Select your preferred input and type any Sanskrit or English word. Enclose the word in “” for an EXACT match e.g. “yoga”.
Grammar Search "naya" has 2 results. naya : masculine vocative singular stem: naya naya : second person singular present imperative class 1 parasmaipada √nī
Amarakosha Search
16 results
Word Reference Gender Number Synonyms Definition ātmajaḥ 2.6.27 Masculine Singular tanaya ḥ , sunuḥ , sutaḥ , putraḥ gāyatrī 2.2.49 Feminine Singular bālatanaya ḥ , khadiraḥ , dantadhāvanaḥ locanam 2.6.94 Neuter Singular dṛṣṭiḥ , netram , īkṣaṇam , cakṣuḥ , akṣiḥ , dṛk , naya nam naya ḥ3.4.9 Masculine Singular nāyaḥ prasavaḥ 3.3.216 Masculine Singular śastraḥ , śūdrāyāṃvipratanaya ḥ purā 3.3.261 Masculine Singular jijñāsā , anunaya ḥ , niṣedhaḥ , vākyālaṅkāraḥ purastāt 3.3.254 Masculine Singular anunaya ḥ , āmantraṇam , praśnaḥ , avadhāraṇam , anujñā śrīparṇam 3.3.59 Neuter Singular vāntānnam , unnaya ḥ vidheyaḥ 3.1.23 Masculine Singular vinaya grāhī , vacanesthitaḥ , āśravaḥ vyañjakaḥ Masculine Singular abhinaya ḥ gesture yantā 3.3.66 Masculine Singular pārthivaḥ , tanaya ḥ devayonaya ḥ 1.1.11 Feminine Plural demigods trayoऽgnaya ḥ 2.7.21 Masculine Plural unnaya ḥ 3.4.12 Masculine Singular unnāyaḥ anaya ḥ 3.3.157 Masculine Singular saṅghātaḥ , sanniveśaḥ sannaya ḥ 3.3.159 Masculine Singular niryāsaḥ
Monier-Williams Search
550 results for naya
naya m. ( 1. nī - )leading (of an army) naya m. conduct, behaviour, (especially ) prudent conduct or behaviour, good management, polity, civil and military government etc. naya m. wisdom, prudence, reason (naya - in the beginning of a compound or nayeṣu - ,in a prudent manner ) naya m. plan, design naya m. leading thought, maxim, principle, system, method, doctrine naya m. a kind of game and a sort of dice or men for playing it naya m. Name of a son of dharma - and kriyā - naya m. of a son of 13th manu - naya m. guide, conductor naya mfn. fit, right, proper naya bodhikāf. naya cakṣusn. the eye of prudence naya cakṣusmfn. wise, prudent naya candram. Name of a dramatic. poet naya candrasūrim. Name of the author of the hammīracarita - naya dattam. Name of a man, naya dyumaṇim. Name of work naya gamfn. behaving properly or prudently naya jāf. Name of a woman naya jñamfn. equals -kovida - naya jñam. a follower of any system naya kamfn. clever in policy. naya kovidamfn. skilled in policy, prudent naya locanan. Name of work naya māṇimālikāf. naya maṇimañjarīf. naya mārtaṇḍam. Name of work naya mayūkhamālikāf. Name of work naya nam. Name of a man naya nāf. the pupil of the eye naya nan. leading, directing, managing, conducting naya nan. carrying, bringing etc. naya nan. (kālasya - ) fixing naya nan. drawing, moving (a man or piece in a game see naya - and naya -pīṭhī - ) ; (plural ) prudent, conduct, polity naya nan. "the leading organ", the eye (in fine compositi or 'at the end of a compound' f(ā - or ī - ). ) naya nabhūṣaṇan. Name of work naya nabudbudan. eyeball naya nacandrikāf. moonshine, anything looking bright to the eyes naya nacandrikāf. Name of work naya nacaritan. play of the eyes, ogling, naya nacchadam. eye-covering, an eyelid naya nagocaramfn. being within the eye's range, visible ( -tva - ; rī - kṛ - ,to perceive or behold ) naya najalan. "eye-water", tears naya nāmbun. equals na -jala - naya nāmṛtan. a particular ointment for the eyes naya nānandam. equals -prīti - naya nānandam. Name of Scholiast or Commentator on the amara -koṣa - (also -śarman - ) naya nāñcalam. eye-corner naya nāñcalam. side-glance naya nāñjala wrong reading for nā ñcala - . naya nāñjanan. any ointment for the eye naya nāntam. eye-corner naya napadavīf. ( ) range or field of sight. naya napatham. ( ) range or field of sight. naya naplavam. swimming of the eyes naya naprabandham. the outer corner of the eye naya naprasādinīf. Name of work naya naprītif. "eye-delight", lovely sight naya napuṭam. or n. the eyelid naya nasalilan. equals -jala - naya naśāṇam. a particular ointment for the eye naya nasukham. Name of an author naya natvan. condition of the eyes, sight naya nauṣadhaa particular ointment for the eyes naya navārin. equals -jala - naya navatmfn. having eyes naya naviṣayam. "range of sight", the horizon naya naviṣayībhāvam. the being within sight naya netṛm. a master in policy or politics naya nīf. the pupil of the eye naya nirūpaṇan. Name of work naya nodan. "eye-water", tears (also daka - ) naya nodabindum. tear-drop naya nopāntam. eye-corner naya notsavam. "eye-festival", any lovely sight or object naya notsavam. a lamp naya pālam. Name of a king naya pālam. of another man naya pīṭhīf. a board for playing naya prakāśikāf. Name of work naya prayogam. political wisdom or address naya ratnan. Name of work naya ratnamālāf. Name of work naya sādhanan. political conduct naya sāhasonnatimatmfn. requiring a high degree of prudence and resolution naya śālinmfn. endowed with political wisdom or prudence naya saṃgraham. "summary of political wisdom", Name of work naya sāram. "essence of polity", chief of a village naya sāram. Name of work naya śāstran. the doctrines of political wisdom naya siddhif. political success naya tmf(antī - )n. leading, guiding etc. (See nī - ) naya tmf(antī - )n. informing, certifying, obtaining naya vartmann. "path of policy", political wisdom naya vatmfn. versed in polity, prudent naya vatmfn. containing some form of nī - (as a ṛk - ) naya vedinmfn. equals -vid - naya vidmfn. equals -kovida - naya vidm. a politician, statesman naya viśāradamfn. equals -vid - naya vīthif. Name of work naya vivekam. Name of work naya vivekadīpikāf. Name of Comm. naya vivekālaṃkāram. Name of Comm. naya vivekaśaṅkādīpikāf. Name of Comm. abdhitanaya m. dual number the aśvin - s abdhitanaya m. dual number the two aśvin - s, abhicihnaya Nom. P. (perf. Passive voice parasmE-pada -cihnita - ) to mark, characterize abhinaya See 1. abhi - nī - . abhinaya m. (indication of a passion or purpose by look, gesture, etc.) acting, dramatic action (expressive of sentiment) abjanaya na mfn. lotus-eyed, having large fine eyes. ādhunaya Nom. (fr. dh/uni - ) A1. (imperative 3. plural /ā -dhunayantām - ) to rush towards with violence agninaya na n. the act of bringing out the sacrificial fire. āhvānaya Nom. P. āhvānayati - , (in law) to summon commentator or commentary on ākhyānaya Nom. P. (ind.p. nayitvā - ) to communicate ānaya etc. See under ā - nī - . ānaya m. leading to ānaya m. leading to a teacher (equals upanayana - q.v ) anaya m. bad management anaya m. bad conduct (gambling, etc.) anaya m. evil course, ill luck anaya m. misfortune, adversity (see ayā naya - sub voce, i.e. the word in the Sanskrit order aya - .) anaya ṃgata mfn. fallen into misfortune. ānaya na n. bringing, leading near ānaya na n. producing, working ānaya na n. calculating. anunaya etc. See anu - nī - . anunaya m. conciliation, salutation, courtesy, civility, showing respect or adoration to a guest or a deity anunaya m. humble entreaty or supplication, reverential deportment anunaya m. regulation of conduct, discipline, tuition anunaya mfn. conciliatory, kind anunaya m ind. fitly becomingly. anunaya māna mfn. conciliating, honouring. anunaya pratighaprahāṇa n. abandoning the obstacles to conciliatory behaviour anyonyapakṣanaya na n. transposing (of numbers) from one side to another. apanaya m. leading away, taking away apanaya m. bad policy, bad or wicked conduct. apanaya na n. taking away, withdrawing apanaya na n. destroying, healing apanaya na n. acquittance of a debt. apayātavyanaya m. a device for escaping, arālapakṣmanaya na mfn. whose eyelashes are curved ārdranaya na mfn. moist-eyed, weeping, suffused with tears. arkanaya na n. Name of an asura - arkatanaya m. equals -ja - arkatanaya m. the planet Saturn arkatanaya m. Name of karṇa - arkatanaya m. of manu - vaivasvata - and manu - sāvarṇi - asitanaya na mfn. black-eyed. aṣṭāṅganaya m. prostration of the eight parts of the body (in performing very profound obeisance;the eight parts are the hands, breast, forehead, eyes, throat, and middle of the back;or the first four, with the knees and feet;or these six, with the speech and mind) avanaya m. equals ava -nāya - avanaya na n. equals ava -nāya - avanaya na n. pouring down avinaya m. want of good manners or modesty, bad or rude behaviour etc. avinaya mf(ā - )n. misbehaving commentator or commentary on ayānaya n. good and bad luck ayānaya m. a particular movement of the pieces on a chess or backgammon board (see aya - ). bahutanaya mfn. one who has many sons bālatanaya m. a young son bālatanaya m. Acacia Catechu bhagavadupanaya na n. "initiation of bhagavat - ", Name of work bhālanaya na m. "having an eye in the forehead"Name of śiva - bhaṅganaya m. removal of obstacles bhogīndratanaya m. patronymic of śāli -vāhana - bhṛgutanaya ( ) m. "son of bhṛgu - ", the planet Venus. bhūmitanaya m. the planet Mars bhūmitanaya Tuesday, bījopanaya na n. Name of work on algebra bubhukṣāpanaya m. "that which takes away hunger", food chāyātanaya m. "son of chāyā - ", the planet Saturn cihnaya Nom. P. (ind.p. yitvā - ) to stamp cūḍopanaya na n. plural tonsure and initiation dakṣiṇātinaya na (ṇā t - ) m. the mantra - with which the dakṣiṇā - cows are driven southwards daśaśatanaya na m. "thousand-eyed", indra - deśāntarabhāṇḍānaya na n. importing wares from foreign countries dhanaya uvanaśālin mfn. endowed with wealth and youth dhunaya Nom. P. yati - , to roar, flow noisily dhūnaya Nom. P. yati - , to shake, agitate Va1rtt. 1 dhvanaya t m. "causing to sound, resounding", Name of a wind diksādhanaya ntra n. Name of work dinakaratanaya m. "son of the sun", the planet Saturn dīptanaya na m. "having glittering eyes", Name of an owl dititanaya m. equals -ja - dohāpanaya m. milk durnaya m. bad or imprudent conduct durvinaya m. imprudent conduct dvijanaya na n. Name of work dvinaya nī f. the two eyes ekanaya na m. the planet Venus eṇīnaya na mf(ā - )n. idem or 'mfn. deer-eyed ' galitanaya na mfn. one who has lost his eyes, blind, haṃsakālītanaya m. a buffalo (See kālī -t - ) hariṇanaya nā f. a deer-eyed woman hariṇīnaya ṇā f. a doe-eyed woman hatavinaya mfn. lost to a sense of propriety himādritanaya pati m. himādritanayā himakaratanaya m. "son of the Moon", Name of the planet Mercury janaya nta mfn. generating, producing janaya ti f. generation jinaya jñakalpa m. Name of work by āśā -dhara - . jīvavinaya m. Name of work jñānaya jña m. "sacrifice of knowledge", Name of bhāskara - - miśra - 's commentator or commentary on and jvalitanaya na mfn. idem or 'mfn. fiery-eyed, looking angrily or fiercely ' jvaranirnaya m. Name of a medical work. kālānaya na n. calculation of time commentator or commentary on kālītanaya m. "son (or favourite) of durgā - ", a buffalo (see haṃsakālī -t - .) kamalanaya na m. "lotus-eyed", Name of a king. kanaya Nom. P. kanayati - , to make less or smaller, diminish kaṭhinaya Nom. P. kaṭhinayati - , to harden, indurate, render hard kharāṃśutanaya m. "son of the sun", the planet Saturn. kokilanaya na m. "having eyes like those of the Koil", a plant bearing a dark black flower (Capparis spinosa or Asteracantha longifolia or Barleria longifolia) krodhavinaya na n. appeasing anger, kṛṣṇanaya na mfn. black-eyed kṛtopanaya na m. one who has been invested with the sacrificial cord kṣālanaya ntra n. apparatus for washing clothes kṣamātanaya m. "son of the earth", the planet Mars kṣititanaya m. (equals -ja - ) Name of the planet Mars kṣititanaya dina n. Tuesday kṣititanaya divasavāra m. idem or 'n. Tuesday ' kuraṅganaya nā f. "fawn-eyed", a handsome woman kutanaya m. a degenerate son kutanaya See 1. ku - . kuvalayanaya nā f. idem or 'f. "lotus-eyed", a handsome woman ' laghukālanirnaya m. Name of work lakṣmīvinaya m. dual number good fortune and modest conduct lalitābhinaya m. erotic performance, representation of love scenes līnaya Nom. P. yati - , to dissolve, melt (trans.) lohitanaya na mfn. red-eyed, having eyes reddened with anger or passion lolanaya na mfn. having rolling eyes lūnaya vam ind. after the barley has been cut, after barley-harvest gaRa tiṣṭhad -gu - . lūyamānaya vam ind. when the barley is cut gaRa tiṣṭhad -gu - . madanaya ṣṭiketu m. a kind of lag madāpanaya m. removal of intoxication mādhavakālanirnaya m. Name of work madiranaya na mf(ā - )n. idem or 'f. a fascinating woman ' madirāyatanaya nā f. a mistress with fascinating and lovely eyes mahānaya prakāśa m. Name of work malinaya Nom. P. yati - , to soil, make dirty, defile, tarnish (literally and figuratively ) mānasanaya na n. Name of work mānasanaya naprasādinī f. Name of commentator or commentary on it. mānaya jña m. a sacrifice instituted through pride manovinaya na n. mental discipline manthanaya ntraka n. an implement for kindling fire, maruttanaya m. "son of the Wind", Name of hanumat - maruttanaya m. of bhīma - māsapraveśānaya na n. Name of work meghānaya na n. Name of certain works. mīmāṃsānaya viveka m. Name of a commentator or commentary on the mīmāṃsā -sūtra - s (q.v ) by bhava -nātha -miśra - mīmāṃsānaya vivekagatārthamālikā f. Name of work mīmāṃsānaya vivekālaṃkāra m. Name of work mīmāṃsānaya vivekaśaṅkādīpikā f. Name of work mīnanaya nāṣṭaka n. Name of work mithunaya maka n. a particular kind of yamaka - (exempli gratia, 'for example' ) . mṛganaya nā f. a fawn-eyed woman mṛgāṅkatanaya m. Name of the planet Mercury commentator or commentary mukulitanaya na mf(ā - )n. having half-closed eyes nandinītanaya m. metron. of vyāḍi - (see above) . nannaya bhaṭṭa m. Name of an author navagrahānaya nakoṣṭhaka n. plural Name of work nihitanaya na mf(ā - )n. having the eyes fixed or directed upon (locative case ) nimnaya Nom. P. yati - , to humble id est outstrip, surpass ninaya na yanīya - See ni -nī - below. ninaya na n. pouring down or out (see svadhā -n - ) ninaya na n. carrying out, performance ninaya nīya See svaahā -ninayanīya - . nūtanaya Nom. P. yati - , to make new, renew nūtanaya uvana mfn. young, fresh nyāyanaya m. Name of work nyūnaya Nom. P. yati - , to lessen, diminish pañcāṅgānaya na n. Name of work paṅkajanaya nā f. a lotus-eyed woman paryāptanaya na mfn. having a sufficient number of eyes pavanatanaya m. equals -ja - pavanatanaya m. Name of bhīmasena - phullanaya