmākaṃ bhūtv avitā tanūnām # RV.10.157.3b; AVś.20.63.2b; 124.5b; TA.1.27.1b. Cf. asmabhyaṃ bheṣajā, and under asmākam edhy. asmin tān goṣṭhe savitā ni yachatu (AVP. ni yachāt) # AVś.2.26.1d; AVP.2.12.1d. asmai vo dhātā savitā suvāti # AVś.14.1.33d. asredhanta itana vājam acha # RV.3.29.9b. See adroghāvitā. ā girvaṇaḥ suvitāya pra yāhi # RV.6.32.4d. ā ca no barhiḥ sadatāvitā ca naḥ # RV.7.59.6a. ā te nayatu savitā nayatu # AVś.2.36.8a. ād id dāmānaṃ savitar vy ūrṇuṣe # RV.4.54.2c; VS.33.54c. ā devo yāti savitā parāvataḥ # RV.1.35.3c. ā devo yātu (MSṃG. yāti) savitā suratnaḥ # RV.7.45.1a; MS.4.14.6a: 223.13; KS.17.19a; AB.5.5.7; KB.22.9; śB.13.4.2.7; TB.2.8.6.1a; Aś.3.7.14; 10.6.9; śś.10.5.23; 16.1.21; VārG.5.26. P: ā devo yātu Aś.8.8.4; śś.6.10.10; ā devo yāti MG.1.2.3. ād rodasī vitaraṃ vi ṣkabhāyat # RV.5.29.4a. ā naḥ kṛṇuṣva suvitāya rodasī # RV.2.2.6c. ā navyase suvitāya # RV.8.7.33b. ā no devaḥ savitā trāyamāṇaḥ # RV.6.50.8a; śś.6.10.10. Cf. BṛhD.5.117. ā no devaḥ savitā sāviṣad vayaḥ # RV.10.100.3a. ā no bhara suvitaṃ yasya cākan (SV. konā) # RV.10.148.1c; SV.1.316c. ā no rādhāṃsi savita stavadhyai # RV.7.37.8a. ā no vavṛtyāḥ suvitāya deva # RV.1.173.13c. ā yajñiye suvitāya śrayetām # RV.7.2.6d. āyam agan (SMB.GG.KhG.JG. agāt) savitā kṣureṇa # AVś.6.68.1a; Kauś.53.17; SMB.1.6.1; GG.2.9.10; JG.1.11,11a. Ps: āyam agan Kauś.55.2; āyam agāt KhG.2.3.20. ārāttāt savitaḥ suva # AVś.19.8.4d. So Vulgata: Shankar Pandit's edition, and Nakṣ.26.4d, parā tān sa-, q.v. ā vo 'rvācaḥ suvitāya rodasyoḥ # RV.1.168.1c. āśrāvita m atyāśrāvitam # TB.3.7.11.1a; Apś.3.11.2a. āsavaṃ devavītaye # VS.22.13c. āsthād rathaṃ savitā citrabhānuḥ # RV.1.35.4c; MS.4.14.6c: 223.16; TB.2.8.6.1c. āsmabhyaṃ savitar vaha # AVś.14.1.62d. See tām asyai savitas. ā havyā vītaye gatha # RV.8.20.16b. itaḥ prahitāḥ savitar jayantu # AVP.15.11.3d. iti manvīta yācitaḥ # AVś.12.4.48b. idaṃ vo devaḥ savitā # AVP.10.1.11a. idaṃ savitar vi jānīhi # AVś.10.8.5a. idam udakaṃ pibatety abravītana # RV.1.161.8a. indra iti bravītana # RV.8.92.2c; SV.2.64c. Cf. indur indra. indraṃ rājānaṃ savitāram etam # TA.3.11.4a. indraḥ śunāvad vitanoti sīram # TB.2.5.8.12a. indra stotṝṇām avitā vi vo made # RV.10.24.3c. indraḥ stuvantaṃ stavitāram indraḥ # MS.4.14.7b: 225.5. indrāgnī dhātā savitā bṛhaspatiḥ # AVś.19.20.1b; AVP.1.108.1b. indrā yāhi suvitāya mahe naḥ # RV.6.40.3d. indro yasyāvitā yasya marutaḥ # RV.7.32.10c. indro viśvāyur avitā vṛdhaś ca # RV.6.34.5d. indro viṣṇuḥ savitā rudro agniḥ # AVś.8.5.10b. imaṃ yajñaṃ vitataṃ viśvakarmaṇā # AVś.2.35.5c; 19.58.5c; AVP.1.81.1c. imaṃ no deva savitaḥ # VS.11.8a; TS.4.1.1.3a; śB.6.3.1.20a. See imaṃ me deva. imaṃ me deva savitaḥ # MS.2.7.1a: 74.8; KS.15.11a. See imaṃ no deva. imāṃ śālāṃ savitā vāyur indraḥ (AVP. vāyur agniḥ) # AVś.3.12.4a; AVP.3.20.4a; 7.6.6a. imā giraḥ savitāraṃ sujihvam # RV.7.45.4a. imām ū nu kavitamasya māyām # RV.5.85.6a; N.6.13. imo agne vītatamāni havyā # RV.7.1.18a; TS.4.3.13.6a; MS.4.10.1a: 143.6; KS.35.2a; AB.1.6.5. P: imo agne MS.4.10.5: 154.21; KS.2.15; 19.14; Aś.2.1.30; śś.2.2.15; Apś.6.31.4; 14.17.1; Mś.6.2.2.21. Designated as virāj Aś.2.1.30,33; BDh.4.3.8. iṣas patiḥ suvitaṃ gātum agniḥ # RV.4.55.4b. iṣṭaṃ ca vītaṃ (śB.Aś. vittaṃ) ca (śś. cābhūt) # MS.4.13.9: 212.12; śB.1.9.1.20; TB.3.5.10.5; Aś.1.9.5; śś.1.14.19. iṣṭaṃ pūrtam abhipūrtaṃ vaṣaṭkṛtam # AVś.9.5.13c. See iṣṭaṃ vītam. ukthāni ca bravītana # RV.1.84.5b; SV.2.301b. uta yāsi savitas trīṇi rocanā # RV.5.81.4a. uta sya devaḥ savitā bhago naḥ # RV.6.50.13a. ut tiṣṭha rājan parivarmāsy aśvayukto ratho vitato daiva ākhaṇo viśāṃ rājā brāhmaṇa edhi goptā # Lś.3.10.6. ud astāmpsīt savitā mitro aryamā # TB.3.7.10.1a; Apś.14.31.3a. ud īraya kavitamaṃ kavīnām # RV.5.42.3a; Aś.3.7.14. P: ud īraya śś.3.13.12. Cf. BṛhD.5.37 (B). ud u tiṣṭha savitaḥ śrudhy asya # RV.7.38.2a. ud u ṣya devaḥ savitā damūnāḥ # RV.6.71.4a; AB.5.8.7; KB.23.3; śB.13.5.1.11; Aś.8.8.6; śś.10.6.18. ud u ṣya devaḥ savitā yayāma # RV.7.38.1a. Cf. BṛhD.5.167. ud u ṣya devaḥ savitā savāya # RV.2.38.1a; AB.5.13.9; KB.23.8; śś.10.8.14. P: ud u ṣya devaḥ Aś.8.8.8. ud u ṣya devaḥ savitā hiraṇyayā # RV.6.71.1a; AB.1.22.3; 4.32.3; KB.8.7; 20.4; 21.3; 22.5; Aś.4.7.4; 7.4.12; 9.5.5; śś.5.10.12; 10.4.14; 14.3.12. ud u ṣya vaḥ savitā supraṇītayaḥ # RV.8.27.12a. ud v eti prasavītā janānām # RV.7.63.2a. upa bruvīta namasā vijānan # RV.5.49.2c. upavītam asi yajñasya tvopavītenopavyayāmi # VārG.5.8. See yajñopavītam asi. upa havyāni vītaye # RV.1.142.13b. ubhābhyāṃ deva savitaḥ # RV.9.67.25a; AVś.6.19.3a; VS.19.43a; MS.3.11.10a: 155.17; KS.38.2a; TB.1.4.8.2a; 2.6.3.4. Cf. BṛhD.6.132. uruśaṃsāya savitar jaritre # RV.2.38.11d; KS.17.19d. uśanto yanti vītaye # RV.8.93.22b; N.5.18b. uṣāsānaktāgnā (KS.Aś. uṣāsānaktāgna; śś. uṣāsānaktā agna) ājyasya vītām # MS.4.10.3: 149.3; KS.20.15; Aś.2.16.9; śś.3.13.20. uṣṇihayā savitā saṃ babhūva # RV.10.130.4b. ūcur vasūni ni dvitā # RV.6.45.8b. ūrjaṃ subhūtaṃ savitā dadhātu # AVP.1.27.4b. Cf. next. ūrjaṃ subhūtaṃ svasti savitā naḥ kṛṇotu # AVś.6.40.2b. Cf. prec. ūrdhvaṃ ketuṃ savitā devo aśret # RV.4.14.2a. Cf. ūrdhvaṃ bhānuṃ etc. ūrdhvaṃ bhānuṃ savitā devo aśret # RV.4.13.2a; 7.72.4c; KB.25.2. Cf. ūrdhvaṃ ketuṃ. ūrdhvaṃ bhānuṃ savitā dyām ivopari # AVś.18.3.29b. ṛtavas te yajñaṃ vitanvantu # VS.26.14a. ṛtasya tantuṃ vitataṃ vivṛtya (VS. vicṛtya; AVś.AVP. dṛśe kam) # AVś.2.1.5b; AVP.2.6.5b; VS.32.12c; TA.10.1.4c; MahānU.2.6c. ṛtasya tantur vitataḥ pavitra ā # RV.9.73.9a. P: ṛtasya tantur vitataḥ VHDh.8.35. ṛtena devaḥ savitā śamāyate # RV.8.86.5a. ṛṣir ārṣeyaḥ kaviḥ kavitamaḥ # AVP.4.8.1b--13b. ekacakreṇa savitā rathena # AVP.2.22.6c; MS.2.7.12c: 92.12; KS.38.14c; Apś.16.18.6c. etat te devaḥ savitā # AVś.18.4.31a. P: etat te devaḥ Kauś.80.17. etat tvā deva savitar vṛṇate agniṃ hotrāya saha pitrā vaiśvānareṇa # śB.1.5.1.15. See deva savitar etaṃ tvā vṛṇate 'gniṃ. etaṃ te deva savitar yajñaṃ prāhur bṛhaspataye brahmaṇe # VS.2.12; śB.1.7.4.21; 4.6.6.6. Ps: etaṃ te deva savitaḥ Kś.11.1.19; etaṃ te Kś.2.2.21. See deva savitar etaṃ te. endraṃ kṛṇvīta sadaneṣu hotā # RV.4.21.5d. evā pavasva suvitāya navyase # RV.9.82.5c. evaiva tasthuḥ savitaḥ savāya te # RV.4.54.5d. eṣa panthā vitato devayānaḥ # śś.15.17a. See prec. but one. eṣa me devaḥ savitā cachanda # RV.7.63.3c. eṣa yajñānāṃ (AVP. yajño) vitato vahiṣṭhaḥ # AVś.4.34.5a; AVP.6.22.5c. eṣa vo deva savitaḥ somaḥ # TS.1.3.4.2; 6.3.2.4; Apś.11.18.1. See deva savitar eṣa te somaḥ. ojiṣṭha trātar avitā # RV.1.129.10d. kaṇvā jīvitayopanī (for -nīḥ) # AVP.4.13.5c. See next. kaṇvāṃ jīvitayopanān # AVś.2.25.4b,5b. See prec. kṛdhī no ahrayo deva savitaḥ # RV.10.93.9a. kṣudho 'pahatyai suvitaṃ no astu # TB.1.2.1.3b; Apś.5.1.7b. gavām eṣe sakhyā kṛṇuta dvitā # RV.10.48.9b. girīṃr acucyavītana # RV.1.37.12c; MS.4.11.4c: 171.6. giro juṣāṇā suvitāya yātam # RV.1.118.10d. gṛṇānā devavītaye # RV.9.13.3c; SV.2.539c. gṛtsaṃ rāye kavitaro junāti # RV.7.86.7d. goṣṭhe me savitā karat # AVś.19.31.1d; AVP.10.5.1d. grāvāṇaḥ savitā nu vaḥ # RV.10.175.4a. grāvāṇo vācā divitā divitmatā # RV.10.76.6b. gharmasyaikā savitaikāṃ ni yachati (MS.KS. yachate; PG. yachatu) # TS.4.3.11.5d; MS.2.13.10d: 160.13; KS.39.10d; PG.3.3.5d. ghṛtavatī savitar (MS.KS. savitur) ādhipatye (TS. ādhipatyaiḥ) # AVP.15.2.1c; TS.4.4.12.5c; MS.3.16.4c: 189.9; KS.22.14c; Aś.4.12.2c. cakṣāṇā yatra suvitāya devāḥ # RV.10.74.2c. cakṣur no devaḥ savitā # RV.10.158.3a. cakṣuḥ śrotraṃ prāṇaḥ satyasaṃmitaṃ vākprabhūtaṃ manaso vibhūtaṃ hṛdayograṃ brāhmaṇabhartṛkam annaśubhe varṣapavitraṃ gobhagaṃ pṛthivyuparaṃ varuṇavāyvitamaṃ tapastanv indrajyeṣṭhaṃ sahasradhāram ayutākṣaram amṛtaṃ duhānam # ā.5.3.2.1. candrāṇi devaḥ savitā suvāti # RV.5.42.3d. caraṇaṃ pavitraṃ vitataṃ purāṇam # TB.3.12.3.4a; TA.10.1.11a; BDh.4.2.16a. P: caraṇaṃ pavitram VHDh.8.231. chardir yacha vītahavyāya saprathaḥ # RV.6.15.3d. janaṃ acucyavītana # MS.4.11.4b: 171.5. See janāṃ. janāṃ acucyavītana # RV.1.37.12b. See janaṃ etc. janiṣvā devavītaye # RV.6.15.18a. jantuś caiva samanvitaḥ # N.14.6b. jaradaṣṭiṃ mā savitā kṛṇotu # AVś.18.3.12d. jinvethāṃ svapatyā madhvā vītam # KS.4.4. juṣāṇāv agnīṣomāv ājyasya haviṣo vītām # śś.1.8.7. joṣā savitar yasya te # RV.10.158.2a. jvalaṃ jvalitā tapan vitapan saṃtapan # TB.3.10.1.2. tat parvatas tat savitā cano dhāt # RV.6.49.14b. tatra tvā devaḥ savitā dadhātu # RV.10.17.4d; AVś.18.2.55d; VS.23.16d; MS.1.2.15d: 25.16; śB.13.2.7.12; TB.3.7.7.14d; TA.6.1.2d; 4.2d (bis); Apś.7.16.7d. tatvāya savitā dhiyaḥ (VS. dhiyam) # VS.11.1b; VSK.12.1.1b; TS.4.1.1.1b; MS.2.7.1b: 73.8; KS.15.11b; śB.6.3.1.13; śvetU.2.1b. tat savitā vo 'mṛtatvam āsuvat # RV.1.110.3a. tat su naḥ savitā bhagaḥ # RV.4.55.10a; 8.18.3a. tathā tvā savitā karat # AVś.4.8.6d; 19.46.7d; AVP.4.2.7d; 4.23.7d; KS.36.15d; 37.9d; TB.2.7.15.5d. tad aryamā tat savitā cano dhāt # RV.1.107.3b. tad asmabhyaṃ savitā satyadharmā # AVś.7.24.1c. tad uttareṇābhivitanvate 'hnā # śB.11.5.5.13b. tan no anarvā savitā varūtham # RV.5.49.4a. tan me dhātā ca (AVP. omits ca) savitā ca dhattām # AVP.1.91.1c--3c; Kauś.115.2c (ter). tan me vi caṣṭe savitāyam aryaḥ # RV.10.34.13d. tapoṣ pavitraṃ vitataṃ divas pade # RV.9.83.2a; SV.2.226a; AB.1.20.4; 7.9.3; JB.1.81; 3.54a. tam akratuḥ paśyati vītaśokaḥ # KU.2.20c. Cf. next. tam akratuṃ paśyati vītaśokaḥ # TA.10.10.1c; MahānU.8.3c; śvetU.3.20c. Cf. prec. tam ā vahāt savitā taṃ te agniḥ # AVP.2.66.2b. taṃ bibhrat savitā maṇim # AVś.10.6.13c. tasya goṣṭhaṃ vitāvata # AVP.10.1.5b. tasya ta iṣṭasya vītasya draviṇeha bhakṣīya # TS.5.6.8.6. Cf. tasya na iṣṭasya, tasya mā yajñasyeṣṭasya, and tasya meṣṭasya. tasya mā yajñasyeṣṭasya vītasya draviṇehāgamyāt # MS.1.4.1: 48.6. See tasya meṣṭasya, tasya yajñasyeṣṭasya, and cf. under tasya ta iṣṭasya. tasya meṣṭasya vītasya draviṇam ā gamyāt (KS. draviṇehāgamyāḥ; Apś. draviṇehāgameḥ) # TS.3.2.6.1; KS.25.7 (quater); Apś.4.12.10. See under tasya mā yajñasyeṣṭasya. tasya sma prāvitā bhava # RV.1.12.8c; SV.2.195c. tasyāṃ devaḥ savitā etc. # see tasyāṃ no devaḥ. tasyāṃ no devaḥ (MS. tasyāṃ devaḥ) savitā dharmaṃ (VS.VSKṭS.