Donate
   
Select your preferred input and type any Sanskrit or English word. Enclose the word in “” for an EXACT match e.g. “yoga”.
Grammar Search
"aram" has 3 results
aram: neuter nominative singular stem: ara
aram: masculine accusative singular stem: ara
aram: neuter accusative singular stem: ara
Amarakosha Search
79 results
WordReferenceGenderNumberSynonymsDefinition
abhihāraḥ3.3.176MasculineSingularnyāyyam, varam, balam, sthirāṃśaḥ
anāhatam2.6.113MasculineSingulartantrakam, navāmbaram, niṣpravāṇi
aṅganamNeuterSingularcatvaram, ajiram
antaḥ3.1.80MasculineSingularcaramam, antyam, pāścātyam, paścimam, jaghanyam
āpaḥ1.10.3-4FemininePluralsalilam, payaḥ, jīvanam, kabandham, puṣkaram, arṇaḥ, nīram, śambaram, vāḥ, kamalam, kīlālam, bhuvanam, udakam, sarvatomukham, toyaḥ, kṣīram, meghapuṣpam, vāri, jalam, amṛtam, vanam, pāthaḥ, ambhaḥ, pānīyam, ambu, ghanarasaḥwater
apāmārgaḥMasculineSingularpratyakparṇī, kīśaparṇī, kiṇihī, śaikharikaḥ, kharamañjarī, dhāmārgavaḥ, mayūrakaḥ
astaḥMasculineSingularcaramakṣmābhṛt
ati3.3.249MasculineSingularpratīcī, caramaḥ
atiśayaḥ1.1.67MasculineSingularbhṛśam, gāḍham, tīvram, atimātram, ativelam, dṛḍham, nitāntam, nirbharam, atyartham, bharaḥ, bāḍham, ekāntam, udgāḍhammuch or excessive
balavat2.4.2MasculineSingularatīva, nirbharam, suṣṭhu, kimuta, svasti
bata3.3.252MasculineSingularārambhaḥ, praśnaḥ, kārtsnyam, maṅgalam, anantaram
bhairavam1.7.19MasculineSingularbhīṣaṇam, pratibhayam, bhīṣmam, ghoram, bhīmam, bhayānakam, dāruṇam, bhayaṅkaramhorrer
bhūriḥ3.3.190NeuterSingularagāram, nagaram, mandiram
brahmā1.1.16-17MasculineSingularprajāpatiḥ, viścasṛṭ, aṇḍajaḥ, kamalodbhavaḥ, satyakaḥ, ātmabhūḥ, pitāmahaḥ, svayaṃbhūḥ, abjayoniḥ, kamalāsanaḥ, vedhāḥ, vidhiḥ, pūrvaḥ, sadānandaḥ, haṃsavāhanaḥ, surajyeṣṭhaḥ, hiraṇyagarbhaḥ, caturāsanaḥ, druhiṇaḥ, sraṣṭā, vidhātā, nābhijanmā, nidhanaḥ, rajomūrtiḥ, parameṣṭhī, lokeśaḥ, dhātā, virañciḥbramha
cariṣṇuḥ3.1.73MasculineSingularjaṅgamam, caram, trasam, iṅgam, carācaram
devakhātamNeuterSingularbilam, guhā, gahvaram
dyauḥ1.2.1FeminineSingularvyoma, nabhaḥ, anntam, viyat, vihāyaḥ, dyuḥ, meghādhvā, dyauḥ, puṣkaram, antarīkṣam, suravartma, viṣṇupadam, vihāyasaḥ, tārāpathaḥ, mahābilam, abhram, ambaram, gaganam, kham, ākāśam, nākaḥ, antarikṣamsky
gātram2.8.41NeuterSingularavaram
iṣṭiḥ3.3.45FeminineSingularantarjaṭharam, kusūlam, antargṛham
jīrṇavastram2.6.116NeuterSingularpaṭaccaram
kapāṭamNeuterSingularararam
kolam2.4.36NeuterSingularphenilam, sauvīram, badaram, ghoṇṭā, kuvalam
kṛṣṇapākaphalaḥ2.2.67MasculineSingularavignaḥ, suṣeṇaḥ, karamardakaḥ
kuharam1.8.1NeuterSingularśvabhram, nirvyathanam, vivaram, śuṣiḥ, randhram, chidram, śuṣiram, vapā, rokam, bilamthe infernal region
kuṅkumam2.6.124NeuterSingularlohitacandanam, saṅkocam, bāhlīkam, kāśmīrājanma, dhīram, raktam, varam, piśunam, pītanam, agniśikham
kūpakaḥ2.6.76MasculineDualkukundaram
kūṭaḥMasculineSingularśikharam, śṛṅgam
malīmasam3.1.54MasculineSingularmalinam, kaccaram, maladūṣitam
nīlāmbujanmaNeuterSingularindīvaramblue lotus
nirṇiktam3.1.55-56MasculineSingularanavaskaram, śodhitam, mṛṣṭam, niḥśodhyam
niṣkuhaḥMasculineSingularkoṭaram
om2.4.12MasculineSingularevam, paramam
padmam1.10.39-40MasculineSingularpaṅkeruham, kamalam, aravindam, rājīvam, sārasam, kuśeśayam, sahasrapattram, nalinam, ambhoruham, bisaprasūnam, tāmarasam, śatapattram, mahotpalam, puṣkaram, sarasīruhama lotus
pakṣma3.3.128NeuterSingulardhīḥ, paramātmā
phālam2.6.112MasculineSingularkārpāsam, bādaram
prativākyam1.6.10NeuterSingularuttaraman answer
ratnam2.9.94NeuterSingularhiraṇyam, ‍tapanīyam, ‍bharma, jātarūpam, rukmam, a‍ṣṭāpadaḥ, suvarṇam, hema, śātakumbham, karburam, mahārajatam, kārtasvaram, kanakam, hāṭakam, gāṅgeyam, cāmīkaram, kāñcanam, jāmbūnadam
rītiḥ2.9.98FeminineSingular‍śulbam, mlecchamukham, dvyaṣṭam, variṣṭham, udumbaram
rītipuṣpam2.9.104NeuterSingularpiñjaram, pītanam, tālam, ālam
saṃsaktaḥ3.1.67MasculineSingularavyavahitam, apaṭāntaram
saṃsaraṇam3.3.61NeuterSingularśūnyam, ūṣaram
śarīram2.6.71NeuterSingulartanūḥ, dehaḥ, varṣma, gātram, tanuḥ, kāyaḥ, saṃhananam, kalevaram, mūrtiḥ, vigrahaḥ, vapuḥ
śīghram1.1.65NeuterSingularavilambitam, satvaram, kṣipram, tūrṇam, drutam, laghu, āśu, capalam, aram, tvaritamswiftly
śiraḥNeuterSingularagram, śikharam
sthaṇḍilam2.7.20NeuterSingularcatvaram
sthūlapīvaraḥ3.1.60NeuterSingularpīnam, pīva, pīvaram
śuṇḍī2.9.38FeminineSingularmahauṣadham, ‍viśvam, nāgaram, viśvabheṣajam
tigmamNeuterSingulartīkṣṇam, kharamsultry vapour
tundam2.6.78NeuterSingularjaṭharam, udaram, picaṇḍaḥ, kukṣiḥ
veśantaḥMasculineSingularpallavam, alpasaramsmall pond
vīraṇamNeuterSingularvīrataram
abhyantaramNeuterSingularantarālamincluded space
manvantaram1.4.23NeuterSingularmanvantara
anakṣaramMasculineSingularavācyamunfit to be uttered
kuharam1.8.1NeuterSingularśvabhram, nirvyathanam, vivaram, śuṣiḥ, randhram, chidram, śuṣiram, vapā, rokam, bilamthe infernal region
prāntaramNeuterSingular
upaniṣkaramNeuterSingular
śākhānagaram2.2.1NeuterSingular
bhujāntaram2.6.78NeuterSingularkroḍam
paramānnam2.7.26NeuterSingularpāyasam
paramparākam2.7.28NeuterSingularśamanam, prokṣaṇam
cāmaram2.8.31NeuterSingularpra‍kīrṇam
paiṭharam2.9.45MasculineSingularukhyam
karambhaḥ2.9.48MasculineSingulardadhisaktavaḥ
saramā2.10.22FeminineSingularśunī
sundaram3.1.53MasculineSingularmañju, manoramam, sādhu, ruciram, manojñam, kāntam, suṣamam, mañjulam, rucyam, śobhanam, cāru
nirantaram3.1.66MasculineSingularsāndram, ghanam
ambaram3.3.189NeuterSingularguhā, dambhaḥ
gahvaram3.3.191NeuterSingularbhayaḥ, śvabhraḥ
upahvaram3.3.191NeuterSingularhīrakaḥ, paviḥ
puṣkaram3.3.194NeuterSingulararuṇaḥ, sitaḥ, pītaḥ
antaram3.3.195NeuterSingularvraṇakārī
piṭharam3.3.196NeuterSingularkaṭhinaḥ
nāgaram3.3.196MasculineSingularadhastāt
śārvaram3.3.196NeuterSingularanākulaḥ
cīvaram3.5.31NeuterSingular
pañjaram3.5.31NeuterSingular
avaram3.5.35MasculineSingular
yugaṃdharam3.5.35MasculineSingular
Monier-Williams Search
805 results for aram
Devanagari
BrahmiEXPERIMENTAL
aramind. See s. v. View this entry on the original dictionary page scan.
aramind. ( -;See ara-), readily, fitly, suitably, so as to answer a purpose (with dative case) View this entry on the original dictionary page scan.