na mfn. having eyes dilated (with joy), smiling, happy piśunaya Nom. P. yati - , to betray, manifest, show, indicate pradattanaya notsava mfn. pradatta prakaṭaraktāntanaya na mfn. having the eye-corners visibly red prāktanaya m. a former pupil (varia lectio prā pta -naya - ). pramuditapralambasunaya na m. Name of a gandharva - prince pranaṣṭavinaya mfn. uncivil, rude prāṅnaya na n. moving eastward praphullanaya na ( ) mfn. having fully opened or sparkling eyes, having eyes expanded with joy. praśnaya Nom. P. yati - , to question, interrogate, inquire after (2 accusative ) pratinaya na (in the beginning of a compound ), into the eye pratyānaya na n. leading or bringing back, recovery, restoration priyatanaya mfn. loving a son protphullanaya na mfn. having the eyes wide open punarānaya na n. leading back punarupanaya na n. a second initiation of a Brahman (when the first has been vitiated by partaking of forbidden food; see punaḥ -saṃskāra - ) punarupanaya naprayoga m. Name of work punarupanaya navidhāna n. Name of work punarupanaya navidhi m. Name of work puṇḍarīkanaya na mfn. lotus-eyed puṇḍarīkanaya na m. Name of viṣṇu - or kṛṣṇa - puṇḍarīkanaya na m. a species of bird pūyamānaya vam ind. at the time of winnowing barley gaRa tiṣṭhadgv -ādi - (see pūta -y - ). rādhātanaya m. " rādhā - 's son", Name of karṇa - raghutanaya m. "son of raghu - ", Name of rāma - rājanaya m. royal conduct or policy, politics rājatanaya m. "a kings's son", prince raktanaya na mfn. red-eyed raktanaya na m. Perdix Rufa rāmakāntatanaya m. Name of an author ratnaya ṣṭi m. Name of a buddha - ravitanaya m. "son of the sun", Name of the planet Saturn ravitanaya m. of yama - reṇukātanaya m. "son of reṇukā - " patronymic of paraśu -rāma - ( reṇukātanayatā -tā - f. ) reṇukātanaya tā f. reṇukātanaya ṛṇāpanaya na n. discharge or payment of debt. rohiṇītanaya m. the son of rohiṇī - id est bala -rāma - rucirātanaya m. N. metron. of kakṣīvat - rudratanaya m. " rudra - 's son", Name of Punishment rudratanaya m. of a sword rudratanaya m. (with jaina - s) of the third black vāsudeva - rūpanaya na m. Name of a commentator sabhāsaṃnaya na n. on Va1rtt. 2. sābhāsaṃnaya na mfn. (fr. sabhā -s - ) on Va1rtt. 2. sābhinaya m ind. with dramatic gesture or gesticulations, pantomimically ṣaḍunnaya namahātantra n. Name of work sahasranaya na mfn. thousand-eyed sahasranaya na m. Name of indra - etc. sahasranaya na m. of viṣṇu - sahasraraśmitanaya m. "son of the sun", the planet Saturn sajalanaya na mfn. watery-eyed śālihotronnaya m. Name of medical work śalyāpanaya nīya mfn. treating of the extraction of thorns etc. samānaya Nom. P. yati - , to make equal or similar, equalise samānaya ma m. the same pitch of voice, samānaya na n. bringing together or near samānaya na n. pouring together samayanaya m. Name of work śambhutanaya m. " śiva - 's son", Name of skanda - and gaṇeśa - samīpanaya na n. leading near to, bringing to (genitive case ) sammukhavinaya m. (prob.) reproving any one face to face (id est when he is alone and no one else present) , saṃnaya etc. See saṃ - nī - . saṃnaya mfn. leading or bringing together saṃnaya m. a collection, assembly saṃnaya m. the rear of an army, rear-guard saṃnaya na n. leading or bringing together saṃraktanaya na mfn. having the eyes reddened (with passion or fury). ( ) samudānaya m. ( nī - ) bringing together, assembly samudānaya m. bringing about, accomplishment, perfection samudānaya Nom. P. yati - , to collect ; to bring about, attain samudānaya na n. bringing near samudānaya tā f. idem or 'm. bringing about, accomplishment, perfection ' samunnaya m. bringing out, inference, deduction samunnaya m. occurrence, event, advent samunnaya na n. raising up, arching (as the brows) samupanaya na n. the act of leading near to samupānaya na n. bringing near, procuring sanaya mf(ā - )n. old, ancient sānaya mf(ā - )n. old, ancient saptabhaṅginaya m. (with jaina - s) the method of the 7 formulas of sceptical reasoning (each beginning with the word syāt - ,"perhaps"see bhaṅga - ) saptabhaṅgīnaya m. equals gi -naya - saptabhaṅgīnaya m. Name of work śāradātanaya m. Name of an author sarojanaya nā f. a lotus eyed woman sārvasenaya jña mfn. (prob.) wrong reading for sarva -seniyajña - sarvavyūharatisvabhāvanaya saṃdarśana m. Name of a king of the gandharva - s śaśāṅkatanaya m. "the moon's son", the planet Mercury śaśitanaya ( ) m. "moon's son", the planet Mercury. sāśrunaya na mfn. having tearful eyes sāvadhānaya Nom. P. yati - , to make careful, put on one's guard savinaya mfn. having good behaviour or propriety, well-conducted, well-behaved, modest ( savinayam am - ind. ) savinaya m ind. savinaya savitṛtanaya m. Name of the planet Saturn senaya Nom. P. yati - etc. See abhi -ṣeṇaya - , . sīmantonnaya na n. "the parting or dividing of the hair", Name of one of the 12 saṃskāra - s (observed by women in the fourth, sixth or eighth month of pregnancy) sīmantonnaya namantra m. plural Name of work sīmantonnaya naprayoga m. Name of work siṃhikātanaya m. "son of siṃhikā - ", metron, of rāhu - siṃhikātanaya m. plural Name of certain asura - s śirorogaghnaya jñopavītadāna n. Name of work śītagutanaya m. "son of the moon", the planet Mercury sitāsitakamaladalanaya natā f. having eyes like the petals of a dark and white lotus (one of the 80 minor marks of a buddha - ) ślokābhinaya na n. a dramatic performance accompanied by recitation of śloka - s. smṛtivinaya m. a reprimand given to a person by reminding him of his duty, snaya m. bathing, ablution, lustration sphoṭitanaya na mfn. having the eyes put out śramāpanaya na n. dispelling fatigue (in ati -śr - ) śramavinaya na mfn. dispelling fatigue (in adhva -śr -v - ) stabdhanaya na mfn. idem or 'mfn. having motionless (id est unwinking) eyes ' stanaya dama mfn. (see 1. ama - ) having a roaring onset (said of the marut - s) stimitanaya na mfn. having the eyes intently fixed (see stabdhadṛṣṭi - ) subhagātanaya m. the son of a beloved wife or of an honoured mother śubhanaya m. "of virtuous conduct", Name of a muni - sujanaya Nom. P. yati - wrong reading for sva -j - sūkaranaya na n. "hog's eye", Name of a hole of a particular form in timber sumitrātanaya m. "son of sumitrā - ", Name of lakṣmaṇa - sumnaya sumnāya Nom. P. yati - (only parasmE-pada nā y/at - ), to be gracious or favourable ; to be glad or cheerful, triumph sunaya m. wise conduct or policy etc. sunaya m. "well-conducted", Name of a son of ṛta - sunaya m. of a son of pariplava - sunaya m. of a brother of khanitra - sunaya m. plural Name of a people sunaya ka m. (f. yikā - ) a good leader Va1rtt. 1 sunaya kaśrī m. Name of a man sunaya na mf(ā - )n. having beautiful eyes sunaya na m. a deer sunaya nā f. a (fair-eyed) woman sunaya śālin mfn. wise, clever sunaya śrī m. Name of a man sunaya śrīmitra m. Name of a man suparṇītanaya m. "son of su -parṇī - ", garuḍa - surabhitanaya m. "son of surabhi - ", a bull surapatitanaya m. " indra - 's son", Name of arjuna - sūryatanaya m. "son of the Sun", Name of manu - sūryatanaya m. of the planet Saturn sūryatanaya m. of karṇa - sūryatanaya m. of su -grīva - sutanaya mfn. (id est 5. su - + tan - ) having beautiful children sūtatanaya m. "son (id est adopted son) of the sūta - (Adhiratha)", Name of karṇa - suvinaya mfn. well educated or disciplined svacchandanaya m. Name of work svadhāninaya na n. performance of a śrāddha - rite with sva -dhā - svadhāninaya nīya mfn. relating to it svajanaya Nom. P. yati - , to be related to (accusative ), resemble (wrong reading su -j - ). svanaya m. Name of a man (son of bhāvayavya - ) svapnānaya namantra m. Name of works. svarnaya na mfn. leading to heaven śvāvillomāpanaya na n. Name of a tīrtha - svedanaya ntra n. a steam-bath (for metals) tanaya mfn. propagating a family, belonging to one's own family (often said of tok/a - ) tanaya m. a son (dual number "son and daughter", ) tanaya m. equals -bhavana - tanaya m. Name of a vāsiṣṭha - (varia lectio anagha - ) tanaya m. plural Name of a people tanaya n. posterity, family, race, offspring, child ("grandchild" , opposed to tok/a - ,"child" ) (in fine compositi or 'at the end of a compound' f(ā - ). , ) tanaya n. the plant cakra -tulyā - tanaya bhavana n. the 5th lunar mansion tanaya saras n. "offspring-receptacle", a mother tapanatanaya m. "Sun-son", karṇa - tapanatanaya f. equals pantī - tapanatanaya f. equals pasvī ṣṭā - taralanaya nī f. "tremulous-eyed", a metre of 4 x 12 short syllables. tīkṣṇāṃśutanaya m. "sun-son", Saturn timiranaya na mfn. suffering from partial blindness trinaya na m. equals -dṛś - etc. trinaya na n. Name of a town, trinaya nā f. durgā - tuhinaya Nom. P. to cover with ice udānaya Nom. P. udānayati - , to disclose (the joy of one's heart) ūnaya Nom. P. ūnayati - (Aorist subjunctive 2. sg. ūnayīs - ) to leave deficient, not to fulfil ; to deduct or lessen unmanaya Nom. P. unmanayati - , to excite, make perplexed unnaya See column 2. unnaya m. the act of leading up, raising, elevating, hoisting unnaya m. conclusion, induction, inference unnaya na (ud -na - ;for 2.See column 2) mfn. having upraised eyes. unnaya na n. (for 1.See sub voce, i.e. the word in the Sanskrit order column 1) the act of raising, elevating, lifting, up unnaya na n. taking out of, drawing out (a fluid) unnaya na n. the vessel out of which a fluid is taken unnaya na n. making a straight line, or parting the hair (of a pregnant woman) upwards (See sīmanto nnayana - ) unnaya na n. conclusion, induction, inference. unnaya napaṅkti mfn. having the line of the eyes upraised upanaya upa -nayana - See . upanaya m. the bringing near, procuring upanaya m. attaining, obtaining, obtainment upanaya m. employment, application upanaya m. application (the fourth member in a five fold syllogism) etc. upanaya m. introduction (into any science) upanaya m. initiation = the next upanaya na n. the act of leading to or near, bringing upanaya na n. employment, application upanaya na n. introduction (into any science) upanaya na n. leading or drawing towards one's self upanaya na n. that ceremony in which a Guru draws a boy towards himself and initiates him into one of the three twice-born classes (one of the twelve saṃskāra - s or purificatory rites [prescribed in the dharma - - sūtra - s and explained in the gṛhya - - sūtra - s] in which the boy is invested with the sacred thread [different for the three castes] and thus endowed with second or spiritual birth and qualified to learn the veda - by heart;a Brahman is initiated in the eighth year [or seventh according to hiraṇyakeśin - ;or eighth from conception, according to śāṅkhāyana - etc.], a kṣatriya - in the eleventh, a vaiśya - in the twelfth;but the term could be delayed) upanaya na n. See p.201 upānaya na n. the act of leading near or home (a wife) upanaya nacintāmaṇi m. Name of work upanaya nalakṣaṇa n. Name of work ūrdhvanaya na mfn. having eyes turned upwards ūrdhvanaya na mfn. Name of the fabulous animal śarabha - ūrdhvapātanaya ntra n. an apparatus for sublimation (of mercury). utathyatanaya m. "a descendant of utathya - ", Name of gautama - utsannaya jña m. an interrupted or suspended sacrifice vāhyanaya m. equals vāhīka -nīti - ( ) vaidyanaya bodhikā f. Name of work vāmanaya nā f. a fair-eyed woman vanaya mānī f. Cnidium Diffusum vandhyātanaya m. equals -putra - vasnaya Nom. P. y/ati - (only pr. p. y/at - ), to higgle, haggle vāyutanaya m. equals -putra - vedāntanaya nabhūṣaṇa n. Name of work vedāntanaya nācārya m. Name of authors vibhrāntanaya na mfn. one who rolls the eyes or casts side glances vigatanaya na mfn. eyeless, blind vighnaya Nom. P. yati - , to impede, check, obstruct vijñānaya ti m. equals -bhikṣu - vikasitanaya navadanakamala mfn. opening (her) lotus-like eyes and mouth vinaya (said to be artificially formed fr. vi - + nṛ - ;for 2.See under vi - nī - ) Nom. P. yati - (with prefix 3. vi - ; ind.p. vi -vinayya - ) Va1rtt. 7 vinaya mfn. (for 1.See p.969) leading away or asunder, separating vinaya mfn. cast, thrown vinaya mfn. secret vinaya m. taking away, removal, withdrawal vinaya m. leading, guidance, training (especially moral training), education, discipline, control etc. vinaya m. (with Buddhists) the rules of discipline for monks vinaya m. good breeding, propriety of conduct, decency, modesty, mildness (in the purāṇa - s sometimes personified as son of kriyā - or of lajjā - ) vinaya m. an office, business vinaya m. Name of a son of sudyumna - vinaya m. a man of subdued senses vinaya m. a merchant, trader vinaya bhāj mfn. possessing propriety or modesty vinaya datta m. Name of a man vinaya deva m. Name of a teacher vinaya deva m. Name of a poet vinaya grāhin mfn. conforming to rules of discipline, compliant, tractable vinaya grāhin m. an elephant which obeys orders vinaya jyotis m. (?) Name of a muni - vinaya karman n. instruction vinaya kṣudraka n. Name of a Buddhist work vinaya kṣudrakavastu n. Name of a Buddhist work vinaya maya mf(ī - )n. consisting of propriety vinaya ṃdhara m. Name of a chamberlain vinaya na mfn. taking away, removing vinaya na n. the act of taming or training, education, instruction vinaya nandin m. Name of the leader of a jaina - sect vinaya pattra n. equals -sūtra - (below) vinaya piṭaka m. "basket of discipline", (with Buddhists) the collection of treatises on discipline (see above) vinaya pradhāna mfn. having humility pre-eminent, of which modesty is chief. vinaya pramāthin mfn. violating propriety, behaving ill or improperly vinaya rāma m. equals -sundara - vinaya sāgara m. Name of author vinaya śrī f. Name of a woman vinaya stha mfn. conforming to discipline, compliant, tractable vinaya sundara m. Name of author vinaya sūtra n. (with Buddhists) the sūtra - treating of discipline (see above) vinaya svāminī f. Name of a woman vinaya tā f. good behaviour vinaya tā f. modesty vinaya vāc mfn. speaking modestly vinaya vāc f. modest speech vinaya vallī f. Name of work vinaya vastu n. (with Buddhists) Name of a section of the works which treat of vinaya - (q.v ) vinaya vat mfn. well-behaved (in a -vin - ) vinaya vatī f. Name of a woman vinaya vibhaṅga m. Name of work vinaya vibhāṣāśāstra n. Name of a Buddhist work vinaya vijaya m. Name of an author vinaya yogin mfn. possessing humility vinirbhagnanaya na mfn. one who has his eyes dashed out viśālanaya natā f. having large eyes (one of the minor marks of a buddha - ) viṣamanaya na mfn. "having an odd number of eyes","three-eyed", Name of śiva - vismayotphullanaya na mfn. (or -locana - ) having eyes wide open or staring with astonishment vratopanaya na n. initiation into a religious vow etc. vṛndāvanaya maka n. Name of work vyākhyānaya Nom. P. yati - , to communicate, narrate, report (in Prakrit). vyapanaya m. taking away, removal (varia lectio vy -apayana - ). vyapanaya panaya na n. tearing off, removing yāminaya Nom. (fr. next) P. yati - , to appear like night
