Select your preferred input and type any Sanskrit or English word. Enclose the word in “” for an EXACT match e.g. “yoga”.
Root Search
"ruh" has 1 results.
"ruh" has 2 results.
Root Word IAST Meaning Monier Williams Page Class √रुह् ruh growing, germinating, shooting forth / bīja-janman 732/2, 411/3 Cl.1 √रुह् ruh becoming visible / prādura-bhāva 707/1 Cl.1
Amarakosha Search
15 results
Word Reference Gender Number Synonyms Definition brahmā 1.1.16-17 Masculine Singular prajāpatiḥ , viścasṛṭ , aṇḍajaḥ , kamalodbhavaḥ , satyakaḥ , ātmabhūḥ , pitāmahaḥ , svayaṃbhūḥ , abjayoniḥ , kamalāsanaḥ , vedhāḥ , vidhiḥ , pūrvaḥ , sadānandaḥ , haṃsavāhanaḥ , surajyeṣṭhaḥ , hiraṇyagarbhaḥ , caturāsanaḥ , druh iṇaḥ , sraṣṭā , vidhātā , nābhijanmā , nidhanaḥ , rajomūrtiḥ , parameṣṭhī , lokeśaḥ , dhātā , virañciḥ bramha dūrvā Feminine Singular bhārgavī , ruh ā , anantā , śataparvikā , sahasravīryā garut 2.5.38 Neuter Singular pakṣaḥ , chadaḥ , pattram , patattram , tanūruh am indraḥ 1.1.45 Masculine Singular marutvān , pākaśāsanaḥ , puruh ūtaḥ , lekharṣabhaḥ , divaspatiḥ , vajrī , vṛṣā , balārātiḥ , harihayaḥ , saṅkrandanaḥ , meghavāhanaḥ , ṛbhukṣāḥ , maghavā , vṛddhaśravāḥ , purandaraḥ , śakraḥ , sutrāmā , vāsavaḥ , vāstoṣpatiḥ , śacīpatiḥ , svārāṭ , duścyavanaḥ , ākhaṇḍalaḥ , viḍaujāḥ , sunāsīraḥ , jiṣṇuḥ , śatamanyuḥ , gotrabhid , vṛtrahā , surapatiḥ , jambhabhedī , namucisūdanaḥ , turāṣāṭ , sahasrākṣaḥ indra, the king of the gods keśaḥ 2.6.96 Masculine Singular kacaḥ , śiroruh aḥ , cikuraḥ , kuntalaḥ , bālaḥ padmam 1.10.39-40 Masculine Singular paṅkeruh am , kamalam , aravindam , rājīvam , sārasam , kuśeśayam , sahasrapattram , nalinam , ambhoruh am , bisaprasūnam , tāmarasam , śatapattram , mahotpalam , puṣkaram , sarasīruh am a lotus pāṭaliḥ 2.2.54 Masculine Singular kuberākṣī , pāṭalā , amoghā , kācasthālī , phaleruh ā , kṛṣṇavṛntā pītadruḥ Masculine Singular pacampacā , dāruh aridrā , parjanī , kālakeyaḥ , haridraḥ , dārvī prasūtam 3.1.62 Masculine Singular bhūyaḥ , puru , bahulam , pracuram , sphiram , puruh am , adabhram , bhūri , bhūyiṣṭham , bahu , prājyam punarbhavaḥ 2.6.84 Masculine Singular kararuh aḥ , nakhaḥ , nakharaḥ ruh astakaḥ2.9.34 Masculine Singular tardūḥ vandā Feminine Singular vṛkṣaruh ā , jīvantikā , vṛkṣādanī vatsādanī Feminine Singular jīvantikā , somavallī , chinnaruh ā , viśalyā , guḍūcī , madhuparṇī , tantrikā , amṛtā vṛkṣaḥ Masculine Singular drumaḥ , śālaḥ , taruḥ , śākhī , druḥ , kuṭaḥ , pādapaḥ , mahīruh aḥ , agamaḥ , palāśī , anokahaḥ , viṭapī tanūruh am 2.6.100 Neuter Singular roma , loma
Monier-Williams Search
332 results for ruh
ruh (see , 1. rudh - ) cl.1 P. ( ) r/ohati - (mc. also te - and ruhati - , te - ; Vedic or Veda and Epic imperfect tense or Aorist aruhat - ; Potential ruheyam - , -ruhethās - , -ruhemahi - ; imperative ruha - , parasmE-pada r/uhāṇa - ; perfect tense ruroha - , ruruh/uḥ - etc.; ruruhe - ; Aorist /arukṣat - etc.; future roḍhā - grammar ; rokṣy/ati - , te - etc.; rohiṣye - ; infinitive mood roḍhum - etc.; rohitum - ; r/ohiṣyai - ; ind.p. rūḍhv/ā - , -r/uhya - etc.; -rūhya - ; -r/uham - ; -r/oham - ), to ascend, mount, climb ; to reach to, attain (a desire) ; to rise, spring up, grow, develop, increase, prosper, thrive etc. etc. (with na - ,"to be useless or in vain" ) ; to grow together or over, cicatrize, heal (as a wound) etc.: Causal roh/ayati - or (later) ropayati - , te - (Aorist arūruhat - or arūrupat - grammar ; Passive voice ropyate - Aorist aropi - ), to cause to ascend, raise up, elevate ; to place in or on, fix in, fasten to, direct towards (with accusative or locative case ) ; to transfer to, commit, entrust (see ropita - ) ; to put in the ground, plant, sow ; to lay out (a garden) ; to cause to grow, increase ; to cause to grow over or heal : Desiderative r/urukṣati - See ā - ruh - : Intensive roruhyate - , roroḍhi - grammar ruh f. rising, growth, sprout, shoot ruh f. (in fine compositi or 'at the end of a compound' ) shooting, sprouting, growing, produced in or on (see ambho - - , avani - - , kṣiti -r - etc.) ruh amf(ā - )n. (in fine compositi or 'at the end of a compound' ) equals prec. (see aṅga - - , ambu - - , kara - - , jala -r - etc.) ruh amf(ā - )n. mounted, ascended ruh āf. Panicum Dactylon ruh āf. equals rohiṇī - ruh akan. a hole, vacuity, chasm (see 1. ropa - ). ruh aruh ikā( ) ( ) f. longing, desire. ruh iruh ikā( ) f. longing, desire. ruh vanm. a plant, tree abhidruh -dr/uhyati - (Aorist subjunctive 3. plural -druhan - ; perf. 1. p. -dudr/oha - ) to hate, seek to injure or maliciously assail etc.: Desiderative (p. -dudrukṣat - ) idem or ' ind.p. having attacked.' abhidruh mfn. seeking to injure, inimical (Nominal verb -dhr/uk - ) (see /an -abhidruh - .) abhidruh yamāṇa mfn. being injured. abhipraruh to put forth or produce shoots abhipratyavaruh to step down upon (accusative ) abhiruh (perf. 3. plural -ruruhuḥ - ) to ascend, mount abhiruh ya ind.p. having ascended. abhisamāruh (imperfect tense 3. plural -/arohan - ) to enter upon (the sacrificial fire-place) for a purpose (accusative ) abhyāruh -/ā -rohati - , to ascend, mount, step upon : Causal (subjunctive 1. sg. -roh/ayāṇi - ) to cause to ascend abhyavaruh to step down upon ; (perf. p. -rūḍhavat - ) adhiruh cl.1 P. or poetry or poetic A1. to rise above, ascend, mount: Causal -ropayati - , to raise, place above. adhiruh (in fine compositi or 'at the end of a compound' ) mounting or riding on, ibidem or 'in the same place or book or text' as the preceding adhyāruh to ascend up on high, mount: Caus. -ropayati - , to cause to mount. adruh (Nominal verb a -dhr/uk - ) mfn. free from malice or treachery adruh āṇa ([ ]) ([ ]) mfn. idem or '(Nominal verb a -dhr/uk - ) mfn. free from malice or treachery ' adruh van ([ ]) mfn. idem or '([ ]) ([ ]) mfn. idem or '(Nominal verb a -dhr/uk - ) mfn. free from malice or treachery ' ' agniruh ā f. the plant māṃsarohiṇī - . akṣayapuruh ūta m. śiva - . akṣṇayādruh mfn. injuring wrongly or in a bad way ambhoruh n. "water-growing", the lotus. ambhoruh a n. (in fine compositi or 'at the end of a compound' f(ā - ). ) idem or 'n. "water-growing", the lotus.' etc. ambhoruh a m. (equals -ja -m. ) the Indian crane ambhoruh a m. Name of a son of viśvāmitra - amburuh a n. (in fine compositi or 'at the end of a compound' f(ā - ). ) "water-growing", the day-lotus amburuh ā f. Hibiscus Mutabilis. amburuh iṇī f. the lotus amlaruh ā f. a kind of betel. anabhidruh mfn. not malicious anāruh ya ind.p. not having surmounted. aṅgaruh a mfn. "growing on the body", hair, wool, down, etc. antakadruh Nominal verb -dhr/uk - f. demon of death anupraruh to grow in accordance with anuruh P. to ascend, mount ; A1. to grow anuruh ā f. a grass (Cyperus Pertenius). anusamāruh to rise after anvadhiruh to ascend after another anvāruh to follow or join by ascending ; to ascend: Caus. -rohayati - , to place upon. anvavaruh to ascend or enter upon after another apadaruh ā f. the parasitical plant Epidendron Tesselloides. apiruh /api -rohati - , to grow together, grow whole again āruh P. -rohati - (Aorist -rukṣat - and Vedic or Veda -ruhat - [ ]; infinitive mood -r/uham - ) A1. (2. sg. /ā -rohase - ) to ascend, mount, bestride, rise up etc. ; to arise, come off, result etc. ; to venture upon, undertake ; to attain, gain etc.: Causal -rohayati - & -ropayati - , to cause to mount or ascend ; to raise etc. ; to string (a bow) etc. ; to cause to grow ; to plant etc. ; to place, deposit, fasten ; to produce, cause, effect ; to attribute etc.: Desiderative P. -rurukṣati - , to wish to ascend or mount āruh mfn. in fine compositi or 'at the end of a compound' ascending āruh f. (k - ) excrescence, shoot (of a plant) aruh ā f. Name of a plant āruh a in fine compositi or 'at the end of a compound' mfn. leaping up, mounting, ascending. āruh ya ind.p. having mounted or ascended. asitāmburuh a m. the black lotus asmadruh (Nominal verb -dhr/uh - ), (Nominal verb -dhr/uk - ), mfn. (fur asmad -dr/uh - by defective spelling) , forming a plot against us, inimical to us asuradruh m. "enemy of the asura - s", a god atiruh to climb or ascend over ; to grow higher ātmaruh a mfn. growing on itself (edition Calc.) avaniruh ([ ]) ([ das - .]) m. "grown from the earth", a tree. avaniruh a ([ das - .]) m. "grown from the earth", a tree. avaruh P. (parasmE-pada -r/ohat - ; ind.p. -ruhya - ;also A1. exempli gratia, 'for example' ) to descend, alight, dismount ; "to descend from" id est to be deprived of (one's dominion, aiśvaryāt - ) : Causal (imperfect tense avā ropayat - [ varia lectio rohayat - ] ;Imper. 2. sg. -ropaya - plural A1. -rohayadhvam - ) to cause to descend, take down from (ablative ): Passive voice -ropyate - , to be lowered or lessened avāruh Caus. (future sg. -rohayitā - ) to bring down from (ablative ) bahuruh ā f. a species of Cocculus bhīruh ṛdaya mfn. idem or 'mfn. fearful by nature, timorous ' bhīruh ṛdaya m. a deer bhūmīruh m. ( ) ( ) "earth growing", a plant, tree. bhūmiruh a m. earth-growing, a tree bhūmīruh a m. ( ) "earth growing", a plant, tree. bhūruh m. "earth-grower", a plant, tree bhūruh a m. "earth-grower", a plant, tree bhūruh a m. idem or 'm. "earth-grower", a plant, tree ' bhūruh a m. Terminalia Arjuna and Glabra bhūruh a n. a pearl bhūtadruh mfn. injuring beings, injurious bījakāṇḍaruh a mfn. springing from a seed or from the (slip or portion taken from a) stalk, bījaruh a mfn. growing from seed bījaruh a m. grain, corn bījaruh ākṛ cāruh āsin mfn. smiling sweetly cāruh āsinī f. a metre of 4 x 14 syllabic instants. caruh oma m. offering the caru - oblation chinnaruh a m. Clerodendrum phlomoides chinnaruh ā f. equals nno dbhavā - chinnaruh ā f. Boswellia thurifera chinnaruh ā f. Pandanus odoratissimus dagdharuh a m. "growing in ashes", Clerodendrum phlomoides dagdharuh ā f. Name of a plant dāruh aridrā f. equals -niśā - dāruh asta m. a wooden spoon or ladle dāruh astaka m. a wooden spoon or ladle daśāruh ā (śā r - ) f. " sticking to fringes ", Name of a plant dhānāruh (n/ā - - ) mfn. growing from a grain dharaṇīruh a m. "earth-growing", a tree dharmadruh mfn. violating the law or right druh cl.4 P. dr/uhyati - (Epic and metr. also A1. te - ) etc. (perfect tense dudrbha - , hitha - ; Aorist adruhat - ,Gr., subjunctive 2 sg. druhas - plural druhan - [with mā - ] sg. adrukshas - ; future dhrokṣyati - , drohiṣyati - ; drogdhā - , droḍhā - or drohitā - grammar ; infinitive mood drogdhavai - ; ind.p. drugdhvā - , drochitvā - , druhitvā - grammar ; -druhya - ) to hurt, seek to harm, be hostile to (dative case ;rarely genitive case [ ] locative case [ ] or acc.[ ]) ; absol. to bear malice or hatred ; to be a foe or rival : Causal drohayati - : Desiderative dudrohiṣati - , dudruh - grammar ; dudrukṣat - (confer, compare abhi - - and dudhrukṣu - ). ([Orig. dhrugh - ; confer, compare Zend druj; German triogan,tru1gen.]) druh mfn. (Nominal verb dhruk - or dhruṭ - ;wrongly druk - ; see n/idrā - - .) injuring, hurtful, hostile to (genitive case or compound ) druh mf. injurer, foe, fiend, demon druh f. injury, harm, offence [ confer, compare Zend druj; German gidrog,gethroc.] druh a m. a son druh a m. a lake (see draha - ) druh aṃtara mfn. ( trī - ) overcoming the injurer or demon druh aṇa m. (either fr. 1. druh - ,or equals dru -ghaṇa - ) Name of brahmā - druh ī f. a daughter druh iṇa m. idem or 'm. (either fr. 1. druh - ,or equals dru -ghaṇa - ) Name of brahmā - ' druh iṇa m. Name of śiva - or viṣṇu - (wrong reading hina - ). druh u mf. = dr/uh - 2 druh van mfn. hurting, injuring druh ya m. Name of a man druh ya m. gaRa śivā di - plural his descendants druh ya m. gaRa yaskā di - (also varia lectio for the next ) druh yu m. plural Name of a people druh yu m. sg. Name of a son of yayāti - and brother of yadu - etc. (wrong reading d/uhyu - ) (varia lectio druhya - ) durāruh a mfn. difficult to be ascended or mounted durāruh a m. a cocoa-nut tree or Aegle Marmelos durāruh ā f. Phoenix Sylvestris garbhabhartṛdruh mfn. (Nominal verb -dhruk - ) doing harm to the embryo and to the husband garbhadruh mfn. See -bhartṛ -dr - . gartāruh mfn. (Nominal verb -r/uk - ,the final vowel of garta - being lengthened before r - ) ascending the seat of a war-chariot, . gartāruh See sub voce, i.e. the word in the Sanskrit order 2. g/arta - . gātraruh a n. "growing on the body", the hairs on the body (see aṅga -r - ). gṛheruh a mfn. growing in a house (a tree), 6070. guruh a varia lectio for guḍuha - q.v guruh an m. the murderer of a Guru himadruh m. "dew-dispeller", the