śB. dharma) sāviṣat (VSK. sāviṣak) # VS.9.5d; 18.30; VSK.10.2.1d; 20.1.1d; TS.1.7.7.1d; MS.1.11.1d: 161.9; KS.13.14d; śB.5.1.4.4. tāṃ savitaḥ satyasavāṃ sucitrām # AVś.7.15.1a. P: tāṃ savitaḥ Vait.29.18; Kauś.24.7. See next. tābhir no devaḥ savitā punātu # Apś.10.6.1d. See tābhiṣ ṭvā devaḥ, and tebhir mā devaḥ. tābhir no 'vitā bhava # RV.1.91.9c; TS.4.1.11.1c; MS.4.10.3c: 149.11; KS.2.14c. tābhiṣ ṭvā devaḥ savitā punātu # ApMB.1.2.1d. See under tābhir no devaḥ. tām asyai savitaḥ suva # ApMB.1.1.3d. See āsmabhyaṃ. tā vo devaḥ savitā śamayāti # AVP.2.36.2d. tiṣṭha devo na savitā # see tiṣṭhā etc. tiṣṭhā (KA. tiṣṭha) devo na savitā # RV.1.36.13b; SV.1.57b; VS.11.42b; TS.4.1.4.2b; KS.15.12b; 16.4b; MS.2.7.4b: 78.13; AB.2.2.14; śB.6.4.3.10; TB.3.6.1.2b; KA.1.198.22b; MahānU.20.6b. te na ā vakṣan suvitāya varṇam # RV.1.104.2d. tenemāṃ nārīṃ savitā bhagaś ca # AVś.14.1.53c. tebhir no 'vitā bhava # RV.7.96.5c; KS.19.14c; N.10.24c. tebhir mā devaḥ savitā punātu # AVP.10.9.8d; MS.1.2.1d: 9.13. See under tābhir no devaḥ. tebhya āyuḥ savitā bodhi gopāya # Vait.36.27d. te syāma devavītaye turāsaḥ # RV.10.35.14d. trayastriṃśat tantavo ye vitatnire (MS. yaṃ vitanvate; KS.KA.Aś. yān vitanvate) # TS.1.5.10.4a; MS.1.7.1a: 109.1; 1.8.9a: 130.7; KS.34.19a; KA.1.198.9a; Aś.3.14.10a; śś.13.12.13a. Ps: trayastriṃśat tantavaḥ Apś.9.8.1; 10.14; 13.10; 21.17.11 (ter); Mś.3.4.9; --3.5.6; HG.1.26.10; VārG.1.30; trayastriṃśat KS.35.2; Apś.14.16.1; 17.1; 28.3. See catustriṃśat. trātāram indram avitāram indram # RV.6.47.11a; AVś.7.86.1a; AVP.5.4.11a; SV.1.333a; VS.20.50a; TS.1.6.12.5a; MS.4.9.27a: 139.17; 4.12.3a: 182.17; KS.17.18a; Aś.2.10.4; 6.9.5; MahānU.20.3a. Ps: trātāram indram Mś.11.7.1.7; MG.1.11.6; 2.15.6; Svidh.1.3.9; 2.1.5; VHDh.8.38; BṛhPDh.9.124,215; trātāram Mś.8.13.4 (5); Kauś.59.14; 140.6. trātṝn devān savitāraṃ bhagaṃ ca # RV.6.50.1d. trita ṛbhukṣāḥ savitā cano dadhe # RV.2.31.6c. tritāya ca dvitāya ca # RV.8.47.16c. tribhiṣ ṭvaṃ deva savitar # RV.9.67.26a. See bṛhadbhiḥ savitas. trir antarikṣaṃ savitā mahitvanā # RV.4.53.5a; KB.22.2. trir ā divaḥ savitar vāryāṇi # RV.3.56.6a. trir ā divaḥ savitā soṣavīti # RV.3.56.7a. tvaṃ kavir abhavo devavītamaḥ # RV.9.107.7c. tvaṃ devaḥ savitā ratnadhā asi # RV.2.1.7b. tvaṃ dhṛṣṇo dhṛṣatā vītahavyam # RV.7.19.3a; AVś.20.37.3a. tvaṃ nṛbhir nṛmaṇo devavītau (TB. nṛpate devahūtau) # RV.7.19.4a; AVś.20.37.4a; TB.2.5.8.10a. tvam indra sravitavā apas kaḥ # RV.7.21.3a. tvaṃ bhā anu caro adha dvitā # RV.8.1.28c. tvaṣṭā no gnābhiḥ suvitāya jinvatu # RV.10.66.3d. tvaṣṭā rūpeṇa savitā savena # AVP.1.75.3a; 2.72.2a; 2.80.2a. tvaṣṭā savitā suyamā sarasvatī # RV.9.81.4d. tvām id dhy avitāraṃ vavṛmahe # RV.8.21.2c; AVś.20.14.2c; 62.2c; SV.2.59c. tvām īḍe adhā dvitā # RV.6.16.4a. dadhātu naḥ savitā suprajām iṣam # RV.4.53.7b; AB.1.13.19. damūnā devaḥ savitā vareṇyaḥ # AVś.7.14.4a; AB.3.29.4; Aś.5.18.2a; śś.8.3.4a. dātāram adya savitā videya # TB.3.1.1.9c. diva ātmānaṃ savitāraṃ bṛhaspatim # TA.3.11.2b. divo na vāraṃ savitā vyūrṇute # SV.2.845c. See vāraṃ na devaḥ. diśo rudrā vitasthire # VS.16.63b; TS.4.5.11.2b; MS.2.9.9b: 129.7; KS.17.16b. dīrghaṃ vām āyuḥ savitā kṛṇotu # AVś.14.2.39d. Cf. dīrghaṃ ta āyuḥ. dīrghaṃ ta āyuḥ savitā kṛṇotu # AVś.14.1.47d; 2.75d. Cf. dīrghaṃ vām. duḥsvapnyaṃ durjīvitam # AVP.5.23.7a. See dauṣvapnyaṃ daurjīvityam. dūtaṃ kṛṇvīta martyaḥ # RV.8.23.19b. deva iva savitā satyadharmā # RV.10.34.8b; 139.3c; AVś.10.8.42b; VS.12.66c; TS.4.2.5.5c; MS.2.7.12c: 91.8; KS.16.12c; śB.7.2.1.20. devaṃ vo adya savitāram eṣe # RV.5.49.1a. devaṃ savitāraṃ gacha svāhā # VS.6.21; TS.1.3.11.1; 6.4.1.2; MS.1.2.18: 27.11; 3.10.7: 138.13; KS.3.8; śB.3.8.4.13. P: devaṃ savitāram Mś.4.3.22. devaṃ savitāram abhimātiṣāham # TS.4.7.14.3b; KS.40.10b. See devaṃ trātāram etc., and devaḥ savitābhi-. devatābhyas tvā devavītaye gṛhṇāmi # KS.1.5. See devavītaye. devaṃ trātāram abhimātiṣāham # RV.10.128.7b. See under devaṃ savitāram etc. devaṃ naraḥ savitāram # RV.3.62.12a. devarātas tam anvita # AB.7.18.7b; śś.15.27b. deva varuṇa devayajanaṃ no dehi svāhā (Apś. -yajanaṃ me dehi) # PB.24.18.8; Apś.10.2.9; 23.8.9. Cf. deva savitar deva-. devavītaye (MS. -vītyai) tvā (KS. vo) gṛhṇāmi # VS.1.15; TS.1.1.5.2; MS.1.1.11c: 7.4; 1.4.4c: 52.6; 1.4.9c: 57.15; KS.35.3; śB.1.1.4.9; TB.3.2.5.7; Apś.2.7.9. See devatābhyas tvā devavītaye. devavītyai etc. # see devavītaye. devaś ca savitā bhagaḥ # RV.7.15.12b; MS.4.10.1b: 143.1. deva savitaḥ prasuva yajñaṃ prasuva yajñapatiṃ bhagāya (VSK. prasuvemaṃ bhagāya; ApG.JG. also with ūha in pratīkas, prāsāvīḥ) # VS.9.1; 11.7; 30.1; VSK.10.1.1; TS.1.7.7.1; 4.1.1.2; MS.1.11.1: 161.7; 1.11.6: 167.17; KS.13.14; 14.6; 15.11; śB.5.1.1.14,16; 6.3.1.19; Mś.7.1.1.13; SMB.1.1.1; JG.1.3. Ps: deva savitaḥ pra suva yajñam Mś.6.1.1.6; deva savitaḥ pra suva Apś.18.2.10; GG.1.3.4; KhG.1.2.20; HG.1.2.10; JG.1.3 (with ūha, prāsāvīḥ, 1.4); ApG.1.2.3 (with ūha, prāsāvīḥ, 1.2.8); deva savitaḥ MS.2.7.1: 74.7; śB.13.6.2.9; Kś.14.1.11; 21.1.6; Apś.20.24.6. deva savitar etat te prāha # TS.2.6.9.2; 3.2.7.1; GB.2.1.4; Vait.4.16; 17.4; Apś.3.20.8; 14.9.7. deva savitar etat te yajñaṃ etc. # see deva savitar etaṃ te. deva savitar etad bṛhaspate pra # śB.4.6.6.7; Kś.11.1.20. deva savitar etaṃ (Lś. etat) te yajñaṃ prāhur bṛhaspataye brahmaṇe # śś.4.7.17; Lś.4.12.1. See etaṃ te deva. deva savitar etaṃ tvā vṛṇate 'gniṃ hotrāya saha (śś. vṛṇate saha) pitrā vaiśvānareṇa # Aś.1.3.23; śś.1.6.2; N.7.31. See etat tvā deva. deva savitar etaṃ tvā vṛṇate bṛhaspatiṃ (TB.Apś. bṛhaspatiṃ daivyaṃ) brahmāṇam # VSK.2.3.1; TB.3.7.6.2; Kś.2.1.19; Apś.3.18.4; Mś.5.2.15.2. deva savitar eṣa te brahmacārī # AG.1.20.7; śG.2.18.4; MG.1.22.5. See under asāv eṣa te deva. deva savitar eṣa te somaḥ # VS.5.39; KS.3.1; 26.2; MS.1.2.13: 22.12; 3.9.1: 113.13; śB.3.6.3.18; Mś.2.2.4.36. P: deva savitaḥ Kś.8.7.17. See eṣa vo deva. deva savitar devayajanaṃ me dehi devayajyāyai # AB.7.20.3. Cf. deva varuṇa. deva savitas tvaṃ dīkṣāyā (KS. dīkṣāṇāṃ) dīkṣāpatir asi # MS.1.2.2: 11.4; KS.2.2. deva savitaḥ susāvitram (Apś. suṣā-) adyāsmin yajñe yajamānāyāsuvasva # PB.21.10.15; Kś.23.3.1; Apś.22.19.1. deva savitaḥ soma rājan # AVś.6.99.3c. devas te savitā hastaṃ gṛhṇātu # AVś.14.1.49a. Cf. under savitā te hastam. devas tvaṣṭā savitā viśvarūpaḥ # RV.3.55.19a; 10.10.5b; AVś.18.1.5b; Aś.3.8.1; śś.13.4.2; N.10.34a. devas tvā savitā punātu vasoḥ pavitreṇa śatadhāreṇa supvā (Apś. supuvā) # VS.1.3; śB.1.7.1.16; Apś.1.13.6. P: devas tvā Kś.4.2.23. See devas tvā savitotpunātu, and achidreṇa tvā. devas tvā savitā punātv (Mś.GG.KhG.JG. savitotpunātv) achidreṇa pavitreṇa vasoḥ (KS. omits vasoḥ) sūryasya raśmibhiḥ # TS.1.2.1.2; KS.2.1; 23.1; MS.1.2.1: 10.8; GG.1.7.25; KhG.1.2.14; JG.1.2. Ps: devas tvā savitā punātu (Mś. savitotpunātu) TS.6.1.1.9; MS.3.6.3: 62.16; Mś.1.2.5.18; devas tvā savitā Mś.2.1.1.40. Cf. prec., devo mā savitā etc., devo vaḥ savitā etc., and devo vaḥ savitotpunātv. devas tvā savitā madhvānaktu # VS.6.2; 37.11; TS.1.3.5.1; 6.1; 6.3.3.2; 4.2; MS.1.2.14: 23.13; 3.9.3: 117.12; 4.9.3: 123.7; KS.3.2,3; 26.3,5; Mś.1.8.2.13. P: devas tvā savitā śB.3.7.1.11; 14.1.3.13; TA.4.5.1; 5.4.4; Apś.2.11.3; 7.2.3; 10.3; 15.7.3; Mś.4.2.15. P: devas tvā Kś.6.3.2; 26.2.19. Cf. devo vāṃ etc. devas tvā savitā śrapayatu varṣiṣṭhe adhi (VS.KS.śB. 