Apte Search
50 results
naya नय a. [नी भावे अच्] 1 Leading, conducting. -2 A guide. -3 Suitable, right, proper. -यः 1 Guiding,
leading, managing. -2 (a) Behaviour, course of conduct, conduct, way of life as in दुर्नय. सितोन्नतेनैव नयेन हृत्वा कैलासशैलस्य यदग्रशोभाम् Bu. Ch.1.3. (b) Prudent or righteous conduct, virtue. नयानयौ दण्डनीत्याम् Kau. A.1.2. -3 Prudence, foresight, circumspection; तत् तासामुपशान्तये सुमतिभिः कार्यो विशेषान्नयः Pt.1.371;3.176. -4 Policy, political wisdom, statesmanship, civil administration, state-policy; नयप्रचारं व्यवहारदुष्टताम् Mk.1.7; नयगुणोप- चितामिव भूपतेः सदुपकारफलां श्रियमर्थिनः R.9.27; नयशालिभिः Mu.1.22. -5 Morality, justice, rectitude, equity; चलति नयान्न जिगीषतां हि चेतः Ki.1.29;2.3;6.38;16.42. -6 A plan, design, scheme; हितैः साधुसमाचारैः शास्त्रज्ञैर्मतिशालिभिः । कथंचिन्न विकल्पन्ते विद्वद्भिश्चिन्तिता नयाः ॥ Pt.1.339;377; Mu.6.11;7.9. -7 A maxim, principle. -8 Course, method, manner. -9 A system, doctrine, opinion. -1 A philosophical system; वैशेषिके नये Bhāṣā P.15. -11 N. of Viṣṇu. -12 A kind of game. -Comp. -कोविद, -ज्ञ a. skilled in policy, prudent. -ग a. behaving properly or prudently. -चक्षुस् a. having political foresight, wise, prudent; अर्हणामर्हते चक्रुर्मुनयो नयचक्षुषे R.1.55. -नेतृ m. a master in politics. -पीठी the board or cloth on which men are moved in play. -प्रयोगः political wisdom, statesmanship. -वादिन् m. a politician; Pt.3. -विद् m., -विशारदः a politician, statesman; सन्धिविग्रहिको कार्यो राज्ञा नयविशारदः Matsya P. -शास्त्रम् 1 the science of politics. -2 any work on politics or political economy. -3 a work on morality. -शालिन् a. just, righteous; नयशालिनि श्रिय इवाधिपतौ विरमन्ति न ज्वलितुमौषधयः Ki.5.24. naya kaḥ नयकः 1 A skilful manager. -2 One versed in policy, a statesman. naya nam नयनम् [नी-करणे ल्युट्] 1 Leading, guiding, conducting managing. -2 Taking, bringing to or near, drawing; पापापहं स्वर्नयनं दुस्तरं पार्थिवर्षभैः Rām.1.14.58. -3 Ruling, governing, polity; वाक्यैः पवित्रार्थपदैर्नयनैः प्राकृतैरपि Bhāg. 1.5.34. -4 Obtaining. -5 The eye. -6 Passing, spending (as time). -ना, -नी The pupil of the eye. -Comp. -अञ्चलः, -अन्तः 1 the eye-corner. -2 a side-glance. -अभिराम a. gladdening the sight, lovely to behold. (-मः) the moon. -आमोषिन् a. blinding the sight, obscuring. -उत्सवः 1 a lamp. -2 delight of the eyes. -3 any lovely object. -उपान्तः the corner of the eye; नयनोपान्तविलोकितं च यत् (स्मरामि) Ku.4.23. -गोचर a. visible, within the range of sight. -चरितम् the play of the eyes, ogling. -छदः an eyelid. -जम्, -जलम्, -वारि n. tears; देव त्वद्वैरिनारीनयननयनजैर्निर्ममे नीरधिर्न Sūkti.5.117. -पथः the range of sight. -पुटम् the cavity of the eye, eye-lid. -प्रबन्धः the outer corner of the eye. -प्रीतिः lovely sight. -प्लवः the swimming of the eyes. -बुद्बुदम् an eye-ball. -विषयः 1 any visible object; नयनविषयं जन्मन्येकः स एव महोत्सवः Māl.1.36. -2 the horizon. -3 the range of sight. -सलिलम् tears; तस्मिन् काले नयनसलिलं योषितां खण्डितानाम् (शान्तिं नेयम्) Me.41. naya natvam नयनत्वम् The condition of the eyes; बाष्पजलान्तरित- नयनत्वान्न पश्यामि ते मुखचन्द्रम् Ve.6.39/4. anaya ḥ अनयः [अप्रशस्तो नयः] 1 Bad management or conduct; injustice; unfairness; समृद्धिरनयाद्विनश्यति Pt.1.169; Bh. 2.42. -2 Bad policy or course of conduct, evil course; अनयो नयसंकाशो हृदयान्नापसर्पति Pt.3.184. -3 Adversity, calamity, distress; जीवेदेतेन राजन्यः सर्वेष्वप्यनयं गतः Ms.1.95 reduced to straits; 12. -4 [अयः शुभावहो विधिस्तदन्यः अनयः] Misfortune, adversity; ill-luck. cf. अनयो व्यसने दैवे चाशुभे चापदि स्मृतः । Nm. -5 A variety of dice-play, gambling पतञ्जलि on P.V.2.9. शाणा वामवर्तेन अभीष्टस्थाननयनम् -6 A deceit, fraud; एवं चेदुपसर्पेतामनयं रामलक्ष्मणौ Rām.6.8.18. anunaya अनुनय नायिका See under अनुनी. anunaya अनुनय a. [नी-अच्] Kind, conciliatory, pacifying (as words). तुल्यदुःखो$ब्रवीद्भ्राता लक्ष्मणो$नुनयं वचः Rām.4.27.33. -यः 1 Conciliation, propitiation, pacification (of anger), friendly persuasion; कथं नु शक्यो$नुनयो महर्षेर्विश्राणना- च्चान्यपयस्विनीनाम् R.2.54; कथं वा तेषामनुनयः कृतः H.4; प्रकृति- वक्रः स कस्यानुनयं प्रितगृह्णाति Ś.4. -2 Courtesy, civility, courteous or polite behaviour, modesty, modest or respectful deportment, conciliatory act (such as salutation); showing respect (to a guest, deity &c.); विविधैरनुतप्यन्ते दयितानुनयैर्मनस्विन्यः V.3.5; दयितजनः˚ 2. 22; वाक्यैः स्निग्धैरनुनयो भवेदर्थस्य साधनम् S. D.458. -3 An humble supplication or entreaty, a request in general; भद्र प्रियं नः कींतु त्वदभिप्रायापरिज्ञानान्तरितो$यमस्मदनुनयः Mu.2; R.6.2; निषेधवाक्यालङ्कारजिज्ञासानुनये खलु Ak; ˚आम- न्त्रणम् conciliatory address. -4 Discipline, training, regulation of conduct. -यम् adv. Fitly, suitably. apanaya ḥ अपनयः 1 Taking away, removing; refuting (as an assertion); स्वमतात्प्रच्यावनमपनयो निग्रहः P.VIII.2.94 Com. बुभुक्षापनयं दत्त्वा चन्द्रार्कौ मम वासव Rām.7.35.34. -2 A bad policy or conduct. -3 Injury, offence (अपकार); ततः सपत्नापनयस्मरणानुशयस्फुरा Śi.214. -4 Immorality (अनीति); ममापनयजं दुःखं विक्रमेण समीकुरु Rām. 6.63.25. -5 Injustice; स मामपनयो राजन् भ्रंशयामास वै श्रियः Mb.3.181.36. apanaya nam अपनयनम् 1 Taking away, removing, extracting &c. गण्डस्वेद˚ Me.26; नीतिश्रमापनयनाय Ś.5.6. -2 Healing, destroying, curing (disease &c.); रोगाच्चापनयने P.V. 4.49. -3 Discharge or acquittance of a debt or obligation. -4 Subtraction, deduction. -5 Injustice; शृणु राजन् स्थिरो भूत्वा तवापनयनो महान् Mb.6.49.22. abhinaya ḥ अभिनयः 1 Acting, gesticulation, any theatrical action (expressive of some sentiment, passion &c.); नृत्याभिनयक्रियाच्युतम् Ku.5.79; अभिनयान् परिचेतुमिवोद्यता R.9.33; नर्तकीरभिनयातिलङ्घिनीः 19.14; Ki.1.42. -2 Dramatic representation, exhibition on the stage; ललिताभिनयं तमद्य भर्ता मरुतां द्रष्टुमनाः सलोकपालः V.2.18. S.D. thus defines and classifies अभिनय :- भवेदभिनयो$वस्थानुकारः स चतुर्विधः । आङ्गिको वाचिकश्चैवमाहार्यः सात्त्विकस्तथा ॥ 274, 'acting is the imitation of condition', it is of four kinds:- (1) gestural, conveyed by bodily actions; (2) vocal, conveyed by words; (3) extraneous, conveyed by dress, ornaments, decoration &c.; (4) internal, conveyed by the manifestation of internal feeling such as perspiration, thrilling &c. -Comp. -आचार्यः a dancing preceptor; उभावभिनयाचार्यो त्वां द्रुष्टमिच्छतः M.1.1 -विद्या science of acting or dramatic representation; art of dancing; मया तीर्थादभिनयविद्या शिक्षिता M.1. ayānaya m अयानयम् [अयश्च अनयश्च तयोः समाहारः] Good or bad luck. -यः A particular position of the pieces on a chess-board. A place on a chess-board, which the pieces of the opponents cannot occupy. (आनीयन्ते शारा अस्मिन् इत्यानयः; अयेन दक्षिणावर्तेन अपसव्यगमनेन आनयः अयानयः शीर्षस्थानम् Saralā). ānaya ḥ आनयः आनयनम् 1 Bringing. -2 Investiture with the sacred thread (cf. उपनय). āhvānaya ti आह्वानयति Den. P. (In law) To summon. unnaya उन्नय यनम् See under उन्नी. unnaya ḥ उन्नयः उन्नायः P.III.3.26. अवोदोर्नियः 1 Raising, elevating. -2 Height, elevation. -3 Analogy, resemblance. -4 Inference, induction, conclusion. -5 A heap. उन्नायानधिगच्छन्तः प्रद्रावैर्वसुधाभृताम् Bk.7.37. unnaya na उन्नयन a. With the eyes raised upwards; पुरुहूतध्वज- स्येव तस्योन्नयनपङ्क्तयः R.4.3. -नम् 1 Raising, elevating, lifting up. -2 Drawing up water. -3 The vessel out of which a fluid is taken. -4 Leading away, extracting. -5 Making straight, smoothing; सीमन्त˚. -6 Deliberation, discussion. -7 inference; श्रवणादनु पश्चादीक्षा अन्वीक्षा उन्नयनम्. upanaya ḥ उपनयः 1 Bringing near, fetching. -2 Gaining, attaining, procuring. नान्यं तवाङ्घ्रयुपनयादपवर्गमूर्तेः क्षेमं जनस्य परितो भिय ईश विद्मः Bhāg.12.8.43. -3 Employing -4 Investiture with the sacred thread, initiation into sacred study, handing a youth of the first three castes to a teacher; गृह्योक्तकर्मणा येन समीपं नीयते गुरोः । बालो वेदाय तद्योगात् बालस्योपनयं विदुः ॥ (By this ceremony spiritual birth is conferred upon the youth, and he becomes a द्विजन्मन्; the ages at which the ceremony may be performed by the three castes are respectively 8-16, 11-22 and 12-24; (see Ms.2.36-38; of what materials &c. the cords should be, is mentioned in 2.41-46). -5 The fourth member of the five-membered Indian syllogism (in logic), the application to the special case in question; व्याप्तिविशिष्टस्य हेतोः पक्षधर्मताप्रतिपादकं वचनमुपनयः Tarka K. -6 Introduction, initiation (into any science); see next. upanaya nam उपनयनम् 1 Leading to or near. -2 Presenting, offering; धारासारोपनयनपरा नैगमाः सानुमन्तः V.4.13. -3 Investiture with the acred thread; गर्भाष्टमे ब्राह्मण उपनेय इत्युपनयनं संस्कारार्थम् Mbh.6.6.84. आसमावर्तनात्कुर्यात् कृतोपनयनो द्विजः Ms.2.18,173. -4 Employment, application. -5 Introduction (into any science). upānaya nam उपानयनम् The act of leading near or home (a wife); Bhāg. ūnaya ti ऊनयति Den. P. 1 To leave deficient or unfinished; मा त्वायतो जरितुः काममूनयीः Rv.1.53.3. -2 To deduct, lessen, diminish. -3 To measure. -4 To deal out in small quantities. kanaya ti कनयति Den. P. To lessen, reduce in size, make small, diminish; कीर्तिं नः कनयन्ति च Bk.18.25. janaya tiḥ जनयतिः f. Ved. Production, generation. janaya nta जनयन्त a. Generating, producing. tanaya ḥ तनयः [तनोति कुलं, तन्-कयन्] 1 A son; Ms.3.16; सुदक्षिणायां तनयं ययाचे R.2.64. -2 A male descendant. -3 (In astrol.) N. of the fifth lunar mansion. -या A daughter; Ms.11.171. ˚भवनम् The 5th lunar mansion; Bṛi S.14.27. गिरि˚, कलिन्द˚ &c. -यौ (dual) A son and a daughter. -यम् Posterity, family, offspring. -तनयीकृत a. made a son; मातामहस्य यो मात्रा दौहित्रस्तनयी- कृतः Rāj. T.4.8. dhānaya ḥ धानयः कः Coriander.
धानुर्दण्डिकः dhānurdaṇḍikḥ धानुष्कः dhānuṣkḥ
धानुर्दण्डिकः धानुष्कः An archer (living by the bow), a bowman; निमित्तादपराद्धेषोर्धानुष्कस्येव वल्गितम् Śi.2.27; Kau. A.1.3. dhunaya ti धुनयति Den. P. 1 To sound, roar. -2 To flow. ninaya nam निनयनम् See under निनी. ninaya nam निनयनम् 1 Performance. -2 Performing, accomplishing. -3 Pouring out. nūtanaya ti नूतनयति Den. P. To make new, renew. nyūnaya ti न्यूनयति Den. P., न्यूनीकृ 8. U. To lessen, diminish. piśunaya ti पिशुनयति Den. P. To indicate, show; पिशुनयति रथस्ते शीकरक्लिन्ननेमिः Ś.7.7. pratyānaya nam प्रत्यानयनम् Bringing back, recovery. praśnaya ti प्रश्नयति Den. P. To inquire after, ask about (with two acc.). malinaya ti मलिनयति Den. P. 1 To make dirty, soil, stain, defile, sully, spoil (fig. also); वक्त्रोष्मणा मलिनयन्ति पुरोगतानि R.5.73; यदा मेधाविनी शिष्योपदेशं मलिनयति तदाचार्यस्य दोषो ननु M.1 'stains or brings discredit on' &c. -2 To corrupt, deprave. yāminaya ti यामिनयति Den. P. To appear like night. vighnaya ti विघ्नयति Den. P. To obstruct, hinder, impede, oppose. vinaya विनय a. 1 Cast, thrown. -2 Secret. -3 Ill-behaved. -यः 1 Guidance, discipline, instruction (in one's duties), moral training; सर्वक्षत्त्रनिवर्हणस्य विनयं कुर्युः कथं क्षत्त्रियाः Mv.3.37; प्रजानां विनयाधानात् R.1.24; Māl.1.5; विनया- धिकारिकं प्रथमाधिकरणम् Kau. A. -2 Sense of propriety, decorum, decency; अनुयास्यन् मुनितनयां सहसा विनयेन वारित- प्रसरः Ś.1.28. -3 Polite conduct, gentleman-like bearing, good breeding or manners; गुणैश्च तैस्तैर्विनयप्रधानैः R.6.79; Māl.1.18. -4 Modesty, humility; सुष्ठु शोभसे आर्यपुत्र एतेन विनयमाहात्म्येन U.1; विद्या ददाति विनयम्; तथापि नीचैर्विनयाददृश्यत R.3.34;1.71 (where Malli. renders विनय by इन्द्रियजय or restraint of passions, unnecessarily in our opinion). -5 Reverence, courtesy, obeisance. -6 Conduct in general. -7 Drawing off, taking away, removing; उत्तरीयविनयात् त्रपमाणा Śi.1.42. -8 A man who has subdued his senses. -9 A trader, merchant. -1 Chastisement (दण्ड); शीलवृत्तमविज्ञाय धास्यामि विनयं परम् Mb.3. 36.19. -11 An office, business; विफलविनययत्नाः कामिनीनां वयस्याः Śi.11.36. -Comp. -अवनत a. stooping humbly. -कर्मन् n. instruction. -ग्राहिन् a. tractable, obedient, submissive. -भाज् a. modest, well-behaved. -वाच् a. speaking mildly or affably. -स्थ a. modest. vinaya nam विनयनम् 1 Removing, taking away; वक्ष्यस्यध्वश्रम- विनयने तस्य शृङ्गे निषण्णः Me.54. -2 Education, instruction, training, discipline. vyapanaya ḥ व्यपनयः Taking away, removel; तस्याः पिण्डव्यपनयं कुर्यादस्मद्विधः कथम् Mb.5.141.7. -2 Misbehaviour; कुरुराज नरश्रेष्ठ तव व्यपनयो महान् Mb.7.144.29. sanaya सनय a. Ancient, old (Ved.). saṃnaya ḥ संनयः 1 A collection, multitude, quantity, number; अस्मिन् राजसमावाये देवानामिव संनये Mb.1.189.6. -2 Rear, rear-guard (of an army). saṃnaya nam संनयनम् 1 Bringing together or near. -2 Connecting, uniting. samānaya ti समानयति Den. P. To make equal, equalise. samānaya nam समानयनम् Bringing together, collecting, conducting. samudānaya ḥ समुदानयः Bringing together; महानयं कृष्ण कृतः क्षत्रस्य समुदानयः Mb.5.141.28. samunnaya ḥ समुन्नयः 1 Getting, obtaining. -2 Occurrence, event. savinaya सविनय a. Modest, humble. -यम् ind. Modestly, respectfully. sānunaya सानुनय a. Courteous, civil. sābhinaya m साभिनयम् ind. With dramatic gesture. snaya ḥ स्नयः 1 Bathing, ablution. -2 Lustration.
Macdonell Vedic Search
6 results
jan jan generate, create, I. jánati; pf. jajá̄na, i. 160, 4; ii. 12, 3. 7; 35, 2; jajñiré were born, x. 90, 92. 10; iṣ ao. ájaniṣṭa has been born, iii. 59, 4; v. 11, 1; red. ao. ájījanas hast caused to grow, v. 83, 10; cs. janáya generate, ii. 35, 13; x. 135, 5 [Old Lat. gen-ō ‘generate’; Gk. ao. ἐ-γεν-ό-μην]. prá- be prolific, IV. Ā. jāya, ii. 33, 1; 35, 8. jñā jñā know, IX. jāná̄ti, x. 34, 4 [cp. Gk. ἔγνω-ν, Lat. co-gno-sco, Eng. know]. ví-, ps. jñāyáte be distinguished, iv. 51, 6. nī nī lead, I. náya; 2. pl. ipv., x. 34, 4. sám- conjoin with (inst.), vi. 54, 1. sanaya sanáya, a. old, iv. 51, 4 [from sána; Gk. ἕνο-ς, OI. sen, Lith. sẽnas ‘old’]. stan stan thunder, II. P.; cs. stanáyati, id., v. 83, 7. 8 [Gk. στένω ‘lament’]. stanaya nt stanáyant, pr. pt. thundering, v. 83, 2; x. 168, 1.