aramind. (with pur/u-,or prith/u-) enough, sufficiently with dative case exempli gratia, 'for example' (bhaktaya-) idem or 'ind. ( -;See ara-), readily, fitly, suitably, so as to answer a purpose (with dative case) ' ([ confer, compare /alam-and Greek ]) . View this entry on the original dictionary page scan.
aramamāṇamfn. idem or 'mfn. without relaxation or repose ' View this entry on the original dictionary page scan.
aramaṇas(ar/a--) and mati- (ar/a-) See sub voce, i.e. the word in the Sanskrit order /aram-. View this entry on the original dictionary page scan.
aramaṇas(ar/a--) mfn. ready to serve, obedient View this entry on the original dictionary page scan.
aramaṇīyatāf. unpleasantness View this entry on the original dictionary page scan.
aramatimfn. without relaxation or repose View this entry on the original dictionary page scan.
aramatif. "readiness to serve, obedience, devotion"(generally personified as) a goddess protecting the worshippers of the gods and pious works in general View this entry on the original dictionary page scan.
aramati(mfn.) patient [ ] View this entry on the original dictionary page scan.
aramiṣ(/aram--) mfn. hastening near (to help) View this entry on the original dictionary page scan.
aramuḍim. a king of Nepal View this entry on the original dictionary page scan.
abhināsikāvivaramind. to the opening of the nose View this entry on the original dictionary page scan.
abhitaram([ ]) ([ (See 2. abhī-)]) ind. nearer. View this entry on the original dictionary page scan.
abhitarametc. See abh/i-. View this entry on the original dictionary page scan.
abhyantaramind. (in fine compositi or 'at the end of a compound') into View this entry on the original dictionary page scan.
ābhyantaramind. inside. View this entry on the original dictionary page scan.
abhyātmataramind. more towards one's self View this entry on the original dictionary page scan.
acaramamfn. not last, not least View this entry on the original dictionary page scan.
acaramamfn. said of the marut-s View this entry on the original dictionary page scan.
acaramavayasn. youth View this entry on the original dictionary page scan.
acaramavayasn. "not the last age", youth, View this entry on the original dictionary page scan.
adharamadhun. the moisture of the lips. View this entry on the original dictionary page scan.
adharamūla(/adh-), mfn. having the roots downwards, View this entry on the original dictionary page scan.
adhikandharamind. upon or as far as the neck View this entry on the original dictionary page scan.
adhiśirodharamind. on the neck, View this entry on the original dictionary page scan.
adhyakṣaramind. on the subject of syllables View this entry on the original dictionary page scan.
adhyakṣaramind. above all syllables (as the mystic om-). View this entry on the original dictionary page scan.
ādṛṣṭigocaramind. within range of sight View this entry on the original dictionary page scan.
ādṛṣṭiprasaramind. idem or 'ind. within range of sight ' View this entry on the original dictionary page scan.
āghargharamind. snarlingly, growlingly, View this entry on the original dictionary page scan.
aharjaramind. "so that the days become old", by and by View this entry on the original dictionary page scan.
akṣaramukham. having the mouth full of syllables, a student, scholar View this entry on the original dictionary page scan.
akṣaramuṣṭikāf. the art of communicating syllables or ideas by the fingers (one of the 64 kalā-s) View this entry on the original dictionary page scan.
amaramālāf. title of a dictionary (said to be by the same author as the amara-koṣa-). View this entry on the original dictionary page scan.
amaramayamf(ī-)n. consisting of gods, View this entry on the original dictionary page scan.
amaramṛgīdṛś(), - rāja-, m. Name (also title or epithet) of a Prakrit poet View this entry on the original dictionary page scan.
ambaramālāf. Name (also title or epithet) of a woman, View this entry on the original dictionary page scan.
ambaramaṇim. "sky-jewel", the sun, View this entry on the original dictionary page scan.
anantaramind. immediately after View this entry on the original dictionary page scan.
andhaparamparānyāyam. the rule of the blind following the blind (applied to people following each other thoughtlessly), ibidem or 'in the same place or book or text' as the preceding View this entry on the original dictionary page scan.
antaramind. in the interior, within ([ confer, compare Gothic anthar,Themeanthara; Lithuanian antra-s,"the second"; Latin alter]). View this entry on the original dictionary page scan.
anuharamāṇamfn. imitating. View this entry on the original dictionary page scan.
anusaṃvatsaramind. year after year. View this entry on the original dictionary page scan.
anuvāsaramind. day by day, View this entry on the original dictionary page scan.
anuvatsaramind. every year, yearly. View this entry on the original dictionary page scan.
anvakṣaramind. according to the sound or letter, View this entry on the original dictionary page scan.
apadāntaramind. without delay, immediately View this entry on the original dictionary page scan.
aparamind. (/aparam-[ ]or apar/am-[ ]) in future, for the future View this entry on the original dictionary page scan.
aparamind. again, moreover View this entry on the original dictionary page scan.
aparamind. in the west of (ablative) View this entry on the original dictionary page scan.
apataramind. farther off View this entry on the original dictionary page scan.
apataramind. further away, View this entry on the original dictionary page scan.
aramayamfn. not made of reeds View this entry on the original dictionary page scan.
asvaramind. in low tone, indistinctly View this entry on the original dictionary page scan.
ataḥparamind. henceforth, further on.
athānantaramind. now. View this entry on the original dictionary page scan.
avāntaramind. avāntara
avaramb(parasmE-pada -r/ambamāṇa-) to hang down equals ava-lamb- q.v View this entry on the original dictionary page scan.
avaraparamind. one upon the other , successively (see avaras-par/a-below) . View this entry on the original dictionary page scan.
avaskaramandiran. water closet View this entry on the original dictionary page scan.
avataramind. (Comparative degree) farther away View this entry on the original dictionary page scan.
avataramSee 2. /ava-. View this entry on the original dictionary page scan.
āvatsaramind. for a year, during a year
avattaram(/avat--) ind. (Comparative degree),"more favourably"or"with greater pleasure", varia lectio of instead of /ava-tara- in View this entry on the original dictionary page scan.
avattaramSee av-. View this entry on the original dictionary page scan.
bahutaramind. more, very or too much, for the greater part, chiefly View this entry on the original dictionary page scan.
bahuvistaramind. bahuvistara
bahvīsvaramāhātmyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
balikarambham. sacrificial cake View this entry on the original dictionary page scan.
bharamam. Name of a man gaRa śubhrādi-. View this entry on the original dictionary page scan.
bhavaduttaramind. with bhavat- at the end View this entry on the original dictionary page scan.
bhayaṃkaramind. bhayaṃkara
bhīmeśvaramāhātmyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
bhinnasvaramukhavarṇamfn. having a broken or changed voice and complexion View this entry on the original dictionary page scan.
bhramaramaṇḍalan. a circle or swarm of bees View this entry on the original dictionary page scan.
bhramaramārīf. "bee-killing", a species of flower (growing in Malwa) View this entry on the original dictionary page scan.
bhṛtyaparamāṇum. a very humble (literally"an atom of a") servant (see padāti-lava-). View this entry on the original dictionary page scan.
bhujāntaramind. bhujāntara
bhūmīśvaramāhātmyan. Name of a chapter in the View this entry on the original dictionary page scan.
bhuvaneśvaramāhātmyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
bhūyastaram ind. more, anew, again View this entry on the original dictionary page scan.
bilveśvaramāhātmyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
brahmākṣaramayamf(ī-)n. consisting of sacred syllables View this entry on the original dictionary page scan.
brahmānandaparamahaṃsam. brahmānanda
cāmīkaramayamf(ī-)n. equals rīya- View this entry on the original dictionary page scan.
campakarambhāf. a kind of plantain View this entry on the original dictionary page scan.
candrataramind. (Comparative degree) more lovely View this entry on the original dictionary page scan.
caramam. (Nominal verb plural me-,or mās- )f(ā-)n. (in compound ) last, ultimate, final etc. (mā kriyā-,"the [final id est ]funeral ceremony ") View this entry on the original dictionary page scan.
caramam. the outermost (first or last, opposed to the middle one) View this entry on the original dictionary page scan.
caramam. later View this entry on the original dictionary page scan.
caramam. (maṃ kiṃ-,"what more?") View this entry on the original dictionary page scan.
caramam. "western", in compound View this entry on the original dictionary page scan.
caramam. lowest, least View this entry on the original dictionary page scan.
caramam. a particular high number View this entry on the original dictionary page scan.
caramam. at last, at the end View this entry on the original dictionary page scan.
caramam. after any one (genitive case) View this entry on the original dictionary page scan.
caramabhavikamfn. being in the last earthly state View this entry on the original dictionary page scan.
caramācalam. equals ma-giri- View this entry on the original dictionary page scan.
caramādrim. equals ma-giri- View this entry on the original dictionary page scan.
caramagirim. idem or 'm. the western ("earth-supporter"or) mountain ' View this entry on the original dictionary page scan.
caramājāf. the last or smallest she-goat View this entry on the original dictionary page scan.
caramakālam. the last moments, hour of death View this entry on the original dictionary page scan.
caramakṣmābhṛtm. the western ("earth-supporter"or) mountain View this entry on the original dictionary page scan.
caramamind. last View this entry on the original dictionary page scan.
caramaśairṣikamf(ī-)n. having the points turned towards the west View this entry on the original dictionary page scan.
caramatasind. at the outermost end View this entry on the original dictionary page scan.
caramavaiyākaraṇam. (the last id est) an ignorant grammarian View this entry on the original dictionary page scan.
caramāvasthāf. the last state View this entry on the original dictionary page scan.
caramavayasmfn. (see ) being in the last stage of life, old View this entry on the original dictionary page scan.
caramūrtif. an idol which is carried about in procession View this entry on the original dictionary page scan.