'dhi) nāke (MS. nāke pṛthivyāḥ) # VS.1.22; TS.1.1.8.1; MS.1.1.9: 5.9; 4.1.9: 11.14; KS.1.8; 31.7; śB.1.2.2.14. Ps: devas tvā savitā śrapayatu TB.3.2.8.6; Apś.1.25.8; Mś.1.2.3.27; Kauś.44.39; devas tvā Kś.2.5.23. devas tvā savitā satyadharmā # AVP.4.10.1c. devas tvā savitā sūdayatu # AVś.1.18.3d. devas tvā savitā hvayati (TS.KSṭB. hvayati devayajyāyai) # TS.1.1.12.1; MS.4.1.14: 19.4; KS.1.12; 31.1; TB.3.3.7.6; Mś.1.3.1.12. devas tvā savitotpunātu, achidreṇa tvā pavitreṇa śatadhāreṇa sahasradhāreṇa supvotpunāmi # Kauś.2.33,34. See devas tvā savitā punātu vasoḥ. devas tvā savitotpunātv etc. # see devas tvā savitā punātv. devaḥ savitābhimātiṣāhaḥ # AVś.5.3.9b. See under devaṃ savitāram abhi-. devaḥ savitā vasor vasudāvā # TS.1.2.3.2; MS.1.2.3: 12.10; 3.6.9: 73.5; KS.2.4; 23.6; Apś.10.18.7. P: devaḥ savitā Mś.2.1.3.13. See devo naḥ savitā. devaḥ savitā viśvavāraḥ # AVś.5.27.3c; MS.2.12.6b: 150.1; KS.18.17b. See AVP.9.1.2de, and sukṛd devaḥ savitā. devāṃ ajasra vītaye # RV.8.60.4b. devāṃ ā vītaye vaha # RV.5.26.2c; 7.16.4b; SV.2.872c; VSK.24.21c. devānāṃ viṣṭhām (Apś. niṣṭhām) anu yo vitasthe # VSK.1.10.5b; TB.3.7.5.3b; Kś.2.8.14b; Apś.2.10.5b. See divo vābhiṣṭhām. devānām āśā upa vītapṛṣṭhaḥ # RV.1.162.7b; VS.25.30b; TS.4.6.8.3b; MS.3.16.1b: 182.4; KSA.6.4b. devī uṣāsānaktā vasuvane vasudheyasya vītām # MS.4.10.3: 151.3; KS.20.15; Aś.2.16.12; śś.3.13.27. devī ūrjāhutī vasuvane vasudheyasya vītām # MS.4.10.3: 151.4; KS.20.15; Aś.2.16.12; śś.3.13.27. devī joṣṭrī vasuvane vasudheyasya vītām # MS.4.10.3: 151.3; 4.13.8: 210.3; KS.20.15; TB.3.6.14.1; Aś.2.16.12; śś.3.13.27. devebhir naḥ savitā prāvatu śrutam # RV.10.100.1c. deveṣu ca savitar mānuṣeṣu ca # RV.4.54.3c; TS.4.1.11.2c; MS.4.10.3c: 149.17. deveṣu ca savitaḥ ślokam aśreḥ # RV.3.54.11c. devo 'nayat savitā supāṇiḥ # RV.3.33.6c; N.2.26c. devo na yaḥ savitā satyamanmā # RV.1.73.2a; 9.97.48d. devo naḥ savitā vasor dātā vasv adāt # VS.4.16; śB.3.2.2.25. See devaḥ savitā vasor. devo no atra savitā damūnāḥ # RV.1.123.3c. devo no atra savitā nv artham # RV.1.124.1c. devo bhagaḥ savitā rāyo aṃśaḥ # RV.5.42.5a. devo mā savitā punātv achidreṇa pavitreṇa sūryasya raśmibhiḥ # VS.4.4; śB.3.1.3.22. P: devo mā savitā punātu Apś.10.7.12. Cf. under devas tvā sa-. devo vaḥ savitā punātv achidreṇa pavitreṇa (KS. adds sūryasya raśmibhis svāhā) # MS.2.6.8: 68.13; 4.4.2: 51.14; KS.15.6. Cf. under devas tvā etc. devo vaḥ savitā pratigṛhṇātu etc. # see next but two. devo vaḥ savitā prārpayatu śreṣṭhatamāya karmaṇe # VS.1.1; TS.1.1.1.1; MS.1.1.1: 1.2; 4.1.1: 1.13,14; KS.1.1; 30.10; GB.1.1.29; śB.1.7.1.4,5; TB.3.2.1.4. Ps: devo vaḥ savitā prārpayatu Apś.1.2.4; Mś.1.1.1.18; devo vaḥ Kś.4.2.9. devo vaḥ savitā vivinaktu # MS.4.1.7: 9.1. See vāyur va, and vāyur vo. devo vaḥ savitā hiraṇyapāṇiḥ pratigṛbhṇātv (VSK. vaḥ savitā pratigṛhṇātu hiraṇyapāṇir) achidreṇa pāṇinā # VS.1.16,20; VSK.1.5.7; śB.1.1.4.23; 2.1.19,21. P: devo vaḥ Kś.2.4.21. See next. devo vaḥ savitā hiraṇyapāṇiḥ prati (MSṃś. -pāṇir upa) gṛhṇātu # TS.1.1.5.2; 6.1; MS.1.1.7: 4.7; 4.1.7: 9.14; KS.1.6; 31.5; TB.3.2.5.11; 6.4; Apś.1.20.11; 21.7; Mś.1.2.2.32. See prec. devo vaḥ savitotpunātv achidreṇa pavitreṇa vasoḥ (KS. omits vasoḥ) sūryasya raśmibhiḥ # TS.1.1.5.1; 10.3; MS.1.1.6: 3.8; 1.1.9: 5.1; KS.1.5. Ps: devo vaḥ savitotpunātu MS.4.1.6: 7.16; 4.1.9: 10.18; KS.31.4; TB.3.2.5.2; Apś.1.11.9; Mś.1.1.3.14; devo vaḥ savitā Mś.1.2.5.18; devo vaḥ JG.1.2. Cf. under devas tvā savitā punātv. devo vāṃ savitā madhvānaktu # Apś.7.12.14. Cf. devas tvā etc. daivyā hotārāgnā (KS.Aś. hotārāgna; śś. hotārā agna) ājyasya vītām # MS.4.10.3: 149.4; KS.20.15; Aś.2.16.9; śś.3.13.20. dauṣvapnyaṃ daurjīvityam # AVś.4.17.5a; 7.23.1a. See duḥsvapnyaṃ durjīvitam. dyāṃ sadma (KS. dvitā; AVP. dvitaḥ) pārthivaṃ ca rajaḥ # AVś.4.1.4d; AVP.5.2.4b; TS.2.3.14.6d; KS.10.13b. See dyāṃ pitā. dyāṃ dvitā etc. # see dyāṃ sadma. dvitāya tvā # VS.1.23; śB.1.2.3.5. See dvitāya svāhā. dvitāya svāhā # TS.1.1.8.1; KS.1.8; Mś.1.2.4.3. See dvitāya tvā. dvau samudrau vitatāv ajūryau # TS.3.2.2.1a. P: dvau samudrau Apś.12.18.17. See next. dvau samudrāv acaryau vitatau mahāntau # JB.1.5. Perhaps the word mahāntau is a gloss. See prec. dhartā divaḥ savitā viśvavāraḥ # RV.10.149.4d. dhātā dadhātu savitā trāyamāṇaḥ # AVś.8.1.15b. dhātāram indraṃ savitāram ūtaye # AVP.1.78.1a. dhātā veda savitaitāni sarvā # AVP.1.101.3a. dhātā savitād rudraḥ # AVP.2.85.4c. dhīnāṃ bhūta prāvitāraḥ # RV.8.27.2d. na tvad anyaḥ kavitaro na medhayā (AVP. na vedhāḥ) # AVś.5.11.4a; AVP.8.1.4a. namaḥ kṛtsnāyatayā (VSK. kṛtsnāyatāya; KS. kṛtsaṃvītāya; TSṃS. kṛtsnavītāya) dhāvate # VS.16.20; VSK.17.2.4; TS.4.5.2.2; MS.2.9.3: 123.2; KS.17.12. na me dūrād avitave vasiṣṭhāḥ # RV.7.33.1d. namo gaṅgāyamunayor madhye ye vasanti te me prasannātmānaś ciraṃjīvitaṃ vardhayanti # TA.2.20.1. na yaḥ saṃpṛche na punar havītave # RV.8.101.4a. ni barhiṣi priye sadad adha dvitā # RV.8.13.24c. nir araṇiṃ savitā sāviṣat padoḥ # AVś.1.18.2a. nṛcakṣā devavītaye # RV.9.45.1b. nṛvat kṛṇuhi vītaye (SV. -ṇuhy ūtaye) # RV.6.53.10c; SV.2.943c. ned vas toke tanaye ravitā ravac chamitāraḥ (MS.KS. ravitā ravat) # MS.4.13.4: 204.2; KS.16.21; AB.2.7.10; TB.3.6.6.4; Aś.3.3.1; śś.5.17.9. patho radantī suvitāya devī # RV.5.80.3c. parā tān savitaḥ suva # AVś.19.8.4d. Shankar Pandit's reading (with Nakṣ.26.4d) for ārāttāt savitaḥ etc., q.v. pari ṇo devavītaye # RV.9.54.4a. pari tvā dhāt savitā devo agniḥ # AVś.13.1.20a. parainān (AVś. -ṇān) devaḥ savitā dadātu # RV.10.87.18c; AVś.8.3.16c. parco yathā naḥ suvitasya bhūreḥ # RV.7.100.2c. pavasva devavītaye # RV.9.106.7a; SV.1.571a; 2.676a; JB.3.266; PB.15.5.3. pavasva soma devavītaye vṛṣā # RV.9.70.9a. pavitraṃ te vitataṃ brahmaṇas pate # RV.9.83.1a; SV.1.565a; 2.225a; AB.1.20.4; 7.9.3; KB.8.5; PB.1.2.8; 12.5.7; JB.1.81; 3.54; TA.1.11.1a; Aś.4.6.3; Apś.12.12.13a. P: pavitraṃ te śś.5.9.15; 7.15.13; Lś.1.10.20; VHDh.8.230; Rvidh.3.3.6; Svidh.1.4.19; 5.15. Cf. BṛhD.6.134. paśyāma tvā savitāraṃ yam āhuḥ # AVś.13.2.36c. pātaṃ ghṛtasya guhyāni nāma # śś.2.4.3b. See pātho etc., and vītaṃ etc. pārayān naḥ savitā devo agniḥ # AVP.2.73.4c. pitaro 'ryamā bhagaḥ savitā tvaṣṭā vāyur indrāgnī ity etāni dakṣiṇadvarāṇi daivatāni sanakṣatrāṇi sagrahāṇi sāhorātrāṇi samuhūrtāni tarpayāmi # BDh.2.5.9.2. pinvan dhārāḥ karmaṇā devavītau # RV.9.97.33b. putrān savitābhirakṣatu # SMB.1.1.12c; HG.1.19.7c; JG.1.20c. See savitābhi. punar asmabhyaṃ suvitāya deva # RV.1.189.3c; MS.4.14.3c: 218.10; TB.2.8.2.4c. punaḥ sam avyad vitataṃ vayantī # RV.2.38.4a; N.4.11. punāno devavītaye # RV.9.64.15a; SV.2.193a. purū reto dadhire sūryaśvitaḥ (AVś. -śritaḥ) # RV.10.94.5d; AVś.6.49.3d; KS.35.14d. puroḍāśena (VSK. -lāśena) savitā jajāna # VS.19.85b; VSK.21.85b; MS.3.11.9b: 153.11; KS.38.3b; TB.2.6.4.3b. pūṣā tvāvatu savitā savena # AVP.4.3.7d. See anu tvāvatu etc. pūṣā bhagaṃ savitā me (TB. no) dadātu # śB.11.4.3.7b; TB.2.5.3.3b; śś.3.7.4b; Kś.5.12.21b; PG.1.13 (crit. notes; see Speijer, Jātakarma, p. 18). See bhagaṃ pūṣā. pūṣā yunaktu savitā yunaktu # MS.2.7.12a: 91.11; KS.16.12a; Mś.6.1.5.36. pṛthivyās tvā dharmaṇā vayam anu parikramāma (TA. anu kramāma; KA. anukrāmāma) suvitāya navyase # MS.4.9.10: 131.5; TA.4.11.2; KA.3.178. Quasi metrical. pra kavir devavītaye # RV.9.20.1a; SV.2.318a. pra ca suvāti savitā # RV.5.82.9c; MS.4.12.6c: 198.2; KS.10.12c. pracodayāṃt savitā yābhir eti # GB.1.1.32d. prajāpatiḥ savitā somo agniḥ # AVś.3.15.6d. prajñāṃ kurvīta brāhmaṇaḥ # śB.14.7.2.23d; BṛhU.4.4.23d. pra ṇaḥ pūrvasmai suvitāya vocata # RV.8.27.10c. pra ṇaḥ pradātā savitā ca yachatām # AVP.7.9.1c. prati dyumantaṃ suvitāya bhūṣati # RV.10.40.1b. prati dravantī suvitāya gamyāḥ # RV.5.41.18d. prati havyāni vītaye # RV.8.101.7d,10b. pra devaṃ devavītaye # RV.6.16.41a; TS.3.5.11.4a; MS.4.10.3a: 148.9; KS.15.12a; AB.1.16.20; KB.8.1; Aś.2.16.7. pra bāhū asrāk savitā savīmani # RV.4.53.3c. prabodhayantī suvitāya devī # RV.4.14.3c. pra yad bharadhve suvitāya dāvane # RV.5.59.4d. prayantāsi suṣvitarāya vedaḥ # RV.7.19.1d; AVś.20.37.1d. pra ye dvitā diva ṛñjanty ātāḥ # RV.3.43.6c. pra vaḥ (RV. va) spaḍ (śś. spal) akran suvitāya dāvane # RV.5.59.1a; KB.21.3. P: pra vaḥ spal akran śś.11.8.7. pra vo grāvāṇaḥ savitā # RV.10.175.1a. P: pra vo grāvāṇaḥ Aś.5.12.10,24. Cf. BṛhD.8.74. pra sadam it sravitave dadhanyuḥ # RV.4.3.12d. pra sumatiṃ savitar vāya ūtaye # AVś.4.25.6a; AVP.4.34.4a. pra soma devavītaye # RV.9.107.12a; SV.1.514a; 2.117a; JB.2.421; 3.13; PB.11.3.1; Svidh.1.7.4; 3.4.11. prāsāvīd devaḥ savitā jagat pṛthak # RV.1.157.1d; SV.2.1108d. Cf. next. prāsāvīd devaḥ savitā bhuvanāni viśvā # AVP.14.2.8d. Cf. prec. badhāna deva savitaḥ paramasyāṃ pṛthivyāṃ (TS. parāvati) śatena pāśaiḥ (MS. savitaḥ śatena pāśaiḥ paramasyāṃ parāvati) # VS.1.25,26 (bis); TS.1.1.9.1,2 (bis); MS.1.1.10 (ter): 5.14; 6.1,4; 4.1.10: 13.2; KS.1.9 (ter); 31.8; śB.1.2.4.16,17,19. Ps: badhāna deva savitaḥ paramasyāṃ parāvati TB.3.2.9.3; badhāna deva savitaḥ Apś.2.1.6; Mś.1.2.4.13; badhāna Kś.2.6.19. balaṃ te bāhuvoḥ savitā dadhātu # TB.2.7.17.3a. P: balaṃ te bāhuvoḥ Apś.22.28.9. bahavo 'sya pāśā vitatāḥ pṛthivyām # Kauś.135.9a. Cf. ye te pāśā etc., and śś.1.6.3. bṛhatsumnaḥ prasavitā niveśanaḥ # RV.4.53.6a. bṛhadbhir deva savitaḥ # AVP.10.9.7b. bṛhadbhiḥ savitas tribhiḥ # MS.3.11.10a: 156.9; TB.1.4.8.3a. See tribhiṣ ṭvaṃ. bṛhaspatiṃ savitāraṃ ca devam # RV.3.20.5b. bṛhaspatir vo yunaktu # MS.2.7.12b: 91.11; Mś.1.2.1.15. See bṛhaspatis savitā devo. bṛhaspatiś ca savitā # TA.1.12.5a. bṛhaspatiḥ savitā tad indraḥ (TS. tan ma āha) # AVś.8.5.5b; 19.24.8d; AVP.2.24.5d; 15.6.5d; TS.4.2.8.1c. See bṛhaspatiḥ savitendras. bṛhaspatiḥ savitā te vayo dadhau # AVś.9.4.10a. bṛhaspatis savitā devo agniḥ # KS.16.12b. See bṛhaspatir vo yunaktu. bṛhaspatiḥ savitā me ni yachāt # AVś.19.31.5d; AVP.10.5.5d. bṛhaspatiḥ savitā yaḥ sahasrī # śB.11.4.3.6b; TB.2.5.3.3b; Aś.2.11.3b; śś.3.7.4b; Kś.5.12.20b. bṛhaspatiḥ savitā viṣṇur agniḥ (VārG. viṣṇur indraḥ) # MG.1.21.10b; VārG.4.21b. See next but one. bṛhaspatiḥ savitā śarma yachatu # MG.2.8.6c. bṛhaspatiḥ savitā somo agniḥ # ApMB.2.1.8b. See prec. but one. bṛhaspatiḥ savitendras tad āha # MS.1.5.3c: 69.14; 1.6.2c: 87.2; KS.39.1c. See bṛhaspatiḥ savitā tad. bṛhaspate savitar bodhayainam (AVś. vardhayainam) # AVś.7.16.1a; VS.27.8a; TS.4.1.7.3a; MS.2.12.5a: 149.8; KS.18.16a; Apś.16.7.6. P: bṛhaspate savitaḥ Kauś.59.18; Vait.5.9. brahma varma vitatam anativyādhyaṃ kṛtam # AVś.9.2.16b. brāhmaṇā asya yajñasya prāvitāraḥ # śB.1.5.1.12; Kś.3.2.12; Apś.2.16.11; Mś.1.3.1.26. brūmo devaṃ savitāram # AVś.11.6.3a; AVP.15.13.2a. bhagaṃ dhiyo 'vitāraṃ no asyāḥ # RV.7.36.8c. bhagaṃ nu śaṃsaṃ savitāram ūtaye # RV.5.46.3d; VS.33.49d. bhagaṃ pūṣā savitā no dadātu # Aś.2.11.4b. See pūṣā bhagaṃ sa-. bhagena savitā śriyam # VS.20.72b; MS.3.11.4b: 145.11; KS.38.9b; TB.2.6.13.3b. bhago aryamā (JG. 'ryamā) savitā puraṃdhiḥ # RV.10.85.36c; AVś.14.1.50c; SMB.1.2.16c; PG.1.6.3c; ApMB.1.3.3c; HG.1.20.1c; MG.1.10.15e; JG.1.21c; VārG.14.13c. bhadrā tvam uṣo vitaraṃ vy ucha # RV.1.123.11c. bharadvājāyāva dhukṣata dvitā # RV.6.48.13a. bhāgaṃ no atra vasumantaṃ vītāt # RV.10.11.8d; AVś.18.1.26d; MS.4.14.15d: 241.11. bhuvad vājeṣv avitā bhuvad vṛdhaḥ # RV.6.48.2c; SV.2.54c; VS.27.44c; MS.2.13.9c: 159.13; KS.39.12c; Apś.17.9.1c. bhuvad vājeṣv avitā bhūvād dhiṃ māyi vārdhā # JB.1.177. Variation of the preceding mantra. bhuvo 'vitā vāmadevasya dhīnām # RV.4.16.18a. madan viśve kavitamaṃ kavīnām # RV.6.18.14b; MS.4.12.3b: 183.4; KS.8.16b. madaṃ madiṣṭha vītaye # RV.9.6.9b. madāya devavītaye # RV.9.6.6b. mado yo devavītamaḥ # RV.9.63.16c; 64.12b. madhumān devavītaye # MS.4.9.6: 126.13. madhyā kartor vitataṃ saṃjabhāra # RV.1.115.4b; AVś.20.123.1b; VS.33.37b; MS.4.10.2b: 147.1; TB.2.8.7.1b; N.4.11b. manasā savitādadāt # RV.10.85.9d; AVś.14.1.9d. manunā kṛtā svadhayā vitaṣṭā # TS.1.1.2.1b; MS.1.1.2b: 1.6; 4.1.2: 2.17; KS.1.2b; 31.1; TB.3.2.2.2b. manojuvo vṛṣaṇo vītapṛṣṭhāḥ # RV.1.181.2c. mama dvitā rāṣṭraṃ kṣatriyasya # RV.4.42.1a. mamaiva savitā vaśe # AVP.1.40.1d; Kauś.133.3d. marutaḥ kva suvitā # RV.1.38.3b. martāso deva vītaye # RV.6.16.7b. mahī trāyetāṃ suvitāya mātarā # RV.10.35.3b. mahe no adya suvitāya bodhi # RV.7.75.2a. mahe ṣu naḥ suvitāya pra bhūtam # RV.3.54.3b. maho no agne suvitasya vidvān # RV.7.1.24a. mahyaṃ devaḥ savitā vyaco dhāt # AVś.6.61.1d; KS.40.9d. mā te harī vṛṣaṇā vītapṛṣṭhā # RV.3.35.5a. mārḍīkam īṭṭe suvitaṃ ca navyam # RV.7.91.2d. mimātu dyaur aditir vītaye naḥ # RV.5.59.8a. mṛṇo 'si deva savitar gāyatreṇa chandasā mṛṇāmuṣya paśūn dvipadaś catuṣpadaḥ # AVP.1.63.4. Cf. next. medhāṃ te devaḥ savitā # AG.1.15.2a; ApMB.2.12.2a (ApG.6.15.1). See medhāṃ me etc. medhāṃ me devaḥ savitā # PG.2.4.8a. See medhāṃ te etc. ya ātṛṇatty (SaṃhitopaniṣadB. ātṛṇoty) avitathena (VāDh. avidathena) karṇau # SaṃhitopaniṣadB.3a; VāDh.2.10a; N.2.4a. See ya āvṛṇoty. ya āvṛṇoty avitathena karṇau # ViDh.30.47a. See ya ātṛṇatty. ya ohate rakṣaso devavītau # RV.5.42.10a. Cf. BṛhD.5.38. yaḥ panthā vitato devayānaḥ # KS.39.2a; Apś.16.29.1a. yaḥ prābravīt pro tasmā abravītana # RV.1.161.12d. yaj jagrantha savitā satyadharmā # Mś.1.3.5.17b; MG.1.11.20b. See yam abadhnīta savitā. yajña eti vitataḥ kalpamānaḥ # AVś.18.4.13a. yajñaṃ devebhir invitam (MSṭB.Apś. anv-) # TS.3.1.4.3b; MS.1.2.15b: 25.17; TB.1.4.4.5b; Apś.9.7.10b. yajñasya doho vitataḥ purutrā # VS.8.62a; śś.13.12.13a. P: yajñasya dohaḥ Kś.25.6.7. yajñasya pathā suvitā nayantīḥ # TS.1.4.43.2; 6.6.1.3. yajñasya prāvitā bhava # RV.3.21.3d; MS.4.13.5d: 204.13; KS.16.21d; AB.2.12.13d; TB.3.6.7.2d. yajñiyāḥ pāśā vitatā mahāntaḥ (Apś. vitatāḥ purutrā) # Kś.25.1.11b; Apś.3.13.1b; 24.12.6b; Kauś.97.8b. yajñeṣu devavītamaḥ # RV.9.49.3b; SV.8.787b. yajñopavītam asi yajñasya tvopavītenopa nahyāmi # śG.2.2.3; PG.2.2.10 (crit. notes; see Speijer, Jātakarma, p. 22). See upavītam asi. yajño bhagaḥ savitā ye ca devāḥ # AVP.2.80.3c. yato bhagaḥ savitā dāti vāryam # RV.5.48.5d. yatra śūrāsas tanvo vitanvate # RV.6.46.12a. yat sīm anu dvitā śavaḥ # RV.1.37.9c. yathā śardhāya vītaye # RV.9.104.3b; SV.2.509b. yad adya devaḥ savitā suvāti # RV.7.40.1c. yad apravītā dadhate ha garbham # RV.4.7.9c. yaṃ devāsa iti dvitā # SV.2.595b. See yaṃ devāso adha. yaṃ devāso adha dvitā # RV.8.84.2b. See yaṃ devāsa iti. yam abadhnīta savitā suketaḥ (ApMB. suśevaḥ) # TS.1.1.10.2b; 3.5.6.2b; ApMB.1.5.17b. See yaj jagrantha. yaśasaṃ mā devaḥ savitā kṛṇotu # AVś.6.58.1c. yasmā u devaḥ savitā jajāna # RV.10.31.4b. yasminn adhi vitataḥ sūrā (KS. sūra) eti (AVP. vitata eti sūryaḥ) # AVP.4.1.5c; MS.2.13.23c: 169.1; KS.40.1c. See yatrādhi sūra. yasya tvam avitā bhuvaḥ # RV.7.32.11b. yasya dvitā vidhartari # RV.8.70.2b; AVś.20.92.17b; 105.5b; SV.2.284b; JB.3.75b. yasyā āśās (KS. imās) tanvo vītapṛṣṭhāḥ # AVś.6.62.2b; KS.38.2b. See yasyā bahvyas, yasyām imā, and yasyai bahvīs. yasyā bahvyas tanvo vītapṛṣṭhāḥ # MS.3.11.10b: 156.5. See under yasyā āśās. yasyām imā bahvyas tanvo vītapṛṣṭhāḥ # RVKh.9.86.2b; VS.19.44b. See under yasyā āśās. yasyāsau sūro vitato mahitvā # AVś.4.2.4c. yasyai bahvīs tanuvo vītapṛṣṭhāḥ # TB.1.4.8.2b. See under yasyā āśās. yāvac ca sapta sindhavo vitasthire (TS. -tasthuḥ) # VS.38.26b; TS.3.2.6.1b. See yāvat sapta, and yāvad vā. yāvat sapta sindhavo vitaṣṭhire # AVś.4.6.2b. See under yāvac ca. yāvat sūryo vitapati # AVP.4.22.4a; 9.10.12a. yāvad vā sapta sindhavo vitaṣṭhuḥ (AVP.5.27.3b, mahitvā) # AVP.5.8.1b; 5.27.3b. See under yāvac ca. yāsu jātaḥ savitā (AVPṭSṃS.ApMB. kaśyapo) yāsv agniḥ (AVPṭSṃS. indraḥ) # AVś.1.33.1b; AVP.1.25.1b; 14.1.2b; TS.5.6.1.1b; MS.2.13.1b: 151.7; ApMB.1.2.2b. yās te rātrīḥ (MS.KS. rātrayaḥ) savitar devayānīḥ # TS.3.5.4.1a; MS.1.4.3a: 49.9; KS.5.6a. yuktagrāvṇo yo 'vitā suśipraḥ # RV.2.12.6c; AVś.20.34.6c; AVP.12.14.6c. yuktvāya savitā (TS.śvetU. manasā) devān # VS.11.3a; TS.4.1.1.1a; MS.2.7.1a: 73.12; KS.15.11a; śB.6.3.1.15; śvetU.2.3a. yunaktu devaḥ savitā prajānan # AVś.5.26.2a; AVP.9.2.1c. yuvaṃ vāyo (AVP. vāyuḥ) savitā ca bhuvanāni rakṣathaḥ # AVś.4.25.3c; AVP.4.34.3c. yuvā suvāsāḥ parivīta (MS. -tā) āgāt # RV.3.8.4a; MS.4.13.1a: 199.13; KS.15.12a; AB.2.2.29a; KB.10.2; TB.3.6.1.3a; Aś.3.1.9; AG.1.20.9; PG.2.2.9a. P: yuvā suvāsāḥ TA.1.27.2; śś.5.15.4; Mś.5.2.8.10; PG.2.6.25; MG.1.22.8; ViDh.65.8; VHDh.8.32. yuvo ratho adhvaraṃ (AVś.GB. -ro) devavītaye # RV.6.68.10c; AVś.7.58.1c; AB.6.12.7; GB.2.2.22.
Dictionary of Sanskrit Grammar KV Abhyankar
"vita" has 4 results. tadbhāvita produced or brought into being by some grammatical operation such as the vowel आ in दाक्षि, कारक्र, अकार्षीत् et cetera, and others by the substitution of वृद्धि, as contrasted with the original अा in ग्राम, विघान शाला, माला et cetera, and others ; confer, compare किं पुनरिदं तद्भावितग्रहणं वृद्धिरित्येवं ये आकरैकारौकारा भाव्यन्ते तेषां ग्रहणमाहोस्विदादैज्मात्रस्य M.Bh. on I. 1.1. bhāvita designated by a technical term; confer, compare किं पुनरिदं तद्भावितग्रहणं वृद्धिरित्येवं ये आकारैकारौकारा विहिता भाव्यन्ते तेषां ग्रहणं आहोस्विद् आदैन्मात्रस्य, M.Bh.on P.I.11. āmantraṇa (1) calling out from a distance;(2) an invitation which may or may not be accepted; confer, compare विधिनिमन्त्रणामन्त्रणाधीष्टसंप्रश्नप्रार्थनेषु लिङ् P.III. 3.161 whereon Mahābhāṣya of Patañjali on the Sūtras of Pāṇini (Dr. Kielhorn's edition ). remarks अथ निमन्त्रणामन्त्रणयोः को विशेषः । अथ संनिहितेन निमन्त्रणं भवति असंनिहितेन अामन्त्रणम् । नैषोस्ति विशेषः । असंनिहितेनापि निमन्त्रणं भवति संनिहितेनापि चामन्त्रणम् । एवं तर्हि यन्नियोगतः कर्तव्यं तन्निमन्त्रणम् । अामन्त्रणे कामचारः । Mahābhāṣya of Patañjali on the Sūtras of Pāṇini (Dr. Kielhorn's edition ). on P.III.3.161. śravaṇa hearing of a phonetic element or a word in the actual speech; audition; confer, compare तस्य चोदात्तस्वरितपरत्वे श्रवणं स्पष्टम् S. K. on P.I.2.32. In many technical grammatical terms, affixes and substitutes, there is sometimes a portion of them which is not a vital part of the word, but it is for the sake of causing certain prescribed grammatical operations. The letters or syllables which form such a portion are called इत् and they are only for the sake of grammatical operations (कार्यार्थ ), as contrasted with the other ones which are actually heard (श्रुत्यर्थ or श्रवणार्थ ).