Macdonell Search
34 results
naya m. leading; behaviour, conduct; discreetness, prudence, towards (lc.); worldly wisdom, policy; design, plan; principle, system, doctrine; -kovida, a. worldly wise, versed in policy; -kakshus, n. eye of wisdom; a. en dowed with the eye of wisdom; -gña, a. worldly wise; knowing the system of (--°ree;). naya na n. bringing, conducting, leading to (--°ree;); eye (guiding organ): -tva, n. abst. n. naya nagocara a. being with in range of the eye; -gokarî-kri, behold; -kandrikâ, f. moonlight to the eyes; -kar ita, n. play of the eyes; -gala, n. tears; -patha, m. range of the eye; -padavî, f. id.; -payas, n. tears; -vat, a. having eyes; -vâ ri, n. tears; -vishaya, m. range of the eye; -salila, n. tears; -subhaga, a. pleasing to the eye. naya nānanda m. delight of the eyes; -½anta, m. corner of the eye; -½ambu, n. tears; -½udaka, n. flood of tears; -½uda bindu, m. tear. naya vat a. versed in policy, pru dent; -vid, a. id.; -vartman, n. policy; -sâl in, a. possessed of worldly wisdom or of policy; -sâstra, n. doctrines of policy; -sâdh ana, n. politic procedure; -sâhasa½unnati mat, a. requiring a high degree of discretion and resolution; -hîna, pp. destitute of dis cretion. anapanaya m. non-removal. anaya m. ill-luck, misfortune. anaya m. indiscretion, imprudence, bad conduct. anunaya a. friendly; m. concilia tion; friendliness; courtesy; flattery. avinaya m. unseemly behaviour; -vat, a. ill-mannered, uncivil. ānaya na n. bringing near or back; procuring; producing; -itavya, fp. to be brought near. āhvānaya den. P. summons. unnaya na n. raising; parting; in ference: -pa&ndot;kti, a. the rows of whose eyes are directed upwards. upanaya m. bringing, supplying; application; introduction: -na, n. id.; initi ation of a pupil; investiture; offering. kaṭhinaya den. P. harden. kutanaya m. bad son. tanaya a. continuing a family; belonging to one's own family; m. son; â, f. daughter; n. progeny; race, family; child. tuhinaya den. P. turn into or cover with ice. durnaya m. (sg. & pl.) bad or im prudent behaviour; -nigraha, a. hard to restrain or subdue; -nimita, pp. ill-measured, irregular, faltering (step); -nimitta, n. evil omen; -niyántu, a. hard to restrain; -nir îkshya, fp. hard to look at; hard to be seen by (in., g.); -nirûpa, a. hard to determine; -nivâra, a. hard to repel, -restrain; -get rid of or set aside: -tva, n. abst. n.; -nivâr ya, fp. id.; -nivritta, pp. hard to return from; -nîta, pp. badly conducted or executed; n. evil plight; demerit; -nripa, m. bad king. dhūnaya cs. (√ dhû) shake, move about. ava, vi, id. dhunaya den. Â. rush along (V.). piśunaya den. P. betray, mani fest: pp. ita. praśnaya den. P. question, interro gate, inquire after (2 ac.). malinaya den. P. soil, stain, sully (also fig.): pp. ita, soiled. mānaya cs. of √ man; -ay-i-tavya, cs. fp. to be honoured, deserving of honour; -ay-i-tri, m. one who honours. rājanaya m. royal policy, states manship; -nirdhûta-danda, a. having the staff wielded over him by the king, punished by the king; -nivesana, n. royal palace; -nîti, f. royal policy, statesmanship. rājatanaya m. king's son, prince: â, f. princess; -taramginî, f. Stream (= continuous history) of Kings, T. of various chronicles of Cashmere; N.; -tâ, f. kingship, royalty. vāmanaya nā f. fair-eyed woman. vighnaya den. P. impede, hinder, obstruct: pp. ita. sam, id. vinaya a. removing (RV.1); m. (C.) removal, withdrawal (of a cloth); guidance, discipline, instruction, training; good beha viour, decorum, discretion, polite manners, good breeding, modest conduct; office (rare); treatise on discipline (B.); instruction; -gyot is, m. N. (conj.), -tâ, f. good behaviour; modesty; -nayana, a. removing, dispelling; n. education, instruction, in (lc.); -nayam dhara, m. N. of a merchant; -naya-pitaka, (basket=) collection of treatises on disci pline (B.); -naya-maya, a. being good breed ing itself; -naya-vat, a. well-behaved (in a-): -î, f. N.; -naya-sûtra, n. Sûtra treat ing of discipline (B.); -naya-svâminî, f. N.; -naya½âditya, m. ep. of Gayâpîda: -pura, n. N. of a town built by Gayâpîda; -naya½âdi-dhara, m. N.; -½avanata, pp. bowing low with modesty; -nayin, a. well bred, well-conducted, modest; -naya½ukti, f. modest speech (pl.). sanaya a. old (RV.). sīmantonnaya na n. parting the hair (of a pregnant woman). stanaya dama a. having a roar ing onset (Maruts; RV.1). stenaya den. P. steal, rob: vâkam --, be dishonest in speech.
Bloomfield Vedic Concordance
44 results
naya nn ṛtasya pathibhī rajiṣṭhaiḥ RV.1.79.3b. naya nn ṛtasya praśiṣo navīyasīḥ RV.9.86.32c. naya ntaṃ gīrbhir vanā dhiyaṃ dhāḥ SV.1.74c. See nayanto. naya nti duritā tiraḥ RV.1.41.3c. naya nto garbhaṃ vanāṃ dhiyaṃ dhuḥ RV.10.46.5c. See nayantaṃ. naya ntu yata āgatāḥ RV.10.85.31d; AVś.14.2.10d; AVP.7.3.6d; ApMB.1.6.9d. naya sīd v ati dviṣaḥ RV.6.45.6a. naya tāmūn mṛtyudūtāḥ AVś.8.8.11a. agnaya ādityaṃ gṛhṇāmy ahne rātrim # Apś.6.5.6. agnaya ā vṛścate 'dadat # AVś.12.4.34d. agnaya indumate 'nu brūhi # śB.2.2.3.23. agnaya indrāgnibhyām # JG.1.3. agnaya upāhvayadhvam # Vait.21.17. Cf. agnir me hotā sa mopahvayatām, and agne gṛhapata upa. agnaya ekākṣarāya etc. # see agnayā ekākṣarāya etc. agnaya ḥ # TA.10.62.1; MahānU.21.2. agnaya ḥ sagarā stha sagareṇa nāmnā raudreṇānīkena pāta māgnayaḥ pipṛta māgnayo gopāyata mā namo vo 'stu mā mā hiṃsiṣṭa # Vait.18.8. P: agnayaḥ sagarā stha Vait.18.13. See next two. agnaya ḥ sagarāḥ sagarā agnayaḥ sagarāḥ stha sagareṇa nāmnā pāta māgnayaḥ pipṛta māgnayo namo vo astu mā mā hiṃsiṣṭa # Aś.5.3.15. See prec. and next. agnaya ḥ sagarāḥ sagarā stha sagareṇa nāmnā raudreṇānīkena pāta māgnayaḥ pipṛta māgnayo gopāyata mā namo vo 'stu mā mā hiṃsiṣṭa # VS.5.34; (omitting gopāyata mā) VSK.5.8.5; (omitting māgnayo gopāyata and writing astu for 'stu) śś.6.13.1. P: agnayaḥ sagarāḥ Kś.9.8.24. See prec. two. ajanaya t sūryaṃ vidad gāḥ # RV.2.19.3c. ajanaya t sūrye jyotir induḥ # RV.9.97.41d; SV.1.542d; 2.605d; JB.3.240d; N.14.17d. ajanaya thās tanvaḥ svāyāḥ # RV.10.54.3d. ajanaya n manave kṣām apaś ca # RV.2.20.7c. adhvānaya d duritā dambhayac ca # RV.6.18.10d. anaya inaṃ mekhalayā sināmi # AVś.6.133.3d; AVP.5.33.3d. amenaya s te santu # AVP.6.11.8. See menyā menir asy. iddhāgnaya ḥ śamyā ye sukṛtyayā # RV.1.83.4b; AVś.20.25.4b. kāmenājanaya n svaḥ (TA. punaḥ) # AVś.19.52.3d; TA.3.15.2d. See prec. but two. janaya # MS.2.6.11: 70.11; 4.4.5: 55.5; KS.15.7. Cf. Apś.18.16.9, which reads janadhāḥ. janaya ñ jyotir mandanā avīvaśat # RV.9.107.26c. janaya tyai tvā # MS.1.1.9: 5.5; 4.1.9: 11.7; KS.1.8; 31.7. See next. janaya tyai tvā saṃ yaumi # VS.1.22; TS.1.1.8.1; śB.1.2.2.3; TB.3.2.8.3; Apś.1.24.5. P: janayatyai tvā Kś.2.5.14. See prec. janaya d bahuputrāṇi # RVKh.10.85.2a. janaya ntā sūryam uṣāsam agnim # RV.7.99.4b. janaya nto daivyāni vratāni # RV.7.75.3c. janaya nn apsu sūryam # RV.9.42.1b. janaya n prajā bahudhā viśvarūpāḥ # Kauś.124.2b,3b. janaya n prajā bhuvanasya rājā (SV.JB. gopāḥ) # RV.9.97.40b; SV.1.529b; 2.603b; JB.3.240b; TA.10.1.15b; MahānU.6.1b; N.14.16b. janaya n mitraṃ tanve svāyai # RV.10.8.4d. janaya n yoṣāṃ bṛhataḥ pitur jām # RV.10.3.2b; SV.2.897b. janaya n rocanā divaḥ # RV.9.42.1a. janaya n sūryam apinvo arkaiḥ # SV.1.534d. See jajñānaḥ etc. janaya s tvāchinnapatrā devīr viśvadevyāvatīḥ (MS. -devyavatīḥ) pṛthivyāḥ sadhasthe aṅgirasvat pacantūkhe # VS.11.61; MS.2.7.6: 81.14; 3.1.8: 10.10; KS.16.6; śB.6.5.4.8. P: janayas tvāchinnapatrāḥ KS.19.7. See varūtrayo janayas. tapasājanaya t pitā # śB.14.4.3.1b,2b; BṛhU.1.5.1b,2b. pṛśnaya s trayaḥ śāradāḥ # TS.5.6.23.1; KSA.10.3.
Dictionary of Sanskrit Grammar KV Abhyankar
"naya" has 5 results. vinaya vijaya a.]ain grammarian who has written a gloss on हेमलधुप्रक्रिया. brahmarāśi the sacred Sanskrit alphabet given in the fourteen sutras of Mahesvara, named Aksarasamamnaya which is called ब्रह्मराशि as it contains the basic letters of शब्द which is Brahma according to Grammarians; confer, compare सोयमक्षरसमाम्नायो वाक्यसमाम्नायः पुष्पितः फलितश्चन्द्रतारकवत् प्रतिमण्डितो वेदितव्यो ब्रह्मराशिः Mahābhāṣya of Patañjali on the Sūtras of Pāṇini (Dr. Kielhorn's edition ). Ahnika 2 end; confer, compare also एते पञ्चषष्टिवर्णा ब्रह्मराशिरात्मवाचः V. Pr.VIII. 25. laghuprakriyā name of a grammar treatise based on the Sabdānuśāsana of Hemacandra written by Vinayavijaya where the sūtras of Hemacandra are arranged in different topics as in the Siddhāntakaumudī of Bhoțțojī. veyākaraṇabhūṣaṇasāra a slightly abridged form of the Vaiyakaranabhusana by the author Kondabhatta himself for students and beginners. It consists of the same number of fourteen chapters as the main treatise, which are given the name Nirnaya. See vaiyākaranabhusana. hemalaghuprakriyāvṛtti a topicwise work based on Hemacandra's Sabdanu-sasana written by Vinayavijaya, a Jain scholar of grammar.
Vedabase Search
690 results
naya are not CC Antya 3.178 naya bring SB 10.30.37 naya certainly is not CC Madhya 20.142 naya in reasoning SB 11.22.27 naya is not CC Antya 6.302 CC Antya 9.73 CC Madhya 20.169 naya is not possible CC Antya 4.58 naya just carry CC Madhya 19.207-209 naya kindly lead Iso 18 naya logic SB 7.6.26 naya not CC Adi 6.55-56 CC Madhya 22.107 CC Madhya 8.128 naya please take SB 11.6.43 naya take SB 10.77.1 naya then I shall not CC Madhya 11.4 naya they are not CC Adi 17.169 naya tripati the place named Naya-tripati CC Madhya 9.219 naya tripati the place named Naya-tripati CC Madhya 9.219 naya -kovidāḥ being conversant in good arguments or good logic SB 6.2.1 naya -kovidāḥ being conversant in good arguments or good logic SB 6.2.1 naya -kovidam who was aware of moral principles SB 7.5.2 naya -kovidam who was aware of moral principles SB 7.5.2 naya iḥ by logic SB 4.30.46 naya iḥ by logical conclusions SB 3.12.35 naya na by whose beautiful eyes CC Antya 1.165 naya na eyes CC Adi 4.242-243 CC Adi 4.250 CC Adi 5.165 CC Madhya 2.29 CC Madhya 21.131 CC Madhya 21.68 SB 3.15.45 SB 3.28.16 SB 5.2.5 SB 5.25.5 SB 7.9.36 naya na for the eyes SB 10.36.15 SB 10.58.12 SB 5.2.6 naya na from the eye MM 22 naya na from the eyes CC Antya 20.40 naya na My eyes CC Antya 15.61 naya na my eyes CC Madhya 10.18 naya na of his eyes SB 4.9.44 naya na of the eyes SB 3.16.27 naya na of the two eyes CC Adi 4.196 naya na our eyes CC Adi 7.104 naya na the eyes CC Antya 18.86 CC Madhya 14.36 CC Madhya 15.91 CC Madhya 3.142 naya na to the eyes SB 3.28.26 naya na whose eyes SB 10.90.15 naya na with eyes SB 5.5.31 naya na your eyes CC Antya 3.33 naya na bhariyā to the fulfillment of the eyes CC Madhya 12.21 naya na bhariyā to the fulfillment of the eyes CC Madhya 12.21 naya na-abhirāmam very pleasing to the eyes SB 3.2.20 naya na-abhirāmam very pleasing to the eyes SB 3.2.20 naya na-abjayoḥ from the lotuslike eyes SB 1.14.23 naya na-abjayoḥ from the lotuslike eyes SB 1.14.23 naya na-amburuham the lotus eyes SB 3.9.25 naya na-amburuham the lotus eyes SB 3.9.25 naya na-bhańge by activities of the eyes CC Madhya 8.194 naya na-bhańge by activities of the eyes CC Madhya 8.194 naya na-cakora eyes that are like cakora birds CC Antya 19.36 naya na-cakora eyes that are like cakora birds CC Antya 19.36 naya na-hṛdaya the eyes and mind CC Madhya 13.117 naya na-hṛdaya the eyes and mind CC Madhya 13.117 naya na-mūlam face to face SB 3.15.46 naya na-mūlam face to face SB 3.15.46 naya na-yugala a pair of eyes CC Madhya 13.168 naya na-yugala a pair of eyes CC Madhya 13.168 naya na-yugala two eyes CC Madhya 12.212 naya na-yugala two eyes CC Madhya 12.212 naya na-yugam the pair of eyes CC Madhya 14.189 naya na-yugam the pair of eyes CC Madhya 14.189 naya naiḥ from their eyes SB 10.82.14 naya naiḥ with reasoning SB 10.50.32-33 naya naiḥ with their eyes SB 10.43.20 naya nam eyes BG 11.10-11 naya nam of Him whose eyes MM 34 naya nam the eyes CC Antya 20.36 naya nam their eyes SB 11.30.3 naya nām whose eyes CC Adi 4.260 naya nayoḥ in the eyes MM 35 naya ne by the eyes CC Madhya 2.90 naya ne eyes CC Antya 12.75 CC Antya 19.40 CC Madhya 2.29 SB 2.3.22 naya ne in the eyes CC Madhya 11.223 CC Madhya 17.207 CC Madhya 8.42 naya ne whose eyes MM 9 naya ne with my eyes CC Antya 11.33 naya nena with eyes MM 18 naya nena with the eyes SB 8.8.24 naya nera of the eyes CC Madhya 2.71 naya ntam who was leading SB 10.37.30 naya ntam who was taking SB 10.58.53 naya nti conduct SB 8.14.3 naya nti lead forth SB 12.11.33 naya nti rule SB 12.11.34 SB 12.11.35 SB 12.11.36 SB 12.11.37 SB 12.11.38 SB 12.11.39 SB 12.11.40 SB 12.11.41 SB 12.11.42 SB 12.11.44 naya si you are bringing SB 10.47.20 naya si you are bringing down SB 9.3.21 naya ta bring SB 10.25.6 naya taḥ they lead SB 3.30.20 naya ti brings CC Antya 1.169 naya ti leads them to SB 12.3.50 naya ti saves SB 9.20.22 naya tīm moving SB 8.12.19 naya toḥ leading CC Madhya 24.207 SB 10.21.19 naya tu let Him take away SB 7.2.54 abhinaya dramatic movement CC Madhya 13.117 abhinaya karāilā taught how to express by dramatic performances CC Antya 5.22 abhinaya the dramatic performance CC Antya 5.23 abhinaya n reliving through dramatical performances, etc. SB 11.11.23-24 abhinaya n imitating by acting out SB 11.27.44 he naya na-abhirāma O most beautiful to My eyes CC Madhya 2.65 vinaya ācari' with submission CC Madhya 19.52 advaita-ācārya-tanaya the son of Advaita Ācārya CC Adi 10.150 ācārya-tanaya the son of Advaita Ācārya CC Adi 12.18 ānaya na-ādi of the bringing and other such tasks SB 5.10.21 upanaya na-ādi beginning with offering the sacred thread or training the conditioned soul to qualify as a bona fide brāhmaṇa SB 5.14.30 advaita-ācārya-tanaya the son of Advaita Ācārya CC Adi 10.150 huta-agnaya ḥ the sacrificial fire SB 1.1.5 agnaya ḥ the sacrificial fire SB 1.4.28-29 agnaya ḥ fire-gods SB 4.1.61 agnaya ḥ the forty-nine fire-gods SB 4.1.62 sa-agnaya ḥ those whose means is by fire SB 4.1.63 agnaya ḥ the fire-gods SB 4.2.4 saha-agnaya ḥ along with the fire-gods SB 4.2.6 saha-agnaya ḥ O fire-gods SB 4.2.9 agnaya ḥ the fire-gods SB 4.24.4 agnaya ḥ fires SB 8.16.8 agnaya ḥ worshiping the fires SB 8.16.12 agnaya ḥ the fire-gods SB 8.18.8 agnaya ḥ the sacrificial fires SB 8.18.31 agnaya ḥ ca and the fires (at the places of sacrifice) SB summary agnaya ḥ sacrificial fires SB 10.23.10-11 agnaya ḥ and the sacrificial fires SB 10.23.48-49 agnaya ḥ the sacrificial fires SB 10.24.27 agnaya ḥ the sacrificial fires SB 10.41.13 agnaya ḥ the fires SB 11.2.25 ajanaya t gave birth SB 2.7.2 ajanaya t begot SB 3.3.9 ajanaya t manifested SB 3.6.4 ajanaya t gave birth SB 4.1.6 ajanaya t begot SB 4.1.36 ajanaya t begot SB 4.13.17 ajanaya t he begot SB 4.27.6 ajanaya t begot SB 5.2.19 ajanaya t begot SB 6.5.1 ajanaya t begot SB 6.5.24 ajanaya t gave birth SB 9.24.1 āmā haite kichu naya it is not possible for Me to do anything CC Antya 9.42 āmāra tanaya my son CC Adi 6.58-59 manaḥ-naya na-amṛtam nectar for the mind and eyes CC Madhya 2.74 anagnaya ḥ those whose means is without fire SB 4.1.63 manaḥ-naya na-ānandana pleasing to the mind and eyes SB 5.3.2 ānaya bring SB 6.14.45 ānaya bring SB 10.36.30 ānaya bring SB 10.36.31 ānaya bring SB 10.36.37 gām ca ānaya also, at the same time, bring the cows CC Madhya 24.223 ānaya dhvam bring before me SB 6.3.28 ānaya dhvam bring before me SB 6.3.29 anaya ḥ inauspiciousness SB 8.19.31 anaya ḥ bhavet may not be very good SB 10.8.8-9 anaya ḥ injustice SB 10.43.40 anaya m injustice SB 10.22.14 tat-anaya n all of them brought SB 1.15.9 ānaya n passing SB 4.8.74 anaya n brought SB 10.27.25 ānaya na-ādi of the bringing and other such tasks SB 5.10.21 ānaya na-kāmyayā with a desire to bring the Ganges to this material world to deliver his forefathers SB 9.9.1 ānaya nam bringing him SB 1.7.43 ānaya nam the bringing back SB 12.12.35 anaya ne for fetching SB 10.80.35-36 ānaya sva please bring SB 10.45.45 anaya sya of your ungrateful activity SB 6.7.22 ānaya t raised SB 4.4.25 anaya t brought SB 5.8.7 anaya t has brought SB 5.18.26 anaya t brought back SB 5.19.8 anaya t delivered SB 7.9.37 anaya t brought SB 8.24.23 anaya t sent SB 9.6.17 ānaya t brought back SB 9.8.29 anaya t brought SB 10.28.2 anaya t led SB 10.30.28 anaya t He took SB 10.30.35-36 anaya t He brought forth SB 10.35.14-15 anaya t He took SB 10.38.37-38 anaya t he brought SB 10.41.6 anaya t He sent SB 10.59.14 ānaya t brought back SB 11.31.12 anaya t brought SB 11.31.12 anaya t lead CC Adi 4.88 anaya t brought CC Madhya 8.100 anīnaya t brought back CC Madhya 9.211-212 anunaya -kovidaḥ one who is very expert in flattery SB 4.26.20 anunaya in winning over SB 5.2.17 anunaya in the art of conciliation SB 10.47.16 anunaya in conciliation SB 10.65.16 anunaya kari' with great humility CC Antya 2.134 prabhure kare anunaya entreated the Lord CC Antya 9.42 anunaya n pacifying SB 3.14.16 anya naya and no one else CC Antya 20.49 apanaya n taking away SB 6.7.31 apanaya ta try to take SB 6.2.13 apanaya tāt let Him kindly remove SB 3.9.25 munaya ḥ api even great saintly persons CC Madhya 24.168 aravinda-naya nasya of the lotus-eyed Lord SB 3.15.43 aravinda-naya nasya of the Supreme Personality of Godhead, whose eyes are like the petals of a lotus CC Madhya 17.142 aravinda-naya nasya of the Supreme Personality of Godhead, whose eyes are like the petals of a lotus CC Madhya 24.45 aravinda-naya nasya of the lotus-eyed Lord CC Madhya 24.115 aravinda-naya nasya of the Supreme Personality of Godhead, whose eyes are like the petals of a lotus flower CC Madhya 25.158 aśanaya ḥ thunderbolts SB 3.17.4 aśanaya ḥ thunderbolts SB 4.10.17 aśanaya ḥ thunderbolts SB 10.76.9-11 rādhā-āsya-naya na the face and eyes of Śrīmatī Rādhārāṇī CC Madhya 14.179 sunaya -ātmajaḥ the son of Sunaya SB 9.22.42 ātmārāmāḥ ca munaya ḥ ca all the ātmārāmas and munis CC Madhya 24.221 ātmārāmāḥ ca munaya ḥ ca nirgranthāḥ ca bhajaya the ātmārāmas, great sages and nirgranthas (the learned and the fools) are all eligible to engage in the transcendental loving service of the Lord CC Madhya 24.303 augrasenaya ḥ the sons of Ugrasena SB 9.24.24 praṇaya-bāṣpa-niruddha-avaloka-naya naḥ awakening of tears of love in the eyes, obstructing the vision SB 5.7.12 avinaya m rudeness SB 10.67.16 bahu-mānaya n showing regard SB 3.29.34 bahu vinaya karila submitted most humbly CC Madhya 16.249 praṇaya-bāṣpa-niruddha-avaloka-naya naḥ awakening of tears of love in the eyes, obstructing the vision SB 5.7.12 ātmārāmāḥ ca munaya ḥ ca nirgranthāḥ ca bhajaya the ātmārāmas, great sages and nirgranthas (the learned and the fools) are all eligible to engage in the transcendental loving service of the Lord CC Madhya 24.303 bhakti naya there is not devotional service CC Madhya 22.51 bhāla naya is not very good CC Madhya 16.92 bharila naya na eyes become filled CC Madhya 15.57 anaya ḥ bhavet may not be very good SB 10.8.8-9 sa-bhaya-naya na just now sitting there with fearful eyes SB 10.8.31 agnaya ḥ ca and the fires (at the places of sacrifice) SB summary munaya ḥ ca all saintly persons CC Madhya 24.152 ātmārāmāḥ ca munaya ḥ ca all the ātmārāmas and munis CC Madhya 24.221 ātmārāmāḥ ca munaya ḥ ca all the ātmārāmas and munis CC Madhya 24.221 gām ca ānaya also, at the same time, bring the cows CC Madhya 24.223 munaya ḥ ca the word munayaḥ with the word ca added CC Madhya 24.301 ātmārāmāḥ ca munaya ḥ ca nirgranthāḥ ca bhajaya the ātmārāmas, great sages and nirgranthas (the learned and the fools) are all eligible to engage in the transcendental loving service of the Lord CC Madhya 24.303 ātmārāmāḥ ca munaya ḥ ca nirgranthāḥ ca bhajaya the ātmārāmas, great sages and nirgranthas (the learned and the fools) are all eligible to engage in the transcendental loving service of the Lord CC Madhya 24.303 ātmārāmāḥ ca munaya ḥ ca nirgranthāḥ ca bhajaya the ātmārāmas, great sages and nirgranthas (the learned and the fools) are all eligible to engage in the transcendental loving service of the Lord CC Madhya 24.303 dainya-vinaya kari' in great humility and submission CC Antya 8.71 durnaya m miscalculation SB 8.9.19 dvi-naya na two eyes CC Madhya 21.134 munaya ḥ eva just the saintly persons CC Madhya 24.225 gām ca ānaya also, at the same time, bring the cows CC Madhya 24.223 āmā haite kichu naya it is not possible for Me to do anything CC Antya 9.42 haya, naya correct or not CC Madhya 2.41 he naya na-abhirāma O most beautiful to My eyes CC Madhya 2.65 huta-agnaya ḥ the sacrificial fire SB 1.1.5 ihā mithyā naya this is not false CC Madhya 18.107 ikṣvāku-tanaya ḥ the son of Mahārāja Ikṣvāku SB 9.13.1 ikṣvāku-tanaya ḥ a son of Ikṣvāku SB 10.64.10 jānaya he can understand CC Madhya 24.323 janaya n creating SB 3.29.45 janaya n causing to be born SB 4.11.19 janaya n creating SB 6.14.32 janaya n creating SB 8.11.28 janaya n awakening SB 10.8.27 janaya n generating SB 10.24.12 janaya n generating SB 10.30.8 janaya n generating SB 10.58.12 janaya n generating SB 10.74.22 janaya n raising SB 11.1.1 janaya n producing CC Adi 4.224 janaya n producing CC Madhya 8.144 janaya n awakening CC Antya 1.145 janaya n creating CC Antya 15.34 janaya nti create SB 10.3.14 janaya ti does produce SB 1.2.7 janaya ti produces SB 3.32.23 janaya ti generates SB 11.30.3 kabhu naya never is CC Madhya 17.161 kabhu naya is never CC Antya 4.173 kabhu naya is never CC Antya 4.191 kabhu siddha naya I have not been successful CC Antya 6.129 kamala-naya nera of the lotus-eyed CC Adi 6.31 kamala-naya na Kamala-nayana CC Adi 10.111 kamala-naya na lotus-eyed CC Madhya 5.137 kamala-naya na the lotus eyes CC Madhya 8.270 kamala-naya na the lotus-eyed Lord Jagannātha CC Madhya 11.35 kamala-naya na lotus eyes CC Madhya 12.58 kamala-naya na eyes like the petals of a lotus flower CC Madhya 17.108 ānaya na-kāmyayā with a desire to bring the Ganges to this material world to deliver his forefathers SB 9.9.1 abhinaya karāilā taught how to express by dramatic performances CC Antya 5.22 prabhure kare anunaya entreated the Lord CC Antya 9.42 anunaya kari' with great humility CC Antya 2.134 dainya-vinaya kari' in great humility and submission CC Antya 8.71 karila vinaya made a submission CC Madhya 12.129 bahu vinaya karila submitted most humbly CC Madhya 16.249 vinaya kariñā offering all respect CC Madhya 3.198 vinaya kariñā with great humility CC Madhya 5.49 vinaya kariyā by submitting pleasing words CC Madhya 1.234 vinaya kariyā with great humility CC Madhya 9.330 vinaya kariyā with great humility CC Madhya 16.279 vinaya kariyā with great humility CC Madhya 24.3 kariyā vinaya with great humility CC Antya 6.153 vinaya kariya with great humility CC Antya 6.180 vinaya kariyā with great humility CC Antya 7.6 kariye vinaya humbly requesting CC Antya 13.29 keha naya no one is CC Antya 13.58 kene naya let it be CC Adi 6.82 kene naya may be so or not CC Adi 14.86 khala-yonaya ḥ born of an envious dynasty, namely that of the demons SB 8.23.7 āmā haite kichu naya it is not possible for Me to do anything CC Antya 9.42 anunaya -kovidaḥ one who is very expert in flattery SB 4.26.20 kṛṣṇa-sāra-tanaya of the calf of the black deer SB 5.8.23 labhya naya is not obtainable CC Antya 16.142 manaḥ-naya na-vardhanam very pleasing to the eyes and the mind SB 4.8.49 manaḥ-unnaya nau very agitating to the mind SB 5.2.12 manaḥ-naya na-ānandana pleasing to the mind and eyes SB 5.3.2 manaḥ-naya na-amṛtam nectar for the mind and eyes CC Madhya 2.74 manaḥ-naya na mind and eyes CC Madhya 6.145-146 manaḥ-naya na to the mind and eyes CC Antya 17.51 mānaya n thinking so SB 3.2.34 mānaya n honoring SB 3.5.17 mānaya n respecting SB 3.19.4 mānaya n admiring SB 3.20.45 mānaya n respecting SB 3.24.12 bahu-mānaya n showing regard SB 3.29.34 mānaya n practicing SB 4.22.5 mānaya n honoring SB 7.7.11 mānaya n showing honor SB 10.35.20-21 mānaya n honoring SB 12.6.28 mānaya n honoring CC Adi 4.116 mānaya ntaḥ accepting SB 8.11.45 mānaya ntam esteemed SB 3.8.4 mānaya ntau the two of Them honoring SB 10.34.22 mānaya nti glorify SB 3.15.19 māndhātṛ-tanaya ḥ the son of King Māndhātā SB 10.51.14 miśra-naya na Nayana Miśra CC Adi 12.81 ihā mithyā naya this is not false CC Madhya 18.107 upasṛta-mṛgī-tanaya m to whom the son of the deer was so submissive SB 5.8.25 mṛkaṇḍu-tanaya m the son of Mṛkaṇḍu SB 12.8.2-5 mūḍha-yonaya ḥ born in ignorant species SB 10.16.50 mukti naya liberation is not possible CC Antya 3.194 mukti naya liberation is not attainable CC Antya 3.198 mukti naya mukti is not available CC Antya 3.199 munaya ḥ the sages BG 14.1 munaya ḥ sages SB 1.1.5 munaya ḥ the sages SB 1.1.7 munaya ḥ great sages SB 1.1.15 munaya ḥ O sages SB 1.2.5 munaya ḥ sages SB 1.2.12 munaya ḥ the sages SB 1.2.25 munaya ḥ the muni followers of the Vedānta SB 1.5.24 munaya ḥ sages SB 1.7.10 munaya ḥ sages SB 1.9.8 munaya ḥ the great sages, headed by Vyāsadeva, etc. SB 1.9.47 munaya ḥ thinkers SB 1.19.8 munaya ḥ the great sages SB 1.19.28 munaya ḥ all sages SB 2.1.7 munaya ḥ the great sages SB 2.6.13-16 munaya ḥ the great thinkers SB 2.6.40-41 munaya ḥ sages SB 2.7.5 munaya ḥ great sages SB 2.7.8 munaya ḥ great sages SB 2.7.41 munaya ḥ the great sages SB 3.3.24 munaya ḥ great sages SB 3.8.3 munaya ḥ sages SB 3.12.29 munaya ḥ great thinkers and sages SB 3.13.25 munaya ḥ the sages SB 3.15.26 munaya ḥ the great sages SB 3.15.27 munaya ḥ the great sages SB 3.15.29 munaya ḥ the great sages SB 3.15.32 munaya ḥ great sages SB 3.15.47 munaya ḥ O great sages SB 3.16.3 munaya ḥ sages SB 3.16.27 munaya ḥ great sages SB 4.1.46-47 munaya ḥ the sages SB 4.1.54-55 munaya ḥ the philosophers SB 4.2.4 munaya ḥ the sages SB 4.6.7 munaya ḥ the sages SB 4.6.39 munaya ḥ great sages SB 4.8.31 munaya ḥ great sages SB 4.9.20-21 munaya ḥ the great sages SB 4.10.29 munaya ḥ ūcuḥ the sages said SB 4.10.30 munaya ḥ great sages SB 4.13.19-20 munaya ḥ the great sages SB 4.13.22 munaya ḥ the great sages SB 4.14.1 munaya ḥ all the great sages SB 4.14.7 munaya ḥ the great sages SB 4.14.13 munaya ḥ ūcuḥ the great sages said SB 4.14.14 munaya ḥ all those great saintly persons SB 4.14.36 munaya ḥ the Kumāras SB 4.22.1 munaya ḥ great sages SB 4.24.17 munaya ḥ saintly persons SB 5.14.39 munaya ḥ great philosophers and exalted sages SB 6.16.40 munaya ḥ great saintly persons SB 6.17.32 munaya ḥ the great saintly persons SB 7.9.8 munaya ḥ the great saintly persons SB 7.9.44 munaya ḥ great saintly persons SB 7.10.48 munaya ḥ great saintly persons SB 7.15.75 munaya ḥ great saintly persons SB 8.1.22 munaya ḥ great sages SB 8.3.7 munaya ḥ the seven sages SB 8.5.8 munaya ḥ great sages SB 8.12.6 munaya ḥ all the great sages SB 8.14.2 munaya ḥ the great sages SB 8.18.8 munaya ḥ the saintly persons SB 8.23.26-27 munaya ḥ all the saintly brāhmaṇas SB 8.24.43 munaya ḥ great saintly persons SB 9.9.15 munaya ḥ great saintly persons SB 9.13.9 munaya ḥ all the great sages and saintly persons SB 10.3.6 munaya ḥ sages SB 10.20.35 munaya ḥ great sages SB 10.21.14 munaya ḥ sages SB 10.28.15 munaya ḥ wise sages SB 10.33.34 munaya ḥ sages SB 10.47.58 munaya ḥ great sages SB 10.63.9 munaya ḥ the sages SB 10.63.43 munaya ḥ the great sages SB 10.65.22 munaya ḥ sages SB 10.71.9 munaya ḥ the exalted sages SB 10.74.13-15 munaya ḥ the sages SB 10.78.21 munaya ḥ the sages SB 10.78.29 munaya ḥ the sages SB 10.79.7 munaya ḥ great sages SB 10.84.2-5 munaya ḥ the sages SB 10.84.15 śrī-munaya ḥ ūcuḥ the great sages said SB 10.84.16 munaya ḥ the sages SB 10.84.27 munaya ḥ the sages SB 10.84.34 munaya ḥ sages SB 10.87.23 munaya ḥ the sages SB 10.89.14-17 munaya ḥ the sages SB 11.1.11-12 munaya ḥ sages SB 11.2.20-21 munaya ḥ great sages SB 11.12.12 munaya ḥ the sages SB 11.13.41 munaya ḥ the sages SB 11.19.6 munaya ḥ the great sages SB 11.27.2 munaya ḥ the sages SB 11.31.1 munaya ḥ the sages SB 12.6.64-65 munaya ḥ the sages SB 12.7.22 munaya ḥ sages SB 12.8.42 munaya ḥ the sages SB 12.12.62 munaya ḥ saints CC Adi 2.17 munaya ḥ great saintly persons who have completely rejected material aspirations, fruitive activities and so forth CC Madhya 6.186 munaya ḥ the great sages CC Madhya 8.224 munaya ḥ the great sages CC Madhya 9.123 munaya ḥ great saintly persons who have completely rejected material aspirations, fruitive activities, and so forth CC Madhya 17.140 munaya ḥ great saintly persons CC Madhya 21.13 munaya ḥ great saintly persons who have completely rejected material aspirations, fruitive activities and so forth CC Madhya 24.5 munaya ḥ santaḥ great saintly persons and transcendentalists CC Madhya 24.146 munaya ḥ ca all saintly persons CC Madhya 24.152 munaya ḥ api even great saintly persons CC Madhya 24.168 munaya ḥ great sages CC Madhya 24.176 ātmārāmāḥ ca munaya ḥ ca all the ātmārāmas and munis CC Madhya 24.221 munaya ḥ eva just the saintly persons CC Madhya 24.225 munaya ḥ ca the word munayaḥ with the word ca added CC Madhya 24.301 ātmārāmāḥ ca munaya ḥ ca nirgranthāḥ ca bhajaya the ātmārāmas, great sages and nirgranthas (the learned and the fools) are all eligible to engage in the transcendental loving service of the Lord CC Madhya 24.303 munaya ḥ great saintly persons who have completely rejected material aspirations, fruitive activities, and so forth CC Madhya 25.159 munaya ḥ sagacious MM 15 nābhāga-tanaya m to the son of Mahārāja Nābhāga SB 9.4.71 nalina-naya na of the lotus-eyed Lord CC Madhya 23.65 kene naya let it be CC Adi 6.82 kene naya may be so or not CC Adi 14.86 haya, naya correct or not CC Madhya 2.41 yogya naya is not fit CC Madhya 2.49 bhāla naya is not very good CC Madhya 16.92 kabhu naya never is CC Madhya 17.161 ihā mithyā naya this is not false CC Madhya 18.107 bhakti naya there is not devotional service CC Madhya 22.51 yogya naya is not fit CC Antya 3.155 mukti naya liberation is not possible CC Antya 3.194 mukti naya liberation is not attainable CC Antya 3.198 mukti naya mukti is not available CC Antya 3.199 kabhu naya is never CC Antya 4.173 kabhu naya is never CC Antya 4.191 kabhu siddha naya I have not been successful CC Antya 6.129 āmā haite kichu naya it is not possible for Me to do anything CC Antya 9.42 keha naya no one is CC Antya 13.58 labhya naya is not obtainable CC Antya 16.142 anya naya and no one else CC Antya 20.49 manaḥ-naya na-vardhanam very pleasing to the eyes and the mind SB 4.8.49 manaḥ-naya na-ānandana pleasing to the mind and eyes SB 5.3.2 tri-naya na O maintainer and seer of the three worlds SB 6.9.40 sa-bhaya-naya na just now sitting there with fearful eyes SB 10.8.31 sahasra-naya na thousands of eyes CC Adi 5.100-101 kamala-naya na Kamala-nayana CC Adi 10.111 miśra-naya na Nayana Miśra CC Adi 12.81 he naya na-abhirāma O most beautiful to My eyes CC Madhya 2.65 manaḥ-naya na-amṛtam nectar for the mind and eyes CC Madhya 2.74 kamala-naya na lotus-eyed CC Madhya 5.137 manaḥ-naya na mind and eyes CC Madhya 6.145-146 kamala-naya na the lotus eyes CC Madhya 8.270 kamala-naya na the lotus-eyed Lord Jagannātha CC Madhya 11.35 kamala-naya na lotus eyes CC Madhya 12.58 rādhā-āsya-naya na the face and eyes of Śrīmatī Rādhārāṇī CC Madhya 14.179 bharila naya na eyes become filled CC Madhya 15.57 kamala-naya na eyes like the petals of a lotus flower CC Madhya 17.108 dvi-naya na two eyes CC Madhya 21.134 nalina-naya na of the lotus-eyed Lord CC Madhya 23.65 manaḥ-naya na to the mind and eyes CC Antya 17.51 uttāna-naya na with open eyes CC Antya 18.54 praṇaya-bāṣpa-niruddha-avaloka-naya naḥ awakening of tears of love in the eyes, obstructing the vision SB 5.7.12 sa-tri-naya naḥ with Lord Śiva, who has three eyes SB 10.1.19 aravinda-naya nasya of the lotus-eyed Lord SB 3.15.43 aravinda-naya nasya of the Supreme Personality of Godhead, whose eyes are like the petals of a lotus CC Madhya 17.142 aravinda-naya nasya of the Supreme Personality of Godhead, whose eyes are like the petals of a lotus CC Madhya 24.45 aravinda-naya nasya of the lotus-eyed Lord CC Madhya 24.115 aravinda-naya nasya of the Supreme Personality of Godhead, whose eyes are like the petals of a lotus flower CC Madhya 25.158 ughāḍe naya ne the eyes open CC Antya 7.119 kamala-naya nera of the lotus-eyed CC Adi 6.31 ātmārāmāḥ ca munaya ḥ ca nirgranthāḥ ca bhajaya the ātmārāmas, great sages and nirgranthas (the learned and the fools) are all eligible to engage in the transcendental loving service of the Lord CC Madhya 24.303 praṇaya-bāṣpa-niruddha-avaloka-naya naḥ awakening of tears of love in the eyes, obstructing the vision SB 5.7.12 nūtanaya si becoming newer and newer SB 3.8.1 nūtanaya si you are making newer and newer SB 10.13.1 