caramyaNom. myati-, to be the last gaRa kaṇḍv-ādi-. View this entry on the original dictionary page scan.
dāmodaramiśram. Name of author of one recension of the hanūman-nāṭaka- View this entry on the original dictionary page scan.
daramind. (am-) a little View this entry on the original dictionary page scan.
daramantharamfn. a little slow, . View this entry on the original dictionary page scan.
daramukulitamfn. a little budded, View this entry on the original dictionary page scan.
deśāntaramṛtakriyānirūpaṇan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
divākaramitram. Name of a man View this entry on the original dictionary page scan.
drutataramind. very quickly, as quickly as possible View this entry on the original dictionary page scan.
dvādaśākṣaramālāf. () probably idem or 'm. the prayer of 12 syllables addressed to viṣṇu- (see dvādaśa-pattraka-) ' View this entry on the original dictionary page scan.
dvādaśākṣaramantram. the prayer of 12 syllables addressed to viṣṇu- (see dvādaśa-pattraka-) View this entry on the original dictionary page scan.
dviguṇataramind. View this entry on the original dictionary page scan.
dyūtakaramaṇḍalīf. a gambler's circle (see dyūtamaṇḍala-) View this entry on the original dictionary page scan.
ekākṣaramālikāf. Name of vocabulary of monosyllabic words. View this entry on the original dictionary page scan.
gāḍhataramind. more tightly or closely or firmly,
gāḍhataramind. more intensely View this entry on the original dictionary page scan.
gaṅgādharamādhavam. Name of the father of Dadabhai View this entry on the original dictionary page scan.
grāmyehoparamam. ceasing from sexual desires View this entry on the original dictionary page scan.
haṃsaparameśvaram. Name of a tantra- work View this entry on the original dictionary page scan.
haramekhalāf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
haramekhalinm. a particular class of artisans View this entry on the original dictionary page scan.
haramohana m. Name of authors View this entry on the original dictionary page scan.
haramujaName of a place View this entry on the original dictionary page scan.
haramukuṭamāhātmyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
hariharamahārājam. Name of a man View this entry on the original dictionary page scan.
hariharamāhātmyan. Name of chapter of the skanda-purāṇa- View this entry on the original dictionary page scan.
hariharamanṇḍalaṣoḍaśaliṅgobhavam. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
hariharamiśram. Name of a man View this entry on the original dictionary page scan.
harṣeśvaramāhātmyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
hāṭakeśvaramāhāśmyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
hataparamārthamfn. neglectful of the highest truth (said of the senses) View this entry on the original dictionary page scan.
hemeśvaramāhātmyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
jāgaramind. so as to be awake View this entry on the original dictionary page scan.
jaladharamālāf. equals jalada-paṅkti- View this entry on the original dictionary page scan.
jaladharamālāf. two metres of 4 x 12 syllables each View this entry on the original dictionary page scan.
jalpeśvaramāhātmyan. Name (also title or epithet) of work View this entry on the original dictionary page scan.
jaramāṇam. Name of a man gaRa gargādi-. View this entry on the original dictionary page scan.
kāleśvaramāhātmyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
kāmeśvaramodakam. or n. a kind of plant with aphrodisiac properties. View this entry on the original dictionary page scan.
kanakarambhāf. a species of Musa View this entry on the original dictionary page scan.
karamam. (equals kalama-) a reed for writing with View this entry on the original dictionary page scan.
karamadhyam. a particular measure (equals karṣa-), View this entry on the original dictionary page scan.
karamālāf. the hand used as a rosary (the joints of the fingers corresponding to the beads) View this entry on the original dictionary page scan.
karamālam. smoke (probably a corruption of khatamāla-). View this entry on the original dictionary page scan.
karamandam. Name of a man. View this entry on the original dictionary page scan.
karamaṇḍalinm. Achyranthes Aspera View this entry on the original dictionary page scan.
karamardam. Carissa Carandas etc. View this entry on the original dictionary page scan.
karamardāf. Name of a river, View this entry on the original dictionary page scan.
karamardakam. idem or 'f. Carissa Carandas ' View this entry on the original dictionary page scan.
karamardakan. the fruit of Carissa Carandas View this entry on the original dictionary page scan.
karamardīf. Carissa Carandas View this entry on the original dictionary page scan.
karamarīf. a prisoner View this entry on the original dictionary page scan.
karamaṭṭam. the betel-nuttree View this entry on the original dictionary page scan.
karambamfn. (1. kṛ- ), mixed View this entry on the original dictionary page scan.
karambamfn. set, inlaid View this entry on the original dictionary page scan.
karambam. a kind of gruel. View this entry on the original dictionary page scan.
karambham. groats or coarsely-ground oats etc. View this entry on the original dictionary page scan.
karambham. a dish of parched grain, a cake or flour or meal mixed with curds, a kind of gruel (generally offered to pūṣan- as having no teeth to masticate hard food) etc. View this entry on the original dictionary page scan.
karambham. a mixture View this entry on the original dictionary page scan.
karambham. Name of a poisonous plant View this entry on the original dictionary page scan.
karambham. of a son of śakuni- and father of devarāta- View this entry on the original dictionary page scan.
karambham. of the father of asura- mahiṣa- View this entry on the original dictionary page scan.
karambham. of a monkey View this entry on the original dictionary page scan.
karambham. of a brother of rambha- View this entry on the original dictionary page scan.
karambhāf. Asparagus Racemosus View this entry on the original dictionary page scan.
karambhāf. fennel View this entry on the original dictionary page scan.
karambhāf. Name of the daughter of a king of kaliṅga- and wife of akrodhana- View this entry on the original dictionary page scan.
karambhamfn. mixed (as an odour) View this entry on the original dictionary page scan.
karambhabhāgamfn. one who receives gruel for his part View this entry on the original dictionary page scan.
karambhādmfn. eating groats or gruel View this entry on the original dictionary page scan.
karambhakam. a kind of Achyranthes View this entry on the original dictionary page scan.
karambhakam. Name of a man View this entry on the original dictionary page scan.
karambhakam. plural Name of a people View this entry on the original dictionary page scan.
karambhakan. groats, coarsely-ground oats etc. View this entry on the original dictionary page scan.
karambhakan. a document drawn up in different dialects View this entry on the original dictionary page scan.
karambhapātran. a dish of gruel View this entry on the original dictionary page scan.
karambhavālukāf. Nominal verb plural hot sand as gruel (a certain punishment in hell) View this entry on the original dictionary page scan.
karambhavālukātāpam. plural the pains caused by this punishment View this entry on the original dictionary page scan.
karambhim. Name of a son of śakuni- and father of devarāta- View this entry on the original dictionary page scan.
karambhim. (ayas-) plural the lineage of karambhi-. View this entry on the original dictionary page scan.
karambhinmfn. possessing gruel View this entry on the original dictionary page scan.
karambitamfn. intermingled, mixed etc. View this entry on the original dictionary page scan.
karambitamfn. pounded, reduced to grains or dust View this entry on the original dictionary page scan.
karambitamfn. set, inlaid View this entry on the original dictionary page scan.
karamocanan. idem or 'm. the act of setting free the hand (of the bride by her father when the wedding is finished; see ) ' View this entry on the original dictionary page scan.
karamokṣam. the act of setting free the hand (of the bride by her father when the wedding is finished; see ) View this entry on the original dictionary page scan.
karamuktan. (scilicet astra-) a missile, weapon thrown with the hand View this entry on the original dictionary page scan.
karamuktan. a dart, javelin etc. View this entry on the original dictionary page scan.
karamukteśvaran. Name of a temple. View this entry on the original dictionary page scan.
karavīrakarambhinn. Name of a wood (varia lectio karavīrākara-) View this entry on the original dictionary page scan.
kardameśvaramāhātmyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
kesaramālāf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
kharamind. in a sharp way View this entry on the original dictionary page scan.
kharamajramfn. one who cleans very sharply () View this entry on the original dictionary page scan.
kharamañjarif. Achyranthes aspera (apāmārg/a-) View this entry on the original dictionary page scan.
kharamañjarīf. Achyranthes aspera (apāmārg/a-) View this entry on the original dictionary page scan.
kharamayūkham. "hot-rayed", the sun View this entry on the original dictionary page scan.
kharamukhan. a horn for blowing, View this entry on the original dictionary page scan.
kharamukhikāf. a kind of musical instrument View this entry on the original dictionary page scan.
kojāgaramāhātmyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
kṣoṇīdharamiśram. Name of a commentator. View this entry on the original dictionary page scan.
kulaparamparāf. the series of generations comprising a race. View this entry on the original dictionary page scan.
kūrmaramaṇīf. a female tortoise View this entry on the original dictionary page scan.
madhukaramayamfn. consisting of bees View this entry on the original dictionary page scan.
madhurākṣaramind. madhurākṣara
madhurasvaramind. madhurasvara
madhyejaṭharamind. in the middle of the body View this entry on the original dictionary page scan.
madhyenagaramind. in the middle of the city View this entry on the original dictionary page scan.
mahākarambham. a particular poisonous plant View this entry on the original dictionary page scan.
mahodaramukham. Name of an attendant of durgā- View this entry on the original dictionary page scan.
makaramāsam. Name of a particular , month View this entry on the original dictionary page scan.
makaramukham. equals makarākāra-dhārin- jala-nirgamana-dvāra-, jānūr-dhvāvayava- View this entry on the original dictionary page scan.
mānapuraḥsaramind. with (literally"preceded by") honour View this entry on the original dictionary page scan.
mandāgniharameṣadānan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
mandaramaṇim. Name of śiva- (wrong reading for mandira-m-?) . View this entry on the original dictionary page scan.
mandataramind. mandatara
mantharākṣaramind. (to pronounce) with slow or distinct syllables View this entry on the original dictionary page scan.