Vedabase Search
Results for vita 419 results
vita lam the planetary system named Vitala SB 2.1.27 vita lam the second planetary system below SB 2.5.40-41 vita lam Vitala SB 5.24.7 vita le on the planet SB 5.24.17 vita ṇḍā counterarguments CC Madhya 6.177 vita nitā disseminator SB 1.12.20 vita ńka decorated SB 10.33.15 vita nmahi shall try to spread SB 4.16.3 vita noṣi spread SB 7.3.30 vita noti expands SB 4.22.19 vita noti spreads SB 10.21.10 vita notu kindly describe SB 1.18.15 vita nute bestows MM 15 vita nute expands CC Antya 1.120 CC Antya 1.99 vita nute he performs SB 4.2.22 vita nvan distributing SB 1.11.10 vita nvan enlarging SB 3.11.15 vita nvan expanding SB 11.9.26 vita nvan spreading SB 10.38.13 SB 10.48.24 SB 10.58.29 SB 3.24.4 vita nvānaḥ distributing SB 5.22.9 vita nvānaḥ spreading SB 8.15.35 vita nvatā amplified SB 2.4.22 vita nvatā broadcasting SB 3.5.18 vita nvataḥ executing SB 4.24.10 vita nvataḥ ministering SB 1.3.2 vita nvataḥ of he who was performing sacrifices SB 8.23.14 vita nvate offer oblations SB 3.20.43 vita nvate they award SB 10.22.34 vita nyate has become spread SB 11.5.50 vita nyate is performed SB 3.24.24 vita ra please deliver CC Antya 16.117 vita ra please spread SB 10.31.14 vita rāmi I am giving SB 3.23.7 vita rāmi I shall deliver SB 7.4.2 vita rāmi I will bestow SB 10.88.20 vita raṇa distribution CC Adi 9.54 vita raṇam spreading CC Antya 20.12 vita ranti distributing SB 4.21.36 vita ranti perform SB 3.15.24 vita rati bestow SB 4.14.15 vita rati restores SB 4.20.25 vita riṣye I shall give SB 3.24.40 vita riṣye I will grant SB 10.41.17 vita rjayan roaring like that SB 8.11.30 vita rka opposing arguments SB 6.9.36 vita rka-gocaram beyond all arguments, reason and sense perception SB 10.8.41 vita rka-gocaram beyond all arguments, reason and sense perception SB 10.8.41 vita rkaḥ a disagreement SB 10.89.1 vita rkayan having considered SB 1.4.27 vita rkayantaḥ indulging in speculations SB 3.20.33 vita rkya-lińgaḥ one who is observed with awe and veneration SB 2.4.19 vita rkya-lińgaḥ one who is observed with awe and veneration SB 2.4.19 vita rkyamāṇaḥ being talked and argued about SB 8.18.23 vita stā Vitastā SB 5.19.17-18 vita sti about eight inches CC Madhya 2.12 vita sti about six inches CC Antya 14.65-66 vita stim half a cubit SB 2.6.13-16 vita tā widespread SB 10.72.24-25 vita ta-adhva-jihvaḥ whose tongue was like a broad way SB 10.12.17 vita ta-adhva-jihvaḥ whose tongue was like a broad way SB 10.12.17 vita ta-adhva-jihvaḥ whose tongue was like a broad way SB 10.12.17 vita ta-rociṣam very powerful SB 4.1.5 vita ta-rociṣam very powerful SB 4.1.5 vita tāḥ are spread BG 4.32 vita taḥ distributing SB 3.12.48 vita taḥ expanded SB 4.1.11 SB 5.16.7 vita taiḥ elaborate SB 10.40.5 vita tām elaborated SB 11.21.38-40 vita tam expanded SB 6.16.23 vita tam expanded (in the spirit of material enjoyment) SB 6.16.52 vita tam spread SB 4.13.7 vita tam spread out SB 7.9.35 vita tam spread out (as the substance of his material enjoyment) SB 11.7.9 vita tāra distributed CC Madhya 23.1 vita tasya of the expansive SB 11.7.42 vita tayā all-pervading SB 3.15.24 vita te being administered SB 6.13.19-20 vita tha contrary to fact SB 10.87.37 vita tha deceptive SB 12.8.48 vita tha fruitless SB 7.2.48 vita tha frustrated SB 10.54.51 SB 10.59.21 vita tha useless SB 10.88.9 vita thāḥ in vain SB 4.15.22 vita tham fruitless SB 6.10.29 vita tham purposeless SB 9.20.39 vita thāsu unreal SB 10.87.19 vita thasya of Vitatha (Bharadvāja), who was accepted in the family of Mahārāja Bharata under special circumstances of disappointment SB 9.21.1 vita the being baffled SB 9.20.35 vita the was disappointed SB 9.20.39 vita tim expansion SB 11.8.30 vita trasuḥ became afraid SB 7.8.16 vita tya expanding SB 10.14.19 vita tya having spread SB 11.1.6-7 vita tya scattering SB 4.5.10 vita tya spreading SB 10.14.9 SB 7.2.50 vita tyai to expand SB 9.10.15 asambhāvita -deha-abhimānaḥ not identified with the body SB 5.9.9-10 ājīvita ḥ brought to life SB 1.12.1 kṛṣṇa-līlā-amṛta-anvita mixed with the nectar of kṛṣṇa-līlā CC Madhya 25.281 ananvita m wonderful SB 4.7.34 ātma-jaya-anubhāvita perceivable by conquering the mind SB 3.13.39 anubhāvita being situated in the anubhāva stage of ecstasy SB 3.14.48 anubhāvita ḥ when they are properly in line SB 10.5.28 anubhāvita m made it possible to be powerful SB 1.15.13 anubhāvita m effected SB 10.19.14 anubhāvita vān caused to perceive CC Adi 1.50 anusāntvita ḥ carefully pacified SB 10.86.11 anvita just obey SB 9.16.36 kṛṣṇa-līlā-amṛta-anvita mixed with the nectar of kṛṣṇa-līlā CC Madhya 25.281 harṣa-śoka-anvita ḥ subject to joy and sorrow BG 18.27 rūpa-guṇa-anvita ḥ qualitative SB 2.5.26-29 guṇa-anvita ḥ qualified SB 2.6.24 uru-bala-anvita ḥ extremely powerful SB 3.5.34 tvarā-anvita ḥ with great speed SB 3.18.1 śraddhayā anvita ḥ with great faith SB 3.27.6 anvita ḥ endowed SB 3.32.2 anvita ḥ being accompanied SB 4.19.4 anvita ḥ endowed SB 4.20.9 anvita ḥ being absorbed in SB 4.22.52 anvita ḥ thus being absorbed SB 4.24.78 anvita ḥ along with SB 4.25.49 śruta-dhara-anvita ḥ along with his friend Śrutadhara SB 4.25.50 śruta-dhara-anvita ḥ with his friend Śrutadhara SB 4.25.51 dayā-anvita ḥ being compassionate SB 4.30.14 anvita ḥ endowed SB 6.10.13-14 śraddhā-anvita ḥ endowed with faith SB 6.13.8-9 lińga-anvita ḥ covered by the subtle body SB 7.2.47 anvita ḥ endowed with SB 7.3.23 mudā-anvita ḥ in a pleasing mood SB 7.11.1 na anvita ḥ nor inherent in SB 7.15.59 ruṣā-anvita ḥ being very angry at this SB 8.11.29 ruṣā-anvita ḥ being very angry SB 8.11.31 gṛha-anvita ḥ a person attached to household life SB 8.16.9 anvita ḥ surcharged SB 8.16.25 guṇa-anvita ḥ endowed with all good qualities SB 9.9.29 anvita ḥ being surrounded, Lord Rāmacandra SB 9.10.19 śraddhayā anvita ḥ and with faith SB 9.21.6 ruṣā-anvita ḥ because of being very angry SB 9.22.36 tat-anvita ḥ thus accompanied by them SB 10.12.32 bala-anvita ḥ accompanied by Lord Balarāma SB 10.15.2 sańkarṣaṇa-anvita ḥ accompanied by Lord Baladeva SB 10.15.10-12 sańkarṣaṇa-anvita ḥ in the company of Lord Balarāma SB 10.20.29 bala-anvita ḥ accompanied by Balarāma SB 10.26.10 anvita ḥ joined SB 10.33.2 śraddhā-anvita ḥ faithfully SB 10.33.39 sańkarṣaṇa-anvita ḥ together with Lord Balarāma SB 10.41.19 anvita ḥ filled SB 10.51.44 anvita ḥ endowed SB 10.90.36 anvita ḥ endowed SB 12.2.19-20 anvita ḥ joined SB 12.6.30-31 anvita ḥ endowed with CC Madhya 23.70 vayasa-anvita ḥ having a youthful age CC Madhya 23.70 pratibhā-anvita ḥ genius CC Madhya 23.71 śraddhā-anvita ḥ with transcendental faith CC Antya 5.48 astra-anvita iḥ with hymns (mantras) SB 4.5.23 anvita iḥ who follow SB 4.14.18 anvita iḥ filled SB 10.46.9-13 dhāraṇā-anvita iḥ together with meditation on controlled breathing SB 11.28.39 guṇa-anvita m under the spell of the modes of material nature BG 15.10 praśraya-anvita m very much obliging SB 1.12.15 anvita m interacted SB 3.5.35 anvita m adorned SB 3.21.40 valaya-anvita m with jeweled bracelets SB 4.8.48 anvita m endowed with SB 7.14.27-28 śriyā-anvita m blessed with all kinds of opulence SB 9.6.47 anvita m filled SB 10.26.10 anvita m having SB 10.39.49-50 anvita m containing SB 10.50.50-53 anvita m including SB 10.89.14-17 saha-gaṇa-raghunātha-anvita m with Raghunātha dāsa Gosvāmī and his associates CC Antya 2.1 raghunātha-anvita m with Raghunātha dāsa Gosvāmī CC Antya 3.1 śriyā anvita u very opulent SB 10.9.23 anvita u accompanied SB 10.84.50 anvita u endowed SB 12.2.37 aplāvita ḥ without being touched SB 8.9.25 jīvita -āśā hope for life SB 1.13.23 jīvita -āśā the desire to remain living SB 10.14.53 jīvita -āśām struggle for existence SB 3.9.17 asambhāvita -deha-abhimānaḥ not identified with the body SB 5.9.9-10 asevita -śrī-caraṇaiḥ by those who have not worshiped the feet of Lakṣmī SB 3.22.18 āsevita ḥ served SB 4.30.6 āsevita m being always engaged in SB 9.19.24 astra-anvita iḥ with hymns (mantras) SB 4.5.23 ātma-jaya-anubhāvita perceivable by conquering the mind SB 3.13.39 ātma-bhāvita ḥ realized by a devotee SB 4.29.46 durvita rkya-ātma-karmaṇe unto You, who perform inconceivable activities SB 8.5.50 ātma-bhāvita ḥ who is seated in everyone's heart CC Madhya 11.118 avita m being protected SB 6.13.17 āvita nvānāḥ spreading throughout SB 5.20.37 dharma-avita ri the controller of religion SB 4.4.17 avita rkyayā inconceivable SB 4.17.31 avita tha not futile SB 3.33.3 avita tha-gīrbhiḥ whose words are all true SB 5.3.17 avita tha-īhitāya whose resolution never fails SB 5.18.6 avita tha correct SB 6.4.23 avita tha infallible SB 8.7.8 avita tha-īkṣaṇaḥ whose vision is never mistaken SB 8.17.22 avita tha infallible SB 10.79.7 avita thaiḥ real SB 8.8.27 avita tham not unreal SB 10.87.19 uru-bala-anvita ḥ extremely powerful SB 3.5.34 bala-anvita ḥ accompanied by Lord Balarāma SB 10.15.2 bala-anvita ḥ accompanied by Balarāma SB 10.26.10 bhāvita -bhūta-bhāvanam who manifests His different forms for the satisfaction of His devotees SB 5.17.18 bhāvita -bhūta-bhāvanam who manifests His different forms for the satisfaction of His devotees SB 5.17.18 bhāvita steeped in CC Adi 4.71 bhāvita enlightened CC Madhya 8.288 bhāvita are imbued Bs 5.36 bhāvita ḥ remembering BG 8.6 ātma-bhāvita ḥ realized by a devotee SB 4.29.46 bhāvita ḥ fixed (in determination) SB 10.3.36 ātma-bhāvita ḥ who is seated in everyone's heart CC Madhya 11.118 bhāvita m dedicated SB 1.5.32 bhāvita m prepared SB 10.42.3 bhāvita m purified SB 11.14.28 bhāvita m infused SB 12.10.42 bhavita vyam there must be SB 6.2.32 bhavita vyena by that which was about to happen SB 5.6.9 bhāvita -bhūta-bhāvanam who manifests His different forms for the satisfaction of His devotees SB 5.17.18 dvita ḥ tritaḥ ca ekataḥ ca Dvita, Trita and Ekata SB 10.84.2-5 dvita ḥ tritaḥ ca ekataḥ ca Dvita, Trita and Ekata SB 10.84.2-5 asevita -śrī-caraṇaiḥ by those who have not worshiped the feet of Lakṣmī SB 3.22.18 carvita things already chewed SB 7.5.30 carvita chewed CC Adi 4.254 carvita ḥ chewing CC Antya 16.119 carvita m His chewed remnants SB 10.32.5 carvita m chewed SB 10.33.12 dayā-anvita ḥ being compassionate SB 4.30.14 asambhāvita -deha-abhimānaḥ not identified with the body SB 5.9.9-10 śruta-dhara-anvita ḥ along with his friend Śrutadhara SB 4.25.50 śruta-dhara-anvita ḥ with his friend Śrutadhara SB 4.25.51 dhāraṇā-anvita iḥ together with meditation on controlled breathing SB 11.28.39 dharma-avita ri the controller of religion SB 4.4.17 viplāvita -sarva-dharmāḥ who gave up all religious principles SB 6.2.45 durvita rkya uncommon SB 7.10.54-55 durvita rkya-ātma-karmaṇe unto You, who perform inconceivable activities SB 8.5.50 durvita rkyeṇa beyond empiric speculation SB 3.20.12 dvita ḥ tritaḥ ca ekataḥ ca Dvita, Trita and Ekata SB 10.84.2-5 dvita yam consisting of duality SB 6.15.28 yojana-lakṣa-dvita ye at a distance of 1,600,000 miles SB 5.22.14 eka-vita sti about six inches long CC Antya 6.299 dvita ḥ tritaḥ ca ekataḥ ca Dvita, Trita and Ekata SB 10.84.2-5 saha-gaṇa-raghunātha-anvita m with Raghunātha dāsa Gosvāmī and his associates CC Antya 2.1 garvita proud CC Madhya 6.200 garvita honorable CC Antya 9.103 gata-jīvita m lifeless body SB 10.11.43 avita tha-gīrbhiḥ whose words are all true SB 5.3.17 gṛha-anvita ḥ a person attached to household life SB 8.16.9 guṇa-anvita m under the spell of the modes of material nature BG 15.10 rūpa-guṇa-anvita ḥ qualitative SB 2.5.26-29 guṇa-anvita ḥ qualified SB 2.6.24 guṇa-anvita ḥ endowed with all good qualities SB 9.9.29 ha-ibe samvita will come to His proper senses CC Madhya 18.170 harṣa-śoka-anvita ḥ subject to joy and sorrow BG 18.27 ha-ibe samvita will come to His proper senses CC Madhya 18.170 avita tha-īhitāya whose resolution never fails SB 5.18.6 avita tha-īkṣaṇaḥ whose vision is never mistaken SB 8.17.22 nija-jīvita -īpsubhiḥ just to live undisturbed by Aghāsura SB 10.12.13 ātma-jaya-anubhāvita perceivable by conquering the mind SB 3.13.39 jīvita -āśā hope for life SB 1.13.23 jīvita duration of life SB 2.1.14 jīvita -āśām struggle for existence SB 3.9.17 nija-jīvita -īpsubhiḥ just to live undisturbed by Aghāsura SB 10.12.13 jīvita -āśā the desire to remain living SB 10.14.53 jīvita his life SB 10.34.29 jīvita for longevity SB 10.70.26 jīvita their lives SB 10.74.44 jīvita -vallabhaḥ the pleasure of the life and soul CC Madhya 2.74 jīvita life CC Antya 16.135 jīvita ḥ brought back to life SB 8.15.3 jīvita ḥ whose life span SB 10.57.5 jīvita ḥ my life SB 11.7.70 jīvita m for the duration SB 4.6.6 jīvita m the duration of life SB 7.13.6 jīvita m the duration of life SB 8.22.11 jīvita m let them be alive SB 9.16.7 gata-jīvita m lifeless body SB 10.11.43 jīvita m life SB 10.14.34 jīvita m his life SB 10.15.32 jīvita m his life SB 10.44.22-23 jīvita m the bringing to life SB 10.72.40 jīvita m the living SB 12.6.25 jīvita m living CC Madhya 1.206 jīvita m living CC Madhya 8.73 jīvita m our livelihood MM 18 jīvita m on the life MM 35 jīvita yoḥ or of living SB 6.12.14 durvita rkya-ātma-karmaṇe unto You, who perform inconceivable activities SB 8.5.50 kṛṣṇa-līlā-amṛta-anvita mixed with the nectar of kṛṣṇa-līlā CC Madhya 25.281 yojana-lakṣa-dvita ye at a distance of 1,600,000 miles SB 5.22.14 kṛṣṇa-līlā-amṛta-anvita mixed with the nectar of kṛṣṇa-līlā CC Madhya 25.281 lińga-anvita ḥ covered by the subtle body SB 7.2.47 sambhāvita -matiḥ considering himself highly esteemed SB 6.17.14 mudā-anvita ḥ in a pleasing mood SB 7.11.1 na anvita ḥ nor inherent in SB 7.15.59 nija-jīvita -īpsubhiḥ just to live undisturbed by Aghāsura SB 10.12.13 niṣevita being served SB 11.4.6 sarva-siddhi-niṣevita ḥ attended by all mystic perfections CC Madhya 23.79-81 niṣevita m being engaged at SB 4.4.15 niṣevita m frequented SB 6.5.3 niṣevita m being served SB 10.39.53-55 pallavita ḥ spread like the leaves of a tree CC Antya 1.138 paribhāvita being one hundred percent engaged SB 3.9.11 paribhāvita purified SB 5.1.27 paribhāvita saturated SB 5.15.7 paribhāvita fully purified SB 6.9.33 paribhāvita saturated CC Adi 3.111 paridevita m lamentation SB 4.17.12 paridevita m the lamentation SB 4.17.25 paridevita m the loud lamentation (so loud that it could be heard from the planet of Yamarāja) SB 7.2.36 parisāntvita ḥ being pacified SB 6.5.24 parisevita m being served in transcendental love SB 2.9.15 pāvita ḥ have become purified SB 11.5.47 pāvita m purified SB 8.18.30 pāvita m purified SB 10.41.45 pāvita m purified SB 11.18.19 phala-vita raṇa distribution of the fruits CC Adi 17.323 plāvita -uru-tāpaḥ overwhelmed by great affliction SB 3.4.27 plāvita iḥ with the singing SB 4.6.12 pracyāvita m fallen SB 9.6.50 praśraya-anvita m very much obliging SB 1.12.15 pratibhā-anvita ḥ genius CC Madhya 23.71 prema-udbhāvita produced from ecstatic love and emotion CC Antya 20.1 saha-gaṇa-raghunātha-anvita m with Raghunātha dāsa Gosvāmī and his associates CC Antya 2.1 raghunātha-anvita m with Raghunātha dāsa Gosvāmī CC Antya 3.1 roṣa-samanvita ḥ being very angry at her SB 10.6.10 rūpa-guṇa-anvita ḥ qualitative SB 2.5.26-29 ruṣā-anvita ḥ being very angry at this SB 8.11.29 ruṣā-anvita ḥ being very angry SB 8.11.31 ruṣā-anvita ḥ because of being very angry SB 9.22.36 saha-gaṇa-raghunātha-anvita m with Raghunātha dāsa Gosvāmī and his associates CC Antya 2.1 samanvita ḥ qualified BG 18.26 samanvita ḥ followed SB 4.6.8 samanvita ḥ accompanied SB 4.25.52 samanvita ḥ accompanied SB 4.25.53 samanvita ḥ accompanied SB 4.25.55 samanvita ḥ decorated SB 9.22.2 roṣa-samanvita ḥ being very angry at her SB 10.6.10 samanvita ḥ accompanied SB 10.41.17 samanvita m dovetailed with bhakti-yoga SB 1.5.35 samanvita m coordinated SB 2.9.31 samanvita m bedecked with SB 3.23.13 samanvita m is maintained SB 3.26.3 samanvita m seated SB 12.13.13 samanvita m fully endowed with CC Adi 1.51 samanvita m fully endowed with CC Madhya 25.105 samanvita u together SB 10.39.41 sambhāvita -matiḥ considering himself highly esteemed SB 6.17.14 sambhāvita ḥ considered great SB 4.14.4 sambhāvita ḥ having been welcomed by everyone SB 8.18.18 sambhāvita sya for a respectable man BG 2.34 sambhāvita sya most respectable SB 4.3.25 sambhāvita vyāni to be respected SB 5.5.26 saṃvita knowledge (consciousness) CC Adi 12.22 ha-ibe samvita will come to His proper senses CC Madhya 18.170 sańkarṣaṇa-anvita ḥ accompanied by Lord Baladeva SB 10.15.10-12 sańkarṣaṇa-anvita