pāpa-yonaya ḥ born of a lower family BG 9.32 patnaya ḥ wives SB 4.1.12 patnaya ḥ the wives SB 4.1.49-52 prabhure kare anunaya entreated the Lord CC Antya 9.42 praṇaya-bāṣpa-niruddha-avaloka-naya naḥ awakening of tears of love in the eyes, obstructing the vision SB 5.7.12 pratisvanaya tā which echoed SB 3.13.24 rādhā-āsya-naya na the face and eyes of Śrīmatī Rādhārāṇī CC Madhya 14.179 ṛcīka-tanaya ḥ the son of ṛcīka (Jamadagni) SB 12.11.43 sa-agnaya ḥ those whose means is by fire SB 4.1.63 sa-vinaya very mild and well-behaved SB 5.8.23 sa-tri-naya naḥ with Lord Śiva, who has three eyes SB 10.1.19 sa-bhaya-naya na just now sitting there with fearful eyes SB 10.8.31 saha-agnaya ḥ along with the fire-gods SB 4.2.6 saha-agnaya ḥ O fire-gods SB 4.2.9 sahasra-naya na thousands of eyes CC Adi 5.100-101 samanaya t brought SB 11.7.56 vinaya -sammāna submissive respect CC Antya 12.139 samupānaya t he brought them forward SB 10.63.50 sañjanaya n increasing BG 1.12 sañjanaya n inciting SB 10.55.17 sannaya n offering SB 6.10.11 munaya ḥ santaḥ great saintly persons and transcendentalists CC Madhya 24.146 kṛṣṇa-sāra-tanaya of the calf of the black deer SB 5.8.23 kabhu siddha naya I have not been successful CC Antya 6.129 śrī-munaya ḥ ūcuḥ the great sages said SB 10.84.16 stanaya n resounding like SB 3.13.29 sunaya -ātmajaḥ the son of Sunaya SB 9.22.42 vinaya śuni' upon hearing this humbleness of Sārvabhauma Bhaṭṭācārya CC Madhya 6.247 sva-tanaya m of your own son SB 4.8.68 sva-tanaya of His sons SB 5.5.28 sva-tanaya iḥ by your own sons SB 8.17.14 svanaya n crying SB 5.26.16 śvaphalka-tanaya ḥ Akrūra, the son of Śvaphalka SB 10.38.24 śvaphalka-tanaya ḥ the son of Śvaphalka SB 10.57.40 tanaya by her son SB 3.33.13 sva-tanaya of His sons SB 5.5.28 kṛṣṇa-sāra-tanaya of the calf of the black deer SB 5.8.23 tanaya children SB 10.14.35 tanaya of the son (Śukadeva) SB 10.89.20 tanaya son CC Adi 2.32 āmāra tanaya my son CC Adi 6.58-59 advaita-ācārya-tanaya the son of Advaita Ācārya CC Adi 10.150 tāńhāra tanaya his son CC Adi 11.38 ācārya-tanaya the son of Advaita Ācārya CC Adi 12.18 tanaya son CC Adi 14.86 tanaya son CC Madhya 10.52 tanaya son CC Madhya 12.55 tanaya son CC Madhya 15.114 tanaya sons MM 13 tat-tanaya ḥ one son of Devatājit SB 5.15.3 tanaya ḥ son SB 6.6.6 tat-tanaya ḥ his son SB 7.10.28 tanaya ḥ the son SB 8.13.32 tanaya ḥ the son SB 8.13.35 tanaya ḥ son SB 8.24.11 tanaya ḥ a son SB 9.6.30 tanaya ḥ the son SB 9.12.15 ikṣvāku-tanaya ḥ the son of Mahārāja Ikṣvāku SB 9.13.1 tanaya ḥ a son SB 9.13.22 tanaya ḥ the son SB 9.15.1 tanaya ḥ Tanaya SB 9.15.4 tanaya ḥ a son SB 9.21.24 tanaya ḥ son SB 9.21.30 tat-tanaya ḥ the son of Jayasena SB 9.22.10 tanaya ḥ a son SB 9.23.14 tanaya ḥ son SB 9.24.19 tanaya ḥ the son SB 10.1.8 śvaphalka-tanaya ḥ Akrūra, the son of Śvaphalka SB 10.38.24 māndhātṛ-tanaya ḥ the son of King Māndhātā SB 10.51.14 śvaphalka-tanaya ḥ the son of Śvaphalka SB 10.57.40 ikṣvāku-tanaya ḥ a son of Ikṣvāku SB 10.64.10 tanaya ḥ the son SB 12.6.75 ṛcīka-tanaya ḥ the son of ṛcīka (Jamadagni) SB 12.11.43 sva-tanaya iḥ by your own sons SB 8.17.14 tanaya m son or disciple SB 3.1.25 tanaya m son SB 4.8.10 sva-tanaya m of your own son SB 4.8.68 tanaya m son SB 4.9.44 upasṛta-mṛgī-tanaya m to whom the son of the deer was so submissive SB 5.8.25 tanaya m unto the son SB 7.11.1 nābhāga-tanaya m to the son of Mahārāja Nābhāga SB 9.4.71 tanaya m the son SB 9.18.42 tanaya m son SB 10.72.46 mṛkaṇḍu-tanaya m the son of Mṛkaṇḍu SB 12.8.2-5 tanaya m the son MM 7 tanaya sya of a child SB 1.15.19 tanaya sya of his son SB 4.9.65 tanaya u sons SB 3.1.39 tanaya u the two sons Lava and Kuśa SB 9.11.15 tāńhāra tanaya his son CC Adi 11.38 tat-anaya n all of them brought SB 1.15.9 tat-tanaya ḥ one son of Devatājit SB 5.15.3 tat-tanaya ḥ his son SB 7.10.28 tat-tanaya ḥ the son of Jayasena SB 9.22.10 tri-naya na O maintainer and seer of the three worlds SB 6.9.40 sa-tri-naya naḥ with Lord Śiva, who has three eyes SB 10.1.19 munaya ḥ ūcuḥ the sages said SB 4.10.30 munaya ḥ ūcuḥ the great sages said SB 4.14.14 śrī-munaya ḥ ūcuḥ the great sages said SB 10.84.16 ughāḍe naya ne the eyes open CC Antya 7.119 unnaya iḥ by the raising SB 3.15.48 unnaya n raising SB 10.35.22-23 unnaya naiḥ carrying SB 10.44.5 manaḥ-unnaya nau very agitating to the mind SB 5.2.12 upanaya kindly take to SB 7.9.24 upanaya n bringing CC Adi 4.224 upanaya n bringing CC Madhya 8.144 upanaya na-ādi beginning with offering the sacred thread or training the conditioned soul to qualify as a bona fide brāhmaṇa SB 5.14.30 upanaya naiḥ and bringing home SB 10.69.33 upanaya nam His marriage SB 10.53.30 upanaya nam Gāyatrī initiation SB 11.17.22 upānaya t He brought SB 10.59.38-39 upanaya ti brings CC Antya 1.142 upasṛta-mṛgī-tanaya m to whom the son of the deer was so submissive SB 5.8.25 uttāna-naya na with open eyes CC Antya 18.54 vinaya vacana very humble statements CC Madhya 6.57 vinaya -vacana submissive words CC Madhya 10.131 vinaya -vacana submissive words CC Madhya 16.4 vahnaya ḥ fiery SB 7.10.60 vahnaya ḥ fires SB 8.15.17 manaḥ-naya na-vardhanam very pleasing to the eyes and the mind SB 4.8.49 vinaya and gentleness BG 5.18 vinaya by humility SB 5.2.6 sa-vinaya very mild and well-behaved SB 5.8.23 vinaya humbly CC Adi 7.147 vinaya gentle CC Adi 16.6 vinaya submission CC Madhya 1.221 vinaya kariyā by submitting pleasing words CC Madhya 1.234 vinaya kariñā offering all respect CC Madhya 3.198 vinaya kariñā with great humility CC Madhya 5.49 vinaya vacana very humble statements CC Madhya 6.57 vinaya śuni' upon hearing this humbleness of Sārvabhauma Bhaṭṭācārya CC Madhya 6.247 vinaya humbleness CC Madhya 7.7-8 vinaya submission CC Madhya 9.62 vinaya kariyā with great humility CC Madhya 9.330 vinaya -vacana submissive words CC Madhya 10.131 vinaya humble submission CC Madhya 12.8 karila vinaya made a submission CC Madhya 12.129 vinaya submission CC Madhya 15.280 vinaya -vacana submissive words CC Madhya 16.4 vinaya submissive petition CC Madhya 16.173 bahu vinaya karila submitted most humbly CC Madhya 16.249 vinaya kariyā with great humility CC Madhya 16.279 vinaya ācari' with submission CC Madhya 19.52 vinaya submission CC Madhya 19.198 vinaya kariyā with great humility CC Madhya 24.3 vinaya gentleness CC Antya 4.177 kariyā vinaya with great humility CC Antya 6.153 vinaya kariya with great humility CC Antya 6.180 vinaya kariyā with great humility CC Antya 7.6 vinaya humble CC Antya 7.60 dainya-vinaya kari' in great humility and submission CC Antya 8.71 vinaya submission CC Antya 9.127 vinaya -sammāna submissive respect CC Antya 12.139 kariye vinaya humbly requesting CC Antya 13.29 vinaya solicitation CC Antya 20.44 vinaya m and humbleness SB 10.15.43 vyanaya t destroyed SB 9.10.6-7 vyapanaya n finishing SB 5.10.14 yogya naya is not fit CC Madhya 2.49 yogya naya is not fit CC Antya 3.155 yonaya ḥ sources of BG 5.22 pāpa-yonaya ḥ born of a lower family BG 9.32 khala-yonaya ḥ born of an envious dynasty, namely that of the demons SB 8.23.7 mūḍha-yonaya ḥ born in ignorant species SB 10.16.50
DCS with thanks
85 results
naya noun (masculine) a kind of game and a sort of dice or men for playing it (Monier-Williams, Sir M. (1988))
behaviour (Monier-Williams, Sir M. (1988))
civil and military government (Monier-Williams, Sir M. (1988))
conduct (Monier-Williams, Sir M. (1988))
conductor (Monier-Williams, Sir M. (1988))
doctrine (Monier-Williams, Sir M. (1988))
good management (Monier-Williams, Sir M. (1988))
leading (of an army) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
maxim (Monier-Williams, Sir M. (1988))
plan (Monier-Williams, Sir M. (1988))
polity (Monier-Williams, Sir M. (1988))
principle (Monier-Williams, Sir M. (1988))
prudence (Monier-Williams, Sir M. (1988))
prudent conduct or behaviour (Monier-Williams, Sir M. (1988))
system (Monier-Williams, Sir M. (1988))
wisdom (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 3180/72933 naya na noun (neuter) (kālasya) fixing (Monier-Williams, Sir M. (1988))
bringing (Monier-Williams, Sir M. (1988))
carrying (Monier-Williams, Sir M. (1988))
conducting (Monier-Williams, Sir M. (1988))
directing (Monier-Williams, Sir M. (1988))
drawing (Monier-Williams, Sir M. (1988))
leading (Monier-Williams, Sir M. (1988))
managing (Monier-Williams, Sir M. (1988))
moving (a man or piece in a game) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
polity (Monier-Williams, Sir M. (1988))
prudent conduct (Monier-Williams, Sir M. (1988))
the eye (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 1150/72933 naya na noun (masculine) a leader
name of a man (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 55699/72933 naya najala noun (neuter) tears (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 55700/72933 naya nauṣadha noun (neuter) a kind of plant; paṭṭikārodhra (Aruṇadatta (0), 677)Frequency rank 55703/72933 naya naviṣaya noun (masculine) the horizon (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 55701/72933 naya nābhighātapratiṣedha noun (masculine) name of Suśrutasaṃhitā, Utt. 19Frequency rank 55702/72933 naya nāmṛta noun (neuter) [medic.] a particular ointment for the eyes (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 36109/72933 atanaya adjective without a sonFrequency rank 41980/72933 adhaḥpātanaya ntra noun (neuter) a kind of alchemical apparatusFrequency rank 13915/72933 adhaḥpātanaya ntraka noun (neuter) adhaḥpātanayantraFrequency rank 31663/72933 anaya nt adjective not guiding
not leadingFrequency rank 31766/72933 anaya noun (masculine) adversity (Monier-Williams, Sir M. (1988))
bad conduct (gambling) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
bad management (Monier-Williams, Sir M. (1988))
evil course (Monier-Williams, Sir M. (1988))
ill luck (Monier-Williams, Sir M. (1988))
misfortune (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 5650/72933 anunaya noun (masculine) civility (Monier-Williams, Sir M. (1988))
conciliation (Monier-Williams, Sir M. (1988))
courtesy (Monier-Williams, Sir M. (1988))
discipline (Monier-Williams, Sir M. (1988))
humble entreaty or supplication (Monier-Williams, Sir M. (1988))
regulation of conduct (Monier-Williams, Sir M. (1988))
reverential deportment (Monier-Williams, Sir M. (1988))
salutation (Monier-Williams, Sir M. (1988))
showing respect or adoration to a guest or a deity (Monier-Williams, Sir M. (1988))
tuition (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 8724/72933 anunaya adjective conciliatory (Monier-Williams, Sir M. (1988))
kind (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 43155/72933 apanaya noun (masculine) bad or wicked conduct (Monier-Williams, Sir M. (1988))
bad policy (Monier-Williams, Sir M. (1988))
leading away (Monier-Williams, Sir M. (1988))
taking away (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 9759/72933 apanaya na adjective removingFrequency rank 43615/72933 apanaya na noun (neuter) acquittance of a debt (Monier-Williams, Sir M. (1988))
atonement
destroying (Monier-Williams, Sir M. (1988))
healing (Monier-Williams, Sir M. (1988))
taking away (Monier-Williams, Sir M. (1988))
withdrawing (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 8390/72933 abhinaya noun (masculine) acting (Monier-Williams, Sir M. (1988))
dramatic action (expressive of sentiment) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
[dram.] representation (of a feeling etc. in words)Frequency rank 10019/72933 abhinaya na noun (neuter) [dram.] representationFrequency rank 44168/72933 amānaya nt adjective Frequency rank 44603/72933 avinaya adjective misbehaving (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 32699/72933 avinaya noun (masculine) want of good manners or modesty (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 15480/72933 ānaya noun (masculine) leading to (Monier-Williams, Sir M. (1988))
leading to a teacher upanayana (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 23364/72933 ānaya na noun (neuter) bringing (Monier-Williams, Sir M. (1988))
calculating (Monier-Williams, Sir M. (1988))
leading near (Monier-Williams, Sir M. (1988))
producing (Monier-Williams, Sir M. (1988))
working (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 9131/72933 utathyatanaya noun (masculine) name of Gautama (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 47103/72933 unnaya noun (masculine) conclusion (Monier-Williams, Sir M. (1988))
elevating (Monier-Williams, Sir M. (1988))
hoisting (Monier-Williams, Sir M. (1988))
induction (Monier-Williams, Sir M. (1988))
inference (Monier-Williams, Sir M. (1988))
raising (Monier-Williams, Sir M. (1988))
the act of leading up (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 47413/72933 unnaya na noun (neuter) conclusion (Monier-Williams, Sir M. (1988))
drawing out (a fluid) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
elevating (Monier-Williams, Sir M. (1988))
induction (Monier-Williams, Sir M. (1988))
inference (Monier-Williams, Sir M. (1988))
lifting (Monier-Williams, Sir M. (1988))
making a straight line (Monier-Williams, Sir M. (1988))
parting the hair (of a pregnant woman) upwards (Monier-Williams, Sir M. (1988))
taking out of (Monier-Williams, Sir M. (1988))
the act of raising (Monier-Williams, Sir M. (1988))
the vessel out of which a fluid is taken (Monier-Williams, Sir M. (1988))
up (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 27161/72933 upanaya noun (masculine) application (Monier-Williams, Sir M. (1988))
application (the fourth member in a five fold syllogism) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
attaining (Monier-Williams, Sir M. (1988))
employment (Monier-Williams, Sir M. (1988))
initiation (Monier-Williams, Sir M. (1988))
introduction (into any science) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
obtaining (Monier-Williams, Sir M. (1988))
obtainment (Monier-Williams, Sir M. (1988))
procuring (Monier-Williams, Sir M. (1988))
the bringing near (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 11974/72933 upanaya na noun (neuter) application (Monier-Williams, Sir M. (1988))
bringing (Monier-Williams, Sir M. (1988))
employment (Monier-Williams, Sir M. (1988))
introduction (into any science) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
leading or drawing towards one's self (Monier-Williams, Sir M. (1988))
that ceremony in which a Guru draws a boy towards himself and initiates him into one of the three twice-born classes; one of the twelve Saṃskāras (Monier-Williams, Sir M. (1988))
the act of leading to or near (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 7076/72933 kuraṅganaya nā noun (feminine) a handsome woman (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 49754/72933 jhaṣanaya na noun (masculine) mīnākṣīFrequency rank 53133/72933 tanaya noun (masculine) a son (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of a people (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 1630/72933 tanaya vant adjective having a childFrequency rank 53260/72933 tiryakpātanaya ntra noun (neuter) a kind of alchemical apparatusFrequency rank 28209/72933 tiryakpātanaya ntraka noun (neuter) tiryakpātanayantraFrequency rank 53566/72933 trinaya na noun (masculine) Frequency rank 16832/72933 dititanaya noun (masculine) Frequency rank 35650/72933 durnaya adjective badFrequency rank 35745/72933 durnaya noun (masculine) bad or imprudent conduct (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 15763/72933 ninaya na noun (neuter) carrying out (Monier-Williams, Sir M. (1988))
performance (Monier-Williams, Sir M. (1988))
pouring down or out (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 28649/72933 pavanatanaya noun (masculine) name of Bhīmasena (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 57597/72933 pātanaya ntra noun (neuter) a kind of alchemical apparatusFrequency rank 14276/72933 pātanaya ntraka noun (neuter) pātanayantraFrequency rank 13054/72933 pratinaya noun (masculine) removalFrequency rank 58784/72933 pratinaya na noun (neuter) Frequency rank 58785/72933 pratyānaya noun (neuter) leading backFrequency rank 24730/72933 pratyānaya na noun (neuter) a means to restore (ifc.)