mantharamind. manthara
matparama mfn. devoted to me View this entry on the original dictionary page scan.
matsaramanasmfn. of envious disposition, View this entry on the original dictionary page scan.
muniparamparāf. a tradition handed down from muni- to muni-, uninterrupted tradition View this entry on the original dictionary page scan.
nagaramālinmfn. garlanded with cities View this entry on the original dictionary page scan.
nagaramaṇḍanāf. "town-ornament", a courtezan, View this entry on the original dictionary page scan.
nāgaramardim. patron. fr. nagara-mardin-, bāhv-ādi-. View this entry on the original dictionary page scan.
nagaramardinm. "town-crusher", Name of a man gaRa bāhv-ādi-. View this entry on the original dictionary page scan.
nagaramoṣam. the sacking of a town, View this entry on the original dictionary page scan.
nagaramustāf. equals rottha-. View this entry on the original dictionary page scan.
nāgaramustāf. a species of Cyperus grass View this entry on the original dictionary page scan.
nāgaramustakan. its grain View this entry on the original dictionary page scan.
nandīśvaramāhātmyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
naramālāf. a string or girdle of human skulls View this entry on the original dictionary page scan.
naramālinīf. wrong reading for -māninī-. View this entry on the original dictionary page scan.
naramāṃsan. man's flesh View this entry on the original dictionary page scan.
naramānikā f. a man-like woman, a woman with a beard View this entry on the original dictionary page scan.
naramāninīf. a man-like woman, a woman with a beard View this entry on the original dictionary page scan.
naramedham. equals -bali- View this entry on the original dictionary page scan.
narammanyamfn. thinking one's self a man, passing for a man View this entry on the original dictionary page scan.
naramohinīf. Name of a surāṅganā- View this entry on the original dictionary page scan.
naramūrchanan. Name of chapter of the View this entry on the original dictionary page scan.
nārāyaṇasarovaramāhātmyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
narmadeśvaramāhātmyan. Name of chapter of View this entry on the original dictionary page scan.
navaramind. (Prakrit) only View this entry on the original dictionary page scan.
niḥśvāsaparamamf(ā-)n. quite addicted to sighing, melancholy View this entry on the original dictionary page scan.
nijākṣaramīmāṃsāf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
nipuṇataramind. equals next View this entry on the original dictionary page scan.
nirantaramind. closely, tightly, firmly, View this entry on the original dictionary page scan.
nirantaramind. constantly, continually etc. View this entry on the original dictionary page scan.
nirantaramind. immediately, at once View this entry on the original dictionary page scan.
nirbharamind. excessively, violently, very much, deeply. soundly. View this entry on the original dictionary page scan.
nirdaramind. excessively, strongly View this entry on the original dictionary page scan.
nisvaramind. noiselessly. View this entry on the original dictionary page scan.
nyūnataramind. still less View this entry on the original dictionary page scan.
nyūnataramind. lower or deeper View this entry on the original dictionary page scan.
pakṣadharamiśram. Name of an author View this entry on the original dictionary page scan.
pañcākṣaramākātmyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
pañcākṣaramayamf(ī-)n. consisting of 5 syllables View this entry on the original dictionary page scan.
paramind. afterwards, later View this entry on the original dictionary page scan.
paramind. (with ablative) beyond, after (exempli gratia, 'for example' paraṃ vijñānāt-,beyond human knowledge; astam-ayāt p-,after sunset; mattaḥ p-,after me; ataḥ p-or param ataḥ-,after this, farther on, hereafter, next; itaḥ p-,henceforward, from now; tataḥ p-or tataś ca p-,after that, thereupon; smāt p-[for smāt p-],no more of this, enough) etc. View this entry on the original dictionary page scan.
paramind. in a high degree, excessively, greatly, completely View this entry on the original dictionary page scan.
paramind. rather, most willingly, by all means View this entry on the original dictionary page scan.
paramind. I will, so be it View this entry on the original dictionary page scan.
paramind. at the most, at the utmost, merely, no more than, nothing but View this entry on the original dictionary page scan.
paramind. but, however, otherwise (paraṃ tu-or paraṃ kiṃ tu- idem or 'ind. at the most, at the utmost, merely, no more than, nothing but '; yadi p-,if at all, perhaps, at any rate; na-p-,not-but; na paraṃ-api-,not only-but also; paraṃ na-api na-,not only not-but not even; na paraṃ-yāvat-,not only-but even) View this entry on the original dictionary page scan.
paramamf(ā-)n. (superl. of p/ara-) most distant, remotest, extreme, last etc. View this entry on the original dictionary page scan.
paramamf(ā-)n. chief, highest, primary, most prominent or conspicuous View this entry on the original dictionary page scan.
paramamf(ā-)n. best, most excellent, worst (meṇa cetasā-,with all the heart; ma-kaṇṭhena-,"with all the throat", roaring, speaking aloud) View this entry on the original dictionary page scan.
paramamf(ā-)n. (with ablative) superior or inferior to, better or worse than View this entry on the original dictionary page scan.
paramam. Name of 2 authors View this entry on the original dictionary page scan.
paraman. highest point, extreme limit (catur-viṃśati-p-,at the utmost 24) etc. View this entry on the original dictionary page scan.
paraman. chief part or matter or object (in fine compositi or 'at the end of a compound' f(ā-).= consisting chiefly of, completely occupied with or devoted to or intent upon) etc. View this entry on the original dictionary page scan.
paraman. (also parama--in compound;See below) very much, excessively, excellently, in the highest degree View this entry on the original dictionary page scan.
paramabhāsvaramfn. excessively radiant View this entry on the original dictionary page scan.
paramabhaṭṭārakam. a paramount sovereign, ibidem or 'in the same place or book or text' as the preceding View this entry on the original dictionary page scan.
paramabrahmacāriṇīf. Name of durgā- View this entry on the original dictionary page scan.
paramabrahmann. the Supreme Spirit View this entry on the original dictionary page scan.
paramabrahmaṇyamfn. most kind to Brahmans, View this entry on the original dictionary page scan.
paramacetasn. all the heart View this entry on the original dictionary page scan.
paramadam. highest degree of intoxication, View this entry on the original dictionary page scan.
paramadāruṇamfn. very dreadful View this entry on the original dictionary page scan.
paramadharmātmanmfn. very dutiful or virtuous View this entry on the original dictionary page scan.
paramādīśvara(l) m. Name of Scholiast or Commentator on View this entry on the original dictionary page scan.
paramadrum. Amyris Agallocha View this entry on the original dictionary page scan.
paramaduḥkhitamfn. deeply afflicted View this entry on the original dictionary page scan.
paramadurmedhasmfn. exceedingly stupid. View this entry on the original dictionary page scan.
paramādvaitam. "the highest being without a second", Name of viṣṇu- View this entry on the original dictionary page scan.
paramādvaitan. pure, non-duality View this entry on the original dictionary page scan.
paramagahanamfn. very mysterious or profound View this entry on the original dictionary page scan.
paramāgamain View this entry on the original dictionary page scan.
paramāgamacūḍāmaṇisaṃhitāf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramāgamasāram. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramagatif. any chief resource or refuge (as a god or protector) View this entry on the original dictionary page scan.
paramagatif. final beatitude View this entry on the original dictionary page scan.
paramagavam. an excellent bull View this entry on the original dictionary page scan.
paramāham. an excellent day View this entry on the original dictionary page scan.
paramahaṃsam. an ascetic of the highest order, a religious man who has subdued all his senses by abstract meditation etc. (see ) View this entry on the original dictionary page scan.
paramahaṃsadharmanirūpaṇan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramahaṃsakavacamn. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramahaṃsanirṇayam. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramahaṃsapaddhatif. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramahaṃsapañcāṅgan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramahaṃsaparivrājakācāryam. Name of śaṃkarācārya- View this entry on the original dictionary page scan.
paramahaṃsaparivrājakadharmasaṃgraham. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramahaṃsaparivrājakopaniṣadf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramahaṃsapaṭalamn. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramahaṃsapriyāf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramahaṃsasahasranāmann. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramahaṃsasaṃhitāf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramahaṃsastavarājam. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramahaṃsastotran. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramahaṃsopaniṣadf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramahaṃsopaniṣaddhṛdayan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramahaṃsopāsanaprakāram. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramāhlādanamfn. most delightful or agreeable, View this entry on the original dictionary page scan.
paramaiśvaryan. supremacy View this entry on the original dictionary page scan.
paramajāf. equals prakṛti- (prob. corrupted) . View this entry on the original dictionary page scan.
paramajyāmfn. holding supreme power (as indra-) View this entry on the original dictionary page scan.
paramakamf(ikā-)n. the most excellent, highest, best, greatest, extreme (wrong reading pār-and paramika-). View this entry on the original dictionary page scan.
paramakāṇḍam. or n. a very auspicious moment, View this entry on the original dictionary page scan.
paramakaṇṭhaonly in ṭhena-kruś-, to try with all one's throat id est might View this entry on the original dictionary page scan.
paramākhyamfn. called supreme, considered as the highest View this entry on the original dictionary page scan.
paramakrāntif. equals para-kr- View this entry on the original dictionary page scan.
paramakrāntijyāf. the sine of the greatest declination View this entry on the original dictionary page scan.
paramakrodhinm. idem or 'mfn. extremely angry ' , Name of one of the viśve-devā-s
paramakruddhamfn. extremely angry View this entry on the original dictionary page scan.
paramākṣaran. the sacred syllable"Om"or brahmā- View this entry on the original dictionary page scan.
paramalaghumañjūṣāf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramamind. yes, very well View this entry on the original dictionary page scan.