sun hṛṣṭatanūruh a mfn. equals -roman - jagaddruh -dhruh - or -dhruṭ - m. "people-injurer", a demon jagatīruh m. "earth-grower", a tree jagatīruh a m. idem or 'm. "earth-grower", a tree ' jalaruh m. "water-growing", a day-lotus jalaruh a m. an aquatic animal jalaruh a n. equals -ruh - jalaruh akusuma n. an aquatic flower Yogay.vii, 7 jalaruh ekṣaṇa mfn. lotus-eyed jaleruh a m. Name of an Orissa king jaleruh ā f. "water-grower", a kind of shrub janasthānaruh a mfn. growing in jana -sthāna - kacchāntaruh ā f. dūrvā - grass kaccharuh ā f. "marsh-growing", a kind of grass kākaruh ā f. a parasitic plant (Epidendrum tesseloides, etc.) kakṣaruh ā f. a fragrant grass, Cyperus kalpamahīruh (ṭ - ) m. equals -taru - kalpamahīruh a m. equals -taru - kāṇḍaruh ā f. the plant Helleborus niger kāṇḍeruh ā f. equals kāṇḍa -ruhā - kararuh a m. "growing from the hand", a finger-nail etc. kararuh a m. Unguis Odoratus kararuh apada n. a scratch with the finger-nail kāruh asta m. the hand of an artisan keśaruh ā f. a species of the Croton plant (bhadra -dantikā - ) keśāruh ā f. equals śa -vardhanī - kratudruh (Nominal verb -dhruk - ) m. an enemy of sacrifices, asura - kṛmivāriruh a m. equals -jala -ja - kṛṣṇaruh ā f. Name of a plant (equals jatukā - ) kṛttaruh ā f. the plant Cocculus cordifolius kṣetraruh ā f. a kind of gourd kṣitipuruh ūta m. "the indra - of the earth", a king kṣitiruh m. "growing from the earth", a tree kṣitiruh a m. idem or 'm. "growing from the earth", a tree ' kṣmāruh m. "growing from the earth", a tree kṣoṇīruh m. "growing from the earth", a tree kṣudraruh ā f. the Coloquintida kuruh a m. "growing from the earth", a tree kuruh āra m. Name of an agra -hāra - lomaruh a f(ā - )n. (any surface) having short hair growing (on it) madhuruh a m. Name of a son of ghṛta -pṛṣṭha - mahīruh m. (Nominal verb -ruṭ - ) "earth-grower", a plant, tree mahīruh a m. idem or 'm. (Nominal verb -ruṭ - ) "earth-grower", a plant, tree ' etc. mahīruh a m. Tectona Grandis (prob. wrong reading for -saha - ). malayaruh a m. "growing on the Malaya mountain", a sandal tree māṃsaruh ā f. a species of fragrant plant marubhūruh a m. "growing in deserts", Capparis Aphylla mitradruh mfn. (Nominal verb mitr/a -druh - ) seeking to injure a friend, the betrayer of a friend, a false or treacherous friend [ confer, compare Zend mithradruj] nalinīruh a m. "lotus-born", Name of brahmā - nalinīruh a n. the fibres of a lotus-stalk nidrādruh mfn. (Nominal verb dhruk - ; see ), disturbing sleep nīlasaroruh a n. a blue water-lily nīlasaroruh ākṣī f. a lotus-eyed or beautiful woman nīraruh a n. "water-grown", the water-lily, lotus. niruh Caus. -ropayati - , to transplant, transfer from (ablative ) to (locative case ) nyaṅkubhūruh a m. Bignonia Indica pādaparuh ā f. Vanda Roxburghii pāṃsudhvastaśiroruh a mfn. having the hair soiled with dust pāṇiruh ni. equals -ja - pāṇiruh a ni. equals -ja - paṅkaruh n. equals -ja - n. paṅkaruh a n. equals -ja - n. paṅkaruh iṇī f. ( ) equals -jinī - . paṅkeruh n. idem or 'n. equals ka -ja - ' , Prasann. paṅkeruh a n. idem or 'n. idem or 'n. equals ka -ja - ' , Prasann.' paṅkeruh a m. the Indian crane paṅkeruh ākṣī f. a lotus-eyed woman paṅkeruh avasati m. lotus-dweller, Name of brahmā - paṅkeruh iṇī f. Nelumbium Speciosum parṇaruh mfn. (Nominal verb ṭ - ) causing leaves to grow parvaruh m. (Nominal verb ṭ - ) the pomegranate tree paryāruh P. -r/ohati - , to rise from (ablative ) pāthoruh a n. "water-grown", a lotus pauruh anmana n. Name of several sāman - s pauruh ūta mfn. belonging to puruhūta - id est indra - payoruh a n. "water-growing", a lotus phaleruh ā f. Bignonia Suaveolens pradruh mfn. (Nominal verb -dhruk - ) one who hurts or injures prājaruh ā and prājaryā - ind. , with kṛ - gaRa sā kṣād -ādi - ( ) praruh P. -rohati - , to grow up, shoot forth, shoot up etc. ; to heal up (as a wound) (varia lectio ) ; to grow, increase : Causal -ropayati - , to fasten to, put into or on (locative case ) praruh mfn. shooting forth, growing up (like a plant) praruh m. (with giri - ) a mountain which rises in the foreground praruh f. a shoot, a new branch prāruh (pra -ā - ruh - ) P. -rohati - , to ascend, rise pratidruh m. ( druh - ) one who seeks to injure in return (a -p - ) pratiruh P. -rohati - , to sprout or grow again : Causal -ropayati - , to plant anything in its proper place ; to plant again (literally and figuratively ), re-establish pratyāruh Caus. -ropayati - , to cause to mount again pratyavaruh P. -rohati - , to come down again, descend from (ablative ), alight upon (accusative ) ; to descend (from a seat, chariot etc.) in honour of (accusative ) ; to celebrate the festival called pratyavarohaṇa - : Causal -ropayat/i - , to bring down from, deprive of (ablative or instrumental case ) pṛthivīruh a m. "earth-grower", a plant, tree purudruh mfn. injuring greatly puruh a mfn. much, many puruh āni f. a great loss puruh anman m. Name of a man (author of ) with the patronymic āṅgirasa - ( ) or vaikhānasa - ( ) puruh otra m. Name of a son of anu - puruh u mfn. much, many puruh uta m. Name of a prince puruh ūta mfn. much invoked or invoked by many etc. puruh ūta m. Name of indra - etc., ( puruhūtakāṣṭhā -kāṣṭhā - f. indra - 's quarter id est the east ; puruhūtadviṣ -dviṣ - m. indra - 's foe, Name of indra -jit - ) puruh ūtā f. Name of a form of dākṣāyaṇī - puruh ūtadviṣ m. puruhūta puruh ūtakāṣṭhā f. puruhūta puruh ūti f. manifold invocation raktāmburuh a n. a red lotus flower raktasaroruh a n. idem or 'n. the flower of Nymphaea Rubra ' raktaśmaśruśiroruh a mfn. having a red beard and hair śakrabhūtruh a m. equals -vṛkṣa - samabhiruh P. -rohati - , to grow up together, ascend, (varia lectio sam -adhi -r - ): Causal -rohayati - (Passive voice -ropyate - ), to cause to grow up or ascend, place or impose on (as a burden etc.) samadhiruh P. -rohati - , to rise up, mount, ascend ; to rise up to (the knowledge of), be convinced of samanvāruh P. -rohati - , to ascend after (as a wife the funeral pyre after her husband) samapiruh P. -rohati - , to grow together, grow over samāruh P. -rohati - , to ascend or rise to or upon (accusative locative case ,or upari - ), mount, enter (accusative ) etc. ; to advance towards or against (accusative ) ; to enter upon, attain to, under. take, begin (with tulām - ,"to become like or similar") etc.: Causal -rokayati - , or -ropayati - , to cause to mount or ascend (two accusative or accusative and locative case ) etc. ; to cause to rise (a star) ; to place upon, impose ; to lift up, erect, raise (literally and figuratively ) etc. ; to place in or among (accusative ) ; to deposit (the sacred fire) in (accusative or locative case ) ; to string (a bow) ; to deliver over, entrust or commit to (locative case ) ; to ascribe, attribute, transfer to (locative case ) : Desiderative See next. samprahṛṣṭatanūruh a mfn. having the hairs of the body bristling with delight saṃruh P. -rohati - , to grow together, grow up, increase ; to grow over, be cicatrized, heal etc. ; to break forth, appear : Causal -ropayati - , to cause to grow or increase, plant, sow ; to cause to grow over or cicatrize ; -rohayati - See saṃ -rohaṇa - below. samupāruh P. -rohati - , to mount up, ascend sānuruh a mfn. growing on a mountain-ridge (as a wood) śāradabhūruh m. Alstonia Scholaris sarasīruh n. "lake-growing", a lotus sarasīruh m. Name of a poet sarasiruh a n. "growing in a lake or pond", a lotus sarasīruh a n. id sarasīruh abandhu m. "friend of the lotus", the sun sarasiruh ajanman m. "lotus-born", Name of brahmā - sarasīruh ākṣa mfn. lotus-eyed sarasiruh asūnu m. "lotus-son" idem or 'm. "lotus-born", Name of brahmā - ' sarasīruh ekṣaṇa mfn. lotus-eyed sārdhavāruh ika mfn. lasting a year and a half. on saroruh n. "lake-growing", a lotus saroruh a n. idem or 'n. "lake-growing", a lotus ' etc. saroruh a m. Name of a poet saroruh adṛś f. a lotus-eyed woman saroruh ākṣī f. (equals ha -dṛś - ) saroruh āsana m. "sitting on a lotus", Name of brahmā - (as having appeared sitting on the lotus which grew from the navel of viṣṇu - ) saroruh avajra m. Name of a man saroruh iṇī f. equals sarojinī - śatruh a mfn. slaying enemies śatruh an mfn. equals -h/a - śatruh an m. Name of a son of śva -phalka - (see śatru -ghna - ) śatruh antṛ m. "foe-slayer", Name of a minister of śambara - śatruh atyā f. foe-destruction, hosticide śiphāruh a m. "growing from fibres which descend to the ground", the Banyan tree śirasiruh ( ) ( ) m. "growing on the head", the hair. śirasiruh a ( ) m. "growing on the head", the hair. śiroruh m. "head-growing", hair of the head śiroruh a m. (in fine compositi or 'at the end of a compound' f(ā - ). ) idem or 'm. "head-growing", hair of the head ' etc. śiroruh a m. a horn śiroruh ā f. Leea Hirta skandharuh a m. the Indian fig-tree śṛṅgaruh a m. Trapa Bispinosa sruh See vi -sr/uh - . sthalaruh ā f. Hibiscus Mutabilis sthaleruh ā f. "growing on dry land", Name of two plants (equals gṛha -kumārī - and equals dagdhā - ) sudurāruh a mfn. very hard to be ascended, inaccessible suhṛdadruh mfn. (Nom. -dhruk - or -dhruṭ - ) one who injures a friend supuruh ūti mfn. very much invoked surabhūruh a m. Pinus Deodora suraśatruh an m. "slayer of the enemy of the gods", Name of śiva - svaruh mfn. self-growing, self-increasing svāruh mfn. (or svā r - ?) growing from (its) own root, firm-rooted svāruh mfn. (Nominal verb rut - ,fr. rudh - ) tanuruh n. "growing on the body", a hair of the body tanuruh a n. idem or 'n. "growing on the body", a hair of the body ' tanuruh a n. a feather tanūruh a n. (m. ) equals nu -ruh - etc. (in fine compositi or 'at the end of a compound' f(ā - ). ) tanūruh a n. a feather, wing tanūruh a m. a son taruruh ā f. "growing on trees" equals -bhuj - tatadruh mfn. having hurt one's father tīraruh a mfn. equals -bhāj - tīraruh a m. a tree near a shore, 104, 4 and 19 (G). tripuradruh m. "enemy of tripura - ", śiva - udāruh P. (Aorist 1. sg. -/ā ruham - ;3. plural -/ā ruhan - ) to rise up to. upādhiruh P. -rohati - , to ascend or mount up to upānvāruh P. -rohati - , to mount (a carriage) after and by the side of another one uparuh P. -rohati - , to grow over or together, heal over (as a wound) : Causal -rohayati - , to cause to heal over, cicatrize upāruh P. -rohati - (Aorist -aruhat - ) to ascend or go up to, mount ; to arrive at, reach upāruh f. "that which goes up or comes forth", a shoot, sprout upasaṃruh P. -rohati - , to grow over or together, cicatrize upāvaruh P. -rohati - , to descend upon, come out towards : Causal -rohayati - , to cause (the fire) to come out (of the two araṇi - s), kindle through friction urasiruh a m. idem or 'm. "produced on the chest", the female breast ' uruh āra mfn. a valuable necklace. urvīruh a m. "growing on the earth", a tree, plant. uttanūruh a mfn. with bristling hair, vakṣoruh ( ) m. equals -ja - . vakṣoruh a ( ), m. equals -ja - . vaktraruh a m. or n. (?)"face-growing" , hair growing on the face or on the proboscis of an elephant vāriruh a n. "water-growing", a lotus-flower varuṇāṅgaruh a m. " varuṇa - 's offspring or scion" patronymic of agastya - vidruh (only A1. perfect tense -dudruhe - ), to injure, do wrong (with dative case ) vihāruh ā f. a species of plant vināruh ā f. a kind of plant viprakīrṇaśiroruh a mfn. having dishevelled or flowing hair vipulināmburuh a mfn. having no sandbanks nor lotus-flowers (as a river) viruh P. -rohati - , to grow out, shoot forth, sprout, bud : Causal -rohayati - , or -ropayati - , to cause to grow ; to thrust out, remove, expel : Passive voice -ropyate - , to be planted ; to be caused to grow over, healed (See vi -ropita - ). visrastaśiroruh āmbara mfn. having dishevelled hair and loosened garments visruh f. (prob. fr. sruh - equals rudh - ,to grow; see vī -rudh - ) a plant, shoot (?) (read vi -sruhām - ) ; ( āpaḥ - nadyaḥ - ). viṣudruh mfn. injuring or hurting in various parts(?) ( "an arrow") . viṣudruh a mfn. injuring or hurting in various parts(?) ( "an arrow") . vṛkṣādiruh aka wrong reading for vṛkṣā dhi -r - etc. vṛkṣaruh ā f. "tree-grower", a parasitical plant whose roots attach them selves to another plant (as Cymbidum Thessaloides, Vanda Roxburghii etc.) vṛtradruh m. " vṛtra - 's foe", Name of indra - vyaparuh Caus. -ropayati - , to lay aside, remove, take off ; to deprive of. expel from (instrumental case or ablative ) ; to root up, eradicate, extirpate (See next) . vyatiruh P. -rohati - , to grow ; to attain to (another state accusative ) vyavaruh P. A1. -rohati - , te - , to ascend, mount, get upon (accusative ) : Causal -ropayati - (Passive voice -ropyate - ; past participle -ropita - ), to displace, remove, deprive of (ablative ) yajñadruh m. "enemy of sacrifice", a rākṣasa -