Gegenmittel (gegen Zauber)
leading or bringing back (Monier-Williams, Sir M. (1988))
recovery (Monier-Williams, Sir M. (1988))
restoration (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 13651/72933 phaṇinaya na noun (neuter) sarpākṣīFrequency rank 59863/72933 bālatanaya noun (masculine) Acacia Catechu (Monier-Williams, Sir M. (1988))
a young son (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 60183/72933 mahānaya noun (masculine) Name einer phil. SchuleFrequency rank 61732/72933 mīnanaya nā noun (feminine) a kind of plant; mīnākṣīFrequency rank 38284/72933 mukhyānaya noun (neuter) ?Frequency rank 38309/72933 ūrdhvanaya na noun (masculine) name of the fabulous animal Śarabha (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 63926/72933 ūrdhvapātanaya ntra noun (neuter) a kind of alchemical apparatusFrequency rank 15162/72933 ūrdhvapātanaya ntraka noun (neuter) ūrdhvapātanayantraFrequency rank 38834/72933 lohitanaya na adjective having eyes reddened with anger or passion (Monier-Williams, Sir M. (1988))
red-eyed (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 64364/72933 vanaya vānī noun (feminine) a kind of plantFrequency rank 64585/72933 vinaya noun (masculine) control (Monier-Williams, Sir M. (1988))
discipline (Monier-Williams, Sir M. (1988))
education (Monier-Williams, Sir M. (1988))
guidance (Monier-Williams, Sir M. (1988))
leading (Monier-Williams, Sir M. (1988))
removal (Monier-Williams, Sir M. (1988))
taking away (Monier-Williams, Sir M. (1988))
training (esp. moral training) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
withdrawal (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 2512/72933 vinaya na noun (neuter) education (Monier-Williams, Sir M. (1988))
instruction (Monier-Williams, Sir M. (1988))
the act of taming or training (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 39359/72933 vinaya vant adjective Frequency rank 39360/72933 virūpanaya na noun (masculine) name of a Dānava dying during the destruction of Tripura (?)Frequency rank 66018/72933 vyapanaya noun (masculine) removal (Monier-Williams, Sir M. (1988))
taking away (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 66827/72933 śalyāpanaya nīya noun (masculine) name of Suśrutasaṃhitā, Sū. 27Frequency rank 67326/72933 śiṣyopanaya nīya noun (masculine) name of Suśr. Sū. 2Frequency rank 67731/72933 śvānalomāpanaya na noun (neuter) name of a Tīrtha (?); Śvānalohmāpaha?Frequency rank 68354/72933 samudānaya noun (masculine) accomplishment (Monier-Williams, Sir M. (1988))
assembly (Monier-Williams, Sir M. (1988))
bringing about (Monier-Williams, Sir M. (1988))
bringing together (Monier-Williams, Sir M. (1988))
perfection (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 69146/72933 samupānaya na noun (neuter) bringing near (Monier-Williams, Sir M. (1988))
procuring (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 69206/72933 sahasranaya na noun (masculine) name of Indra (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of Vishnu (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 14534/72933 saṃnaya noun (masculine) a collection (Monier-Williams, Sir M. (1988))
assembly (Monier-Williams, Sir M. (1988))
rear-guard (Monier-Williams, Sir M. (1988))
the rear of an army (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 40666/72933 saṃnaya na noun (neuter) leading or bringing together (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 69908/72933 sānunaya adjective Frequency rank 70298/72933 sābhāsaṃnaya na adjective Frequency rank 70318/72933 siṃhikātanaya noun (masculine) metron (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of certain Asuras (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of Rāhu (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 70654/72933 sīmantonnaya na noun (neuter) name of one of the 12 Saṃskāras (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 11850/72933 sunaya noun (masculine) name of a brother of Khanitra (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of a people (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of a son of ta (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of a son of Pariplava (Monier-Williams, Sir M. (1988))
wise conduct or policy (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 22654/72933 sunaya na adjective having beautiful eyes (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 70892/72933 sunaya nā noun (feminine) a (fair-eyed) woman (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 70893/72933 senaya noun (masculine) [gramm.] the verb senayFrequency rank 71425/72933 sūtatanaya noun (masculine) name of Karṇa (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 31148/72933 stanaya ntra noun (neuter) a kind of alchemical apparatusFrequency rank 41173/72933 svarnaya na adjective leading to heaven (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 72185/72933 haranaya naphalā noun (feminine) name of a plant (?)Frequency rank 72336/72933 hariṇanaya nā noun (feminine) a deer-eyed woman (Monier-Williams, Sir M. (1988))Frequency rank 72353/72933 hiraṇyanaya na noun (masculine) hiraṇyākṣaFrequency rank 31284/72933
Ayurvedic Medical Dictionary Dr. Potturu with thanks
Purchase Kindle edition
lohita
blood; lohita kṣaya a condition resulting in amenorrhoea; lohita nayana a kind of fish.
upanaya na
one of the sixteen rites.
ūrdhvapātanaya ntra
(ūrdhva.pātana.yantra) sublimating apparatus.
Wordnet Search
"naya" has 100 results.
naya
pāpam, paṅkam, pāpmā, kilviṣam, kalmaṣam, kaluṣam, vṛjinam, enaḥ, agham, ahaḥ, duritam, duṣkṛtam, pātakam, tūstam, kaṇvam, śalyam, pāpakam, adharmam, durvinītatā, avinaya ḥ, kunītiḥ, kucaritam, duśceṣṭitam, kuceṣṭitam, durvṛttiḥ, kunītiḥ, kucaritam, kucaryā, vyabhicāraḥ, durācāraḥ
tat karma yad dharmānusāri nāsti।
pāpāt rakṣa।
naya
śaniḥ, śanaiścaraḥ, śauriḥ, sauraḥ, sauriḥ, revatibhavaḥ, chāyāsutaḥ, chāyātanaya ḥ, chāyātmajaḥ
khagolīyapiṇḍaḥ yaḥ sauramālāyāṃ saptamasthāne asti।
śaniḥ pṛthivīgrahād atidūre asti।
naya
nītiḥ, naya ḥ, vyavasthā, niyamaḥ, vidhiḥ
niyamapūrvakācaraṇasya bodhakaṃ vidhānam।
nītiḥ deśam utkarṣaṃ nayati।
naya
sīmantonnaya nam
hindūdharmānusāreṇa garbhadhāraṇasamaye uttamāpatyasya kāṅkṣayā caturthe ṣaṣṭe aṣṭame vā māse kṛtaḥ tṛtīyaḥ saṃskāraḥ।
sīmaṃtonnayanena bālakasya ujjvalabhaviṣyena sahitaṃ dīrghāyuḥ kāmyate।
naya
upanaya nam
hindūdharmānusāreṇa ṣoḍaśasaṃskāreṣu ekaḥ yasmin bālakaḥ yajñopavītaṃ dhārayati।
mama upanayanam navame varṣe abhavat।
naya
brāhmaṇaḥ, dvijaḥ, vipraḥ, dvijottamaḥ, dvijātiḥ, dvijanmā, agrajanmā, bhūdevaḥ, agrajātakaḥ, sūtrakaṇṭhaḥ, jyeṣṭhavarṇaḥ, vaktrajaḥ, maitraḥ, vedavāsaḥ, naya ḥ, ṣaṭkarmā, gurūḥ, brahmā
hindūdharmaśāstrānusāreṇa cāturvarṇyavyavasthāyāṃ prathamasya brāhmaṇavarṇasya ko'pi pumān yasya śāstre nirūpitāḥ dharmāḥ adhyayanaṃ yajanaṃ dānañca santi।
na krudhyet na prahṛṣyet ca mānito'mānitaśca yaḥ। sarvabhūteṣu abhayadastaṃ devā brāhmaṇaṃ viduḥ॥
naya
vinīta, vinayin, saumya, saumyavṛtti, namrabuddhi, namravṛtti, namraśīla, namracetas, nirviṇṇa, nirviṇṇacetas, savinaya , sahanaśīla, vinata
yasya svabhāvaḥ mṛduḥ asti।
rameśaḥ vinītaḥ asti।
naya
samudāyaḥ, saṅghaḥ, samūhaḥ, saṅghātaḥ, samavāyaḥ, sañcayaḥ, gaṇaḥ, gulmaḥ, gucchaḥ, gucchakaḥ, gutsaḥ, stavakaḥ, oghaḥ, vṛndaḥ, nivahaḥ, vyūhaḥ, sandohaḥ, visaraḥ, vrajaḥ, stomaḥ, nikaraḥ, vātaḥ, vāraḥ, saṃghātaḥ, samudayaḥ, cayaḥ, saṃhatiḥ, vṛndam, nikurambam, kadambakam, pūgaḥ, sannaya ḥ, skandhaḥ, nicayaḥ, jālam, agram, pacalam, kāṇḍam, maṇḍalam, cakram, vistaraḥ, utkāraḥ, samuccayaḥ, ākaraḥ, prakaraḥ, saṃghaḥ, pracayaḥ, jātam
ekasmin sthāne sthāpitāni sthitāni vā naikāni vastūni।
asmin samudāye naikāḥ mahilāḥ santi।
naya
cakṣuḥ, locanam, naya nam, netram, īkṣaṇam, akṣi, dṛk, dṛṣṭiḥ, ambakam, darśanam, tapanam, vilocanam, dṛśā, vīkṣaṇam, prekṣaṇaṃ, daivadīpaḥ, devadīpaḥ, dṛśiḥ, dśī
avayavaviśeṣaḥ-darśanendriyam।
tasyāḥ cakṣuṃṣī mṛgīvat staḥ।
naya
brāhmaṇaḥ, dvijaḥ, vipraḥ, dvijottamaḥ, dvijātiḥ, dvijanmā, agrajanmā, bhūdevaḥ, agrajātakaḥ, sūtrakaṇṭhaḥ, jyeṣṭhavarṇaḥ, vaktrajaḥ, maitraḥ, vedavāsaḥ, naya ḥ, ṣaṭkarmā, gurūḥ, brahmā
hindūdharmaśāstrānusāreṇa cāturvarṇyavyavasthāyāṃ prathamo varṇaḥ yasya śāstranirūpitadharmāḥ adhyayanaṃ yajanaṃ dānañca santi।
brāhmaṇyāṃ brāhmaṇāt jāto brāhmaṇaḥ na saṃśayaḥ। kṣatriyāyāṃ tathaiva vaiśyāyām api caiva hi।
naya
vighnaya , virudh, avarudh, uparudh, samārudh, saṃnirudh, saṃrudh, samuparudh, nibādh, parirudh, pariṣṭhā, nibandh, vibandh, vyāhan, viṣṭambh, viṣṭambhaya, dvṛ, yup
kāryaviśeṣe bādhotpannānukūlaḥ vyāpāraḥ।
mādhavaḥ sarveṣu kāryeṣu vighnayati।
naya
anyāyam, apanaya ḥ, nyāyahīnatā
nyāyahīnasya avasthā bhāvo vā।
rājñaḥ anyāyāt ekaḥ nirdoṣaḥ mṛtaḥ।
naya
abhinaya ḥ, naṭanam, nāṭyam, nāṭaḥ, nāṭanam, vyañjakaḥ
anyasya krodhādibhāvābhivyañjakasya anukaraṇam।
asmin raṅge rāmasya abhinayaḥ praśaṃsanīyaḥ।
naya
unnatiḥ, pragatiḥ, vikāsaḥ, abhyudayaḥ, unnaya nam
vartamānāvasthāyāḥ apekṣayā unnatāvasthāṃ prati gamanam।
bhāratadeśasya unnatiṃ bhāratīyāḥ eva kurvanti।
naya
praśikṣaṇam, vinītiḥ, vinaya nam
kasyāpi vyavasāyasya kauśalyasya vā kriyātmakaṃ śikṣaṇam।
sītā grāme grāme gatvā yantradvārā sīvanasya praśikṣaṇaṃ dadāti।
naya
putraḥ, putrakaḥ, sutaḥ, sūnu, tanaya ḥ, nandanaḥ, ātmajaḥ, svajaḥ, ātmasambhavaḥ, aṅgajaḥ, śarīrajaḥ, tanujaḥ, tanūjaḥ, tanūjaniḥ, prasūtaḥ, dārakaḥ, kumāraḥ, udvahaḥ
manuṣyāṇāṃ pumān apatyam।
lālayet pañcavarṣāṇi daśa varṣāṇi tāḍayet prāpte tu ṣoḍaśe varṣe putraṃ mitravadācaret।
naya
karṇī, lepanaya ntram
bhavanādinirmāṇakāryeṣu lepanārthe upayujyamānam upakaraṇam।
kārāgīraḥ karṇyā bhittim limpati।
naya
rājaputraḥ, rājasutaḥ, rājatanaya ḥ, rājakumāraḥ, nṛpātmajaḥ, nṛpasutaḥ, nṛpaputraḥ, yuvarājaḥ, kumāraḥ
nṛpasya putraḥ।
nepāladeśasya rājaputreṇa rājaparivārasya hatyā kṛtā tathā ca ātmā sīsagulikayā mṛgitaḥ।
naya
karṇaḥ, rādheyaḥ, vasuṣeṇaḥ, arkanandanaḥ, ghaṭotkacāntakaḥ, cāmpeśaḥ, cāmpādhipaḥ, sūtaputrakaḥ, aṅgarāṭ, rādhāsutaḥ, arkatanaya ḥ, aṅgādhipaḥ, arkanandanaḥ
kunteḥ jyeṣṭhaḥ putraḥ yaḥ dānavīraḥ āsīt ।
karṇasya dānavīratāyāḥ kathā janāḥ adhunāpi śṛṇvanti।
naya
vinamra, vinayin, vinīta, namra, vinaya śīla
yaḥ namanaśīlaḥ।
hanumān vinamreṇa bhāvena nataḥ।
naya
sabhā, goṣṭhī, pariṣad, saṃnaya ḥ
ekasthāne samāgatāḥ bahavaḥ janāḥ।