paramamahatmfn. infinitely great View this entry on the original dictionary page scan.
paramamanyumatmfn. deeply distressed View this entry on the original dictionary page scan.
paramamokṣam. final emancipation View this entry on the original dictionary page scan.
paramāmṛtan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramanandam. Name of a teacher (wrong reading for n-?; see parān-under para-). View this entry on the original dictionary page scan.
paramānandam. supreme felicity View this entry on the original dictionary page scan.
paramānandam. the Supreme Spirit, soul of the universe etc. View this entry on the original dictionary page scan.
paramānandam. Name of several authors (also -cakravartin-, -dāsa-, -deva-, -nātha-, -pāṭhaka-, -bhaṭṭācārya-, -yogīndra-, -sarasvatī-, śrama-) View this entry on the original dictionary page scan.
paramānandalaharīstotran. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramānandamādhavastavam. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramānandatantran. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramāṅganāf. an excellent or beautiful woman View this entry on the original dictionary page scan.
paramaṇim. "excellent jewel", Name of a prince View this entry on the original dictionary page scan.
paramānnan. "best food", rice boiled in milk with sugar (offered to gods or deceased ancestors) View this entry on the original dictionary page scan.
paramanthu m. Name of a son of kakṣeyu- (varia lectio markṣa-). View this entry on the original dictionary page scan.
paramantra varia lectio for mātra-. View this entry on the original dictionary page scan.
paramāṇum. an infinitesimal particle or atom (30 are said to form a mote in a sun-beam) etc. (see bhṛtya-p-) View this entry on the original dictionary page scan.
paramāṇum. the passing of a sun-beam past an atom of matter View this entry on the original dictionary page scan.
paramāṇun. 1/8 of a mātrā- View this entry on the original dictionary page scan.
paramāṇukāraṇavādam. the atomistic system of the vaiśeṣika-s, View this entry on the original dictionary page scan.
paramāṇumayamf(ī-)n. consisting merely of atoms View this entry on the original dictionary page scan.
paramāṇutāf. infinite minuteness, the state of an atom View this entry on the original dictionary page scan.
paramāṇvaṅgakam. "subtle-bodied", Name of viṣṇu- View this entry on the original dictionary page scan.
paramanyum. Name of a son of kakṣeyu- (varia lectio markṣa-). View this entry on the original dictionary page scan.
paramāpadf. the greatest misfortune View this entry on the original dictionary page scan.
paramapadan. the highest state or position, eminence, final beatitude View this entry on the original dictionary page scan.
paramapadanirṇāyakam. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramapadasopānan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramapadātmavatmfn. whose essence is the highest of all states (id est brahmā-) View this entry on the original dictionary page scan.
paramāpakramam. equals para-krānti- View this entry on the original dictionary page scan.
paramāpamam. "greatest declination", the inclination of a planet's orbit to the ecliptic View this entry on the original dictionary page scan.
paramaparamamfn. highest or most excellent of all View this entry on the original dictionary page scan.
paramaprabham. Name of a man View this entry on the original dictionary page scan.
paramaprītamfn. exceedingly rejoiced View this entry on the original dictionary page scan.
paramāpsarasf. an excellent āpsara-s View this entry on the original dictionary page scan.
paramapuṃsm. the Supreme Spirit, Name of viṣṇu- View this entry on the original dictionary page scan.
paramapuruṣam. idem or 'm. the Supreme Spirit, Name of viṣṇu- ' View this entry on the original dictionary page scan.
paramapūruṣam. equals -pur- View this entry on the original dictionary page scan.
paramapuruṣamahotsavaprāyaścittan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramapuruṣaprārthanāmañjarīf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramapuruṣasaṃhitāf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramāram. Name of a son of the ṛṣi- śaunaka- and ancestor of bhoja-deva- (see -mṛtyu-). View this entry on the original dictionary page scan.
paramārādhyam. Name of a man View this entry on the original dictionary page scan.
paramarahasyan. the deepest mystery View this entry on the original dictionary page scan.
paramarahasyajapasaṃgraham. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramarahasyasaṃhitāf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramarahasyavādam. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramarahasyopadeśasaṃgraham. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramarahasyopaniṣadf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramarajam. a supreme monarch View this entry on the original dictionary page scan.
paramarasam. "most excellent beverage", buttermilk mixed with water View this entry on the original dictionary page scan.
paramarddhikam. (ma-ṛddhika-) excessively fortunate View this entry on the original dictionary page scan.
paramārhatam. "most excellent arhat-", Name of kumāra-pāla- View this entry on the original dictionary page scan.
paramarkṣa(equals ma-ṛkṣa-) m. Name of a king (varia lectio para-manthu-and -manyu-). View this entry on the original dictionary page scan.
paramarma(for -marman-), in -jña- mfn. knowing the secret plans or intentions of another View this entry on the original dictionary page scan.
paramarmabhāṣaṇan. telling another's secrets View this entry on the original dictionary page scan.
paramarṣim. (ma-ṛṣi-) a great or divine sage View this entry on the original dictionary page scan.
paramārtamfn. much pained or depressed View this entry on the original dictionary page scan.
paramārtavatind. very piteously View this entry on the original dictionary page scan.
paramārtham. the highest or whole truth, spiritual knowledge etc. (in the beginning of a compound; ena-, āt-,in reality) View this entry on the original dictionary page scan.
paramārtham. any excellent or important object View this entry on the original dictionary page scan.
paramārtham. the best sense View this entry on the original dictionary page scan.
paramārtham. the best kind of wealth View this entry on the original dictionary page scan.
paramārthabhājmfn. partaking of the highest truth View this entry on the original dictionary page scan.
paramārthabodham. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramārthadaridramfn. really poor View this entry on the original dictionary page scan.
paramārthadarśanam. Name of a samādhi- View this entry on the original dictionary page scan.
paramārthamatsyam. a real fish View this entry on the original dictionary page scan.
paramārthanirṇayam. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramārthapradīpikāf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramārthaprakāśam. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramārthaprapāf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramārthasaṃdarbham. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramārthasaṃgraham. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramārthasaṃvṛtisatyanirdeśam. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramārthasāram. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramārthasārasaṃgraham. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramārthasārasaṃkṣepavivṛtif. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramārthasaritf. really a river View this entry on the original dictionary page scan.
paramārthasatyan. the real or entire truth View this entry on the original dictionary page scan.
paramārthastutif. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramārthasuptamfn. really asleep View this entry on the original dictionary page scan.
paramārthatāf. the highest truth, reality View this entry on the original dictionary page scan.
paramārthatasind. in reality, really, in the true sense of the word etc. View this entry on the original dictionary page scan.
paramārthavidm. one who knows the highest truth, a philosopher View this entry on the original dictionary page scan.
paramārthavindamfn. acquiring knowledge of truth, obtaining the best kind of wealth etc. View this entry on the original dictionary page scan.
paramārthavivekam. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramaryam. a bodhi-sattva- (q.v) View this entry on the original dictionary page scan.
paramasaṃhitāf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramasaṃhṛṣṭamfn. equals -prīta- View this entry on the original dictionary page scan.
paramasammatamfn. highly esteemed, much revered View this entry on the original dictionary page scan.
paramasaṃtuṣṭamfn. highly pleased or satisfied View this entry on the original dictionary page scan.
paramasamudayamfn. very auspicious or successful View this entry on the original dictionary page scan.
paramāsanam. (with śākta-s) Name of an author of mantra-s View this entry on the original dictionary page scan.
paramasarvatraind. everywhere, throughout View this entry on the original dictionary page scan.
paramaśiva(with ācārya-and vendra-sarasvatī-) m. Name of authors. View this entry on the original dictionary page scan.
paramaśobhanamfn. exceedingly brilliant or beautiful View this entry on the original dictionary page scan.
paramasvadharmanmfn. most exact in the observance of the duties of one's own (caste or tribe) View this entry on the original dictionary page scan.
paramatan. a different opinion or doctrine, heterodoxy View this entry on the original dictionary page scan.
paramatāf. (m/a--) highest position or rank View this entry on the original dictionary page scan.
paramatāf. highest end or aim View this entry on the original dictionary page scan.
paramatabhaṅgam. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramatabhañjanan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramatakālānalam. Name of a pupil of śaṃkara- View this entry on the original dictionary page scan.
paramatakhaṇḍanasaṃgraham. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramatasind. in the highest degree, excessively View this entry on the original dictionary page scan.
paramatasind. worst of all View this entry on the original dictionary page scan.
paramatattvan. the highest truth View this entry on the original dictionary page scan.
paramatattvaprakāśikāf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramatattvarahasyopaniṣadf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramāṭikam. Name of a school of the yajus- (see vaṭ-). View this entry on the original dictionary page scan.
paramātmam. a particular personification View this entry on the original dictionary page scan.
paramātmain compound equals tman- View this entry on the original dictionary page scan.
paramātmagatiprakāśam. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramātmakamf(ikā-)n. the highest, greatest View this entry on the original dictionary page scan.
paramātmamayamf(ī-)n. being entirely the soul of the universe View this entry on the original dictionary page scan.
paramātmanm. all the heart (only instrumental case = parameṇa cetasā-, column 1) View this entry on the original dictionary page scan.
paramātmanm. the Supreme Spirit etc. (see ) .
paramātmaprakāśam. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramātmasaṃdarbham. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramātmastavam. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramātmavinodam. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramātram. or n. (with Buddhists) a particular high number (varia lectio -mantra-). View this entry on the original dictionary page scan.
paramāvadhim. utmost term or limit View this entry on the original dictionary page scan.