Apte Search
32 results
ruh रुह् 1 P. (रोहति, रुरोह, अरुक्षत्, रोक्ष्यति, रोढुम्, रूढ) 1 To grow, spring up, shoot forth, germinate; रूढरागप्रवालः M.4.1; केसरैरर्धरूढैः Me.21; छिन्नो$पि रोहति तरुः Bh.2. 87. -2 To grow up, be developed, increase; रूढं क्षुधार्दिताः वत्साः .... चरन्तु .... तृणम् Bhāg.1.13.6. -3 To rise, mount upwards, ascend. -4 To grow over, heal up (as a wound); रोहते सायकैर्विद्धं न संरोहति वाक्क्षतम् Pt.3.111. -5 To reach to, attain. -Caus. (रोपयति-ते, रोहयति-ते) 1 To cause to grow, plant, put in the ground; तारयेद् वृक्षरोपी च तस्माद् वृक्षांश्च रोपयेत् Mb.13.58.26. -2 To raise up, elevate. -3 To entrust, devolve upon, commit to the care of; गुणवत्सुतरोपितश्रियः R.8.11. -4 To fix upon, direct towards, cast at; R.9.22. -5 To fix, fasten. -Desid. (रुरुक्षति) To wish to grow &c. ruh रुह् रुह a. (At the end of comp.) Growing or produced in; as महीरुह्, पङ्केरुह &c. ruh ā रुहा The Dūrvā grass. ruh akam रुहकम् A hole, cave, chasm. ruh van रुह्वन् m. [रुह्-क्वनिप् Uṇ.4.124] A plant, tree. adruh a अद्रुह द्रुह्वन् a. [न. त.] Ved. Free from malice. adhiruh अधिरुह् 1 P. 1 To ascend, mount (a throne, hill &c.); go up to, find access to, sit in or on (acc.); पादाहतं यदुत्थाय मूर्धानमधिरोहति Śi.2.46; पुराधिरूढः शयनं महाधनं Ki.1.38. lying on; तुरगाधिरूढं R.7.37 riding a horse; विमानरत्नाधिरूढः 12.14; बन्धुजनाधिरूढैर्गजानां वृन्दैः Ku.7.52 mounted or seated on; योगाधिरूढाः R.13.52; engaged or lost in contemplation; so Pt.1; सद्यः परस्पर- तुलामधिरोहतां द्वे R.5.68 bear or acquire; प्रतिज्ञाम्˚ enter on; कीर्तिर्द्यामधिरोहति Śi.2.52; सर्वमनोरथानामग्रमिवाधिरूढा K.158 mounted on the summit or pinnacle; त्वां धूरियं योग्यतयाधिरूढा Ki.3.5 this responsibility lies on your shoulders. -2 To string; अधिरोहति गाण्डीवं महेषौ Ki.13. 16. -3 (Intran.) To rise or grow over or above. -Caus. [रोह-(प) यति] 1 To raise, place, seat, cause to mount or ascend; ताः स्वमङ्कमधिरोप्य R.19.44 having placed or seated; जनः समेनैव पथाधिरोहति Śi.12.46. -2 To restore, give back; पुराणशोभामधिरोपितायां (वसतौ) R. 16.42 restored to its former grandeur. -3 To string (as a bow); कार्मुकं च बलिनाधिरोपितम् R.11.81. -4 To give, confer &c.; उदारक इति प्रीतलोकाधिरोपिता- परश्लाध्यनामनि Dk.5. adhiruh अधिरुह् a. (At the end of comp.) Growing on; धरणिरुहाधिरुहो लतायाः Śi.7.46. adhyāruh अध्यारुह् 1 P. 1 to ascend, mount; विष्णुपदं द्वितीयमध्या- रुरोहेव रजश्छलेन R.16.28; (fig.) to gain ascendancy over, domineer or lord it over; लतेव विटपकानध्यारोहति K. 15; बुद्धिहीनो$युच्छ्रितो$पि भूभृत् परैरध्यारुह्यमाणमात्मानं न चेतयते Dk.154. -Caus. [-रोहयति] 1 To cause to ascend, mount or sit in. -2 (-रोपयति) (a) To place one in, entrust or appoint to; to cause, produce, bring about; कुसुमायुधस्य दुर्जयतामध्यारोपयन्ती K.148; कस्य न बन्धुत्वमध्यारोपयसि 22. (b) To attribute falsely; दोषानवि गुणपक्षमध्यारोपयद्भिः K. 18 (falsely) representing even vices as virtues. (c) To overdo, exaggerate. anuruh अनुरुह् P. To ascend, mount; पञ्च पदानि रुपो अन्वरोहम् Rv.1.13.3. anvāruh अन्वारुह् 1 P. To follow in ascending, especially the funeral pile; to ascend, climb, mount; अन्वारोहच्च सुग्रीवः (गिरिम्) Rām. abhidruh अभिद्रुह् 4 P. (A. in epic poetry) To hate, seek to injure or maliciously assail, plot against (with acc.); नित्यमस्मच्छरीरमभिद्रोग्धुं यतते Mu.1,2; क्रूरमभिद्रुह्यति Sk. (sometimes with dat. also); मया पुनरेभ्य एवाभिद्रुग्धमज्ञेन U.6; नाभिद्रुह्यति भूतेभ्यः Bhāg., Mu.5. abhidruh अभिद्रुह् a. Ved. Seeking to injure, inimical. जनो यो मित्रावरुणावभिध्रुक् Rv.1.122.9. abhyāruh अभ्यारुह् 1 P. 1 To ascend, go up to, reach, get to (mostly Ved.). aruh ā अरुहा N. of a plant (भूम्यामलकी; Mar. भुयआंवळी). āruh आरुह् 1 P. 1 To ascend, mount, bestride, get upon (with acc., sometimes loc.); सिंहासनमारुरोह K.111; आरुरुह् रथादिषु Bk.14.8; आरूढकुलालचक्रमिव Mu.5.5; mounted on a potter's wheel; 7.12. -2 To ride upon, get ascendancy over, domineer over (fig.); वृषल भृत्यमिव मामारोढुमिच्छसि Mu.3; Pt.1.36. -3 To venture upon, undertake, enter upon, make; प्रतिज्ञामारोढुं पुनरपि चलत्येष चरणः Mu.3.3,27; so यौवनारूढ, योगारूढ. -4 To attain, gain, get to, reach; सौन्दर्यस्य पारमारूढा न वा Dk.88; Ki.2.13; तुलां यदारोहति दन्तवाससा Ku.5.34; आरुरोह कुमदाकरोपमाम् R.19,34. The senses of this root are modified according to the noun with which it is joined; आरूढरुषा Ku.7.67 excited to anger; तदागमारूढगुरुप्रहर्षः R. 5.61; मन्त्रिपदमारूढः Mu.6; तर्कारूढा 6.19 engaged in guessing; Ś.5.9; शीघ्रं बुद्धिमारोहति Ś. B. strikes the mind; यौवनपदवीमारूढः attained his majority; अवस्थान्तर- मारूढा M.3; संशयं पुनरारुह्य H.1.7 running a risk; संशयमारुरोह शैलः Ki.13.16. -Caus. (रोह-प-यति) 1 To cause to go up or ascend, raise up, elevate; अमात्यो$- स्मान्पुरातनीमवस्थामारोपयिष्यति Mu.2 will raise or elevate; शूलानारोपयेत् Y.2.273; आरोपिता मनोविषयमात्मनः Ku.6.17. -2 To cause to mount or sit (on oneself) (Ātm.); करेणुरारोहयते निषादिनम् Śi.12.5. -3 To cause to grow, plant (lit). -4 To establish, instal, seat (fig.); राज्ये चारोपिता वयम् Mu.7.18; इत्यारोपितपुत्रास्ते R.15.91. -5 To cause, produce, bring out; उष्माणम् K.15; प्रणयम् 134,142; आरोपितप्रीतिरभूत् 173,212; प्रतापमारोपयितुम् 11, 119 show or exhibit. -6 To place, fix, direct; अङ्कमा- रोप्य placing in the lap; R.3.26,14.27; Ku.1.37; चक्षुः˚ cast a look at; Pt.1.243; आशीर्वादमारोपयन्तः Ki.18.46 conferring or pronouncing; आभरणभारमङ्गेषु नारोपयन्ति K.23 put or wear; पत्रे आरोपितं कुरु Ś.6. commit to paper; आरोप्यते शिला शैले H.2.46. -7 To
entrust to, appoint to, charge with; मन्त्रिणि राज्यभार- मारोप्य K.57; अमात्यपदे आरोपितः Pt.1. -8 To cause to go to or attain a particular state; करतलं कर्णपूरता- मारोपितम् K.6; आरोपय गरीयस्त्वम् 27 raise to greatness 315; Dk.118. -9 To ascribe, attribute, impute; आत्मन्या- रोपिताभिमानाः K.18,185; छाया हि भूमेः शशिनो मलत्वेनारो- पिता शुद्धिमतः प्रजाभिः R.14.4. -1 To string (as a bow); धनुरारोपयन् U.4; तं देशमारोपितपुष्पचापे Ku.3.35; Bk.14.8. āruh आरुह् a. Ved. Ascending; Rv.1.124.7. f. 1Excrescence. -2 A shoot (of a plant); यास्ते रुहः प्ररुहो यास्त आरुहः Av.13.1.9. āruh a आरुह a. [आ-रुह्-क] Ascending, mounting &c. -हः Ascent. druh द्रुह् 4 P. (द्रुह्यति, द्रुग्ध) 1 To bear malice or hatred. -2 To seek to hurt or injure, plot maliciously or revengefully, meditate mischief; (generally with the dat. of the object of hatred); यान्वेति मां द्रुह्यति मह्यमेव सात्रेत्युपालम्भि तयालिवर्गः N.3.7; Bk.4.39. druh द्रुह् a. (At the end of comp.) (Nom. sing. ध्रुक्-ग्, ध्रुट्-ड्) Injuring, hurting, plotting or acting as an enemy against; पुरः क्लिश्नाति सोमं हि सैंहिकेयो$सुरद्रुहाम् Śi.2. 35; Ms.5.9. -f. Injury, damage. druh aḥ द्रुहः 1 A son. -2 A lake. -ही A daughter. druh aṇaḥ द्रुहणः द्रुहिणः N. of Brahmā or Śiva or Visnu. druh yuḥ द्रुह्युः 1 N. of a Vedic tribe. -2 N. of the son of Yayāti and Śarmiṣṭhā यदुं च तुर्वसुं चैव देवयानि व्यजायत । द्रुह्युं चानुं च पूरुं च शर्मिष्ठा वार्षपर्वणी ॥ Visnu. P. paṅkeruh पङ्केरुह् n., -हम् A lotus; यत्पादपङ्केरुहसेवया भवानहारषी- न्निर्जितदिग्गजः क्रतून् Bhāg.7.15.68; विष्णुपादादि˚ स्तोत्रम् 13. -हः The crane or Sārasa bird. pauruh ūta पौरुहूत a. (-ती f.) Belonging to Indra; अस्याधिज्ये धनुषि विजयं पौरुहूते च वज्रे Ś.2.16. pratidruh प्रतिद्रुह् m. One who seeks to injure in return. praruh प्ररुह् 1 P. 1 To grow, rise, shoot forth; न पर्वताग्रे नलिनी प्ररोहति Mk.4.17. -2 To heal up (as a wound). praruh प्ररुह् f. Ved. A shoot, branch. viruh विरुह् 1 P. 1 To grow, shoot up; गङ्गाप्रपातान्तविरूढशष्पं गौरीगुरोर्गह्वरमाविवेश R.2.26; Mk.1.9. -2 To mount, ascend. -3 To arise, proceed. -Caus. 1 To heal (as a wound). -2 To plant. -3 To remove, expel; शशाप पुत्रं गान्धारे राज्याच्चापि व्यरोपयत् Mb.5.149.1. vyaparuh व्यपरुह् Caus. 1 To eradicate, extirpate. -2 To remove. -3 To deprive of; प्रीतिपूर्वं महाबाहुः प्राणैर्न व्यपरोपयत् Mb.14.74.2. saṃruh संरुह् 1 P. 1 To grow, increase. -2 To grow over, heal; see रुह्. samāruh समारुह् 1 P. 1 (a) To ascend or mount on; ride. (b) To ascend, rise. -2 To undertake, engage in. -Caus. 1 To cause to rise or mount, raise, lift up. -2 To string (as a bow). -3 To plant. -4 To ascribe, attribute. -5 To hand or deliver over to. -6 To display, exhibit, show forth.
Macdonell Vedic Search
2 results
ruh ruh grow, I. róhati, róhate. áti- grow beyond (acc.), x. 90, 2. á̄- rise up in (acc.), viii. 48, 11. druh drúh, f. malice, ii. 35, 6; m. avenger, vii. 61, 5.
Macdonell Search
18 results
ruh f. growth, sprout, shoot (V.): --°ree; a. growing in (C.). ruh a a. growing or produced in or on (--°ree;). adruh a. not hurting, benevolent (nm. a-dhruk). adhiruh a. mounting, riding on (--°ree;). anāruh ya gd. without ascending, -surmounting, -incurring. abhidruh a. hostile; -drohá, m. injury, insult, contumely. avaniruh a m. tree. asuradruh m. foe of Asuras, god; -brahmá, m. priest of the Asuras. āruh a a. mounting (--°ree;). kararuh a m. finger-nail; -vîra, n. fragrant oleander. tīraruh a a. growing on the bank. druh iṇa m. ep. of Brahma, Vishnu, Siva. druh a. (nm. dhruk) injuring, betraying (--°ree;, g.); m. f. injurer, avenger, fiend; f. injury. paṅkeruh n. flower of the day lotus: -a, n., -inî, f. id. paṅkaruh iṇī f. lotus; --group; -lagna, pp. stuck in a bog; -vat, a. muddy, miry; -vartman, n. miry road. puruh āni f. great loss; -hûtá, pp. much-invoked; m. ep. of Indra. pauruh ūta a. relating to Puru hûta or Indra. bhūruh m. (springing from the earth), plant, tree; -ruha, m. id.
Bloomfield Vedic Concordance
395 results
anyā ruhanty oṣadhīḥ AVP.9.9.2b. dvāparāśvo ruhat (?) AVP.5.30.7d (corrupt). mano ruhāṇā ati yanty āpaḥ RV.1.32.8b; AVP.12.12.8b. akṣeṣu kṛtyāṃ yāṃ cakruḥ # AVś.5.31.6b. agnaya indumate 'nu brūhi # śB.2.2.3.23. agnaye kavyavāhanāyānu brūhi # śB.2.6.1.30. agnaye jātāya # Mś.1.7.1.44. Cf. next, and jātāyānubrūhi. agnaye jātāyānubrūhi # Mś.5.1.3.2. Cf. prec. agnaye devebhyaḥ pitṛbhyaḥ samidhyamānāyānubrūhi # TB.1.6.9.1; Apś.8.14.17 (cf. 8.13.7, comm.). agnaye 'nubrūhi # śB.2.2.3.21,24; 5.2.31; 3.7,12; 3.4.4.11; Apś.2.19.6; 7.22.13; 12.20.16; Mś.1.3.2.8,14. Cf. Apś.2.18.3. agnaye pavamānāyānubrūhi # śB.2.2.3.22. agnaye puroḍāśasyānubrūhi # Mś.1.8.5.7. Cf. Apś.7.22.13. agnaye puroḍāśānām anubrūhi # Mś.2.3.7.10. agnaye praṇīyamānāyānubrūhi # AB.1.28.1; Apś.7.6.4; Mś.1.7.3.38; 5.1.3.13. agnaye prahriyamāṇāyānubrūhi # śB.3.5.2.2; 6.3.9; 9.2.3.1; Kś.18.3.17; Mś.5.1.3.3 (erroneously, prahriyamānā-). See prec., and cf. agnibhyaḥ prahriyamāṇebhyo 'nubrūhi, agnibhyāṃ prahriyamāṇābhyām anubrūhi, and prahriyamāṇāya. agnaye mathyamānāyānubrūhi # TS.6.3.5.3; AB.1.16.1; śB.3.4.1.22; Apś.7.13.1; Mś.1.7.1.42; 5.1.3.1. P: agnaye mathyamānāya śś.3.13.16. agnaye vasumate somāya rudravata indrāya marutvate varuṇāyādityavate 'nubrūhi # Mś.5.1.10.5. agnaye vaiśvānarāyānubrūhi # Mś.6.2.5.17. agnaye samidhyamānāya hotar anubrūhi # śB.1.3.5.3; Kś.3.1.2. agnaye samidhyamānāyānubrūhi # TS.6.3.7.1; MS.1.4.11: 59.9; śB.1.3.5.2,3; 2.5.2.19; 6.1.21; 3.7.4.7; TB.3.3.7.1; Kś.3.1.1; Apś.2.12.1; Mś.1.3.1.1; N.1.15. P: agnaye samidhyamānāya śś.1.4.4. agnaye sviṣṭakṛte 'nubrūhi # śB.2.2.3.24; 5.2.39; 3.10,15; 3.8.3.34; 4.5.2.11; 5.2.2.18; 3.3.15; 4.4.24; Apś.2.21.6; 7.25.17; Mś.1.3.2.24; --8.5.32. agnibhyaḥ prahriyamāṇebhyo 'nubrūhi # śB.7.3.2.5. Cf. agnaye pra-, and agnibhyāṃ pra-. agnibhyāṃ prahriyamāṇābhyām anubrūhi # Kś.5.4.7. Cf. agnaye pra-, and agnibhyaḥ pra-. agnihotāra ṛtasāpo adruhaḥ # RV.10.66.8c. agnīvaruṇābhyām anu brūhi # śB.4.4.5.17. agnīṣomābhyāṃ chāgasya vapāyai medaso 'nubrūhi # śB.3.8.2.26. agnīṣomābhyāṃ chāgasya haviṣo 'nubrūhi # śB.3.8.3.29. agnīṣomābhyāṃ praṇīyamānābhyām anubrūhi # AB.1.30.1; Apś.11.17.2; Mś.2.2.4.20. P: agnīṣomābhyāṃ praṇīyamānābhyām śś.5.14.7. agne carur yajñiyas tvādhy arukṣat # AVś.11.1.16a; Kauś.2.7. P: agne caruḥ Kauś.61.31. agnau vā tvā gārhapatye 'bhiceruḥ # AVś.10.1.18c. Cf. yāṃ te cakrur gārhapatye. aṅgam-aṅgaṃ paruṣ-paruḥ # RV.10.97.12b; AVś.4.9.4b; 9.3.10d; AVP.8.3.11b; 9.9.1b; 11.7.2b; VS.12.86b. See āviviśuḥ, yā ātasthuḥ, yā āviviśuḥ paruḥ, and cf. aṅgeṣṭhā. achā vivakmi puruhūtam indram # RV.4.20.5d. ajāmibhir vā puruhūta evaiḥ # RV.1.100.11b. atamerur yajño 'tamerur yajamānasya prajā bhūyāt # VS.1.23; śB.1.2.2.17. P: atameruḥ Kś.2.5.25. adityai viṣṇupatnyai carum (KS. caruḥ) # VS.29.60; TS.7.5.14.1; MS.3.15.10: 180.14; KSA.5.10. adeva īśe puruhūta yotoḥ # RV.6.18.11d. adha yad eṣāṃ sudine na śaruḥ # RV.1.186.9c. adhi no brūhi śaktibhiḥ # AVś.2.27.7c; AVP.2.16.5c. adhi no brūhi sumanasyamānaḥ # VS.15.2c; TS.4.3.12.1c; MS.2.8.7: 