nirvācanasamaye sthāne sthāne sabhāḥ dṛśyante।
naya
mṛganaya nī, hiraṇyākṣī
sā strī yasyāḥ netre mṛgasadṛśe staḥ।
asmin padye kavinā nāyikāyai mṛganayanī iti saṃjñā dattā।
naya
pūjaya, sammānaya , sampūjaya, abhipūjaya, mānaya , ādṛ
vayasā jyeṣṭhānāṃ guṇaiḥ śreṣṭhānāṃ vā pūjanānukūlaḥ vyāpāraḥ।
vayaṃ jyeṣṭhān pūjayema।
naya
vāyaya, pravāyaya, udvāyaya, tānaya
tantusantānapreraṇānukūlaḥ vyāpāraḥ।
pitāmahaḥ karmakaraiḥ mañcaṃ vāyayati।
naya
akṣigolaḥ, naya nabudbudaḥ
akṣiṇi vartamānaḥ śvetaḥ bhāgaḥ yasyopari kṛṣṇasāraḥ asti।
netre gatena rāsāyanikepadārthena akṣigolaḥ śvayati।
naya
rājanītiḥ, rājanaya ḥ
rājyasya sā vyavasthā yasyāḥ anusāreṇa prajāyāḥ śāsanaṃ pālanañca bhavati tathā ca anyaiḥ rājyaiḥ saha vyavahāraḥ bhavati।
rājanītau kaḥ api viśvasitum na arhati।
naya
apaharaṇam, haraṇam, apanaya nam
kasyacit janasya kutaścit balapūrvakaṃ nayanam।
vīrappanaḥ nityameva kasyacit viśeṣajanasya apaharaṇaṃ karoti sma।
naya
namratā, hrītiḥ, śālīnatā, vinaya tā, suvṛttiḥ, vinītatā, nābhimānaḥ, vinītatvam
vinayena yuktaḥ vyavahāraḥ।
adhikārī namratayā asmākaṃ vacanam aśrṛṇot।
naya
catura, caturaka, nipuṇa, niṣṇa, niṣṇāta, viśārada, paṭu, pravīṇa, prājña, vicakṣaṇa, vidagdha, paṭumati, paṭiṣṭha, paṭīyas, peśala, praṇata, pratīta, aṇuka, abhijña, ullāgha, ṛbhu, ṛbhumat, ṛbhuṣṭhira, ṛbhva, ṛbhvan, ṛbhvas, karaṇa, karmaṭha, karmaṇya, kalāpa, kaliṅga, kalya, kārayitavyadakṣa, kuśala, kuśalin, kṛtakarman, kṛtamukha, kṛtin, kṛtnu, kriyāpaṭu, cheka, chekala, chekāla, tūrṇi, tejīyas, dhīvan, dhīvara, dhṛtvan, dhṛṣu, nadīṣṇa, naya ka, nāgara, nāgaraka, nāgarika, nirgranthaka, nirgranthika, proha, prauṇa, bahupaṭa, budha, budhda, matimat, manasvin, marmajña, vijña, viḍaṅga, vidura, vidvala, śikva, sudhī, suvicakṣaṇa, samāpta
yaḥ cāturyeṇa kāryaṃ karoti।
catureṇa ārakṣakeṇa aparāddhānāṃ ekaḥ saṅghaḥ gṛhītaḥ।
naya
sūkṣmadarśinī, sūkṣmadarśanaya ntram
tad yantraṃ yena darśanena sūkṣmāṇi vastūni api darśanayogyāni bhavanti।
vaijñānikaḥ prayogaśālāyāṃ sūkṣmadarśinyā amībā iti sūkṣmajīvaṃ paśyati।
naya
ślakṣṇayantram, cakrayantram, pīcanaya ntram, peṣaṇayantram
upakaraṇaviśeṣaḥ -tad yantraṃ yad taptvā vastrasya peṣaṇaṃ kurvanti।
rajakaḥ vastrapapeṣaṇārthe ślakṣṇayantram uttapati।
naya
mudraya, cihnaya
mudrayā kasmin api vastuni aṅkanānukūlaḥ vyāpāraḥ।
patrālaye karmakarāḥ preṣitān patrān mudrayanti।
naya
vidrāvaya, vilālaya, vilāpaya, vilāyaya, vilīnaya
dravapadārthe padārthāntarasya mathanena miśrikaraṇānukūlaḥ vyāpāraḥ।
rasaṃ madhuraṃ kartuṃ jale śarkarā vidrāvyate।
naya
haraṇam, apaharaṇam, apanaya nam
anucitarūpeṇa balapūrvakaṃ nayanam।
rāvaṇena sītāyāḥ haraṇaṃ kṛtam।
naya
ūnaya , ūnīkṛ, nirhṛ, pat, projjh, viyuj, śudh, saṃśudh
adhikamātrāyāḥ nyūnamātrikasya parihānānukūlaḥ vyāpāraḥ।
saḥ gaṇanāyai pañcadaśabhyaḥ sapta aunayat।
naya
khadiraḥ, gāyatrī, bālatanaya ḥ, dantadhāvanaḥ, tiktasāraḥ, kaṇṭakīdrumaḥ, bālapatraḥ, khadyapatrī, kṣitikṣamaḥ, suśalyaḥ, vakrakaṇṭaḥ, yajñāṅgaḥ, jihvāśalyaḥ, kaṇṭī, sāradrumaḥ, kuṣṭhāriḥ, bahusāraḥ, medhyaḥ, bālaputraḥ, raktasāraḥ, karkaṭī, jihvaśalyaḥ, kuṣṭhahṛt, bālapatrakam, yūpadrumaḥ, kṣamā
varvūrajātīyaḥ vṛkṣaḥ।
khadirāt arkaḥ niṣkāsayanti।
naya
ūnaya , apavah
kasmāccana vastunaḥ tasya aṃśasya parihānānukūlaḥ vyāpāraḥ।
lekhāpālaḥ mama vetanāt pratiśataṃ viṃśatim ūnayati।
naya
janaya
śiśoḥ garbhāt utpannapreraṇānukūlaḥ vyāpāraḥ।
sā sapta putrān ajījanat param ekaḥ api suputraḥ nāsti।
naya
janaya , prasāvaya
jananapreraṇānukūlaḥ vyāpāraḥ।
grāme adyāpi dhātrī eva apatyaṃ janayati।
naya
aśiṣṭatā, avinaya ḥ, dhāṣṭaryam, anāryatā, adākṣiṇyam, vaiyātyam, aśiṣṭatvam
aśiṣṭasya avasthā bhāvaḥ vā।
hasitvā pravarjanena tasya aśiṣṭatā vardhate eva।
naya
bhārottolanaya ntram, bakaḥ
bhārayuktānāṃ vastūnām avasthāpanasya ekaṃ yantram।
bhārottolanayantreṇa naukāyāṃ sāmagrīḥ sthāpyante।
naya
saṃmānaya , sammānaya , ādṛ, satkṛ, puraskṛ
kamapi uddiśya sapraśrayam anvavekṣaṇānukūlaḥ vyāpāraḥ।
ahaṃ taṃ sammānayāmi।
naya
savinaya m, namratayā, namram, nirabhimānam, anuddhataṃ, namracetasā, śirasā, prādhvaḥ
vinayena saha।
śīlā vivāhasya prastāvaṃ savinayaṃ svīkṛtavatī।
naya
sunaya na, cārulocana, lalitalocana, sunetra
yasya netrau śobhanīyau staḥ।
gītāyāḥ putraḥ sunayanaḥ asti।
naya
yuvā, taruṇaḥ, vayasthaḥ, prāptayauvanaḥ, yaviṣṭhaḥ, navakaḥ, navīyaḥ, nūtanaya uvanaḥ, yuvaśaḥ, yuvānakaḥ, yuvībhūtaḥ, vatsaḥ, vatsataraḥ, vayodhaḥ, vayobālaḥ, pratinavaḥ, pratyagraḥ, pratyagrarūpaḥ, śarkuraḥ, bhramaraḥ
yauvanāvasthāviśiṣṭaḥ।
tasya yuvā putraḥ deśāntaraṃ gataḥ।
naya
ākāśatolanaya ntram, vāyuvegamāpakam
tāpamāpakavat kintu tataḥ kiñcit bṛhat yantraṃ yena vāyoḥ bhāraḥ mīyate।
ākāśatolanayantre jalasya vāyoḥ pāradasya vā upayogaḥ bhavati।
naya
garj, nad, stanaya , vinad, vinard, visphūrj, stan, niḥṣṭan, abhiṣṭan, prastanaya , sphūrj, avasphūrj, vāś, gadaya
meghānām uccaiḥ śabdanānukūlaḥ vyāpāraḥ।
vāraṃvāraṃ vidyut prakāśate meghāḥ ca garjanti।
naya
malinaya , malinībhū, samalīkṛ, malīmasīkṛ, kalaṅkaya
kasyacana vastunaḥ anyasmin vastuni lāñchanānukūlaḥ vyāpāraḥ।
masiḥ vastrān amalinayat।
naya
apanaya nam, utsāraṇam, dūrīkaraṇam
apasaraṇasya pṛthakkaraṇasya vā kriyā।
asya apanayanam āvaśyakam।
naya
apanaya nam, apākaraṇam, dūrīkaraṇam
sthānatyāgapreraṇāyuktā kriyā।
tasya apanayanena na prayojanam।
naya
sīvanaya ntram
tat yantraṃ yena vastrāṇāṃ sīvanaṃ kriyate।
sītā sīvanayantre vastrāṇi sīvyati।
naya
udvahanam, udvahanī, unnaya nī, utthāpanaya ntram
tat yantraṃ yat bhavane janaṃ sāmagrīṃ vā ekasmāt aṭṭālakāt anyasmin aṭṭālakaṃ nayati।
vayam udvahanena caturtham aṭṭālakaṃ gatāḥ ।
naya
ārdranaya na, udaśru, udasra, upaplutekṣaṇa, prarudita, sāsra, sāśra
yaṃ dṛṣṭvā ayam idānīṃ rodiṣyati iti bhāti।
tasya vacanaṃ śrutvā śyāmasya mukham ārdranayanaṃ jātam।
naya
kṣālanaya ntram, dhāvitram
vastrāṇāṃ prakṣālanārtham ekaṃ yantraṃ yat vidyutpravāhena calati।
śīlā sarvāṇi vastrāṇi kṣālanayantre prakṣālayati।
naya
nītijñaḥ, naya vid
yaḥ rājanītikṣetre netṛtvaṃ karoti।
saṃsadaḥ māhātmyaṃ nītijñānāṃ dāyitvam।
naya
sañcālanaya ntram
tad yantraṃ kāmapi ūrjāṃ yāntrikyāṃ ūrjāyāṃ parivartayati।
vyañjanasya sañcālanayantraṃ naṣṭam abhavat।
naya
sammānaya
puraskāradānānukūlaḥ vyāpāraḥ।
guṇijanān sammānayatu।
naya
svīkāraya, aṅgīkāraya, urarīkāraya, saṃvijñāpaya, sammānaya , abhijñāpaya, abhyupagamaya, abhyupāyaya
svīkṛtipreraṇānukūlaḥ vyāpāraḥ।
ahaṃ taṃ yathākathañcit mayā saha āgantuṃ svīkārayāmi।
naya
naya naramya, naya nābhirāma, netrasukha
yad nayanebhyaḥ kṛte ramyam asti।
pathi naikāni nayanaramyāṇi dṛśyāni āsīt।
naya
unnaya nam, tulanam, samuddharaṇam
udvahanasya kriyā।
udvahanyā kānicana vastūni unnayanena upari ānetuṃ śakyante।
naya
vinaya piṭakaḥ
anuśāsanaviṣayakaḥ bauddhagranthaviśeṣaḥ।
vinayapiṭakaḥ pālībhāṣāyāṃ likhitaḥ asti।
naya
aśruleśaḥ, naya nodabinduḥ, bāṣpabinduḥ
aśrubinduḥ।
sā netrayoḥ samāgatānām aśruleśānām avarodhanasya prayantam akarot।
naya
sunaya ḥ
pariplavasya rājñaḥ ekaḥ putraḥ।
sunayaḥ purāṇeṣu varṇitaḥ।
naya
dṛgvihīnā, andhā, galitanaya nā, gatākṣā, dṛṣṭihīnā
darśane asamarthā strī।
dṛgvihīnā svapautrasya sāhāyyena gacchati।
naya
ānaya nam
kasyāpi vastunaḥ manuṣyādīnāṃ vā sthānāntaranayanam।
āpaṇāt dugdhasya ānayanāya vilambaḥ jātaḥ।
naya
vānanirīkṣaṇī, dūradarśanaya ntram
yad yantraṃ dūrasthānāṃ vastūnām ālekhaṃ bṛhad kṛtvā darśayati।
mumbaīnagarasya tārāgṛhe gagane sthitān grahanakṣatrān draṣṭuṃ vānanirīkṣaṇī asti।
naya
vinaya dattaḥ
ekaḥ puruṣaḥ ।
mṛcchakaṭikam iti rūpake vinayadattasya varṇanam asti
naya
vinaya devaḥ
ekaḥ ācāryaḥ ।
vinayadevasya varṇanaṃ bauddhasāhitye asti
naya
vinaya devaḥ
kaviviśeṣaḥ ।
sudukti-karṇāmṛtam iti saṅkalane vinayadevasya varṇanam asti
naya
vinaya ndharaḥ
nāṭake varṇitaḥ antaḥpurarakṣakaḥ ।
veṇīsaṃhāraḥ iti nāṭake vinayaṃdharasya varṇanaṃ prāpyate
naya
vinaya vatī
prācīne granthe varṇitā kācit mahilā ।
vinayavatyāḥ varṇanaṃ kathāsaritsāgare daśakumāracarite pañcatantre ca prāpyate
naya
vinaya vijayaḥ
lekhakaviśeṣaḥ ।
vinayavijayasya varṇanaṃ vivaraṇa-pustikāyāṃ prāpyate
naya
vinaya śrī
prācīne granthe varṇitā kācit mahilā ।
vinayaśryāḥ varṇanaṃ hemacandrasya pariśiṣṭaparvan ityasmin granthe asti
naya
vinaya sāgaraḥ
lekhakaviśeṣaḥ ।
vinayasāgarasya varṇanaṃ vivaraṇa-pustikāyāṃ prāpyate
naya
vinaya sundaraḥ
lekhakaviśeṣaḥ ।
vinayasundarasya varṇanaṃ vivaraṇapustikāyām asti
naya
vinaya svāminī
prācīne granthe varṇitā kācit mahilā ।
kathāsaritsāgare vinayasvāminyāḥ varṇanam asti
naya
tanaya ḥ
vāsiṣṭhasya nāma ।
tanayasya ullekhaḥ harivaṃśe vartate
naya
tanaya ḥ
ekā jātiḥ ।
tanayasya ullekhaḥ mahābhārate vartate
naya
naya naḥ
ekaḥ puruṣaḥ ।
nayanasya ullekhaḥ rājataraṅgiṇyāṃ vartate
naya
vedāntanaya nācāryaḥ
lekhakaviśeṣaḥ ।
vedāntanayanācāryasya ullekhaḥ vivaraṇapustikāyām asti
naya
śāradātanaya ḥ
ekaḥ lekhakaḥ ।
śāradātanayasya ullekhaḥ pratāparudrīye asti
naya
śālvasenaya ḥ
ekaḥ janasamudāyaḥ ।
śālvaseneḥ ullekhaḥ mahābhārate asti
naya
kṣititanaya ḥ, kṣitinandanaḥ
maṅgalagrahaḥ ।
kṣititanayasya ullekhaḥ varāha-mihirasya bṛhat-saṃhitāyāṃ vartate
naya
savitṛtanaya ḥ
śaneḥ anyad ekaṃ nāma ।
savitṛtanayasya ullekhaḥ varāhamihirayoḥ bṛhatsaṃhitāyām asti
naya
sunaya ḥ
ekā jātiḥ ।
sunayasya ullekhaḥ mahābhārate vartate
naya
sunaya ḥ
ekaḥ puruṣaḥ ।
sunayaḥ ṛtasya putraḥ asti
naya
sunaya ḥ
ekaḥ puruṣaḥ ।
sunayaḥ pariplavasya putraḥ asti
naya
sunaya ḥ
ekaḥ puruṣaḥ ।
sunayaḥ khanitrasya bhrātā asti
naya
kṣititanaya ḥ, kṣitinandanaḥ
maṅgalagrahaḥ ।
kṣititanayasya ullekhaḥ varāha-mihirasya bṛhat-saṃhitāyāṃ vartate
naya
svapnānaya namantraḥ
kṛtiviśeṣaḥ ।
svapnānayanamantraḥ iti nāmakāḥ naikāḥ kṛtayaḥ santi
naya
nannaya bhaṭṭaḥ
ekaḥ lekhakaḥ ।
nannayabhaṭṭasya ullekhaḥ vivaraṇapustikāyām asti
naya
naya candraḥ
ekaḥ kaviḥ ।
nayacandrasya ullekhaḥ vivaraṇapustikāyām asti
naya
naya jā
ekā strī ।
nayajāyāḥ ullekhaḥ koṣe asti
naya
naya nasukhaḥ
ekaḥ lekhakaḥ ।
nayanasukhasya ullekhaḥ vivaraṇapustikāyām asti
naya
naya nānandaḥ
ekaḥ paṇḍitaḥ ।
nayanāndasya ullekhaḥ vivaraṇapustikāyām asti
naya
naya pālaḥ
ekaḥ rājā ।
nayapālasya ullekhaḥ vetālapañcaviṃśatyām asti
naya
naya pālaḥ
ekaḥ puruṣaḥ ।
nayapālasya ullekhaḥ praśastyām asti
naya
naya vivekadīpikā
ekaḥ ṭīkāgranthaḥ ।
nayavivekadīpikāyāḥ ullekhaḥ koṣe asti
naya
naya vivekaśaṅkādīpikā
ekaḥ ṭīkāgranthaḥ ।
nayavivekaśaṅkādīpikāyāḥ ullekhaḥ koṣe asti
naya
naya vivekālaṅkāraḥ
ekaḥ ṭīkāgranthaḥ ।
nayavivekālaṅkārasya ullekhaḥ koṣe asti