paramāvaṭikam. plural Name of a school of the white yajus-, (see ṭika-). View this entry on the original dictionary page scan.
paramavismitamfn. greatly surprised or amazed View this entry on the original dictionary page scan.
paramavyomnikamfn. dwelling in the highest heaven View this entry on the original dictionary page scan.
paramāyusmfn. reaching to a very advanced age View this entry on the original dictionary page scan.
paramāyuṣam. Terminalia Tomentosa View this entry on the original dictionary page scan.
parame locative case of ma- in compound View this entry on the original dictionary page scan.
paramekṣum. Name of a son of anu- (varia lectio meṣu-). View this entry on the original dictionary page scan.
parameśam. the supreme lord, Supreme Being, Name of viṣṇu- View this entry on the original dictionary page scan.
parameśastotrāvalīf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
parameṣṭhamfn. standing at the top, supreme, superior View this entry on the original dictionary page scan.
parameṣṭham. Name of brahma- or any supreme deity View this entry on the original dictionary page scan.
parameṣṭhāf. a kind of metre View this entry on the original dictionary page scan.
parameṣṭhim. a superior or a chief god of the jaina-s View this entry on the original dictionary page scan.
parameṣṭhinmfn. standing at the head, highest, chief, principal etc. View this entry on the original dictionary page scan.
parameṣṭhinm. Name of any supreme being, of agni- View this entry on the original dictionary page scan.
parameṣṭhinm. of prajā-pati- etc. View this entry on the original dictionary page scan.
parameṣṭhinm. a son of prajā-pati- View this entry on the original dictionary page scan.
parameṣṭhinm. of brahmā- View this entry on the original dictionary page scan.
parameṣṭhinm. of śiva- View this entry on the original dictionary page scan.
parameṣṭhinm. of viṣṇu- View this entry on the original dictionary page scan.
parameṣṭhinm. of garuḍa- View this entry on the original dictionary page scan.
parameṣṭhinm. of manu- cakṣus- View this entry on the original dictionary page scan.
parameṣṭhinm. (with jaina-s) equals -ṣṭhi- View this entry on the original dictionary page scan.
parameṣṭhinm. the teacher of the teacher of any one's teacher View this entry on the original dictionary page scan.
parameṣṭhinm. a kind of virāj- View this entry on the original dictionary page scan.
parameṣṭhinm. a kind of ammonite View this entry on the original dictionary page scan.
parameṣṭhinm. Name of a son of aja-mīḍha- View this entry on the original dictionary page scan.
parameṣṭhinm. of a son of indradyumna- (Devadyumna) View this entry on the original dictionary page scan.
parameṣṭhinm. dual number viṣṇu- and śrī- View this entry on the original dictionary page scan.
parameṣṭhina equals -ṣṭh/in- View this entry on the original dictionary page scan.
parameṣṭhinīf. Ruta Graveolens
parameṣṭhitāf. supremacy, superiority View this entry on the original dictionary page scan.
parameśvaram. the supreme lord, Supreme Being, God View this entry on the original dictionary page scan.
parameśvaram. Name of śiva- View this entry on the original dictionary page scan.
parameśvaram. of viṣṇu- View this entry on the original dictionary page scan.
parameśvaram. of indra- View this entry on the original dictionary page scan.
parameśvaram. of any eminent prince or illustrious man etc. (see ) View this entry on the original dictionary page scan.
parameśvaram. a jaina- View this entry on the original dictionary page scan.
parameśvaram. Name of several authors ( parameśvarīya rīya- n.a work of parameśa-) View this entry on the original dictionary page scan.
parameśvaran. (sc. liṅga-) Name of a liṅga- sacred to śiva- View this entry on the original dictionary page scan.
parameśvaradattam. Name of an author View this entry on the original dictionary page scan.
parameśvarapañcamukhadhyānan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
parameśvarapañcaratnan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
parameśvarapraṇidhānan. meditation on God View this entry on the original dictionary page scan.
parameśvararakṣitam. Name of an author View this entry on the original dictionary page scan.
parameśvarasākṣātkāram. intuitive perception of God View this entry on the original dictionary page scan.
parameśvarasaṃhitāf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
parameśvarāstitvavādinm. one who asserts the existence of God View this entry on the original dictionary page scan.
parameśvarastotran. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
parameśvarastutif. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
parameśvaratāf. supremacy View this entry on the original dictionary page scan.
parameśvaratantran. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
parameśvaratvan. supremacy View this entry on the original dictionary page scan.
parameśvaravarmanm. Name of a man View this entry on the original dictionary page scan.
parameśvarīf. Name of durgā- View this entry on the original dictionary page scan.
parameśvarīf. of sītā- ( parameśvarīdāsābdhi -dāsābdhi- m.Name of work) View this entry on the original dictionary page scan.
parameśvarīdāsābdhim. parameśvarī
parameśvarīyan. parameśvara
parameṣvāsam. an excellent archer, ( parameṣvāsatā -- f.) View this entry on the original dictionary page scan.
parameṣvāsatāf. parameṣvāsa
paramokṣanirāsakārikāf. plural "memorial rules for preventing another's final beatitude", Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paramopāsakam. an excellent"server"or layman View this entry on the original dictionary page scan.
paramparamfn. one following the other, proceeding from one to another (as from father to son), successive, repeated View this entry on the original dictionary page scan.
paramparam. a great great-grandson or great-grandson with his descendants View this entry on the original dictionary page scan.
paramparam. a species of deer View this entry on the original dictionary page scan.
paramparāf. an uninterrupted row or series, order, succession, continuation, mediation, tradition ( paramparayā rayā- ind.by tradition, indirectly) etc. View this entry on the original dictionary page scan.
paramparāf. lineage, progeny View this entry on the original dictionary page scan.
paramparāf. hurting, killing View this entry on the original dictionary page scan.
paramparabhojanan. eating continually View this entry on the original dictionary page scan.
paramparamind. successively. uninterruptedly View this entry on the original dictionary page scan.
paramparāprāptamfn. received by tradition ()
paramparāsambandham. an indirect conjunction View this entry on the original dictionary page scan.
paramparatasind. successively continually, mutually View this entry on the original dictionary page scan.
paramparāvāhanan. an indirect means of conveyance (exempli gratia, 'for example' the horse which draws a carriage) View this entry on the original dictionary page scan.
paramparayāind. paramparā
paramparāyātamfn. received by tradition ()
paramṛtyum. a crow (see -māra-). View this entry on the original dictionary page scan.
paramukhacapeṭikāf. "slap in the face of another", Name of a controversial work View this entry on the original dictionary page scan.
pararamaṇam. "a strange lover", a paramour View this entry on the original dictionary page scan.
parāśaramādhavīyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
parasparamind. (mostly in the oblique cases of m. sg. am-, eṇa-, āt-, asya-) one another, each other, with or from one another, one another's, mutually, reciprocally etc. View this entry on the original dictionary page scan.
parastaram() ind. further away, further View this entry on the original dictionary page scan.
parātaramind. further away View this entry on the original dictionary page scan.
parātaramSee parā-, . View this entry on the original dictionary page scan.
parighargharamind. with loud murmuring or grunting (wrong reading ghurgharam-,or ghurghuram-). View this entry on the original dictionary page scan.
pariṇāmaramaṇīyamfn. (a day) delightful at its close View this entry on the original dictionary page scan.
parovaramind. from top to bottom, from hand to hand, in succession, one after another View this entry on the original dictionary page scan.
paruṣākṣaramind. paruṣākṣara
paśupatīśvaramāhātmyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
paṭāntaram (prob.) wrong reading for ntam- View this entry on the original dictionary page scan.
paṭṭeśvaramāhātmyan. Name of chapter of View this entry on the original dictionary page scan.
paṭutaramind. paṭutara
piṅgalāśvaramāhātmyan. piṅgalāśvara
piśitapaṅkāvanaddhāsthipañjaramayamf(ī-)n. consisting of a skeleton of bones covered with flaccid flesh View this entry on the original dictionary page scan.
pītarambhāf. a kind of Musa View this entry on the original dictionary page scan.
prabhāseśvaramāhātmyan. Name of work
pradoṣaramaṇīyamfn. pleasant or delightful in the evening View this entry on the original dictionary page scan.
prakīrṇāmbaramūrdhajamfn. with disordered garments and dishevelled hair View this entry on the original dictionary page scan.
prāṇadharamiśram. Name of an author View this entry on the original dictionary page scan.
praṇipātapuraḥsaramind. preceded by prostration, with an obeisance View this entry on the original dictionary page scan.
praram Causal P. -ramayati-, to delight or gladden greatly, exhilarate View this entry on the original dictionary page scan.
praśnottaramālāf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
praśnottaramālikāf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
praśnottaramaṇimālāf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
prataram( ) ind. further, more particularly, in future. View this entry on the original dictionary page scan.
prathamataramind. first of all View this entry on the original dictionary page scan.
pratimanvantaramind. in each Manv-antara. () View this entry on the original dictionary page scan.
pratinagaramind. in every town View this entry on the original dictionary page scan.
pratisaṃvatsaramind. at every year, yearly commentator or commentary View this entry on the original dictionary page scan.
prativāsaramind. every day, daily View this entry on the original dictionary page scan.
prativatsaramind. every year, yearly View this entry on the original dictionary page scan.
pratyanantaramind. immediately after (ablative) View this entry on the original dictionary page scan.
pratyanantaramind. next in succession View this entry on the original dictionary page scan.
prauḍhasvaramind. with a strong or loud voice View this entry on the original dictionary page scan.
pravaramañjarīf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
pravaramūrdhajamfn. having beautiful hair View this entry on the original dictionary page scan.
puraḥsaramind. along with, among, after, by means of (compound) View this entry on the original dictionary page scan.
puruṣāntaramind. puruṣāntara
pūrvāparamind. one after another View this entry on the original dictionary page scan.
pūrvataramind. before, first, previously View this entry on the original dictionary page scan.
puṣkaramāhātmyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
puṣkaramālinm. "wearing a lotus-wreath", Name of a man View this entry on the original dictionary page scan.
puṣkaramukhan. the aperture of the tip of an elephant's trunk View this entry on the original dictionary page scan.
puṣkaramukhamf(ī-)n. (a vessel) having a mouth like the tip of an elephant's trunk, View this entry on the original dictionary page scan.
puṣkaramūla() n. the root of Costus Speciosus or Arabicus. View this entry on the original dictionary page scan.
puṣkaramūlaka() n. the root of Costus Speciosus or Arabicus. View this entry on the original dictionary page scan.
rājeśvaramahodayam. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
rāmānujaguruparamparāf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
rāmaṣaḍakṣaramantrarājam. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
rāsasundaramahākāvyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
rasikaramaṇan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
ratnākaramekhalāf. "sea-girded", the earth View this entry on the original dictionary page scan.
rūkṣasvaramind. rūkṣasvara
śābaramahātantran. Name of a tantra- by śrī-kaṇṭha-śiva- paṇḍita-. View this entry on the original dictionary page scan.