111.6; KS.17.6c; TA.2.5.2c. adhi no brūhi sumanā aheḍan (VSK. ahelan) # VS.15.1c; VSK.16.1.1c; MS.2.8.7c: 111.6; KS.17.6c. See asme dīdihi. adhi brūhi mā rabhathāḥ sṛjemam # AVś.8.2.7a. adhi viśvāny aruhad gabhīrā # AVś.19.49.2a. See ava viśvāny. anāgamiṣyato varān avitteḥ saṃkalpān amucyā druhaḥ pāśān # AVś.16.6.10. anāsmākas tad devapīyuḥ piyāruḥ (AVP. -ārum) # AVś.19.57.5c; AVP.3.30.6c. anu druhyuṃ ni vṛṇag vajrabāhuḥ # RV.7.18.12b. anumatyai caruḥ (MS. carum) # TS.7.5.14.1; 5.22.1; MS.3.15.10: 180.13; KSA.5.10,19. anu yat pūrvā aruhat sanājuvaḥ # RV.1.141.5c. antarikṣād divam āruham # AVś.4.14.3b; AVP.3.38.8b; VS.17.67b; TS.4.6.5.1b; MS.2.10.6b: 138.6; 3.3.9: 42.1; KS.18.4b; 21.9; śB.9.2.3.26. anv īm avindan nicirāso adruhaḥ # RV.3.9.4c. apaḥ pra viśata prati gṛhṇātu vaś caruḥ # AVś.11.1.18c. apa druhas tama āvar ajuṣṭam # RV.7.75.1c. apa druhā (AVś. druhas) tanvaṃ gūhamānā # RV.7.104.17b; AVś.8.4.17b. apa druho mānuṣasya duro vaḥ # RV.1.121.4d. apahato 'raruḥ pṛthivyā adevayajanaḥ # TS.1.1.9.2; Apś.2.2.1. Cf., for this and next two, apārarum etc. apahato 'raruḥ pṛthivyai # TS.1.1.9.1; Apś.2.1.5. Cf. under prec. apahato 'raruḥ pṛthivyai devayajanyai # TS.1.1.9.1; Apś.2.2.1. Cf. under prec. but one. apāṃ perur asi # VS.6.10; TS.1.3.8.1; 6.3.6.4; MS.1.2.15: 25.2; 3.9.6: 124.15; KS.3.5; 26.8; śB.3.7.4.6; Apś.7.13.11; Mś.1.8.3.9. P: apāṃ peruḥ Kś.6.3.32; 20.6.8. apārarum adevayajanaṃ pṛthivyā devayajanāj (Apś. adevayajano) jahi # KS.1.9; 25.4; Apś.2.2.4. Cf. for this and next two, apahato 'raruḥ etc. apo yad adriṃ puruhūta dardaḥ # RV.4.16.8a; AVś.20.77.8a. apo ṣu ṇa iyaṃ śaruḥ # RV.8.67.15a. abhi tyaṃ meṣaṃ puruhūtam ṛgmiyam # RV.1.51.1a; SV.1.376a; AB.5.17.3; KB.25.6; 26.9. P: abhi tyaṃ meṣam Aś.6.4.10; 8.6.12; śś.9.7.4; 10.9.13; 11.14.9; Svidh.1.7.13; 3.6.9. Designated as sāvyam (sc. sūktam) śś.11.14.25,27. abhimātihanaṃ puruhūtam indram # TB.2.8.4.2b. See vṛtrahaṇaṃ etc. abhī navante adruhaḥ # RV.9.100.1a; SV.1.550a. amātyān brūhi vatsāṃś ca mātṛbhiḥ saha vāsayeta # Lś.5.1.12. amuṣmā anubrūhi # Apś.2.18.3. Cf. agnaye 'nubrūhi, and the like. amṛktā rātiḥ puruhūta dāśuṣe # RV.8.24.9c. ayaṃ kasya cid druhatād abhīke # Aś.6.12.2c. aryamṇaḥ kumbhī śatruḥ pātrapāṇir nipuṇiḥ svāhā (JB. -puṇahā, without svāhā) # HG.2.3.7; JG.1.8. See under ālikhann animiṣaḥ. ava viśvāny aruhad gabhīrā # AVP.14.8.2a. See adhi viśvāny. avasyave śatruhaṇe svāhā # AVP.7.20.6a. avyāṃ te kṛtyāṃ yāṃ cakruḥ # AVś.5.31.2c. aśvibhyāṃ sarasvatyā indrāya sutrāmṇe 'nubrūhi (Apśṃś. sutrāmṇe somānāṃ surāmṇām anubrūhi; Apś. also with preṣya for anubrūhi) # śB.5.5.4.24; Apś.19.2.18; Mś.5.2.4.26. aśvibhyāṃ tiroahniyānāṃ (Mś. tiro 'hnyānāṃ) somānām anubrūhi # Apś.14.4.7; Mś.2.5.3.23. asāvi somaḥ puruhūta tubhyam # RV.10.104.1a. P: asāvi somaḥ puruhūta śś.7.23.7. Cf. BṛhD.8.16. astṛṇān nākam āruhat # RV.8.41.8e. asthisraṃsaṃ paruḥsraṃsam # AVś.6.14.1a. P: asthisraṃsam Kauś.29.30. asmabhyaṃ daddhi puruhūta rāyaḥ # RV.4.20.7d. asminn ahan satpatiḥ puruhūtaḥ # RV.1.100.6c. asminn ājau puruhūta śravāyye # RV.10.102.1c. asmin have (AVP. vāje) puruhūtaḥ purukṣuḥ (AVśṭS. -kṣu) # RV.10.128.8b; AVP.5.4.7b; AVś.5.3.8b; TS.4.7.14.3b; KS.40.10b. asme dīdihi sumanā aheḍan # TS.4.3.12.1c; TA.2.5.2c. See adhi no brūhi sumanā. asmai mṛtyo adhi brūhi # AVś.8.2.8a. asyed u pra brūhi pūrvyāṇi # RV.1.61.13a; AVś.20.35.13a. asravantīm ā ruhemā svastaye # RV.10.63.10d; AVś.7.6.3d; VS.21.6d; TS.1.5.11.5d; MS.4.10.1d: 144.9; KS.2.3d. ahaṃ bhūyāsaṃ saviteva cāruḥ # AVś.13.2.38d. ā janāya druhvaṇe pārthivāni # RV.6.22.8a; AVś.20.36.8a. ā jabhruḥ ketum āyavaḥ # RV.4.7.4c. āditya nāvam ārukṣaḥ (SMB. ārokṣam) # AVś.17.1.25a; SMB.2.5.14a. P: āditya nāvam GG.4.6.12; KhG.4.1.25. See imāṃ su nāvam, imāṃ nāvam, sunāvam ā ruheyam, and sūrya nāvam. ādityāḥ kṛtrimā śaruḥ # RV.8.67.20b. ādityebhyo 'nubrūhi (Mś. ādityebhyaḥ) priyebhyaḥ priyadhāmabhyaḥ priyavratebhyo mahasvasarasya (Mś. mahaḥ sva-) patibhya uror antarikṣasyādhyakṣebhyaḥ (Mś. -bhyo 'nubrūhi) # Kś.10.4.12,13; Apś.13.10.1; Mś.2.5.1.8. Short form: ādityebhyo 'nubrūhi śB.4.3.5.20; Apś.13.10.1. āntarikṣam aruhad agan dyām # TB.2.4.6.12d; 3.1.2.8b. āme māṃse kṛtyāṃ yāṃ cakruḥ # AVś.4.17.4c; 5.31.1c; AVP.5.23.6c. Cf. yad yāmaṃ cakrur. ā yad duvasyād duvase na kāruḥ # RV.1.165.14a; MS.4.11.3a: 170.5; KS.9.18a. ā yad ruhāva varuṇaś ca nāvam # RV.7.88.3a. ā yan mā venā aruhann ṛtasya # RV.8.100.5a. ā ye viśvā svapatyāni tasthuḥ (TB. cakruḥ) # RV.1.72.9a; TB.2.5.8.10c. ā yonim aruṇo ruhat # RV.9.40.2a; SV.2.275a; JB.3.69. ārāc cit san bhayatām asya śatruḥ # RV.10.42.6c; AVś.20.89.6c. ārād agniṃ kravyādaṃ nirūhan # AVś.8.2.9d; Kauś.97.6a. ālikhann animiṣaḥ kiṃvadanta upaśrutir haryakṣaḥ kumbhī śatruḥ pātrapāṇir nṛmaṇir hantrīmukhaḥ sarṣapāruṇaś cyavano naśyatād itaḥ svāhā # PG.1.16.23. See next, aryamṇaḥ kumbhī, and āntrīmukhaḥ. ā va indraṃ puruhūtaṃ name girā # RV.7.32.20c; SV.1.238c; 2.217c; PB.12.4.4c. ā varṣiṣṭhaṃ dyām aruhac chaviṣṭhā # AVś.19.49.2b. See ud varṣiṣṭham. ā vāco madhyam aruhad bhuraṇyuḥ # VS.15.51a; TS.4.7.13.3a; MS.2.12.4a: 147.11; KS.18.18a; śB.8.6.3.20. ā vām upastham adruhā # RV.2.41.21a; MS.3.8.7a: 105.7; KB.9.4; Mś.2.2.2.26; N.9.37a. P: ā vām upastham śś.5.13.8. ā vām ūrjānī ratham aśvināruhat # RV.1.119.2d. āviviśuḥ paruṣ-paruḥ # KS.16.13b. See under aṅgamaṅgaṃ. ā śāsmahe puruhūta # RV.1.30.10b. ā sūryo aruhac chukram (MS. -hañ śu-) arṇaḥ # RV.5.45.10a; 7.60.4b; MS.4.12.4b: 187.15. ā somo asmāṃ aruhad vihāyāḥ # RV.8.48.11c. āhaṃ dīkṣām aruham ṛtasya patnīṃ gāyatreṇa chandasā brahmaṇā ca # TS.7.1.18.2; KSA.1.9; TB.3.7.7.4; Apś.10.9.4. ā hi ruhatam aśvinā # RV.8.22.9a. ita eta udāruhan # AVś.18.1.61a; SV.1.92a. P: ita ete Lś.1.6.36; Kauś.80.35. idam aham amuṃ viśo nirūhāmīdam asya rāṣṭraṃ nyubjāmi # JB.1.79. Cf. idam aham amuṣyāyaṇam amuṣyāḥ putram amuṣyā viśo, and others in the sequel of the present formula. idam aham amum āmuṣyāyaṇam amuṣyāḥ putram amuṣyā viśo nirūhāmi (KS. viśa udūhāmi) # MS.4.6.2: 79.10; 4.6.3: 81.11; KS.27.5. Cf. under idam aham amuṃ viśo. idam aham amuṣyāyaṇam amuṣyāḥ putram amuṣyā viśo 'muṣmād annādyān nirūhāmi # PB.6.6.2. P: idam aham amum (! cf. comm.) Lś.1.10.10. Cf. under idam aham amuṃ viśo. indraḥ purū puruhūtaḥ # RV.8.2.32b; 16.7b. indraṃ taṃ śumbha puruhanmann avase # RV.8.70.2a; AVś.20.92.17a; 105.5a; SV.2.284a; JB.3.75a. indramarudbhyo 'nubrūhi # Mś.5.1.7.21. indrāgnibhyāṃ chāgasya vapāyā (Kś. vapāyai) medaso 'nubrūhi # Kś.6.6.24; Apś.7.21.1; Mś.1.8.4.33. indrāgnibhyāṃ chāgasya haviṣo 'nubrūhi # Kś.6.8.14; Apś.7.25.9; Mś.1.8.5.26. indrāgnibhyāṃ puroḍāśasyānubrūhi # Kś.6.7.19; Apś.7.22.12; Mś.1.8.5.5. indrāgnibhyāṃ puroḍāśasyāvadīyamānasyānubrūhi # Apś.7.22.12. indrāya cakruḥ suyujā ye aśvā # RV.4.33.10b. indrāya bārhatāyānu brūhi # MS.2.3.7: 35.1; KS.12.5; Mś.5.2.3.11. Cf. indraṃ bārhataṃ. indrāya marutvate 'nubrūhi # śB.4.3.4.23; Apś.13.8.2; Mś.2.4.6.2. indrāya rājñe 'nubrūhi # Mś.5.1.10.22. indrāya rāthaṃtarāyānu brūhi # MS.2.3.7: 34.21; KS.12.5; Mś.5.2.3.8. P: indrāya rāthaṃtarāya Apś.19.22.8. Cf. indraṃ rāthaṃ-. indrāya raivatāyānu brūhi # MS.2.3.7: 35.5; KS.12.5; Mś.5.2.3.17. Cf. indraṃ rai-. indrāya viśvebhyo devebhyo 'nubrūhi # Apś.19.19.18. indrāya vṛtraghne caruḥ # MS.1.10.1: 141.2. indrāya vairājāyānu brūhi # MS.2.3.7: 35.4; KS.12.5; Mś.5.2.3.15. Cf. indraṃ vairā-. indrāya vairūpāyānu brūhi # MS.2.3.7: 35.2; KS.12.5; Mś.5.2.3.13. See indraṃ vairū-. indrāya śākvarāyānu brūhi # MS.2.3.7: 35.6; KS.12.5; Mś.5.2.3.19. Cf. indraṃ śākva-. indrāya svarājñe 'nubrūhi # Mś.5.1.10.23. Cf. MS.2.2.8: 22.1, and indraṃ svarājānaṃ. indrāya harivate 'nubrūhi (Mś. harivate dhānāsomānām anubrūhi) # Apś.13.17.2; Mś.2.5.4.4. indrāvaruṇā divi ghoṣa āruhat # RV.7.83.3b. indro māyābhiḥ puruhūta īḍe # VaradapU.2.3a. imaṃ goṣṭhaṃ sahāruham # AVP.5.16.8d. imāṃ su nāvam āruham # TS.1.5.11.5a; KS.2.3a; Apś.10.9.4. See under āditya nāvam. iṣirāya śatruhaṇe svāhā # AVP.7.20.5a. iha pra brūhi yatamaḥ so agne # RV.10.87.8a; AVś.8.3.8a. īśāṃ va ṛṣayaś cakruḥ # AVś.11.9.25e. ugro yaḥ śambaḥ puruhūta tena # RV.10.42.7b; AVś.20.89.7b; MS.4.14.5b: 222.3; TB.2.8.2.7b; N.5.24. ucchrīyamāṇāyānu brūhi # śB.3.7.1.13; Apś.7.10.6. P: ucchrīyamāṇāya śś.5.15.3. uta babhruḥ sumaṅgalaḥ (AVPṇīlarU. babhrur vilohitaḥ) # AVP.14.3.9b; VS.16.6b; TS.4.5.1.2b; MS.2.9.2b: 121.8; KS.17.11b; NīlarU.9b. uta manye pitur adruho manaḥ # RV.1.159.2a. utāpi dhenā puruhūtam īṭṭe # RV.10.104.10b. utābhaye puruhūta śravobhiḥ # RV.3.30.5a. utāvamasya puruhūta bodhi # RV.6.21.5d. utodīcyā diśo vṛtrahaṃ chatruho 'si # AVś.6.98.3b. See prec. uttamaṃ nākam (AVP.VSṃS.KS.śB. uttame nāke) adhi rohayemam (VSṃS.KS.śB. rohayainam; TA. rohemam; AVP. tiṣṭhehi) # AVś.1.9.2d,4d; 6.63.3d; 84.4d; 11.1.4d; AVP.1.75.2b; VS.12.63d; TS.4.2.5.3d; MS.2.7.12d: 90.18; KS.16.12d; śB.7.2.1.10; TA.6.4.2d. Cf. svar ārohanto abhi, svo ruhāṇā adhi, and saro ruhāṇā adhi. ut tiṣṭha prehi sam idhāya te paruḥ # AVP.4.15.7a. ud antarikṣam āruhad agan dyām # KS.18.16d. ud varṣiṣṭham aruhad aśramiṣṭhā # AVP.14.8.2b. See ā varṣiṣṭhaṃ. unnīyamānebhyo 'nubrūhi # Apś.12.21.13; 13.4.9; Mś.2.4.1.3; 2.4.4.23; 2.5.1.29. P: unnīyamānebhyaḥ śś.7.4.1. upājirā puruhūtāya saptī # RV.3.35.2a. upāsyāmasi yo guruḥ # AVś.6.42.2d. uruḥ prathasva mahatā mahimnā # AVś.11.1.19a; Kauś.68.27. P: uruḥ prathasva Kauś.61.37. uruḥ san na nivartate # TA.1.2.2b. Cf. soruḥ satī. ūrjāya jātyai mama śatruhatyai # TA.6.5.1d. ṛjukeśo yavo babhrūḥ (for babhruḥ) # AVP.7.8.4a. ṛtavas ta ṛtuthā parva (TS.KSA. paruḥ) # VS.23.40a; TS.5.2.12.1a; KSA.10.6a. ṛtasya nāvam āruhad rajiṣṭhām # RV.9.89.2b. ṛtāvarī adruhā devaputre # RV.4.56.2c. ṛbhavo vājam aruhan divo rajaḥ # RV.1.110.6d. ṛbhū nāpat kharamajrā kharajruḥ # RV.10.106.7c. ṛbhū rathasyeva saṃ dadhāmi te paruḥ # AVP.4.15.6d. Cf. prec. ṛṣīn bho anu brūhi # śG.2.7.12. ehimāyāso adruhaḥ # RV.1.3.9b; MS.4.10.3b: 150.12. aindraś caruḥ # KS.9.5. aiṣu cākandhi puruhūta sūriṣu # RV.10.147.3a. oṃ bhūr bhuvaḥ svar janad vṛdhat karad ruhan mahat tac cham om # GB.2.2.14; Vait.17.6. karmāṇi cakruḥ pavamāna dhīrāḥ # RV.9.96.11b; VS.19.53b; TS.2.6.12.1b; MS.4.10.6b: 156.8; KS.21.14b. kasmai sasruḥ sudāse anv āpaye # RV.5.53.2c. kām adhukṣaḥ pra ṇo brūhi # TB.3.7.4.16a; Apś.1.13.3a. Cf. prec. kāyānu brūhi # Apś.8.7.1. kārṣṇaṃ vasāno dīkṣito dīrghaśmaśruḥ # AVś.11.5.6b. Fragment: dīkṣito dīrghaśmaśruḥ GB.1.2.1. kutsāya yatra puruhūta vanvan # RV.1.121.9c. ko asyā no druho 'vadyavatyāḥ # AVś.7.103.1a. P: ko asyā naḥ Kauś.59.19. ko 'sya jantor adadhād brūhi nas tat # AVP.13.7.6c. kratvā kṛtaḥ sukṛtaḥ kartṛbhir bhūt # RV.7.62.1d. Cf. uruḥ pṛthuḥ sukṛtaḥ. kva tyā valgū puruhūtādya # RV.6.63.1a. kṣetre te kṛtyāṃ yāṃ cakruḥ # AVś.5.31.4c. gardabhe kṛtyāṃ yāṃ cakruḥ # AVś.5.31.3c. gavyaṃ cid ūrvam uśijo vi vavruḥ # RV.7.90.4c. gāyatrīṃ bho anu brūhi # śG.2.7.10. gīrbhir madema puruhūta viśve # RV.5.36.2d. gharmāya saṃsādyamānāyānubrūhi # Apś.15.12.1. ghorasya sato viṣuṇasya cāruḥ # RV.4.6.6b; TS.4.3.13.1b. cakraṃ na vṛttaṃ puruhūta vepate # RV.5.36.3a. candravapayor medasām anu brūhi (and medasāṃ preṣya) # Apś.20.19.3. Cf. hayasya. cityagnibhyaḥ praṇīyamānebhyo 'nu brūhi # Apś.16.21.3. P: cityagnibhyaḥ Mś.6.1.6.14 (15). See citibhyaḥ. chandāṃsi bho anu brūhi # śG.2.7.14. chāgānāṃ haviṣo 'nu brūhi # śB.5.1.3.14. janāya juṣṭo adruhe (SV. adruhaḥ) # RV.9.9.2b; SV.2.287b. jayema kāre puruhūta kāriṇaḥ # RV.8.21.12a. jātāyānu brūhi # TS.6.3.5.3; śB.3.4.1.23; Apś.7.13.5. P: jātāya Kś.5.2.3. Cf. agnaye jātāya. juṣantāṃ yajñam adruhaḥ # RV.3.22.4c; VS.12.50c; śB.7.1.1.25. See juṣantāṃ havyam. tac chaṃ yor ā vṛṇīmahe # RVKh.10.191.5a; TS.2.6.10.2; śB.1.9.1.26; TB.3.5.11.1a; TA.1.9.7a; 3.1a (Introd.); Aś.1.10.1; AG.3.5.9; śG.4.5.9; Rvidh.4.24.6; N.4.21. See tañ śaṃ. Designated as śaṃyu and śaṃyoḥ KB.3.8,9; 5.2; śB.1.9.1.24; 4.4.3.3; 9.5.1.11; 11.2.1.5; 3.9; 6.9,10; 7.25,29; Aś.1.5.26; 10.1,9; 2.16.13; 19.2; 4.3.2; 6.11.8; śś.4.18.10; Kś.5.9.32; 7.5.22; Vait.9.14; 13.3; Apś.3.14.6; 10.21.13. Cf. also śaṃyor brūhi, and Pet. Lex. under śaṃyuvāka, śaṃyorvāka, śaṃyos, and śaṃyvanta. taṃ cakruḥ śivam asmabhyam # AVP.11.10.7c. tad ubhayam antareṇeṣṭāpūrtaṃ te lokaṃ sukṛtam āyuḥ prajāṃ vṛñjīyaṃ yadi me druhyeḥ # AB.8.15.2; ... -pūrtaṃ me lokaṃ sukṛtam āyuḥ prajāṃ vṛñjīthā yadi te druhyeyam AB.8.15.3. tad oko gantā puruhūta ūtī # RV.5.30.1d. tan naḥ prabrūhi nārada # śś.15.17d. See tan ma ācakṣva. taṃ naḥ pra brūhi yadi taṃ pravettha # AVP.13.7.9d. tan ma ācakṣva nārada # AB.7.13.2d. See tan naḥ prabrūhi. tam ā nṛbhiḥ puruhūta pra yāhi # RV.7.24.1b; SV.1.314b. tam ā ruhema sukṛtām u lokam # AVP.9.24.5d. See next but one. tayor