ḥ in the company of Lord Balarāma SB 10.20.29 sańkarṣaṇa-anvita ḥ together with Lord Balarāma SB 10.41.19 sāntvita ḥ (in spite of) being pacified SB 4.14.12 sapta-vita sti seven spans SB 10.14.11 sapta-vita sti seven vitastis CC Adi 5.72 viplāvita -sarva-dharmāḥ who gave up all religious principles SB 6.2.45 sarva-siddhi-niṣevita ḥ attended by all mystic perfections CC Madhya 23.79-81 savita ḥ O lord of the sun SB 12.6.68 savita ri the sun SB 10.39.32 sevita served SB 11.29.48 sevita m served SB 3.21.38-39 sevita m ornamented SB 10.68.24 sevita m served SB 12.12.51 sarva-siddhi-niṣevita ḥ attended by all mystic perfections CC Madhya 23.79-81 harṣa-śoka-anvita ḥ subject to joy and sorrow BG 18.27 śraddhā-anvita ḥ endowed with faith SB 6.13.8-9 śraddhā-anvita ḥ faithfully SB 10.33.39 śraddhā-anvita ḥ with transcendental faith CC Antya 5.48 śraddhayā anvita ḥ with great faith SB 3.27.6 śraddhayā anvita ḥ and with faith SB 9.21.6 śrāvita ḥ has been described aurally SB 12.6.2 śrāvita m to the prayer SB 3.22.8 śrāvita m what is said SB 4.18.2 asevita -śrī-caraṇaiḥ by those who have not worshiped the feet of Lakṣmī SB 3.22.18 śriyā-anvita m blessed with all kinds of opulence SB 9.6.47 śriyā anvita u very opulent SB 10.9.23 śruta-dhara-anvita ḥ along with his friend Śrutadhara SB 4.25.50 śruta-dhara-anvita ḥ with his friend Śrutadhara SB 4.25.51 plāvita -uru-tāpaḥ overwhelmed by great affliction SB 3.4.27 tat-anvita ḥ thus accompanied by them SB 10.12.32 dvita ḥ tritaḥ ca ekataḥ ca Dvita, Trita and Ekata SB 10.84.2-5 tvarā-anvita ḥ with great speed SB 3.18.1 prema-udbhāvita produced from ecstatic love and emotion CC Antya 20.1 plāvita -uru-tāpaḥ overwhelmed by great affliction SB 3.4.27 uru-bala-anvita ḥ extremely powerful SB 3.5.34 valaya-anvita m with jeweled bracelets SB 4.8.48 jīvita -vallabhaḥ the pleasure of the life and soul CC Madhya 2.74 vayasa-anvita ḥ having a youthful age CC Madhya 23.70 vibhāvita influence CC Madhya 8.162 vibhāvita influenced CC Madhya 20.302 vidrāvita caused to run SB 7.8.19-22 vidrāvita ḥ is driven away SB 11.29.37 vidrāvita m were driven away SB 4.5.1 vidrāvita m driven SB 10.54.14 vidrāvita m driven away SB 10.59.20 viklavita m the despondent expressions of SB 10.29.42 viplāvita -sarva-dharmāḥ who gave up all religious principles SB 6.2.45 viplāvita m destroyed SB 6.2.26 viplāvita m having been inundated SB 9.15.21 viṭapa-vita tayaḥ the length of the branches SB 5.16.12 phala-vita raṇa distribution of the fruits CC Adi 17.323 sapta-vita sti seven spans SB 10.14.11 sapta-vita sti seven vitastis CC Adi 5.72 eka-vita sti about six inches long CC Antya 6.299 viṭapa-vita tayaḥ the length of the branches SB 5.16.12 yojana-lakṣa-dvita ye at a distance of 1,600,000 miles SB 5.22.14
DCS with thanks
Results for vita 70 results
vita dru noun (feminine) name of a river (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 65547/72933 vita la noun (neuter) name of one of the seven hells (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 17217/72933 vita maska adjective light (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 39325/72933 vita maskarman adjective dispersing the darknessFrequency rank 65548/72933 vita n verb (class 8 ātmanepada) to accomplish (esp. a rite or ceremony) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to apply (ointment) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to carry out (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to cause (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to cover (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to display (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to draw or bend (a bow) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to effect (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to exhibit (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to extend (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to extend (a net) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to fill (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to impose (a yoke) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to make (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to make wide (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to manifest (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to perform (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to pervade (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to produce (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to render (two acc.) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to sacrifice (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to spread (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to spread out i.e. lay on (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to spread out or through or over (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to stretch (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to unfold (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 2655/72933 vita ndra adjective unexhaustedFrequency rank 39324/72933 vita ntrī noun (feminine) a string out of tune (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 25383/72933 vita nu noun (masculine) the god of love (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 39323/72933 vita raṇa noun (neuter) leading over (Monier-Williams, Sir M. (1988))
the act of crossing or passing over (Monier-Williams, Sir M. (1988))
transference (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 30177/72933 vita rdana noun (masculine) name of a RākṣasaFrequency rank 65552/72933 vita rdi noun (feminine) a raised and covered piece of ground in the centre of a house or temple or in the middle of a court-yard (Monier-Williams, Sir M. (1988))
balcony (Monier-Williams, Sir M. (1988))
verandah (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 65551/72933 vita ritṛ noun (masculine) a granter (Monier-Williams, Sir M. (1988))
bestower (with gen.) (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 65549/72933 vita rjaka adjective censuringFrequency rank 65550/72933 vita rka noun (masculine) a dubious or questionable matter (Monier-Williams, Sir M. (1988))
a particular class of Yogīs (Monier-Williams, Sir M. (1988))
a teacher (Monier-Williams, Sir M. (1988))
conjecture (Monier-Williams, Sir M. (1988))
consideration (Monier-Williams, Sir M. (1988))
deliberation (Monier-Williams, Sir M. (1988))
doubt (Monier-Williams, Sir M. (1988))
fancy (Monier-Williams, Sir M. (1988))
guess (Monier-Williams, Sir M. (1988))
imagination (Monier-Williams, Sir M. (1988))
instructor in divine knowledge (Monier-Williams, Sir M. (1988))
intention (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of a son of Dhṛtarāṣṭra (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of the five principal sins (Monier-Williams, Sir M. (1988))
opinion (Monier-Williams, Sir M. (1988))
purpose (Monier-Williams, Sir M. (1988))
reasoning (Monier-Williams, Sir M. (1988))
supposition (Monier-Williams, Sir M. (1988))
uncertainty (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 7610/72933 vita rkay verb (denominative parasmaipada) to ascertain (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to believe (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to conjecture (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to consider as or take for (acc.) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to find out (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to ponder (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to reflect (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to suppose (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to think (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 12212/72933 vita sti noun (feminine) a particular measure of length (defined either as a long span between the extended thumb and little finger) (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 4164/72933 vita stika adjective measuring a vitasti (?)Frequency rank 39326/72933 vita styā noun (feminine) vitastiFrequency rank 65553/72933 vita stā noun (feminine) name of a river in the Panjāb (now called Jhelum or Bitasta or Bihat the Hydaspes or Bidaspes [Ptolemy] of the Greeks) (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 12654/72933 vita tha adjective futile (Monier-Williams, Sir M. (1988))
unreal (Monier-Williams, Sir M. (1988))
untrue (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 6634/72933 vita tha noun (masculine) name of a particular class of domestic deities (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of Bharadvāja (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 18452/72933 vita thīkṛ verb (class 8 ātmanepada) to falsify
to frustrate
to make falseFrequency rank 30176/72933 vita ti noun (feminine) clump (of trees etc.) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
cluster (Monier-Williams, Sir M. (1988))
collection (Monier-Williams, Sir M. (1988))
diffusion (Monier-Williams, Sir M. (1988))
excess (Monier-Williams, Sir M. (1988))
expansion (Monier-Williams, Sir M. (1988))
extension (Monier-Williams, Sir M. (1988))
extent (Monier-Williams, Sir M. (1988))
length (Monier-Williams, Sir M. (1988))
quantity (Monier-Williams, Sir M. (1988))
spreading (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 65546/72933 vita ṇḍa noun (masculine) a sort of lock or bolt with three divisions or wards (Monier-Williams, Sir M. (1988))
an elephant (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 65545/72933 vita ṇḍā noun (feminine) Arum Colocasia (Monier-Williams, Sir M. (1988))
a ladle (Monier-Williams, Sir M. (1988))
captious objection (Monier-Williams, Sir M. (1988))
cavil (Monier-Williams, Sir M. (1988))
criticism (Monier-Williams, Sir M. (1988))
fallacious controversy (Monier-Williams, Sir M. (1988))
perverse or frivolous argument (esp. in Nyāya) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
spoon (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 17216/72933 atadbhāvita adjective not generated by thisFrequency rank 31497/72933 atiniṣevita adjective Frequency rank 42102/72933 anupasevita adjective Frequency rank 43199/72933 anvita adjective accompanied by (Monier-Williams, Sir M. (1988))
acquired (Monier-Williams, Sir M. (1988))
attended (Monier-Williams, Sir M. (1988))
connected as in grammar or construction (Monier-Williams, Sir M. (1988))
connected with (Monier-Williams, Sir M. (1988))
endowed with (Monier-Williams, Sir M. (1988))
following (Monier-Williams, Sir M. (1988))
gone along with (Monier-Williams, Sir M. (1988))
having as an essential or inherent part (Monier-Williams, Sir M. (1988))
joined (Monier-Williams, Sir M. (1988))
linked to (Monier-Williams, Sir M. (1988))
possessed of (Monier-Williams, Sir M. (1988))
possessing (Monier-Williams, Sir M. (1988))
reached by the mind (Monier-Williams, Sir M. (1988))
understood (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 363/72933 abhāvita adjective not moistened
not soakedFrequency rank 23103/72933 abhisamanvita adjective Frequency rank 44363/72933 avita ta adjective Frequency rank 45364/72933 avita tha adjective not untrue (Monier-Williams, Sir M. (1988))
not vain or futile (Monier-Williams, Sir M. (1988))
true (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 10571/72933 avita rka noun (masculine) name of a man (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 26735/72933 avita rkayant adjective without hesitationFrequency rank 23243/72933 avita rkita adjective unforeseen (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 32693/72933 avibhāvita adjective unperceived (as indistinct voice or speech) (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 23249/72933 aśrāvita adjective Frequency rank 45655/72933 asaṃbhāvita adjective impossible (Monier-Williams, Sir M. (1988))
unworthy of (gen.) (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 20819/72933 asevita adjective abstained from (Monier-Williams, Sir M. (1988))
neglected (Monier-Williams, Sir M. (1988))
unattended to (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 20825/72933 kujīvita noun (neuter) a bad lifeFrequency rank 49564/72933 kharvita adjective (anything) that has become dwarfish (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 50864/72933 garvita adjective conceited (Monier-Williams, Sir M. (1988))
haughty (Monier-Williams, Sir M. (1988))
proud of (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 5981/72933 jīvita noun (neuter) a living being (Monier-Williams, Sir M. (1988))
duration of life (Monier-Williams, Sir M. (1988))
life (Monier-Williams, Sir M. (1988))
livelihood (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 584/72933 jīvita kṣaya noun (masculine) death (Monier-Williams, Sir M. (1988))
loss of life (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 53013/72933 jīvita jñā noun (feminine) a veinFrequency rank 53014/72933 jīvita nātha noun (masculine) a husband (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 53015/72933 damavaśānvita noun (masculine) damaFrequency rank 54235/72933 durvita rkya adjective difficult to be discussed or understood (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 54757/72933 devita vya noun (neuter) gambling (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 54979/72933 dvaṃdvita adjective Frequency rank 28496/72933 dvita noun (masculine) name of an Āptya (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 13567/72933 dvita ya adjective both (each thought of as a plurality) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
consisting of two (Monier-Williams, Sir M. (1988))
double (Monier-Williams, Sir M. (1988))
twofold (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 24287/72933 dvita ya noun (neuter) a pair or couple (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 4432/72933 nirjīvita adjective lifelessFrequency rank 56197/72933 nirvita rka adjective inconsiderate (Monier-Williams, Sir M. (1988))
unreflecting (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 56322/72933 niṣṭhīvita noun (neuter) SpeichelFrequency rank 36415/72933 paridevita noun (neuter) lamentation (Monier-Williams, Sir M. (1988))
wailing (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 15015/72933 prajavita adjective driven on (Monier-Williams, Sir M. (1988))
impelled (Monier-Williams, Sir M. (1988))
incited (Monier-Williams, Sir M. (1988))
summoned by (Monier-Williams, Sir M. (1988))
urged on (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 18176/72933 pravita n verb (class 8 parasmaipada) to dishevel
to expand
to spread outFrequency rank 21856/72933 bhavita vyatā noun (feminine) destiny (Monier-Williams, Sir M. (1988))
fate (Monier-Williams, Sir M. (1988))
inevitable consequence (Monier-Williams, Sir M. (1988))
necessity (Monier-Williams, Sir M. (1988))
the bring about to be (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 29455/72933 rāvita noun (neuter) noise (Monier-Williams, Sir M. (1988))
sound (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 63654/72933 varāhacarvita ka noun (neuter) [erotics] a kind of biteFrequency rank 39074/72933 samanvita adjective completely possessed of (Monier-Williams, Sir M. (1988))
connected or associated with (Monier-Williams, Sir M. (1988))
corresponding or answering to (comp.) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
full of (instr. or comp.) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
fully endowed with (Monier-Williams, Sir M. (1988))
possessing (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 540/72933 savita rdīka adjective Frequency rank 69570/72933 saṃbhāvita tama adjective Frequency rank 70028/72933 saṃbhāvita tara adjective Frequency rank 70029/72933 saṃvita rkay verb (denominative parasmaipada) to deliberate about
to reflect uponFrequency rank 70097/72933 sujīvita noun (neuter) a happy life (Monier-Williams, Sir M. (1988))
it is easily lived by any one (instr.) (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 70797/72933 suvita ta adjective well spread (as a net) (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 71267/72933
Ayurvedic Medical Dictionary Dr. Potturu with thanks
Purchase Kindle edition
andhapūtanā
female demon causing diseases in children; disease similar to blindness caused by vitamin A deficiency.