ṣaḍakṣaramayamf(ī-)n. idem or 'mf(ī-)n. (ṣ/aḍ--or ṣ/aḷ--) consisting of six syllables (rīmahā-vidyā- ) etc.' View this entry on the original dictionary page scan.
sādaramind. sādara
sagadgadasvaramind. idem or 'mfn. with or having a faltering or stammering voice, ' View this entry on the original dictionary page scan.
sāgaramatim. Name of a bodhi-sattva- View this entry on the original dictionary page scan.
sāgaramatim. of a serpent-king View this entry on the original dictionary page scan.
sāgaramatim. of a man View this entry on the original dictionary page scan.
sāgaramegham. Name of a man View this entry on the original dictionary page scan.
sāgaramekhalamf(ā-)n. seagirt (see sapta-sāgara-m-) View this entry on the original dictionary page scan.
sāgaramekhalāf. the earth View this entry on the original dictionary page scan.
sāgaramudrāf. a particular samādhi- View this entry on the original dictionary page scan.
sahādaramind. with reverence, reverentially View this entry on the original dictionary page scan.
sahasraparamamf(ā-)n. the most excellent among thousand View this entry on the original dictionary page scan.
sakātaramind. sakātara
samanantaramind. immediately behind or after (genitive case or ablative or compound) View this entry on the original dictionary page scan.
samaramanoharīf. Name of an astron, work View this entry on the original dictionary page scan.
samaramardanam. "destroying in battle", Name of śiva- View this entry on the original dictionary page scan.
samaramūrdhanm. the front or van of battle View this entry on the original dictionary page scan.
sāmeśvaramāhātmyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
saṃgameśvaramāhātmyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
śaṃkaramandārasaurabhan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
saṃkaramīmāṃsāf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
śaṃkaramiśram. Name of various authors (especially of a poet and a philosopher, son of bhava-nātha-; see ) View this entry on the original dictionary page scan.
saṃtaramor saṃ-tar/ām- ind. (fr. 2. s/am-+ t-) more together View this entry on the original dictionary page scan.
saṃvatsaramayamf(ī-)n. consisting of (a particular number of) year View this entry on the original dictionary page scan.
saṃvatsaramukhīf. the tenth day in the light half of the month jyaiṣṭha- View this entry on the original dictionary page scan.
sāndrataramind. sāndratara
sāntarnidāghajvaramind. with an internal burning fever, View this entry on the original dictionary page scan.
śapathottaramind. with oaths View this entry on the original dictionary page scan.
saptagodāvaramind. saptagodāvara
saptakṛdbhavaparamam. a śrāvaka- in a particular stage of progress View this entry on the original dictionary page scan.
saptarṣīśvaramāhātmyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
saptasāgaramahādānaprayogam. Name of work or chapter of work View this entry on the original dictionary page scan.
saptasāgaramāhātmyan. Name of work or chapter of work View this entry on the original dictionary page scan.
saptasāgaramekhalamf(ā-)n. girded by the 7 oceans (the earth) View this entry on the original dictionary page scan.
saramāf. "the fleet one", Name of a female dog belonging to indra- and the gods (represented in as the mother of the four-eyed brindled dogs of yama-[ see ] , and called in deva-śunī-in the said to have gone in search of and recovered the cows stolen by the paṇi-s;elsewhere regarded as the mother of beasts of prey saramā- deva-śunī- is also said to be the authoress of part of ) etc. View this entry on the original dictionary page scan.
saramāf. a female dog in general, bitch View this entry on the original dictionary page scan.
saramāf. Name of a rākṣasī- View this entry on the original dictionary page scan.
saramāf. of a daughter of the gandharva- king śailūṣa- and wife of vibhīṣaṇa- View this entry on the original dictionary page scan.
saramāf. of a wife of kaśyapa- View this entry on the original dictionary page scan.
saramāSee . View this entry on the original dictionary page scan.
śaramallam. "arrow-fighter", an archer View this entry on the original dictionary page scan.
śaramallam. a kind of bird View this entry on the original dictionary page scan.
saramāputra m. idem or '(tm-) m. "son of saramā-", a dog ' View this entry on the original dictionary page scan.
śaramarīcimatmfn. having arrow's for rays View this entry on the original dictionary page scan.
saramāsutam. idem or ' m. idem or '(tm-) m. "son of saramā-", a dog ' ' View this entry on the original dictionary page scan.
saramātmaja(tm-) m. "son of saramā-", a dog View this entry on the original dictionary page scan.
śaramayamf(ī-)n. consisting or made of reeds View this entry on the original dictionary page scan.
śaramukhan. the point of an arrow View this entry on the original dictionary page scan.
sarpaviṣaharamantram. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
sarvadharmaramatāf. Name of a samādhi- View this entry on the original dictionary page scan.
sarvadharmasamavaśaraṇasāgaramudrāf. Name of a samādhi- View this entry on the original dictionary page scan.
sarvadharmasamavasaraṇasāgaramudram. Name of a samādhi- View this entry on the original dictionary page scan.
sarvāvasaramind. on every occasion View this entry on the original dictionary page scan.
sarvoparamam. cessation of all things, absolute rest ( sarvoparamatva -tva- n.) View this entry on the original dictionary page scan.
sarvoparamatvan. sarvoparama
śaśadharamālāf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
śaśadharamaulim. "moon-crested", Name of śiva- View this entry on the original dictionary page scan.
śaśadharamukhīf. a moon-faced woman View this entry on the original dictionary page scan.
śaśidharamaṅgalamatan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
sasvaramind. loudly View this entry on the original dictionary page scan.
satvaramind. satvara
satyabodhaparamahaṃsaparivrājakam. Name of a man. View this entry on the original dictionary page scan.
satyānandaparamahaṃsaparivrājakam. Name of scholar. View this entry on the original dictionary page scan.
saviśeṣataramind. saviśeṣam
savistaramind. savistara
sepānakaparamparāf. a flight of steps, staircase View this entry on the original dictionary page scan.
śīghrataramind. (as swiftly as possible) View this entry on the original dictionary page scan.
śiśanodarambharamfn. addicted to lust and gluttony. () View this entry on the original dictionary page scan.
sīsaramam. Name of a dog-demon View this entry on the original dictionary page scan.
śiṣyaparamparāf. a series or succession of pupils or disciples View this entry on the original dictionary page scan.
śītaramyamfn. pleasant in cold weather View this entry on the original dictionary page scan.
śītaramyam. a lamp View this entry on the original dictionary page scan.
śliṣṭaparamparitarūpakan. a continuous series of words having a double meaning (a kind of metaphor) View this entry on the original dictionary page scan.
smaramandiran. equals -gṛha- View this entry on the original dictionary page scan.
smaramayamf(ī-)n. produced by love View this entry on the original dictionary page scan.
smaramoham. infatuation of love View this entry on the original dictionary page scan.
smaramohitamfn. infatuated by love View this entry on the original dictionary page scan.
smaramuṣm. destroyer of kāma-, Name of śiva- View this entry on the original dictionary page scan.
smaraśaramayamf(ī-)n. abounding in kāma-'s arrows (id est particular flowers) View this entry on the original dictionary page scan.
śobhākaramitram. Name of an author View this entry on the original dictionary page scan.
sopānaparamparāf. equals -paṅkti- View this entry on the original dictionary page scan.
sphuṭataramind. sphuṭatara
śrīdharamālavam. Name of a man (the father of śiva-dāsa-) View this entry on the original dictionary page scan.
śrīvāñcheśvaramāhātmyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
śrotraparamparāf. successive oral report or hearsay (rayā-,"by successive oral communication") View this entry on the original dictionary page scan.
śrotraramyamfn. pleasant to the ear View this entry on the original dictionary page scan.