anyena divam āruhema # Lś.2.1.6c. tavāyaṃ viśvaḥ puruhūta pārthivaḥ # RV.7.32.17c. tasmai na druhyet katamac canāha (ViDh. druhyet kṛtam asya jānan) # SaṃhitopaniṣadB.3d; ViDh.30.47d; VāDh.2.10d; N.2.4d. tasmai sa druhyād ya idaṃ nāyat # AVP.8.15.8a. tā añjayo 'ruṇayo na sasruḥ # RV.10.95.6c. tāṃs trāyasva sahasya druho nidaḥ # RV.7.16.8c. tān naḥ prabrūhi yadi tān pravettha # AVP.13.8.1b. tābhyaḥ sa nir ṛchād yo naḥ prathamo 'nyo 'nyasmai druhyāt # TS.6.2.2.1. See yo nas tan. tām ādityā nāvam ivā ruhema # Aś.4.13.2c. tā vāṃ samyag adruhvāṇā # RV.5.70.2a; SV.2.336a; JB.3.88a. tiṣṭhanti svāruho yathā # TS.1.6.12.2b. See rohanti pūrvyā. tena devebhyo varimāṇi cakruḥ # AVP.2.73.5d. tena roham āyann upa (AVś. rohān ruruhur; AVP. rohān arohann upa) medhyāsaḥ (AVP. medhīyāṃsaḥ) # AVś.4.14.1d; AVP.3.38.1d; VS.13.51d; MS.2.7.17d: 103.3; KS.16.17d; śB.7.5.2.36. teṣāṃ tvām agra uj jaharuḥ (read jahruḥ) # AVś.3.9.6c. te hiṃkṛtya punar āruhya sarve # JB.2.398c. See hiṃkṛtya punar etc. tmanā deveṣu vivide mitadruḥ # RV.7.7.1d. triṣṭhaṃ vāṃ sūre duhitā ruhat ratham # RV.1.34.5d. tvaṃ nas tad brahman prabrūhi # TA.1.8.5c. tvam agne divaṃ ruha # AVś.12.2.17d. tvayāgne pṛṣṭhaṃ vayam āruhema # MS.2.13.22c: 167.17; KS.40.12c; TB.2.4.2.6c; Apś.9.8.6c. tvayed gāḥ puruhūta # AVś.19.55.6c. tvaṣṭā vajraṃ puruhūta dyumantam # RV.5.31.4b; SV.1.440b; TS.1.6.12.6b; MS.4.12.2b: 182.7; KS.8.16b. tvaṣṭra ājyasya preṣya, and ... ājyasyānubrūhi # Mś.5.2.12.41. tvāṃ śuṣmin puruhūta # RV.8.98.12a; AVś.20.108.3a; SV.2.521a. tvāṃ hinomi puruhūta viśvahā # RV.2.32.3d. tvām adhvareṣu puruhūta viśve # RV.10.98.9b. tve agne viśve amṛtāso adruhaḥ # RV.2.1.14a. tve asuryam āruhat # RV.5.10.2c. tve it kāmaṃ puruhūta śiśraya # RV.10.43.2b; AVś.20.17.2b. dadir vājeṣu puruhūta vājinam # RV.8.46.15b. dasyūñ chimyūṃś ca puruhūta evaiḥ # RV.1.100.18a. dātā vasūnāṃ puruhūto arhan # TS.2.3.14.4b. See next. divaṃ pṛthivyā adhy āruhāma # VS.8.52c; śB.4.6.9.12. divaṃ proṣṭhinīm (Mś. proṣṭhanīm [?]) āroha tām āruhya prapaśyaikarāṇ manuṣyāṇām # Apś.18.6.4; Mś.7.1.3.18. divas (SV. divaḥ) pṛṣṭhāny āruhan (AVś.12.2.12b, āruhat) # SV.1.92b; AVś.12.2.12b; 18.1.61b. divo rohāṃsy aruhat pṛthivyāḥ # RV.6.71.5c. dīkṣito dīrghaśmaśruḥ # see kārṣṇaṃ. dīdyāno bhavati druhaṃtaraḥ # RV.1.127.3b; SV.2.1165b. dīrghaṃ tama āśayad indraśatruḥ # RV.1.32.10d; AVP.12.12.10d; N.2.16d. dundubhau kṛtyāṃ yāṃ cakruḥ # AVś.5.31.7c. devatā bho anu brūhi # śG.2.7.13. devaśrūs tvaṃ deva gharma devān pāhi # TA.4.7.3; 5.6.7. P: devaśrūḥ Apś.10.5.8. See devaśrut tvaṃ. devasya savituḥ prasave satyasavaso (KS. -savasya) varṣiṣṭhaṃ nākaṃ ruheyam # MS.1.11.1: 162.5; 1.11.7: 168.11; KS.13.14; Mś.7.1.2.26. P: devasya savituḥ prasave satyasavasya KS.14.7. See under next but three. devasya savituḥ save svargaṃ varṣiṣṭhaṃ nākaṃ ruheyaṃ pṛṣṭhāt pṛthivyā aham # Vait.27.6. See under prec. but two. devasyāhaṃ savituḥ prasave bṛhaspatinā vājajitā varṣiṣṭhaṃ nākaṃ ruheyam # TS.1.7.8.1; TB.1.3.6.1; Apś.18.4.12. See under devasya savituḥ savaṃ svargaṃ. devasyāhaṃ savituḥ prasave satyasavaso bṛhaspater vājito (read vājino) vājajito varṣiṣṭham adhi nākaṃ ruheyam # Lś.5.12.13. devasyāhaṃ savituḥ save satyaprasavasa indrasyottamaṃ nākam aruham # VS.9.10; śB.5.1.5.5. devasyāhaṃ (VSK. devasya vayaṃ) savituḥ save satyaprasavaso (VSK. satyasavaso) bṛhaspater uttamaṃ nākam aruham (VSK. aruhāmendrasyottamaṃ nākam aruhāma) # VS.9.10; VSK.10.3.1; śB.5.1.5.4. devasyāhaṃ savituḥ save satyasavasa indrasyottamaṃ nākaṃ ruheyam # VS.9.10; śB.5.1.5.3. P: devasyāham Kś.14.3.12; 4.8. devasyāhaṃ (VSK. devasya vayaṃ) savituḥ save satyasavaso bṛhaspater uttamaṃ nākaṃ ruheyam (VSK. ruhemendrasyottamaṃ nākaṃ ruhema) # VS.9.10; VSK.10.3.1; śB.5.1.5.2. devāya savitre 'nubrūhi # śB.4.4.1.7; Apś.13.13.2; Mś.2.5.1.40. See prec. devebhyaḥ prātaryāvabhyo 'nubrūhi (AB. -bhyo hotar anubrūhi) # MS.4.5.3: 66.11; AB.2.15.1; śB.3.9.3.8,9; Kś.9.1.10; Mś.2.3.2.1. See prec., and prātaryāvabhyo. devebhyo 'nubrūhi # śB.3.9.3.9; Kś.9.1.11. dyāṃ ca yebhiḥ puruhūta nūnam # RV.1.174.3b. druh aḥ pāśaṃ prati etc. # see druhaḥ pāśān prati. dharmaṇā vāyum ā viśa (SV. āruhaḥ; JB. ā ruha) # RV.9.25.2c; SV.2.271c; JB.3.66. dhātā sam adadhāt paruḥ # AVP.9.11.1b. dhānāsomebhyo 'nu brūhi # śB.4.4.3.9; Apś.13.17.2. dhāma-dhāma paruṣ-paruḥ # AVP.9.7.5b. na tvā gabhīraḥ puruhūta sindhuḥ # RV.3.32.16a. nadyo ajinvad adruhaḥ # RV.9.9.4b. na druhvāṇo janānām # RV.1.25.14b. namo 'gner vaiśvānarasya harase namaḥ śarave trāyamāṇa trāyasva no hantar adhi no brūhi # KS.40.3. na ye śekur yajñiyāṃ nāvam āruham # RV.10.44.6c; AVś.20.94.6c; N.5.25c. na rodasī adruhā vedyābhiḥ # RV.3.56.1c. nahi tvad anyaḥ puruhūta kaś cana # RV.8.66.13c. nākasya pṛṣṭham āruhya # TA.10.1.13c; MahānU.5.3c. ni gavyavo 'navo druhyavaś ca # RV.7.18.14a. nir druho etc. # see nir varuṇasya. nir (KS. nir druho nir) varuṇasya pāśād amukṣi (KS. pāśān mukṣīya) # MS.1.1.5: 3.6; 1.2.13: 22.15; 3.9.1: 113.17; 4.1.5: 7.8; KS.3.1; 26.2. P: nir varuṇasya pāśāt Mś.1.2.1.39; 2.2.4.39. See under idam ahaṃ nir. nec chatruḥ prāśaṃ jayāti # AVś.2.27.1a. P: nec chatruḥ Kauś.38.18. Cf. yā śatrūn prāśaṃjayā. paraśur na druhaṃtaraḥ # RV.1.127.3c; SV.2.1165c. parivīyamāṇāya (Apś. parivīyamāṇāyānubrūhi) # śś.5.15.4; Apś.7.11.4. pari hi ṣmā puruhūto janānām # RV.9.87.6a. paryagnaye kriyamāṇāyānubrūhi # AB.2.5.1; Apś.7.15.1; Mś.1.8.3.21. paryagnaye 'nubrūhi # śB.3.8.1.6; Apś.7.15.1. See prec. but one. pavamānāya śatruhaṇe svāhā # AVP.7.20.10a. pitṛbhyaḥ somavadbhyo 'nubrūhi # śB.2.6.1.26. pitṛbhyo 'gniṣvāttebhyo 'nubrūhi # śB.2.6.1.29. pitṛbhyo barhiṣadbhyo 'nubrūhi # śB.2.6.1.28. piteva cāruḥ suhavo vayodhāḥ # RV.3.49.3d. pitre cic cakruḥ sadanaṃ sam asmai # RV.3.31.12a. punar ye cakruḥ pitarā yuvānā # RV.4.33.3a. pura iṣṇāsi puruhūta pūrvīḥ # RV.1.63.2d. purunṛmṇāya satvane # RV.8.45.21b. Cf. puruhūtāya. purūtamaṃ puruhūta śravasyan # VSK.2.5.8b; Kś.4.2.43b. purūtamāsaḥ puruhūta vajrivaḥ # RV.8.66.11c. pṛcyatāṃ paruṣā paruḥ # VS.20.27b; TS.1.2.6.1b. Part of pratīka: pṛcyatām Apś.10.24.5. pṛthivyā aham ud antarikṣam āruham # VS.17.67a; TS.4.6.5.1a; 5.4.7.1; MS.2.10.6a: 138.6; 3.3.9: 42.1; KS.18.4a; 21.9; śB.9.2.3.26. See pṛṣṭhāt pṛthivyā aham. pṛthivyās te ruruhuḥ sānavi kṣipaḥ # RV.9.70.4b. pṛṣṭhāt pṛthivyā aham antarikṣam āruham # AVś.4.14.3a; AVP.3.38.8a; Kauś.68.27. See pṛthivyā aham. pauṣṇaś caruḥ # TS.7.5.21.1; MS.1.10.1 (quater): 140.9,11; 141.2,4; 2.6.13: 72.9; KS.9.4 (bis),5; KSA.5.18. prajāpataye 'śvasya tūparasya gomṛgasya vapānāṃ medasām anubrūhi (and preṣya) # Apś.20.19.3. P: prajāpataye Mś.9.2.4.23,24. prajāpate 'nu brūhi yajñam # Kś.2.2.13; Apś.3.19.3. praṇīyamānābhyām anu brūhi # Apś.11.17.2. praṇīyamānāyānu brūhi # Apś.7.6.4. praṇīyamānebhyo 'nu brūhi # Apś.16.21.3; Mś.6.1.6.14 (15). pra ṇo brūhi yātudhānān nṛcakṣaḥ # AVś.1.7.5b; AVP.4.4.5b. pratipuruṣaṃ puroḍāśā ekaś ca adhy ādityaś caruḥ # MS.1.10.1: 141.6. pratyagvṛttāny uta yā te paruḥṣu # Kauś.124.5b. pra ya āruḥ śitipṛṣṭhasya dhāseḥ # RV.3.7.1a. pravartyamānābhyām anu brūhi # Apś.11.6.10. pra vaḥ śaṃsāmy adruhaḥ # RV.8.27.15a. pra vāṃ niceruḥ kakuho vaśāṃ anu # RV.1.181.5a. pra sasāhiṣe puruhūta śatrūn # RV.10.180.1a; TS.3.4.11.4a; MS.4.12.3a: 184.15; 4.14.18: 248.17; KS.38.7a; TB.2.6.9.1a; 3.5.7.4a; Aś.1.6.1; 3.7.11; 4.11.6. Ps: pra sasāhiṣe puruhūta Apś.18.17.4; pra sasāhiṣe KS.10.12; śś.1.8.12. prahriyamāṇāyānu brūhi # TS.6.3.5.4. P: prahriyamāṇāya śB.3.4.1.23; Kś.5.2.4; Apś.7.13.5. prājāpatyaś caruḥ # VS.29.60. prātaḥ prātaḥsāvasyendrāya puroḍāśānām anubrūhi (Apś. also, avadīyamānānām anubrūhi, and preṣya) # Apś.12.20.15; Mś.2.3.7.9. prātaryāvabhyo devebhyo 'nubrūhi # Apś.12.3.15. See devebhyaḥ prātar-. prāvan vāṇīḥ puruhūtaṃ dhamantīḥ # RV.4.30.10d; N.6.2d. preme havāsaḥ puruhūtam asme # RV.6.23.8c. babhravaḥ saumyāḥ # VS.24.9,14; MS.3.13.10: 170.8; 3.13.12: 170.12; 3.13.13: 171.3; 3.13.15: 171.9; 3.13.16: 171.12; Apś.20.14.7. Cf. babhruḥ saumyaḥ. babhrur aruṇababhruḥ śukababhrus te vāruṇāḥ (TS.KSA. raudrāḥ) # VS.24.2; TS.5.6.11.1; MS.3.13.3: 169.1; KSA.9.1. barhiṣadā puruhūte maghonī # RV.7.2.6c. bījaṃ sahasravalliśaṃ suruhārohayantī # AVP.11.14.1d. bṛhad yaśo nāvam ivā ruhema # RVKh.5.51.1d; Suparṇ.19.5d. bṛhaspataye 'nubrūhi # Mś.7.1.2.9. bṛhaspataye pāṅktāya triṇavāya śākvarāya haimantikāya (omitted in VS.) caruḥ (MS. carum) # VS.29.60; TS.7.5.14.1; MS.3.15.10: 180.11; KSA.5.10. brahmacārī bhavān brūhi # śG.2.2.8. brūhi # Kś.10.8.16 (sc. sāma brūhi, q.v.); Mś.5.1.1.11; Kauś.55.8. bhago na havyaḥ prabhṛtheṣu cāruḥ # RV.5.33.5d. bhūmā pṛṣṭheva ruruhuḥ # RV.5.7.5d. bhūmyā vṛtvāya no brūhi # VS.11.19c; TS.4.1.2.3c; MS.2.7.2c: 75.14; KS.16.2c; śB.6.3.3.11. bhūri śastaṃ (SV. śastraṃ) pṛthuḥ (JB. pṛthu) svaruḥ # RV.8.45.2b; SV.2.689b; VS.33.24b; JB.3.276b. maṇḍūke kṛtyāṃ yāṃ cakruḥ # AVP.2.71.4c. madhye yuvājaro visruhā hitaḥ # RV.5.44.3d. manotāyai haviṣo 'vadīyamānasyānubrūhi # TS.6.3.10.3; Kś.6.8.9; Apś.7.24.1; Mś.1.8.5.17. P: manotāyai haviṣaḥ śś.5.19.13. Cf. MS.3.10.2: 132.11 ff.; śB.3.8.3.14. mantro guruḥ punar astu so asmai # RV.1.147.4c. mama putrāḥ śatruhaṇaḥ # RV.10.159.3a; AVP.2.41.3a; ApMB.1.16.3a (ApG.3.9.9). marīcyātmāno adruhaḥ (TA.1.21.1b, aduḥ) # TA.1.1.2b; 21.1b. maruta ṛñjatī śaruḥ # RV.1.172.2b. marudbhyaḥ sāṃtapanebhyo madhyaṃdine caruḥ # MS.1.10.1: 140.13; KS.9.5. marudbhyo gṛhamedhibhyo (Mś. -medhebhyo) 'nubrūhi # śB.2.5.3.9,14; Mś.1.7.5.22. marudbhyo 'nubrūhi # śB.2.5.2.38; Apś.19.19.15; Mś.5.1.7.10. mahādhanasya puruhūta saṃsṛji # RV.10.84.6d; AVś.4.31.6d; AVP.4.12.6d. mahendrāya (sc. anubrūhi) # Mś.1.3.2.19. ūha of indrāyānubrūhi. mahe bharāya puruhūta viśve # RV.3.51.8d. maho druho apa viśvāyu dhāyi # RV.4.28.2d; 6.20.5a. mātariśvane śatruhaṇe svāhā # AVP.7.20.9a. mā na stenebhyo ye abhi druhas pade # RV.2.23.16a. mā no akṛte puruhūta yonau # RV.1.104.7c. mā no martā abhi druhan # RV.1.5.10a; AVś.20.69.8a. mā no hiṃsīr adhi no brūhi # AVś.11.2.20a. mābhi druhaḥ paruśaḥ kalpayainam # AVś.9.5.4c. mā māṃ padyena rapasā vidat tsaruḥ # RV.7.50.1d--3d. mitraḥ pānty adruhaḥ # RV.8.46.4c. See mitrās pānty. mitraś cā yātam adruhā # RV.7.66.18b. mitrābṛhaspatibhyām anubrūhi # śB.5.3.2.8. mitrāya satye druhyati # AVP.9.19.7c. mitrāvaruṇābhyāṃ gor vapāyā medaso (and haviṣo) 'nubrūhi # Apś.13.23.8,9. mitrā vā yanty adruhaḥ # AVś.6.7.1b. mitrās pānty adruhaḥ # SV.1.206c. See mitraḥ pānty. mṛḍā ca no adhi ca brūhi deva # RV.1.114.10c. See rakṣā ca no adhi. ya imāṃ kṛtyām upajahruḥ # AVP.2.64.2a. yaḥ puṃso adhyāruhat # AVP.11.2.7b. yaṃ saṃjabhruḥ sūryāyā vivāhe # AVś.12.1.24b. yac chakraṃ vāca āruhan # AVś.20.49.1a. yat tvā kruddhāḥ pracakruḥ # AVś.12.2.5a. P: yat tvā kruddhāḥ Vait.5.13; Kauś.70.6. See under prec. yat tvābhiceruḥ puruṣaḥ # AVś.5.30.2a; AVP.9.13.2a. yat sānoḥ sānum āruhat (SV. sānv āruhaḥ) # RV.1.10.2a; SV.2.695a. yathā cakrur devāsurāḥ # AVś.6.141.3a. P: yathā cakruḥ Kauś.23.15. yathā nāmagotre bhavatas tathā prabrūhi # Kauś.55.10. yathāhaṃ śatruho 'sāni (AVP. śatruhāsāni) # AVś.1.29.5c; AVP.1.11.4c. yadi vā idam ājahruḥ # AVP.2.64.5a. yad druhyavy anavi turvaśe yadau # RV.8.10.5c. yad druhyuṣv anuṣu pūruṣu sthaḥ # RV.1.108.8b. yad vā tṛkṣau maghavan druhyāv ā jane # RV.6.46.8a. yam ādityā abhi druhaḥ # RV.8.47.1c. yam ādityāso adruhaḥ # RV.8.19.34a. Cf. BṛhD.6.50. yavena (AVś.7.50.7b, yavena vā) kṣudhaṃ puruhūta viśvām (AVś.7.50.7b, viśve) # RV.10.42.10b; 43.10b; 44.10b; AVś.7.50.7b; 20.17.10b; 89.10b; 94.10b. yavyāvatyāṃ puruhūta śravasyā # RV.6.27.6b. yas te na druhyet katamac canāha # ViDh.29.10c; VāDh.2.9c; N.2.4c. yas te rājan varuṇa druhaḥ pāśas triṣṭupchandā (also pāśo gāyatrachandāḥ, pāśo jagacchandā, and pāśo 'nuṣṭupchandā) antarikṣam (also pṛthivīm, divam, and diśo) anvāviveśa (once 'nvāviveśa, after diśo) kṣatre (also brahmaṇi, viśi, and paśuṣu) pratiṣṭhitas taṃ ta etad avayaje # KS.17.19. yā aṅgirasas tapaseha cakruḥ # RV.10.169.2c; TS.7.4.17.1c; KSA.4.6c. yā ātasthuḥ paruḥ-paruḥ # MS.2.7.13b: 94.5. See under aṅgam-aṅgaṃ. yā āviviśuḥ paruḥ-paruḥ # TS.4.2.6.4b. See under aṅgam-aṅgaṃ. yāni te marutaś cakruḥ # AVP.6.7.9a. yāṃ te cakruḥ kṛkavākau # AVś.5.31.2a. yāṃ te cakruḥ puruṣāsthe # AVś.5.31.9a. yāṃ te cakrur āme pātre # AVś.4.17.4a; 5.31.1a; AVP.5.23.6a. P: yāṃ te cakruḥ Kauś.39.7. yāṃ te cakruḥ sabhāyām # AVś.5.31.6a. yāṃ te cakruḥ senāyām # AVś.5.31.7a. yā rohiṇī tām aruṇā tāṃ gaurī tāṃ babhrūḥ # MS.4.2.4: 25.15. yā vo māyā abhidruhe yajatrāḥ # RV.2.27.16a. yā śatrūn prāśaṃjayā # AVP.2.16.1a. Cf. nec chatruḥ. yās te ruhaḥ praruho yās ta āruhaḥ # AVś.13.1.9a. yukto ha yad vāṃ taugryāya peruḥ # RV.1.158.3a. yūpāya parivīyamāṇāyānubrūhi # Apś.7.11.4; Mś.1.8.2.25.