āyu,āyuṣ
vitality; life-span.
bala
physical strength; vigour; force; vitality.
candanāditaila
medicated oil made from sandalwood and other herbs as coolant and to restore vitality to skin.
jīvātma
individual soul; vital principle.
kālāntaraprāṇahara
a group of vital points that kill later.
kośa
sheaths inside the body, namely the sheath of knowledge (jnānamaya), the sheath of bliss (ānadamaya), the sheath of vitality (prāṇamaya), the sheath of mind (manomaya) and the sheath of food (annamaya) explained in the Taittareya upaniṣad.
kṛkara
1. kind of partridge bird, 2. one of five vital breaths; 3. kind of pepper; 3. fragrant oleander tree.
marma
lethal point, sensitive points on different parts of the body showing irregular pulsation and pain persists on pressure. Conglomerations of muscle, blood vessels, ligaments, nerves, bone and joints; marma vikāra disorders of vital points.
rujākamarma
painful vital points
sadyahprāṇahara
quickly destroying, killing instantaneously; a group of vital points on the body.
vita rka
discernment., argument.
vita sta
river Jhelum in north India referred in Rigveda.
Wordnet Search
"vita" has 101 results.
vita
sravita m
āghātāt chedāt vā prāṇivṛkṣayoḥ aṅgāt sravamāṇaḥ jalasadṛśaḥ padārthaḥ।
tasya vraṇāt sravitaṃ sravati।
vita
cāṭuka, vācāṭa, vāvaduka, vita ṇḍaka, jalpaka
yaḥ punaḥ punaḥ nirarthakaṃ vadati।
rāmaḥ cāṭukaḥ asti।
vita
ānandin, sānandaḥ, prahṛṣṭa, ānandavṛtti, prasannacitta, ullāsī, ānandita, hṛṣṭa, hṛṣṭamānasa, hṛṣṭahṛdaya, praharṣita, harṣita, praharṣaṇa, haroṣamāṇa, harṣaṇa, āhlādin, hlādin, pramodin, pramudita, mudita, mudānvita , harṣānvita , praphulla, harṣayukta, tuṣṭa, parituṣṭa, ullasa, ullāsin, ullasit
ānandena sahitaḥ।
santuṣṭasya jīvanam ānandi asti।
vita
anapekṣita, apratyāśita, nirapekṣita, asambhāvita
yad apekṣitaṃ nāsti।
mohanaḥ parīkṣām anuttīrṇavān iti anapekṣitaḥ nirṇayaḥ।
vita
śaṅkita, śaṅkin, śaṅkānvita , kṛtabhaya
śaṅkayā yuktaḥ।
saḥ asmin kāryaviṣaye śaṅkitaḥ asti।
vita
āśāvat, āśānvita , āśāviṣṭa, spṛhayālu, āśābaddha, āśāyukta
yaḥ āśayā yuktaḥ।
saḥ āgamiṣyati iti āśāvān aham।
vita
niḥśaṅka, anāśaṅkita, avita rkita, avaikalpika, avicārya, avita rkya, aśaṅkātmaka, asāṃśayika, akhaṇḍa
yad śaṅkitaḥ nāsti।
mahābhāratayuddhāt anantaraṃ pāṇḍavaiḥ niḥśaṅkaiḥ rājyaṃ kṛtam।
vita
mithyā, mṛṣā, vita tha, anṛta, asatya, atātvika
yat satyaṃ nāsti।
nirdoṣī pramātuḥ mithyā vacanāt mṛtyudaṇḍaṃ prāptavān।/brahma satyaṃ jagat mithyā।
vita
garvita , garvin, sagarva, garvara, garvavat, garvita citta, sadarpa, darpavān, darpī, mānī, ahaṅkārī, ahaṃyu, sāhaṅkāra, ahamānī, pragalbha, uddhata, uddhatacitta, uddhatamanas, samuddhata, prauḍha, unnaddha, samunnaddha, sāṭopa, āṭopī, utsikta, unnataśiraska, unnatamanaska, samunnatacitta, ūrdhvadṛṣṭi, avalipta, darpaghmāta, sāvahela, pradhṛṣṭa
yaḥ garvaṃ karoti।
rājeśaḥ garvitaḥ।
vita
tālayantram, tālakam, tālaḥ, argalam, vita ṇḍaḥ, dvārakīlaḥ
dhātunirmitaṃ dvārayantram।
kuñcikāyāḥ alābhāt mayā sandukaṃ bhidyate।
vita
prayukta, prayojita, upayojita, vyavahṛta, vyavahārita, sevita , upasevita , bhukta, upabhukta, dhṛta, abhyasta
yasya upayogaḥ kṛtaḥ।
miṣṭānnavikretā miṣṭānne prayuktānāṃ padārthānāṃ sūcim akarot।
vita
vivādin, vādānuvādin, vita rkin, sāṃvādika, visaṃvādin
yad viṣaye vivādaḥ suśakaḥ।
aham visaṃvādini viṣaye kimapi kartuṃ necchāmi।
vita
dhanikaḥ, dhanāḍhyaḥ, dhanī, dhanavān, sadhanaḥ, lakṣmīvān, śrīmān, dhaneśvaraḥ, lakṣmīśaḥ, ibhyaḥ, saśrīkaḥ, koṣavān, sampattimān, samṛddhaḥ, mahādhanaḥ, bahudhanaḥ, vittavān, vasumān, arthavān, arthānvita ḥ, sārthaḥ, dhanasampannaḥ, dhanasamṛddhaḥ, dhanavipulaḥ, khadiraḥ
yaḥ dhanena sampannaḥ।
dhanāḍhyena paropakārāya phaladāyinaḥ vṛkṣasya iva bhāvyam।
vita
vibhūṣita, alaṅkṛta, puraskṛta, sammānita, satkṛta, upādhita, pūjita, sampūjita, arcita, abhyarcita, sevita , arhita, sevyamāna, niṣevyamāṇa, añcita
padādibhiḥ yasya sammānaḥ jātaḥ।
saḥ bhāratabhūṣaṇa iti upādhyā vibhūṣitaḥ kṛtaḥ।
vita
sevita
yasya sevā kṛtā।
asmākaṃ deśe śiṣyaiḥ sevitāḥ naike sādhavaḥ santi।
vita
sevanīya, sevya, sevita vya
sevitum arhaḥ।
sevanīyasya padārthasya upabhogenāpi vyādhayaḥ utpadyante।
vita
kṛśāṅgaḥ, tanuḥ, pratanuḥ, vita nuḥ, kṣīṇaḥ, sūkṣmaḥ, kṣāmaḥ, kṛśaḥ, śīrṇaḥ, avipulaḥ
yasya śarīraṃ kṛśam asti।
kṛśāṅgena yuvakena sā dhāvanapratiyogitā jitā।
vita
śakyaḥ, sambhāvyaḥ, sambhavanīya, sambhāvita
yad kartuṃ śakyate।
etad kāryaṃ śakyam ahaṃ kariṣyāmi।
vita
lubdha, lobhin, saspṛha, sākāṃkṣa, īpsu, abhīpsu, prepsu, pariprepsu, iṣṭī, jighṛkṣu, āśaṃsu, lālasin, tṛṣṇaka, kamra, icchu, icchuka, icchuka, icchāvat, icchānvita , abhilāṣin, abhilāṣuka, vāñchin, arthin, kāmin, kāmuka, kāmavat, kāmāyāna
āśayā yuktaḥ।
bālakāḥ miṣṭānnaṃ lubdhayā dṛṣṭyā paśyanti।
vita
jīvita , cetana, janmin, jantu, janyu, śarīrin
yasmin jīvaḥ asti।
jīvitānāṃ prāṇinām āntarikavṛddhiḥ bhavati।
vita
śokākula, śokānvita , śokamaya, duḥkhamaya, samanyuḥ, khedānvita , saśoka, śokapūrṇa
śokena grastaḥ।
kasyāpi mahātmanaḥ mṛtyunā rāṣṭraṃ śokākulaṃ bhavati।
vita
dvyaṭṭakam, dvita lam
tat bhavanam yasmin dve tale staḥ।
sā praśaste dvitale bhavane nivasati।
vita
satyam, tathyam, ṛtam, samyak, avita tham, tattvam, tattvārtham, yathārthavacaman, yāthārthyam, sattvam, sattā, paramārthaḥ, pūtam
tad vacanam yad yathārtham nyāyasaṅgatam dharmasaṅgataṃ ca;
satyasya rakṣaṇāya taiḥ svasya prāṇāḥ arpitāḥ। / varaṃ kūpaśatādvāpī varaṃ vāpīśatāt kratuḥ varaṃ kratuśatāt putraḥ satyaṃ putraśatāt kila।
vita
asatyam, mithyā, mṛṣā, vita thaḥ, anṛtam, kūṭaḥ, kūṭam
tad vacanam yad ayathārtham anyāyasaṅgatam adharmasaṅgataṃ ca;
asatyaṃ vacanaṃ pāpam। / rājā pramāṇaṃ bhūtānāṃ sa vinaśyenmṛṣā vadan arthakṛcchramapi prāpya na mithyā kartumutsahe।
vita
vita raṇam, dānam, pradānam, sampradānam
kasmai api kimapi pradāya tadvastuni tasya svatvotpattyanukūlā kriyā।
pramukhaḥ atithiḥ bālakebhyaḥ puraskārāṇāṃ vitaraṇaṃ karoti।
vita
antaḥsrāvita ntram
śarīrasthaṃ granthīnāṃ tantraṃ yasmāt antaḥsrāvaḥ utpadyate tathā ca śarīrasya upāpacayarūpakriyāyāṃ sāhāyyakaḥ bhavati।
adya kakṣāyāṃ asyābhiḥ aṃtaḥsrāvītaṃtraṃ paṭhitam।
vita
icchuka, icchu, icchaka, icchāvat, icchānvita , abhilāṣin, abhilāṣuka, vāñchin, ākāṅkṣin, arthin, kāmin, kāmuka, kāmavat, kāmayāna, lobhin, lubdha, spṛhayālu, jātaspṛha, saspṛha, sākāṅkṣa, īpsu, abhīpsu, prepsu, pariprepsu, iṣṭin, jighṛkṣu, āśāyukta, lālasin, tṛṣṇaka, kamra
yaḥ icchati।
rāmaḥ pustakaṃ kretum icchukaḥ asti।
vita
samāviṣṭa, samāhita, aṃgabhūta, samanvita , nihita
antaḥ sthāpitam।
asmin kāvye suvicārāḥ samāviṣṭāḥ।
vita
pratiṣṭhita, agragaṇya, gaṇamānya, mānya, mānanīya, gauravānvita
yena pratiṣṭhā labdhā।
paṇḍita maheśaḥ svasya kṣetre pratiṣṭhitaḥ vyaktiḥ asti।
vita
guṇavat, guṇayukta, guṇānvita
yad guṇaiḥ yuktam।
yadyapi guṇavanti upakaraṇāni mahārhāṇi tathāpi tāni dīrghakālaparyantaṃ upāyoktuṃ śakyante।
vita
vita ṇḍā
kamapi laghutaraṃ viṣayam adhikṛtya kṛtaḥ vādaḥ kalahaḥ vā।
bhavatā vitaṇḍāṃ prasārayitvā parasparaṃ kalahayituṃ pravartitāḥ vayam।
vita
kāmuka, kāmin, kāmavṛtti, kāmapravaṇa, kāmāsakta, sakāma, kāmana, kamana, kamra, kamitṛ, kāmayitā, ratārthin, maithunārthin, suratārthin, maithunābhilāṣin, sambhogābhilāśin, maithunecchu, vyavāyin, anuka, abhīka, abhika, lāpuka, abhilāṣuka, vyavāyaparāyaṇa, lampaṭa, strīrata, strīpara, kāmārta, kāmātura, kāmāndha, kāmānvita , kāmāviṣṭa, kāmagrasta, kāmādhīna, kāmayukta, kāmākrānta, kāmajita, jātakāma, kāmopahata
yaḥ strīsambhogābhilāṣī asti।
saḥ kāmukaḥ vyaktiḥ asti।
vita
garvita ḥ, ahaṅkārin, ahaṃyuḥ, ahaṅkāravān
yasya ahaṅkāro vidyate।
garvitāḥ janāḥ prajārthe abhiśāparūpāḥ santi।
vita
asambhāvanā, asambhavatā, abhavita vyatā
sambhāvanāyāḥ abhāvaḥ।
varṣāyāḥ asambhāvanā dṛṣṭvā eṣaḥ pradeśaḥ viśeṣajñaiḥ śuṣkaḥ iti ghoṣitaḥ।
vita
sadaśvaḥ, sukaraḥ, sukhacāraḥ, sukhāyanaḥ, vita ntuḥ
saḥ aśvaḥ yaḥ ārohaṇārthe yogyaḥ।
prācīnakālīnaḥ rājānaḥ sadaśve āruhya vane mṛgayārthe gacchanti sma।
vita
gauravapūrṇa, gauravayukta, garimāpūrṇa, garimāyukta, gauravaśālin, gauravamaya, gauravānvita
gauraveṇa yuktaḥ।
viśve bhāratadeśasya gauravapūrṇaṃ sthānam asti।
vita
kṛt, chid, nikṛt, niṣkṛt, parikṛt, vikṛt, vinikṛt, paricchid, saṃchid, paricchid, lū, vraśc, cho, viccho, do, vido, dā, vidā, chuṭ, chur, takṣ, vita kṣ, parivas, parivraśc, paryavacchid, paryavado, pracchid, pralū, pravraśc, vas, vibhaj, vimath, vihṛ, vyapahṛ, samucchid, samutkṛt, samuparuj, sampracchid
tīkṣṇaiḥ sādhanaiḥ kartanapūrvakaḥ vibhajanānukūlaḥ vyāpāraḥ।
saḥ kṣupān kartayati।
vita
kāryānvita
yaḥ kāryarūpeṇa pariṇataḥ kṛtaḥ।
bhāratadeśasya śāsanaṃ kāryānviteṣu yojanāsu cintanaṃ karoti।
vita
ātmaghātaḥ, ātmavadhaḥ, ātmahananam, ātmavyāpādanam, prāṇatyāgaḥ, dehatyāgaḥ, jīvita tyāgaḥ, jīvotsargaḥ, ātmadrohaḥ, kāmyamaraṇam, ātmahatyā
svaprāṇanāśanam।
ātmaghātaḥ mahāpāpam।
vita
vita n
śakyam asti tāvat vistaraṇānukūlavyāpāraḥ।
vyādhaḥ dhanuṣaḥ pratyañcā vitanoti।
vita
vita stiḥ, pāṭakaḥ, kiṣkuḥ
ātatibhyāṃ aṅguṣṭhakaniṣṭhābhyāṃ agrayoḥ parimāṇam।
pitāmahaḥ vitastyā kasyāpi vastunaḥ parimāṇaṃ karoti।
vita
pratibhāvat, pratibhānvita , pratibhāśālin
yaḥ pratibhāsampannaḥ asti।
śyāmaḥ pratibhāvān puruṣaḥ asti।
vita
vismayāpannaḥ bhū, vismi, savismayaḥ bhū, vismayānvita ḥ bhū, stambh, kuhakuha
vismayānukūlaḥ manovyāpāraḥ।
bhavataḥ kāryaṃ dṛṣṭvā aham vismayāpannaḥ abhavam ।
vita