Vedabase Search
258 results
ruh a sprouted SB 4.9.14 ruh a-karṇikāyām whorl of the lotus SB 3.8.16 ruh a-karṇikāyām whorl of the lotus SB 3.8.16 abhidruh yamāṇaḥ being injured SB 5.26.17 na abhidruh yanti never become malicious SB 4.20.3 adhiruh ya adhiruh ya rising repeatedly SB 3.23.20 adhiruh ya adhiruh ya rising repeatedly SB 3.23.20 adhiruh ya climbing up on SB 10.16.6 adhiruh ya mounting SB 12.3.38 dakṣa-adhvara-druh aḥ who devastated the sacrifice of Dakṣa SB 4.7.60 ambhaḥ-ruh ām like a lotus flower CC Adi 4.260 bhavat-pada-ambhoruh a Your lotus feet SB 10.2.31 ambhoruh a of a lotus flower SB 10.13.8 pāda-amboruh a of lotus feet MM 5 amboruh a lotus MM 21 ambu-ruh āt from the lotus of SB 3.9.5 caraṇa-ambu-ruh am lotus feet SB 10.31.19 ambu-ruh aḥ lotuslike SB 10.43.15 pāda-ambu-ruh a upon the lotus feet SB 12.6.35 caraṇa-ambu-ruh am lotus feet CC Adi 4.173 caraṇa-ambu-ruh am lotus feet CC Madhya 8.219 caraṇa-ambu-ruh am lotus feet CC Madhya 18.65 caraṇa-ambu-ruh am lotus feet CC Antya 7.40 mukha-amburuh a the lotuslike mouth SB 2.4.24 amburuh a like lotus flowers SB 6.9.29-30 pāda-amburuh a on the lotus feet SB 7.7.30-31 amburuh a like lotuses SB 10.38.28-33 amburuh a-īkṣaṇa O lotus-eyed one SB 10.48.9 amburuh a like lotus petals SB 10.49.9 nayana-amburuh am the lotus eyes SB 3.9.25 nava-vanaruh a-āmoda by the fragrance of lotus flowers SB 5.17.13 jala-ruh a-ānanam a face exactly like a lotus flower CC Adi 6.67 ańga-ruh aiḥ with your bodily hairs (the grass and growing plants on your surface) SB 10.30.10 bhūruh a-ańgaiḥ with the trees and plants SB 9.10.16 dakṣiṇa-ańghri-saroruh am the right lotus foot SB 3.4.8 saroruh a-antikam near the lotus SB 2.2.37 apratidruh i who is not envious SB 4.2.21 āruh a ascend SB 3.23.23 āruh at ascended SB 1.13.60 āruh at mounted SB 10.1.29 āruh at climbed onto SB 10.44.34 āruh at he boarded SB 10.64.30 āruh at He mounted SB 10.70.15 āruh at He mounted SB 10.71.13 āruh atām They climbed SB 10.52.10 ratham āruh ya mounting his chariot SB 3.22.26-27 āruh ya getting on SB 4.9.39-40 āruh ya getting on SB 4.9.41 āruh ya riding on SB 4.26.1-3 āruh ya boarding SB 6.2.44 āruh ya getting on SB 8.6.38 āruh ya mounting SB 8.12.1-2 āruh ya getting on SB 8.15.8-9 āruh ya getting on SB 8.24.34-35 āruh ya riding SB 9.1.23-24 āruh ya getting on SB 9.6.15-16 āruh ya riding on SB 9.10.21 āruh ya getting on top of SB 9.11.30 āruh ya even though achieving SB 10.2.32 āruh ya rising SB 10.21.14 āruh ya climbing SB 10.22.9 āruh ya riding SB 10.24.34 āruh ya riding SB 10.25.7 āruh ya rising up SB 10.30.21 āruh ya mounting SB 10.45.38 āruh ya mounting SB 10.46.7 āruh ya mounting SB 10.53.6 āruh ya mounting SB 10.54.1 āruh ya climbing SB 10.54.21 āruh ya mounting SB 10.56.13 āruh ya mounting SB 10.57.18 āruh ya mounting SB 10.57.19 āruh ya mounting SB 10.58.13-14 āruh ya riding SB 10.63.6 āruh ya mounting SB 10.69.35 āruh ya riding SB 10.71.44-45 āruh ya mounting SB 10.86.17 āruh ya mounting SB 12.2.19-20 āruh ya having ascended CC Madhya 22.30 āruh ya having ascended CC Madhya 24.131 āruh ya having ascended CC Madhya 24.141 āruh ya rising CC Madhya 24.176 āruh ya having ascended CC Madhya 25.32 āruh yatām please climb SB 10.30.38 āruh yatām please get on CC Madhya 19.207-209 āruruh e was elevated SB 4.21.7 āruruh e got up SB 8.11.16 āruruh e got up SB 9.10.32 āruruh e mounted SB 10.47.64 āruruh uḥ got up SB 1.11.24 āruruh uḥ they climbed on top of SB 10.41.24 āruruh uḥ they climbed upon SB 11.31.19 asura-druh ām who had been oppressed by Kaṃsa and other demons disturbing the discharge of religious rituals SB summary avaruh ya descending SB 4.6.25 avaruh ya got down SB 4.9.42-43 avaruh ya getting down (from the palanquin) SB 5.10.15 avaruh ya coming down SB 6.17.16 avaruh ya getting down SB 10.9.9 avaruh ya getting down SB 10.52.28 avaruh ya stepping down SB 10.60.26 avaruh ya climbing down SB 10.89.8-9 avaruh ya getting down CC Madhya 18.25 bhavat-pada-ambhoruh a Your lotus feet SB 10.2.31 bhū-ruh āḥ the trees SB 12.11.6-8 bhūruh a-ańgaiḥ with the trees and plants SB 9.10.16 bhūruh āḥ the trees SB 4.30.13 bhūruh āḥ the creepers and trees SB 6.6.28 bhūta-druh am revolter against other living beings SB 1.17.10-11 bhūta-druh aḥ who are always against the progress of other living beings SB 8.1.26 bhūta-druh aḥ who are meant for giving trouble to the living entities SB 8.7.32 bhūta-druh aḥ persons violent toward other living entities SB 8.15.22 brahma-druh aḥ disobedient to the orders of the brāhmaṇas SB 1.3.20 druh yoḥ ca of Druhyu, the third son of Yayāti SB 9.23.14 caraṇa-ambu-ruh am lotus feet SB 10.31.19 caraṇa-ambu-ruh am lotus feet CC Adi 4.173 caraṇa-ambu-ruh am lotus feet CC Madhya 8.219 caraṇa-ambu-ruh am lotus feet CC Madhya 18.65 caraṇa-ambu-ruh am lotus feet CC Antya 7.40 dakṣa-adhvara-druh aḥ who devastated the sacrifice of Dakṣa SB 4.7.60 dakṣiṇa-ańghri-saroruh am the right lotus foot SB 3.4.8 sva-para-druh ā which is envious of the performer and of others SB 6.16.42 brahma-druh aḥ disobedient to the orders of the brāhmaṇas SB 1.3.20 druh aḥ one who has killed SB 1.8.49 dakṣa-adhvara-druh aḥ who devastated the sacrifice of Dakṣa SB 4.7.60 bhūta-druh aḥ who are always against the progress of other living beings SB 8.1.26 bhūta-druh aḥ who are meant for giving trouble to the living entities SB 8.7.32 bhūta-druh aḥ persons violent toward other living entities SB 8.15.22 druh aḥ give trouble SB 10.6.24 guru-druh aḥ those who are inimical to superiors SB 10.32.19 druh aḥ those who are hateful SB 11.2.12 bhūta-druh am revolter against other living beings SB 1.17.10-11 tata-druh am enmity towards the father SB 1.18.37 asura-druh ām who had been oppressed by Kaṃsa and other demons disturbing the discharge of religious rituals SB summary druh am the enemy (Kaṃsa) SB 10.41.17 druh am the committer of violence SB 10.57.19 druh am the harasser SB 10.79.5 veda-druh au two demons who were against the Vedic principles SB 7.9.37 druh yante they developed enmity SB 11.23.8 druh yanti they harm SB 11.5.14 druh yata do not treat inimically SB 10.64.41 druh yati bears envy SB 4.2.21 druh yati are envious SB 4.4.15 druh yet will commit violence SB 7.4.28 druh yoḥ ca of Druhyu, the third son of Yayāti SB 9.23.14 druh yuḥ Druhyu, another son SB 9.18.41 druh yum Druhyu SB 9.18.33 druh yum his son named Druhyu SB 9.19.22 gātra-ruh eṣu at the pores SB 2.3.24 gātra-ruh eṣu in the pores of the body CC Adi 8.25 guru-druh aḥ those who are inimical to superiors SB 10.32.19 nābhi-hrada-saroruh āt from the lotus produced from the lake of the navel SB 9.14.2 hṛṣṭa-tanūruh aḥ the hairs on whose body were standing in jubilation SB 9.14.14 hṛt-saroruh am whose heart, which was like a lotus flower SB 7.8.31 amburuh a-īkṣaṇa O lotus-eyed one SB 10.48.9 jala-ruh a lotus SB 10.31.6 jala-ruh a-ānanam a face exactly like a lotus flower CC Adi 6.67 jalaruh a-śriyaḥ appeared very beautiful because of blooming lotuses all around SB summary kara-ruh a of the fingernails SB 10.33.21 madhu-ruh aḥ Madhuruha SB 5.20.21 mahī-ruh āḥ the plants and trees SB 2.1.33 mahī-ruh āḥ as well as the trees, the controlling deities SB 2.10.23 mahīruh aḥ a fig tree SB 5.20.24 mukha-amburuh a the lotuslike mouth SB 2.4.24 na abhidruh yanti never become malicious SB 4.20.3 yat-nābhi-pańkeruh a-sambhavaḥ svayam Lord Brahmā, who personally appeared from the lotus in the navel of whom (the Personality of Godhead) SB 8.21.2-3 nābhi-hrada-saroruh āt from the lotus produced from the lake of the navel SB 9.14.2 nava-vanaruh a-āmoda by the fragrance of lotus flowers SB 5.17.13 nayana-amburuh am the lotus eyes SB 3.9.25 pāda-saroruh a of the lotus feet SB 5.18.21 pāda-amburuh a on the lotus feet SB 7.7.30-31 yat-pāda-pańkeruh a whose lotus feet SB 7.15.68 bhavat-pada-ambhoruh a Your lotus feet SB 10.2.31 pāda-ambu-ruh a upon the lotus feet SB 12.6.35 pāda-amboruh a of lotus feet MM 5 yat-pāda-pańkeruh a whose lotus feet SB 7.15.68 yat-nābhi-pańkeruh a-sambhavaḥ svayam Lord Brahmā, who personally appeared from the lotus in the navel of whom (the Personality of Godhead) SB 8.21.2-3 sva-para-druh ā which is envious of the performer and of others SB 6.16.42 puruh otraḥ Puruhotra SB 9.24.5 puruh ūta O greatly worshiped SB 3.15.50 puruh ūta-sańkaṭam the dangerous position of Indra SB 6.12.5 ratham āruh ya mounting his chariot SB 3.22.26-27 vana-ruh a lotus flower SB 5.3.3 jala-ruh a lotus SB 10.31.6 vana-ruh a lotus SB 10.31.12 kara-ruh a of the fingernails SB 10.33.21 śiraḥ-ruh ā her hair SB 10.63.20 pāda-ambu-ruh a upon the lotus feet SB 12.6.35 vakṣaḥ-ruh a on the breasts CC Adi 4.117 jala-ruh a-ānanam a face exactly like a lotus flower CC Adi 6.67 vakṣaḥ-ruh a on the breasts CC Madhya 8.190 sarasī-ruh a like a lotus growing in a lake MM 18 mahī-ruh āḥ the plants and trees SB 2.1.33 mahī-ruh āḥ as well as the trees, the controlling deities SB 2.10.23 śiraḥ-ruh aḥ hair SB 3.19.26 madhu-ruh aḥ Madhuruha SB 5.20.21 tanū-ruh aḥ the hairs of his body SB 10.39.56-57 śiraḥ-ruh āḥ the hair on Your head SB 10.40.13-14 ambu-ruh aḥ lotuslike SB 10.43.15 bhū-ruh āḥ the trees SB 12.11.6-8 ańga-ruh aiḥ with your bodily hairs (the grass and growing plants on your surface) SB 10.30.10 saraḥ-ruh am the lotus flower SB 2.8.5 saraḥ-ruh am like a lotus flower SB 10.31.5 caraṇa-ambu-ruh am lotus feet SB 10.31.19 caraṇa-ambu-ruh am lotus feet CC Adi 4.173 ambhaḥ-ruh ām like a lotus flower CC Adi 4.260 caraṇa-ambu-ruh am lotus feet CC Madhya 8.219 caraṇa-ambu-ruh am lotus feet CC Madhya 18.65 caraṇa-ambu-ruh am lotus feet CC Antya 7.40 tanū-ruh āṇi hairs on the body SB 2.1.33 ambu-ruh āt from the lotus of SB 3.9.5 gātra-ruh eṣu at the pores SB 2.3.24 tanū-ruh eṣu in the hair on the body SB 8.20.25-29 gātra-ruh eṣu in the pores of the body CC Adi 8.25 ruruh āte being manifested SB 2.10.25 ruruh atuḥ manifested SB 2.10.24 yat-nābhi-pańkeruh a-sambhavaḥ svayam Lord Brahmā, who personally appeared from the lotus in the navel of whom (the Personality of Godhead) SB 8.21.2-3 puruh ūta-sańkaṭam the dangerous position of Indra SB 6.12.5 saraḥ-ruh am the lotus flower SB 2.8.5 saraḥ-ruh am like a lotus flower SB 10.31.5 sarasī-ruh a like a lotus growing in a lake MM 18 saroruh a-antikam near the lotus SB 2.2.37 saroruh a lotus SB 3.28.21 saroruh a lotuslike SB 3.28.27 pāda-saroruh a of the lotus feet SB 5.18.21 saroruh a of the lotuses SB 10.82.14 saroruh am resembling lotuses SB 1.15.28 dakṣiṇa-ańghri-saroruh am the right lotus foot SB 3.4.8 saroruh am lotus SB 3.11.36 hṛt-saroruh am whose heart, which was like a lotus flower SB 7.8.31 nābhi-hrada-saroruh āt from the lotus produced from the lake of the navel SB 9.14.2 śiraḥ-ruh aḥ hair SB 3.19.26 śiraḥ-ruh āḥ the hair on Your head SB 10.40.13-14 śiraḥ-ruh ā her hair SB 10.63.20 śiroruh ā her hair SB 4.28.44 śiroruh a hair SB 6.14.48 śiroruh a hair SB 6.14.50-51 śiroruh ā all the hair on Her head SB 8.12.29-30 śiroruh āḥ and hair on the head SB 7.5.39-40 jalaruh a-śriyaḥ appeared very beautiful because of blooming lotuses all around SB summary sva-para-druh ā which is envious of the performer and of others SB 6.16.42 yat-nābhi-pańkeruh a-sambhavaḥ svayam Lord Brahmā, who personally appeared from the lotus in the navel of whom (the Personality of Godhead) SB 8.21.2-3 tanū-ruh āṇi hairs on the body SB 2.1.33 tanū-ruh eṣu in the hair on the body SB 8.20.25-29 tanū-ruh aḥ the hairs of his body SB 10.39.56-57 hṛṣṭa-tanūruh aḥ the hairs on whose body were standing in jubilation SB 9.14.14 tanūruh āḥ and feathers SB 11.7.58 tanūruh aiḥ with hairs SB 7.8.19-22 tata-druh am enmity towards the father SB 1.18.37 tiruh itā belonging to the Tiruhitā state CC Madhya 19.92 vakṣaḥ-ruh a on the breasts CC Adi 4.117 vakṣaḥ-ruh a on the breasts CC Madhya 8.190 vana-ruh a lotus flower SB 5.3.3 vana-ruh a lotus SB 10.31.12 nava-vanaruh a-āmoda by the fragrance of lotus flowers SB 5.17.13 veda-druh au two demons who were against the Vedic principles SB 7.9.37 vidudruh e revolted against SB 3.1.41 yat-pāda-pańkeruh a whose lotus feet SB 7.15.68 yat-nābhi-pańkeruh a-sambhavaḥ svayam Lord Brahmā, who personally appeared from the lotus in the navel of whom (the Personality of Godhead) SB 8.21.2-3
DCS with thanks
126 results
ruh noun (masculine) [gramm.] root ruhFrequency rank 63777/72933 ruh verb (class 6 ātmanepada) to ascend (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to attain (a desire) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to cause to ascend (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to climb (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to develop (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to grow (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to heal (as a wound)
to increase (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to mount (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to prosper (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to reach to (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to rise (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to spring up (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to thrive (Monier-Williams, Sir M. (1988))
trocknen [z.B. ein feuchtes Gefдя]Frequency rank 3339/72933 ruh a adjective prec (Monier-Williams, Sir M. (1988))
ascended (Monier-Williams, Sir M. (1988))
mounted (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 12193/72933 ruh i noun (masculine) [gramm.] root ruhFrequency rank 63778/72933 ruh ā noun (feminine) Panicum Dactylon (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 25209/72933 aṅgaruh a noun (neuter) down (Monier-Williams, Sir M. (1988))
hair (Monier-Williams, Sir M. (1988))
wool (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 22829/72933 ajaruh ā noun (feminine) a kind of plant (?)Frequency rank 41885/72933 atiruh verb (class 1 parasmaipada) to climb or ascend over (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to grow higher (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 22865/72933 atiruh ā noun (feminine) a kind of plantFrequency rank 31560/72933 adhiruh verb (class 1 ātmanepada) to ascend (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to mount (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to rise above (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 4105/72933 adhyāruh verb (class 6 ātmanepada) to ascend up on high (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to mount (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 12765/72933 anāruh ya indeclinable Frequency rank 31818/72933 anuruh verb (class 1 parasmaipada) to ascend (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to mount (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 43284/72933 anvavaruh verb (class 1 parasmaipada) to ascend or enter upon after another (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 43543/72933 anvāruh verb (class 1 parasmaipada) to ascend (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to follow or join by ascending (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 20613/72933 abhidruh verb (class 6 parasmaipada) to hate (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to seek to injure or maliciously assail (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 15439/72933 abhipraruh verb (class 1 parasmaipada) to put forth or produce shoots (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 44227/72933 abhiruh verb (class 1 parasmaipada) to ascend (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 23125/72933 amburuh ā noun (feminine) Hibiscus Mutabilis (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 44707/72933 amburuh a noun (neuter) the day-lotus (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 12357/72933 ambhoruh a noun (neuter) the lotus (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 8925/72933 aruh ā noun (feminine) name of a plant (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 44871/72933 avanīruh a noun (masculine) a treeFrequency rank 45158/72933 avaruh verb (class 1 ātmanepada) to alight (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to be deprived of (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to descend (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to dismount (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 6204/72933 ātmaruh a noun (masculine) a tree (?)
growing on itself (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 46331/72933 āruh verb (class 6 ātmanepada) to arise (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to ascend (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to attain (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to bestride (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to come off (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to gain (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to mount (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to result (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to ride (an animal)
to rise up (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to undertake (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to venture upon (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 843/72933 uttanūruh a noun (masculine) raised hairFrequency rank 47139/72933 uparuh verb (class 1 parasmaipada) to alter
to change
to grow over or together (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to heal over (as a wound) (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 16598/72933 upasaṃruh verb (class 1 parasmaipada) to cicatrize (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to grow over or together (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 47684/72933 upānvāruh verb (class 1 parasmaipada) to mount (a carriage) after and by the side of another one (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 47732/72933 upāruh verb (class 1 parasmaipada) to arrive at (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to ascend or go up to (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to mount (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to reach (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 12415/72933 kaccharuh ā noun (feminine) a kind of grass (Monier-Williams, Sir M. (1988))
Cyperus scariosus R. Br.Frequency rank 33741/72933 kacchāntaruh ā noun (feminine) white Dūrvā grass (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 48270/72933 kararuh a noun (masculine) finger-nail (Monier-Williams, Sir M. (1988))
Unguis Odoratus (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 14802/72933 karuh a noun (masculine) hair (of the head)Frequency rank 48697/72933 kākaruh ā noun (feminine) a parasitic plant (Epidendrum tesseloides) (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 48986/72933 kāṇḍaruh ā noun (feminine) the plant Helleborus niger (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 23676/72933 keśaruh ā noun (feminine) a species of the Croton plant (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 27658/72933 keśāruh ā noun (feminine) Name einer PflanzeFrequency rank 50120/72933 krimivāriruh a noun (masculine) a kind of conchshellFrequency rank 50363/72933 kṣetraruh ā noun (feminine) a kind of gourd (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 50713/72933 kṣoṇīruh noun (masculine) a tree (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 50740/72933 cāruh āsa noun (masculine) name of a son of KṛṣṇaFrequency rank 52251/72933 cāruh āsinī noun (feminine) a metre of 4 1014 syllabic instants (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of a wife of KṛṣṇaFrequency rank 52252/72933 chinnaruh a adjective (? term. techn. aus Ackerbau; cmp. comm. ad Suśr., Sū. 46.19)Frequency rank 52576/72933 chinnaruh a noun (masculine) Clerodendrum phlomoides (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 52577/72933 chinnaruh ā noun (feminine) Boswellia thurifera (Monier-Williams, Sir M. (1988))
Cocculus cordifolius (Monier-Williams, Sir M. (1988))
Pandanus odoratissimus (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 12040/72933 jagatīruh a noun (masculine) a tree (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 35076/72933 jalaruh ā noun (feminine) a kind of riceFrequency rank 52788/72933 jalaruh a noun (neuter) Frequency rank 24014/72933 jaleruh ā noun (feminine) a kind of shrub (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 52830/72933 tanuruh a noun (neuter) a feather (Monier-Williams, Sir M. (1988))
a hair of the body (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 53269/72933 tanūruh a noun (neuter) a feather (Monier-Williams, Sir M. (1988))
wing (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 7192/72933 taruruh noun (feminine) Vanda RoxburghiiFrequency rank 53356/72933 taruruh ā noun (feminine) Vanda RoxburghiiFrequency rank 35325/72933 tīraruh a noun (masculine) a tree near a shore (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 53631/72933 dagdharuh a noun (masculine) Clerodendrum phlomoides (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 54141/72933 dagdharuh ā noun (feminine) name of a plant (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 28296/72933 dadruh asta noun (neuter) Tabernaemontana coronariaFrequency rank 54183/72933 dāruh aridrā noun (feminine) Berberis aristata DC. (G.J. Meulenbeld (1974), 562)
Berberis asiatica Roxb. ex DC. (G.J. Meulenbeld (1974), 562)
Berberis coriacea Brandis ex Gamble (G.J. Meulenbeld (1974), 562)
Berberis lycium Royle (G.J. Meulenbeld (1974), 562)
Berberis nepalensis (G.J. Meulenbeld (1974), 562)
Berberis vulgaris Linn. (G.J. Meulenbeld (1974), 562)
Coscinium fenestratum Colebr.
Curcuma Aromatica Salisb. (G.J. Meulenbeld (1974), 562)
Curcuma xanthorrhiza Roxb. (G.J. Meulenbeld (1974), 562)
Morinda umbellata Linn. (G.J. Meulenbeld (1974), 562)Frequency rank 10103/72933 durāruh a adjective difficult to be ascendedFrequency rank 35722/72933 durāruh a noun (masculine) the cocoa-nut treeFrequency rank 28385/72933 durāruh ā noun (feminine) Phoenix sylvestrisFrequency rank 54630/72933 drumāruh ā noun (feminine) a kind of plantFrequency rank 55153/72933 druh a adjective threateningFrequency rank 55155/72933 druh verb (class 6 parasmaipada) to be a foe or rival (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to be hostile to (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to bear malice or hatred (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to hurt (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to seek to harm (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 8456/72933 druh adjective hostile to (gen. or comp.) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
hurtful (Monier-Williams, Sir M. (1988))
injuring (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 12998/72933 druh a noun (masculine) a lake (Monier-Williams, Sir M. (1988))
a son (Monier-Williams, Sir M. (1988))
[gramm.] the verb druhFrequency rank 35903/72933 druh noun (feminine) harm (Monier-Williams, Sir M. (1988))
injury (Monier-Williams, Sir M. (1988))
offence (Monier-Williams, Sir M. (1988))
[gramm.] the verb druhFrequency rank 35904/72933 druh iṇa noun (masculine) name of Brahmā (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of Śiva or Viṣṇu (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 18009/72933 druh ya noun (masculine) name of a king; one of Yayātis and Śarmiṣṭhās sons [[name of a man]] (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of a peopleFrequency rank 21512/72933 druh yu noun (masculine) name of a people (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of a son of Yayāti and brother of Yadu (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 8274/72933 nalinīruh a noun (neuter) the fibres of a lotus-stalk (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 55734/72933 niruh verb (class 1 parasmaipada) Frequency rank 36299/72933 nirmahīruh a adjective treelessFrequency rank 56271/72933 nistanūruh a adjective hairlessFrequency rank 28755/72933 nyaṅkubhūruh a noun (masculine) Bignonia Indica (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 56817/72933 paṅkeruh a noun (neuter) a lotusFrequency rank 19563/72933 parvaruh noun (masculine) the pomegranate tree (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 57561/72933 pāṇiruh a noun (masculine) Frequency rank 57676/72933 pāthoruh a noun (neuter) a lotus (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 57728/72933 pādaparuh ā noun (feminine) Vanda Roxburghii (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 57739/72933 pāyuruh a noun (masculine) a hemorrhoidFrequency rank 57795/72933 puruh uta noun (masculine) name of a prince (Monier-Williams, Sir M. (1988))
[rel.] name of ŚivaFrequency rank 58234/72933 puruh otra noun (masculine) name of a son of Anu (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 36998/72933 puruh ūtā noun (feminine) name of a form of Dākṣāyani (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of Devī at PuṣkaraFrequency rank 29058/72933 puruh ūta noun (masculine) name of Indra (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 8297/72933 pratiruh verb (class 1 parasmaipada) to sprout or grow again (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 37197/72933 prativiruh verb (class 6 parasmaipada) Frequency rank 58933/72933 praruh verb (class 6 ātmanepada) to grow (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to grow up (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to heal up (as a wound) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to increase (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to shoot forth (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to shoot up (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 7991/72933 phaleruh ā noun (feminine) Bignonia Suaveolens (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 19730/72933 bahuruh ā noun (feminine) a species of Cocculus (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 60133/72933 bhūtadruh adjective injuring beings (Monier-Williams, Sir M. (1988))
injurious (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 60924/72933 bhūmīruh a noun (masculine) a plant (Monier-Williams, Sir M. (1988))
tree (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 61008/72933 bhūruh noun (masculine) a plant (Monier-Williams, Sir M. (1988))
tree (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 37928/72933 bhūruh a noun (masculine) a plant (Monier-Williams, Sir M. (1988))
Terminalia Arjuna and Glabra (Monier-Williams, Sir M. (1988))
tree (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 17073/72933 mahīruh noun (masculine) a plant (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 38182/72933 mahīruh a noun (masculine) a plant (Monier-Williams, Sir M. (1988))
Tectona Grandis (Monier-Williams, Sir M. (1988))
treeFrequency rank 8321/72933 māṃsaruh ā noun (feminine) a species of fragrant plant (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 62189/72933 raktasaroruh a noun (neuter) the flower of Nymphaea Rubra (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 63234/72933 vāriruh a noun (neuter) a lotus-flower (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 39232/72933 vidruh verb (class 4 ātmanepada) to do wrong (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to injure (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 65651/72933 viruh verb (class 1 ātmanepada) to bud
to shoot forth
to sproutFrequency rank 10204/72933 viṣṭaruh ā noun (feminine) Pandanus OdoratissimusFrequency rank 66244/72933 vṛkṣaruh ā noun (feminine) a kind of ant
a parasitical plant whose roots attach them selves to another plant (as Cymbidum Thessaloides) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
Vanda Roxburghii (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 17249/72933 vṛkṣāruh ā noun (feminine) Name einer PflanzeFrequency rank 66411/72933 vṛttāruh ā noun (feminine) Name einer PflanzeFrequency rank 66439/72933 vṛddharuh ā noun (feminine) name of a plantFrequency rank 66462/72933 vyatiruh verb (class 1 parasmaipada) to attain to (another state)
to growFrequency rank 66809/72933 śatruh an noun (masculine) name of a son of Śvaphalka (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of IndraFrequency rank 39901/72933 śiphāruh a noun (masculine) the Banyan tree (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 67599/72933 śiroruh noun (masculine) hair of the head (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 67616/72933 śiroruh a noun (masculine) a horn (Monier-Williams, Sir M. (1988))
the hair of the head (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 7880/72933 śṛṅgaruh a noun (masculine) Trapa Bispinosa (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 67943/72933 samadhiruh verb (class 1 parasmaipada) to ascend
to be convinced of
to mount
to rise up
to rise up to (the knowledge of)Frequency rank 30722/72933 samahīruh a adjective with treesFrequency rank 69000/72933 samāruh verb (class 6 ātmanepada) to advance towards or against (acc.)
to ascend or rise to or upon
to attain to
to begin
to enter (acc.)
to enter upon
to mount
to undertakeFrequency rank 3627/72933 samupāruh verb (class 6 ātmanepada) Frequency rank 69211/72933 sarasīruh a noun (neuter) a lotus (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 14528/72933 saroruh a noun (neuter) a lotus (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 10230/72933 saroruh noun (neuter) a lotus (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 40524/72933 saṃruh verb (class 1 parasmaipada) to appear
to be cicatrized
to break forth
to grow over
to grow together
to grow up
to heal
to increaseFrequency rank 11843/72933 surabhūruh a noun (masculine) Pinus Deodora (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 71132/72933 skandharuh a noun (masculine) the Indian fig-tree (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 71611/72933 sthaleruh ā noun (feminine) name of two plants (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 41204/72933 sthūlaruh ā noun (feminine) Hibiscus mutabilisFrequency rank 71825/72933
Ayurvedic Medical Dictionary Dr. Potturu with thanks
Purchase Kindle edition
āruh a
mounting, ascending.
chinnaruh a
Go to gudūci
dāruh aridra
Plant Indian barberry, false turmeric, dried stem of Berberis aristata; Coscinium fenestratum is used in Kerala as dāruharidra due to similarity in therapeutic action to Berberis species.
dāruniṣa
Go to dāruharidra
hemakānta
Go to dāruharidra.
kāleyaka
Go to dāruharidra.
kālīyaka
Go to dāruharidra
kusumbhaka
Go to dāruharidra.
niruh a
medicated enema; niruha vasti decoction enema; cleansing enema with decoctions used for lower gut, a purifying process.
pītacandana
Go to dāruharidra.
pītadru
Plant 1.Himalayan pine; 2.dāruharidra, tree turmeri Century
rasāñjana
vitriol of copper added with turmeric for eyewash; extract of dāruharidra.
Wordnet Search
"ruh" has 54 results.