niṣkāsaya, utsāraya, niḥsāraya, niras, nirdhū, niryāpaya, nirvad, nirvāsaya, uccāṭaya, samutpāṭaya, samudīraya, cālaya, samudvāsaya, avarudh, udākṛ, utkālaya, uddhū, tyājaya, nāśaya, vipravāsaya, vivāsaya, samākṣip, vyaparopaya, vyas, saṃcālaya, sañcālaya, nirvivah, nirhan, nirhṛ, dālaya, nistyaj, udas, utkliś, apacyu, avahan, aparudh, udaj, udvas, ji, niṣkṛ, parinirhan, parivṛj, prāmarjaya, vita thīkṛ, viropaya
balāt sthānatyāgapreraṇānukūlaḥ vyāpāraḥ।
rājīvaḥ dvāri tiṣṭhantaṃ śvānaṃ nirakāsayat।
vita
vādaḥ, vicāraḥ, vivādaḥ, vādānuvādaḥ, vipratipattiḥ, vita rkaḥ, vādayuddhaṃ, hetuvādaḥ
kamapi viṣayamadhikṛtya khaṇḍanamaṇḍanātmikā carcā।
atyadhikena vādena kāryaṃ naśyati।
vita
samīkṣā, vita ṇḍā
kasyāpi viṣayasya anveṣaṇaṃ kartuṃ tasya viṣayasya samyak īkṣaṇam।
asmin varṣe sarvakāraḥ sākṣaratāyāḥ abhiyānasya samīkṣāṃ kariṣyati।
vita
pṛthutā, pārthavam, prathimā, viśālatā, vipulatā, vistāraḥ, vistīrṇatā, parisaraḥ, prasthaḥ, vita tiḥ, āyāmaḥ, āyatanam, pāṭaḥ, pariṇāhaḥ, vyāsaḥ, parisaraḥ
vastunaḥ āsīmātaḥ prasṛtiḥ।
asya vastunaḥ pṛthutā adhikā asti।
vita
prastāvita
yat prastuyate।
adyatanīyaḥ prastāvitaḥ viṣayaḥ sākṣaratā iti asti।
vita
prath, vita n, vistṛ, vistṝ, prasṛ, visṛ, prasṛp, visṛp
sīmni vā kṣetre vā abhivyāpanānukūlaḥ vyāpāraḥ।
aśokasya rājyaṃ pratidiśaṃ paprathe।
vita
vidhavā, gatabhartṛkā, mṛtapatikā, abhartṛkā, nirnāthā, anāthā, avīrā, yatinī, vṛṣabhī, kātyāyanī, vita ntuḥ
sā mahilā yasyāḥ patiḥ mṛtaḥ asti।
mejara raṇavīraṃ mṛtyoḥ paścāt paramavīracakreṇa sanmānitaṃ kṛtaṃ saḥ sanmānaḥ tasya gatabhartṛkayā svīkṛtaḥ।
vita
ūṣaṇam, uṣaṇam, marīcam, maricī, dvāravṛttam, maricam, auṣanam, śanijam, pavita m, valitam, kolakam, ullāghaḥ, veṇunam, vṛttaphalam, kolam, śyāmalaḥ, lohākhyam, valitam
ekaḥ kṛṣṇavarṇīyaḥ laghuḥ kuṇḍalākāraḥ kaṭuḥ vyañjanaviśeṣaḥ।
mama pitāmahaḥ ūṣaṇaṃ miśrīya eva cāyaṃ pibati।
vita
vistīrṇa, pṛthu, viśāla, vita ta, vistṛta, uru, bahula, manthara, vaṭūrin, sthūra, sphuṭa
yasya vistāraḥ adhikaḥ asti।
eṣaḥ mārgaḥ vistīrṇaḥ asti।
vita
yuktam, yuktaḥ, yuktā, militam, militaḥ, militā, anvita m, anvitā, anvita ḥ
apṛthagbhūtaṃ militam ityarthaḥ।
ayi, pravātena sarvaṃ jalaṃ dhūlyā yuktam abhavat।
vita
lubdha, lubdhaka, atilubdha, lolubha, lobhātman, lobhānvita , lampaṭa, māmaka, atilobha, āditsu, ādyūna, audarika, gardhana, gardhita, gardhin, gārdhra, nikāma, bhariṣa, matsara, lāṣuka, lola, vāyu
yasmin lobhaḥ asti।
saḥ lubdhaḥ asti।
vita
saṃśayaḥ, saṃśītiḥ, sandehaḥ, saṃdehaḥ, śaṅkā, vita rkaḥ, āśaṅkā, vikalpaḥ, bhrāntiḥ, vibhramaḥ, dvaidhībhāvaḥ, anupanyāsaḥ, vicikitsā, dvāparaḥ
ekadharmmikaviruddhabhāvābhāvaprakārakaṃ jñānam।
rāmasya vacane mama saṃśayaḥ asti।
vita
snāta, nimajjita, avagāhita, āplāvita , avaskandita
yena snānaṃ kṛtam।
snātaḥ puruṣaḥ rañjanakrīḍayā śaṅkate।
vita
vita raṇam, viniyogaḥ, dānam
janebhyaḥ vastūnāṃ pradānasya kriyā।
dhanikaḥ nirdhaneṣu vastrāṇāṃ vitaraṇasya anantaraṃ annaṃ vitarati।
vita
tarkaya, āśaṅk, vita rkaya, ūh, anumā
iṅgitaceṣṭābhiḥ anyaiḥ lakṣaṇaiḥ vā abhijñānānukūlaḥ vyāpāraḥ।
sevikāṃ dṛṣṭvā eva sā atarkayat yad sā kimapi gopayati iti।
vita
vita stā, jhelama
bhāratasya kāśmiraprānte vartamānā ekā pramukhā nadī।
vitastā pañjābakāśmirādiṣu pravahati।
vita
suśobhita, śobhānvita , śobhāyamāna, śobhita, abhimaṇḍita, susajjita, śobhanīya
yaḥ śobhāṃ vardhayati।
rājñaḥ mastake ratnena suśobhitaṃ mukuṭam asti।
vita
vidhiḥ, bhāgyam, bhavita vyatā, niyatiḥ, yathābhāvaḥ, bhāgyavṛttiḥ, daivam, prāktanam
yā ghaṭanā niścayena bhavati eva।
vidhiṃ kaḥ api parihartuṃ na śaknoti।
vita
kacuḥ, kacvī, kālakacuḥ, vanakacuḥ, vita ṇḍā
kandaviśeṣaḥ- yaḥ śākarūpeṇa khādyate।
sītā kacūnāṃ śākaṃ karoti।
vita
prabhāvita
yaḥ prabhāvyate।
mahātmanaḥ saṅkīrtanena sarve prabhāvitāḥ abhavan।
vita
sannihita, samāhita, samanvita
yasya samāveśaḥ kṛtaḥ।
asya kāvyasya sannihitān bhāvān spaṣṭīkarotu।
vita
vistāraḥ, prasāraḥ, prasaraḥ, vistaraḥ, prasaraṇam, vyāptiḥ, vita tiḥ, vyāpanam, vyāpakatvam
vardhanasya kriyā bhāvaḥ vā।
jalaplāvanāt rakṣituṃ setūnāṃ vistāraḥ āvaśyakaḥ asti।
vita
yugam, yugalam, yugmam, yuj, dvandvaḥ, dvayī, dvayaḥ, dvita yaḥ
vastunī yayoḥ upayogaḥ ekasamayāvacchede bhavati tathā ca ye ekabuddhiviṣayatayā gṛhyete।
mama kanyā ekasmin saṃvatsare pañca yugāni pādatrāṇāni upayujyate।
vita
vita rakaḥ
yaḥ vitarati।
śāsanasya āpaṇake vitarakaḥ śarkarāṃ nyūnāṃ tolayati।
vita
vita rakaḥ
kayāpi saṃsthayā utpāditāni vastūni yaḥ tasyāḥ pratinidhirūpeṇa grāhakeṣu athavā āpaṇikeṣu vitarati।
paṭasya kāryaśālāyāḥ adhikārī vitarakān apekṣate।
vita
paribhraṣṭa, kṣayita, vinidhvasta, vidhvasta, dhvaṃsita, paricyuta, viplāvita , nāśita, paridhvasta, kṣapita, parikṣīṇa, niṣpātita, kṣayayukta, vipanna, bhraṣṭa, vilupta, utsanna, avamṛdita
vipannatāṃ gatam।
paribhraṣṭaṃ gṛhaṃ dṛṣṭvā kṛṣakaḥ krandati।
vita
tan, vita n, santan, drāgh, āyam
āyateḥ dīrghīkaraṇānukūlaḥ vyāpāraḥ।
saḥ sīvanaṃ vyapakṛṣya svavastram atanot।
vita
satyam, satyā, satyaḥ, yathārtham, avita thaḥ, avita tham, avita thā, akṛtrimaḥ, akṛtrimā, akṛtrimam, gatālīkaḥ, gatālīkā, gatālīkam, nirmāyikaḥ, nirmāyikam, nirmāyikaḥ, akapaṭaḥ, akapaṭam, akapaṭā, niṣkapaṭī, niṣkapaṭaḥ, ṛtam, samyak, tathyam
yathā asti tathā। vinā kapaṭaṃ vā।
adhyakṣeṇa nirbhayo bhūtvā satyaṃ kathanīyam।
vita
dvita ntrī
vipañcīsadṛśaṃ vādyaṃ yasmin dve tantryau staḥ।
śyāmaḥ dvitantrīṃ vādayati।
vita
vita lam
saptapātāleṣu dvitīyaḥ khaṇḍaḥ।
vitalaṃ hastakeśvarabhagavān śāsti iti ullekhaḥ purāṇeṣu।
vita
gupta, pālita, rakṣita, saṃrakṣita, adhigupta, anugupta, abhigupta, abhirakṣita, abhisaṃgupta, abhyupapanna, ālambita, ārakṣita, ūta, gopāyita, gupita, daṃśita, datta, dayita, trāṇa, trāta, pratipālita, paritrāta, pāta, sanātha, avita
samyak gopyate yat।
cauraḥ guptānāṃ sampattīnām anveṣaṇaṃ karoti।
vita
samanvita ḥ
yasya samanvayaḥ jātaḥ।
eṣā samanvitā saṃsthā kadāpi naśyet।
vita
vilāpaḥ, rodanam, paridevanānam, paridevita m, śokaḥ, vilapanam, ruditam, ākrośaḥ, vikrośaḥ, ākrandanam, krandanam, kranditam
krandanāt utpannaḥ śabdaḥ।
tasya vilāpaḥ sudūraṃ śrūyate।
vita
marīcam, mallajam, ullāghaḥuṣaṇam, ūṣaṇam, auṣaṇaśauṇḍī, kaphavirodhi, kṛṣṇaḥ, kevaladravyam, kolam, kolakam, candrakam, tīkṣṇaḥ, dvāravṛttam, dhārmapattanam, pavita m, maricam, lohākhyam, virāvṛttam, vṛttaphalam, veṇunam, vellajam, vellanam, śanijam, śuddham, śyāmam
latāprakārakaḥ yasyāḥ kaṭuḥ kṛṣṇavarṇīyā laghugulikā yā bhojane upaskararūpeṇa upayujyate।
kṛṣakaḥ kṛṣīkṣetrāt marīcam āmūlāt udgṛhṇāti।
vita
abhimānī, garvita ḥ, avaliptaḥ, sagarvaḥ, sadarpaḥ, utsiktaḥ, sāṭopaḥ, sāhaṃkāraḥ, ahaṃmānī, mattaḥ, samunnaddhaḥ, dhṛṣṭaḥ, pratibhāvān, garvita cittaḥ, madoddhataḥ, darpādhmātaḥ, smayākulaḥ, ahaṃkṛtaḥ, abhimāninī, garvitā, avaliptā, sagarvā, sadarpā, utsiktā, sāṭopā, sāhaṃkārī, ahaṃmāninī, mattā, samunnaddhā, dhṛṣṭā, pratibhāvatī, garvita cittā, madoddhatā, darpādhmātā, smayākulā, ahaṃkṛtā
yasya abhimānaḥ vartate।
ahaṃ tasya abhimāninaḥ chāyāyāḥ api dūraṃ sthātum icchāmi।
vita
rañjita, abhirañjita, pratirañjita, rāgānvita , rāgavat, varṇagata, vicitrita, rāgin, varṇin
varṇayuktaṃ varṇaiḥ pūritaṃ vā।
kāścana vidhavāḥ rañjitāni vastrāṇi na dhārayanti।
vita
dravita , dravībhūta
yaḥ dravarūpaṃ dhārayati।
parvatasthaḥ himaḥ dravitaḥ ataḥ samudrasya staraḥ vardhitaḥ।
vita
dravita , dravībhūta, dayārdra
yaḥ dayayā paripūrṇaḥ।
rameśasya avasthā dṛṣṭvā mohanasya hṛdayaṃ dravitaṃ jātam।
vita
alindaḥ, vita rdikā, vita rdiḥ, tamaṅgaḥ, vedikā
gṛhasya bhitteḥ bahiḥ āgataḥ saḥ bhāgaḥ yaḥ kṣudrastambhaśreṇyā parisṛṣṭaḥ asti।
te sandhyāsamayasya kaṣāyaṃ alinde eva pibanti।
vita
alindaḥ, vita rdiḥ, vita rdikā, tamaṅga, vedikā
sabhāgṛhasya uparitanaḥ aṭṭaḥ yaḥ prathama-aṭṭasya upari kevalaṃ pṛṣṭhabhāge vartate।
alindasya cīṭikā na prāptā।
vita
vita rakaḥ
yaḥ vastūni vitarati saḥ।
vitarakaḥ janeṣu vastuni vitarati।
vita
jīvanakālaḥ, jīvita kālaḥ
jīvitasya kālaḥ।
āmravṛkṣasya jīvanakālaḥ pradīrghaḥ asti।
vita
sajīvaḥ, jīvaḥ, jīvita ḥ, jīvakaḥ, prāṇayutaḥ, prāṇopetaḥ.
yaḥ prāṇīti।
jīvitasya viṣaye smṛtilekhanaṃ sāhasam eva।
vita
sajīvatā, jīvita ṃ, jīvitāvasthā, praphullatā, praharṣatā.
jīvakasya bhāvaḥ avasthā vā।
kalākārānām abhinayena nāṭakaṃ sajīvatām āpannam।
vita
aṅkurita, pallavita , udbhinna, sphuṭita, korita, nirantarodbhinna, privarūḍha, protthita, prasṛta
yaḥ navapatrādi-yukta-śākhāgravān asti।
tena bālena aṅkuritā latā utpāṭitā।
vita
yātrā, jīvita m, prāṇaḥ
prāṇadhāraṇasya avasthā bhāvo vā।
prakṛtiṃ prati anukūlatā api yātrāyāḥ kāraṇam asti।
vita
ātmaghnaḥ, ātmaghātī, ātmahā, ātmaghātakaḥ, ātmatyāgī, ātmadhruk, jīvita tyāgī
svam eva hanyamānaḥ।
ātmaghnaḥ kaḥ asti iti ito'pi na jñāyate।
vita
avadīrṇa, āyuta, gālita, dravamāṇa, drāvita , druta, nirgalita
yad dravarūpe parivartitam।
mātā avadīrṇena ghṛtena miṣṭānnaṃ pacati।
vita
srāvita
srāvarūpeṇa yad sravati।
śarīrasya kebhyaścit aṅgebhyaḥ niścitāyāṃ mātrāyāṃ srāvitaḥ srāvaḥ āvaśyakaṃ bhavati।
vita
vita rita, vibhājita
yasya vitaraṇaṃ kṛtam।
nirdhaneṣu vitaritam annam uttamaṃ nāsti।
vita
āyata, vita ta
yasya dīrghīkaraṇaṃ kṛtam।
pitāmahaḥ āyataṃ rajjum āsinoti।
vita
vita raṇakendram
yasmāt kendrāt sthānāt vā kimapi vitīryate।
kṛṣakāṇāṃ kṛte kṛṣisambandhināṃ vastūnāṃ vitaraṇakendrasya āvaśyakatā asti।
vita
vita ṇḍakaḥ
lekhakaviśeṣaḥ ।
vitaṇḍakasmṛtiḥ iti vitaṇḍakasya kṛtiḥ
vita
vita druḥ
nadīviśeṣaḥ ।
vitadruḥ pañjābākhyāpradeśe vartate iti uṇādisūtre varṇitaḥ asti
vita
vita stādriḥ
parvataviśeṣaḥ ।
vitastādreḥ varṇanaṃ rājataraṅgiṇyām asti
vita
vita stāpurī
nagaraviśeṣaḥ ।
vivaraṇa-pustikāyāṃ vitastāpuryāḥ varṇanam asti
vita
vita rkaḥ
dhṛtarāṣṭrasya putraḥ ।
vitarkasya ullekhaḥ mahābhārate asti
vita
dvita vana
ekaḥ puruṣaḥ ।
dvitavanasya ullekhaḥ kośe vartate