ruh
śasyam, dhānyam, sītyam, gāritraḥ, stambakariḥ, bījaruh aḥ
vṛkṣādiniṣpannaṃ bījaṃ yad annarūpeṇa upayujyate।
saḥ śasyān krīṇāti।
ruh
pakṣaḥ, pakṣma, garut, dhadhiḥ, patram, patatram, chadaḥ, chadaḥ, chadanam, tanurūhaḥ, tanuruh aḥ, vājaḥ, bāhukutthaḥ
khagādīnām avayavaviśeṣaḥ।
lubdhakaḥ khaḍagena khagasya pakṣau achidat।
ruh
kamalam, padmaḥ, utpalam, kumudam, kumud, nalinam, kuvalayam, aravindam, mahotpalam, paṅkajam, paṅkeruh am, sarasijam, sarasīruh am, sarojam, saroruh am, jalejātam, ambhojam, vāryudbhavam, ambujam, ambhāruh am, puṇḍarīkam, mṛṇālī, śatapatram, sahasrapatram, kuśeśayam, indirālayam, tāmarasam, puṣkaram, sārasam, ramāpriyam, visaprasūnam, kuvalam, kuvam, kuṭapam, puṭakam, śrīparṇaḥ, śrīkaram
jalapuṣpaviśeṣaḥ yasya guṇāḥ śītalatva-svādutva-raktapittabhramārtināśitvādayaḥ।
asmin sarasi nānāvarṇīyāni kamalāni dṛśyante। / kamalaiḥ taḍāgasya śobhā vardhate।
ruh
karajam, kararuh aḥ, pāṇiḥ, nakhaḥ, nakharaḥ, ardhacandraḥ, ardhenduḥ
prāṇināṃ hastasya pādasya vā aṅgulisamudāyaḥ।
vyāghraḥ śaśakaṃ karajena hanti।
ruh
bhīruḥ, bhītaḥ, bhīrukaḥ, bhīruh ṛdayaḥ, bhayaśīlaḥ, hariṇahṛdayaḥ, kātaraḥ, trasruḥ, dīnacetanaḥ, dīnaḥ, asāhasikaḥ, bhayāturaḥ
yaḥ bibheti।
bhīruḥ mriyate naikavāraṃ vīraḥ ekavāram।
ruh
stanaḥ, kucaḥ, urojaḥ, vakṣojaḥ, payodharaḥ, vakṣoruh aḥ, urasijaḥ
strī-avayavaviśeṣaḥ।
aromaśau stanau paunau ghanāvaviṣamau śubhau
ruh
kamalam, aravindam, sarasijam, salilajam, rājīvam, paṅkajam, nīrajam, pāthojam, nalam, nalinam, ambhojam, ambujanma, ambujam, śrīḥ, amburuh am, ambupadmam, sujalam, ambhoruh am, puṣkaram, sārasam, paṅkajam, sarasīruh am, kuṭapam, pāthoruh am, vārjam, tāmarasam, kuśeśayam, kañjam, kajam, śatapatram, visakusumam, sahasrapatram, mahotpalam, vāriruh am, paṅkeruh am
jalajakṣupaviśeṣaḥ yasya puṣpāṇi atīva śobhanāni santi khyātaśca।
bālakaḥ krīḍāsamaye sarovarāt kamalāni lūnāti।
ruh
brahmā, ātmabhūḥ, surajyeṣṭhaḥ, parameṣṭhī, pitāmahaḥ, hiraṇyagarbhaḥ, lokeśaḥ, svayaṃbhūḥ, caturānanaḥ, dhātā, abjayoniḥ, druh iṇaḥ, brahmadevaḥ, viriñciḥ, kamalāsanaḥ, paṅkajāsanaḥ, sraṣṭā, prajāpatiḥ, vedhāḥ, vidhātā, viścasṛṭ, vidhiḥ, nābhijanmā, aṇḍajaḥ, pūrvaḥ, nidhanaḥ, kamalodbhavaḥ, sadānandaḥ, rajomūrtiḥ, satyakaḥ, haṃsavāhanaḥ, hariḥ, pūrṇānandaḥ
devatāviśeṣaḥ yaḥ sṛṣṭeḥ janakaḥ asti।
nāradaḥ brahmaṇaḥ putraḥ asti।
ruh
ajātaśatru, śatruh īna
yasya śatruḥ anutpannaḥ।
saḥ ajātaśatruḥ asti।
ruh
vṛkṣaḥ, taruḥ, drumaḥ, pādapaḥ, druḥ, mahīruh aḥ, śākhī, viṭapī, amokahaḥ, kuṭaḥ, sālaḥ, palāśī, āgamaḥ, agacchaḥ, viṣṭaraḥ, mahīruṭ, kuciḥ, sthiraḥ, kāraskaraḥ, nagaḥ, agaḥ, kuṭāraḥ, viṭapaḥ, kujaḥ, adriḥ, śikharī, kuṭhaḥ, kuñjaḥ, kṣitiruh aḥ, aṅgaghripaḥ, bhūruh aḥ, bhūjaḥ, mahījaḥ, dharaṇīruh aḥ, kṣitijaḥ, śālaḥ
śākhā-parṇa-skandha-mūlādi-yuktā dīrghajīvīnī vanaspatiḥ।
vṛkṣāṇāṃ rakṣaṇaṃ kartavyam।
ruh
indraḥ, devarājaḥ, jayantaḥ, ṛṣabhaḥ, mīḍhvān, marutvān, maghavā, viḍojā, pākaśāsanaḥ, vṛddhaśravāḥ, sunāsīraḥ, puruh ūtaḥ, purandaraḥ, jiṣṇuḥ, lekharṣabhaḥ, śakraḥ, śatamanyuḥ, divaspatiḥ, sutrāmā, gotrabhit, vajrī, vāsavaḥ, vṛtrahā, vṛṣā, vāstospatiḥ, surapatiḥ, balārātiḥ, śacīpatiḥ, jambhabhedī, harihayaḥ, svārāṭ, namucisūdanaḥ, saṃkrandanaḥ, duścyavanaḥ, turāṣāṭ, meghavāhanaḥ, ākhaṇḍalaḥ, sahastrākṣaḥ, ṛbhukṣā, mahendraḥ, kośikaḥ, pūtakratuḥ, viśvambharaḥ, hariḥ, purudaṃśā, śatadhṛtiḥ, pṛtanāṣāḍ, ahidviṣaḥ, vajrapāṇiḥ, devarājaḥ, parvatāriḥ, paryaṇyaḥ, devatādhipaḥ, nākanāthaḥ, pūrvadikkapatiḥ, pulomāriḥ, arhaḥ, pracīnavarhiḥ, tapastakṣaḥ, biḍaujāḥ, arkaḥ, ulūkaḥ, kaviḥ, kauśikaḥ, jiṣṇuḥ
sā devatā yā svargasya adhipatiḥ iti manyate।
vedeṣu indrasya sūktāni santi।
ruh
nāgaramustā, nāgarotthā, nāgarādighanasaṃjñakā, cakrāṅkā, nādeyī, cūḍālā, piṇḍamustā, śiśirā, vṛṣadhmāṅkṣī, kaccharuh ā, cārukesarā, uccaṭā, pūrṇakoṣchasaṃjñā, kalāpinī, jaṭā
tṛṇaviśeṣaḥ yasya mūlāni kaphapittajvarātisārārucyādiṣu bheṣajarupeṇa yujyate।
vaidyena bheṣajārthe samūlaṃ nāgaramustā ānītā।
ruh
ruh , anuruh , edh, puṣ, vṛdh, upacīya, jan, sañjan
utpannānukūlaḥ vyāpāraḥ।
asmin varṣe kṣetreṣu atyadhikaṃ dhānyaṃ rohati।
ruh
samudi, āroh, udi, abhyudi, ude, samāruh , samutthā, samutpat, samudañc, samudāgama, samudīṣ, samudgam, samuddhā, samudyā, samunnam, samunmiṣ, samej, udej, udīṣ, udīr, udyā, pratyunmiṣ, pratyudi, pratyutthā, pratyucchri, paryāruh , paryutthā, prāruh , protthā, proddhā, saṃhā, samadhiruh , samabhyutthā, stigh
svasthānāt uccaśaḥ gamanānukūlaḥ vyāpāraḥ।
samudeti sūryaḥ prācyām।
ruh
praviś, upaviś, upāviś, āviś, viviś, anvāviś, anuprapad, āgam, āyā, prayā, abhyupe, abhyavagāh, avasthā, āpad, āśri, āvas, upapad, upaprasad, upasaṃcar, upasaṃvraj, vigāh, samāruh , samāśri, same, saṃgāh, sampragāh, saṃpragāh, samprapad, vyāviś, pratipad, adhyāvas, prapad, āp, padaṃ kṛ, laṅgh
antargamanānukūlaḥ vyāpāraḥ।
saḥ paṭhitum adhyayanakakṣaṃ prāviśat।
ruh
aṅkuraya, sphuṭ, udbhid, prodbhid, praruh
bījapuṭam udbhidya bījāt prathamatṛṇasya ārohaṇānukūlaḥ vyāpāraḥ।
kṣetre godhūmāḥ aṅkurayanti।
ruh
nakhaḥ, kararuh aḥ, karajaḥ, pāṇijaḥ, nakharaḥ, kāmāṅkuśaḥ, aṅgulisambhūtaḥ, punarnavaḥ, karāgrajaḥ, karakaṇṭakaḥ, smarāṅkuśaḥ, ratirathaḥ, karacandraḥ, karāṅkuśaḥ
prāṇināṃ hastasya athavā pādasya aṅguliṣu punaḥ punaḥ ruhyamāṇaḥ tīkṣṇaśikhaḥ avayavaviśeṣaḥ।
nakhaiḥ bhūmiḥ na vilikhyeta। / nakhānāṃ pāṇḍityaṃ prakaṭayatu kasminmṛgapati।
ruh
mṛgaḥ, harīṇaḥ, kuraṅgaḥ, vātāyuḥ, ajinayoniḥ, sāraṅgaḥ, calanaḥ, pṛṣat, bhīruh ṛdayaḥ, mayuḥ, cārulocanaḥ, jinayoniḥ, kuraṅgamaḥ, ṛṣyaḥ, ṛśyaḥ, riṣyaḥ, riśyaḥ, eṇaḥ, eṇakaḥ, kṛṣṇatāraḥ, sulocanaḥ, pṛṣataḥ
paśuviśeṣaḥ, catuṣpādaḥ citrāṅgaḥ yaḥ tṛṇādikaṃ mṛgyate।
mṛgasya carma muninā āsanārthe upayujyate।
ruh
keśaḥ, kacaḥ, kuntalaḥ, cikuraḥ, vṛjanaḥ, bālaḥ, śiroruh aḥ, śirasijaḥ, śiroruḍhaḥ, mūrdhdajaḥ, kṛśalā
śirasthāni lomāni।
dīrghāḥ kṛṣṇavarṇīyāḥ keśāḥ śobhanāḥ।
ruh
vṛdh, parivṛdh, vivṛdh, abhivṛdh, āvṛdh, anuvṛdh, saṃvṛdh, saṃvivṛdh, samabhivṛdh, vyatiruh
vikasanānukūlaḥ vyāpāraḥ।
asmākaṃ vyāpāraḥ śanaiḥ śanaiḥ vardhate।
ruh
āruh
vāhanādiṣu āsanānukūlaḥ vyāpāraḥ।
rājā aśvam ārohat।
ruh
saṃvivṛdh, vivṛdh, pravṛdh, adhyedh, adhivṛdh, abhivṛdh, ṛdh, edh, puṣ, prakḷp, mahīya, ruh , samedh, uttu, udṛ
pūrvāpekṣayā śreṣṭhatarāvasthāprāpyanukūlaḥ vyāpāraḥ।
ahani ahani tasya karmayogaḥ saṃvivardhate।
ruh
ruh , āruh , udgam, adhiruh , samadhiruh , utsṛp, samutthā, samudyā
jalāśayānāṃ jalastaravardhanānukūlaḥ vyāpāraḥ।
varṣākāle nadīnāṃ jalāśayānāṃ ca jalaṃ rohati।
ruh
dagdharuh aḥ, tilakavṛkṣaḥ
raktavarṇīyānāṃ puṣpāṇāṃ saḥ kṣupaḥ yaḥ vasantaṛtau vikasati।
dagdharuhasya puṣpāṇi śobhāyamānāni।
ruh
dhānyam, śasyam, sītyam, gāritraḥ, stambakariḥ, bījaruh aḥ, jīvasādhanam, vrīhiḥ
prakāṇḍarahitavṛkṣasya bījāni।
etad prakoṣṭhaṃ dhānyena pūritam।
ruh
viruh
vanaspatīnāṃ mukulavikasanānukūlaḥ vyāpāraḥ।
nūtanāyāṃ puṣpavāṭikāyāṃ kṣupāḥ virohanti।
ruh
kararuh aḥ, nakhaḥ, nakham
paśūnāṃ pakṣīṇāñca vṛtaḥ karaḥ।
mūṣakaḥ vyāghrasya kararuhe baddhaḥ jātaḥ।
ruh
bādh, vyath, druh , pīḍaya, du
abhighātena pīḍanānukūlaḥ vyāpāraḥ।
śīlām abhihatya udbhūtā śirovedanā mām abādhata।
ruh
dāḍimaḥ, kalkaphalaḥ, kucaphalaḥ, parvaruh , piṇḍapuṣyaḥ, piṇḍīraḥ, phalakhaṇḍavaḥ, phalaṣāḍavaḥ, maṇibījaḥ, madhubījaḥ, mukhavallabhaḥ, raktapuṣpaḥ, raktabījaḥ, valkaphalaḥ, śukavallabhaḥ, śukādanaḥ, satphalaḥ, sunīlaḥ, suphalaḥ, hiṇḍīraḥ
vṛkṣaviśeṣaḥ।
mālī udyāne dāḍimaṃ ropayati।
ruh
devadāru, śakrapādapaḥ, paribhadrakaḥ, bhadradāru, drukilimam, pītudāru, dāru, dārukam, snigdhadāru, amaradāru, śivadāru, śāmbhavam, bhūtahāri, bhavadāru, bhadravat, indradāru, mastadāru, surabhūruh aḥ, surāvham, devakāṣṭham
vṛkṣaviśeṣaḥ- yasmāt tailaṃ prāpyate।
devadāruṇaḥ kāṣṭham dṛḍham asti।
ruh
tṛṇam, abdaḥ, kacchāntaruh ā, kāśakaḥ, kutapaḥ, kuśaḥ, kaivartī, kheṭam
kṛṣyām dhānyakṣupaiḥ saha anuruhāḥ kṣudrakṣupāḥ।
kṛṣakaḥ kṛṣīkṣetrāt tṛṇam utpāṭayati।
ruh
mṛṇālam, visam, viśam, padmanālam, mṛṇālī, mṛṇālinī, padmatantuḥ, visinī, nalinīruh am
padmasya nālam।
mṛṇālaṃ mṛdu tathā ca suṣiram asti।
ruh
ākram, adhyākram, prakram, vikram, vyativraj, āruh , adhyāruh
dīrghapādanyāsayuktaḥ ekasmāt sthānāt anyasthānasaṃyogānukūlaḥ vyāpāraḥ।
bandiḥ kārāgṛhasya bhittim ākrāmat।
ruh
vṛdh, saṃvṛdh, edh, sphuṭ, vikas, phull, udbhidya, ruh , ṛdh, puṣ, upacīya, sphāy, pyai
avayavopacayanānukūlaḥ vyāpāraḥ।
samyak rakṣaṇena kṣupāḥ śīghraṃ vardhante।
ruh
ketakaḥ, ketakī, indukalikā, tīkṣṇapuṣpā, dīrghapatraḥ, pāṃsukā, amarapuṣpaḥ, amarapuṣpakaḥ, kaṇṭadalā, kanakaketakī, kanakapuṣpī, droṇīdalaḥ, karatṛṇam, krakacacchadaḥ, gandhapuṣpaḥ, dalapuṣpā, dalapuṣpī, cakṣuṣyaḥ, cāmarapuṣpaḥ, chinnaruh ā, jambālaḥ, jambulaḥ, dhūlipuṣpikā, nṛpapriyā, pharendraḥ, valīnakaḥ, viphalaḥ, vyañjanaḥ, śivadviṣṭā, sugandhinī, sūcipuṣpaḥ, sūcikā, strībhūṣaṇam, sthiragandhaḥ, svarṇaketakī, hanīlaḥ, halīmaḥ, hemaketakī, haimaḥ
kṣupaviśeṣaḥ- yasya savāsikasya puṣpasya patrāṇi krakacasya iva tīkṣṇāni santi।
adhunā udyānasthasya ketakasya puṣpaṃ vikasati।
ruh
karaḥ, kararuh aḥ
maṇibandhasya agre vartamānaḥ hastasya bhāgaḥ।
tasya karaḥ yantre āgataḥ।
ruh
raktotpalam, kokanadam, raktasaroruh am
raktavarṇayuktaṃ kamalam।
śīlāyāḥ keśe raktotpalaṃ suśobhitam।
ruh
dāruh aridrā, pītadruḥ, kālīyakaḥ, haridravaḥ, dārvī, pacampacā, parjanī, pītikā, pītadāru, sthirarāgā, kāminī, kaṭaṅkaṭerī, parjanyā, pītā, dāruniśā, kālīyakam, kāmavatī, dārūpītā, karkaṭinī, dāru, niśā, haridrā
vṛkṣaviśeṣaḥ।
dāruharidrāyāḥ kāṇḍaḥ mūlaṃ ca auṣadharūpeṇa upayujyate।
ruh
tīkṣṇakaṇṭakaḥ, niṣpatrikā, marubhūruh aḥ
śuṣkāyāṃ bhūmyāṃ vardhamānaḥ kṣupaviśeṣaḥ।
tīkṣṇakaṇṭakaṃ kimarthaṃ kartayasi।
ruh
kaivartikā, suraṅgā, latā, vallī, daśāruh ā, raṅgiṇī, vastraraṅgā, subhagā
vallarīviśeṣaḥ asyāḥ guṇāḥ laghutvaṃ vṛṣyatvaṃ kaṣāyatvaṃ kaphakāsaśvāsamandāgnidoṣanāśitvaṃ ca।
udyāne sarvatra kaivartikā prasṛtā।
ruh
āruh
ārohaṇānukūlavyāpāraḥ।
pitāmahaḥ vegena sopānam ārohati।
ruh
viśvāsaghātin, viśvāsaghātakaḥ, vaṃcakaḥ, piśunaḥ, mitradruh
viśvāsaghātaṃ karoti।
asmābhiḥ viśvāsaghātiṣu viśvāsaḥ na kartavyaḥ।
ruh
jatukālatā, jatukā, jatukārī, jananī, cakravartinī, tiryakphalā, niśāndhā, bahuputrī, suputrikā, rājavṛkṣā, janeṣṭā, kapikacchuphalopamā, rañjanī, sūkṣmavallī, bhramarī, kṛṣṇavallikā, vijjulikā, kṛṣṇaruh ā, granthaparṇī, suvarcikā, taruvallī, dīrghaphalā
latāviśeṣaḥ।
jatukālatāyāḥ parṇāni bheṣajarūpeṇa upayujyante।
ruh
druh yuḥ
yayāteḥ jyeṣṭhaḥ putraḥ yaḥ śarmiṣṭhāyāḥ garbhāt jātaḥ।
druhyuḥ pituḥ vārdhakyaṃ svīkartuṃ vyamanyata।
ruh
puruh an
paurāṇikaḥ ṛṣiḥ।
puruhanaḥ varṇanaṃ ṛgvede prāpyate।
ruh
nāgabalā, gāṅgerukī, hrasvagavedhukā, gāṅgeruh ī, gorakṣataṇḍulā, bhadrodanī, kharagandhā, catuḥpalā, mahodayā, mahāpatrā, mahāśākhā, mahāphalā, viśvadevā, aniṣṭā, devadaṇḍā, mahāgandhā, ghaṇṭā
auṣadhīyaḥ kṣupaviśeṣaḥ।
nāgabalā puruṣasya kāmaśaktiṃ vardhayati।
ruh
pakṣaḥ, garut, chadaḥ, patram, patatram, tanūruh am, śarapakṣaḥ
pakṣiṇām avayavaviśeṣaḥ yena te ḍayante।
rāvaṇaḥ jaṭāyoḥ pakṣau ciccheda।
ruh
druh yuḥ
ekā jātiḥ ।
druhyoḥ ullekhaḥ ṛgvede vartate
ruh
sarasīruh
ekaḥ kaviḥ ।
sarasīruhaḥ ullekhaḥ vivaraṇapustikāyām asti
ruh
saroruh avrajaḥ
ekaḥ puruṣaḥ ।
saroruhavrajasya ullekhaḥ bauddhasāhitye asti
ruh
puruh utaḥ
ekaḥ rājaputraḥ ।
puruhutasya ullekhaḥ agnipurāṇe asti
ruh
jaleruh aḥ
utkalasya ekaḥ rājā ।
jaleruhasya ullekhaḥ koṣe asti
ruh
dagdharuh ā, dagdhikā, sthaleruh ā, romaśā, karkaśadalā, bhasmarohā, sudagdhikā
ekaḥ kṣupaḥ asya guṇāḥ kaṭutvaṃ kaṣāyatvam uṣṇatvaṃ kaphavātanāśitvaṃ pittaprakopanatvaṃ jaṭharānaladīpanatvaṃ ca ।
dagdharuhāyāḥ ullekhaḥ rājanirghaṇṭave vartate
ruh
druh yaḥ
ekaḥ puruṣaḥ ।
druhyaḥ śivādigaṇe parigaṇitaḥ