śrutimukharamukhamfn. one whose mouth is talkative or eloquent with learning
stambhitarambhan. Name of a troṭaka- (see rambhā-stambhana-) View this entry on the original dictionary page scan.
sujanetaramaitrīf. the friendship of a bad man View this entry on the original dictionary page scan.
sūkaramukhan. "hog's mouth", Name of a particular hell View this entry on the original dictionary page scan.
sundaramind. well, right View this entry on the original dictionary page scan.
sundaramaṇisaṃdarbham. Name of work (on devotion to rāma-, by madhurācārya-). View this entry on the original dictionary page scan.
sundaramiśram. (with aujjāgari-) Name of the author of the abhirāma-maṇi-nāṭaka-. View this entry on the original dictionary page scan.
sundarammanyamfn. thinking one's self handsome or beautiful View this entry on the original dictionary page scan.
sundarataramind. sundaratara
suparamaturitāf. (with Buddhists) Name of a deity View this entry on the original dictionary page scan.
sūryakaramiśram. Name of an author View this entry on the original dictionary page scan.
suṣṭhutaramind. still more, in a higher degree View this entry on the original dictionary page scan.
susvaramind. susvara
susvaramind. susvara
suvarṇarambhāf. a species of Musa View this entry on the original dictionary page scan.
suvistaramind. in great detail, at full length View this entry on the original dictionary page scan.
suvistaramind. very intensely or vehemently View this entry on the original dictionary page scan.
svaparamaṇḍalan. one's own and an enemy's country View this entry on the original dictionary page scan.
svaramañcanṛtyan. (in music) a kind of dance View this entry on the original dictionary page scan.
svaramaṇḍalam. a kind of vīṇā- or stringed musical instrument View this entry on the original dictionary page scan.
svaramaṇḍalikāf. a kind of vīṇā- or stringed musical instrument View this entry on the original dictionary page scan.
svaramañjarīf. Name of work on Vedic accents. View this entry on the original dictionary page scan.
svaramantrakāṇḍan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
svaramātrāf. strength of sound View this entry on the original dictionary page scan.
svaramelakalānidhif. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
svarṇarambhāf. a kind of plant View this entry on the original dictionary page scan.
tadanantaramind. immediately upon that, thereupon, then (corresponding to prāk-,"before" ;to prathamam-,"first" ) View this entry on the original dictionary page scan.
tarambujan. (borrowed fr. $) a water-melon (see kharbūja-), Tantr. View this entry on the original dictionary page scan.
tatprathamataramind. that first of all, . View this entry on the original dictionary page scan.
tatsamanantaramind. immediately upon that View this entry on the original dictionary page scan.
tatsamanantaramind. see tadanant-. View this entry on the original dictionary page scan.
trirātrāvaramind. at least 3 days View this entry on the original dictionary page scan.
tryavaramind. at least thrice View this entry on the original dictionary page scan.
tulyāntaramind. in equal intervals View this entry on the original dictionary page scan.
tūrṇataramind. more quickly View this entry on the original dictionary page scan.
tvaritaramind. more quickly View this entry on the original dictionary page scan.
upanagaramind. near the city. View this entry on the original dictionary page scan.
uparamP. A1. () -ramati-, -te-, to cease from motion, stop ; to cease from action, be inactive or quiet (as a quietist) ; to pause, stop (speaking or doing anything) etc. ; to leave off, desist, give up, renounce (with ablative) commentator or commentary on ; to await, wait for ; to cause to cease or stop ; to render quiet : Causal -ramayati-, to cause to cease or stop ; to render quiet View this entry on the original dictionary page scan.
uparamam. cessation, stopping, expiration View this entry on the original dictionary page scan.
uparamam. leaving off, desisting, giving up View this entry on the original dictionary page scan.
uparamam. death View this entry on the original dictionary page scan.
uparamaṇan. the abstaining from worldly actions or desires View this entry on the original dictionary page scan.
uparamaṇan. ceasing, discontinuance.
uparamatvan. the state of ceasing from (all worldly desires and actions) View this entry on the original dictionary page scan.
uparambhP. -rambhati-, to cause to resound View this entry on the original dictionary page scan.
upasāgaramind. towards the (ṛṣi-) sāgara-, View this entry on the original dictionary page scan.
upastitaramind. more inferior, more subject View this entry on the original dictionary page scan.
upāvaramA1. to sport, take one's pleasure ; to prance about (as a horse) View this entry on the original dictionary page scan.
ūrdhvabharamind. carrying upwards, lifting up View this entry on the original dictionary page scan.
utkaṇṭhānirbharamind. longingly, yearningly, View this entry on the original dictionary page scan.
uttaramind. at the conclusion, at the end exempli gratia, 'for example' bhavad-uttaram-, having the word" bhavat- "at the end View this entry on the original dictionary page scan.
uttaramind. asrottaram īkṣitā-, looked at with tears at the close id est with a glance ending in tears View this entry on the original dictionary page scan.
uttaramind. afterwards, thereafter View this entry on the original dictionary page scan.
uttaramind. behind View this entry on the original dictionary page scan.
uttaramind. in the following part (of a book) View this entry on the original dictionary page scan.
uttaramind. ([ confer, compare Greek .]) View this entry on the original dictionary page scan.
uttaramānasan. Name of a tīrtha-. View this entry on the original dictionary page scan.
uttaramandrāf. (/uttara-) a loud but slow manner of singing View this entry on the original dictionary page scan.
uttaramandrādyāf. a particular mūrchanā- (in music). View this entry on the original dictionary page scan.
uttaramārgam. the way leading to the north. View this entry on the original dictionary page scan.
uttaramatim. Name of a man. View this entry on the original dictionary page scan.
uttaramātran. a mere reply, only a reply. View this entry on the original dictionary page scan.
uttaramīmāṃsāf. the vedānta- philosophy (an inquiry into the jñāna-kāṇḍa- or second portion of the veda-;opposed to pūrva-mīmāṃsā-;See mimāṃsā-): View this entry on the original dictionary page scan.
uttaramūla(/uttara-) mfn. having the roots above View this entry on the original dictionary page scan.
uttarottaramind. higher and higher, more and more, in constant continuation, one on the other etc. View this entry on the original dictionary page scan.
vaidyeśvaramāhātmyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
vaiśvānaramukhamfn. having vedānta-s for a mouth (said of śiva-) View this entry on the original dictionary page scan.
vaṃśaparamparāf. family succession, lineage, descent View this entry on the original dictionary page scan.
vāñcheśvaramāhātmyan. Name of chapter of the View this entry on the original dictionary page scan.
varamind. (am-) (gaRa svar-ādi-) preferably, rather, better (also = preferable, sometimes with ablative which in veda- is often followed by ā- exempli gratia, 'for example' agn/ibhyo v/aram-,"better than fires" ; s/akkibhya /ā v/aram-,"better than companions" ;exceptionally with accusative exempli gratia, 'for example' śiṣyaiḥ śata-hutān homān-, ekaḥ putra-kut varam-,"better one sacrifice offered by a son than a hundred offered by disciples" ) etc. View this entry on the original dictionary page scan.
varamind. it is better that, it would be best if (with present tense exempli gratia, 'for example' varaṃ gacchāmi-,"it is better that I go";or with imperative exempli gratia, 'for example' varaṃ naye sthāpyatām-,"it would be better if he were initiated into our plan" ;or without any verb exempli gratia, 'for example' varaṃ siṃhāt-,"better [death caused] by a lion" ;sometimes with Potential,e.g. varaṃ tat kuryāt-,"better that he should do that" ) etc. View this entry on the original dictionary page scan.
varamind. it is better than, rather than (in these senses varam-is followed by, na-, na ca- na tu-, na punaḥ- tad api na-or tathāpi na-,with Nominal verb exempli gratia, 'for example' varaṃ mṛśyur nacākīrtiḥ-,"better death than [lit."and not"] infamy";exceptionally with instrumental case exempli gratia, 'for example' varam eko guṇī putro ta ca mūrkha-śatair api-,"better one virtuous son than hundreds of fools" ; na hi-varam-,"by no mean - but rather") etc. View this entry on the original dictionary page scan.
varambarāf. the Nux Vomica plant View this entry on the original dictionary page scan.
varamukhīf. a kind of drug View this entry on the original dictionary page scan.
varavaramunim. Name of an author View this entry on the original dictionary page scan.
varavaramuniśatakan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
vāsaramaṇim. "day-jewel", the sun View this entry on the original dictionary page scan.
vaṭeśvaramāhātmyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
vāyuparamāṇum. a primary aerial atom View this entry on the original dictionary page scan.
veṅkaṭācaleśvaramaṅgalāśāsanan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
veṅkaṭeśvaramāhātmyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
veṅkaṭeśvaramaṅgalastotran. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
vidyādharamahācakravartinm. the paramount lord of all fairy-like beings ( vidyādharamahācakravartitā ti-- f.) View this entry on the original dictionary page scan.
vidyādharamahācakravartitāf. vidyādharamahācakravartin
vidyākaramiśramaithilam. Name of an author View this entry on the original dictionary page scan.
vijayeśvaramāhātmyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
vilīnākṣaramind. so that the sound sticks (in the throat) View this entry on the original dictionary page scan.
vimalapraśnottaramālāf. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
vipakṣaramaṇīf. a female rival View this entry on the original dictionary page scan.
vīrākṣaramālāvirudan. Name of an artificial stanza in the Panegyric called virudāvalī- (in which the qualities of the hero are enumerated singly in alphabetical order) View this entry on the original dictionary page scan.
viṣaharamantraprayogam. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
viṣaharamantrauṣadhan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
viṣayoparamam. cessation or abandonment of sensual pleasures View this entry on the original dictionary page scan.
viśeṣaramaṇīyamfn. especially delightful, particularly pleasant View this entry on the original dictionary page scan.
viśvamaheśvaramatācāram. Name of work (wrong reading cara-). View this entry on the original dictionary page scan.
viśvambharamaithilopādhyāyam. Name of an author View this entry on the original dictionary page scan.
visvaramind. visvara
visvaramind. visvara
viśvāsaparamamfn. wholly possessed of confidence, thoroughly trustful View this entry on the original dictionary page scan.
viśveśvaramāhātmyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
viśveśvaramiśram. Name of a man View this entry on the original dictionary page scan.
vitaramSee sub voce, i.e. the word in the Sanskrit order View this entry on the original dictionary page scan.
vitaramind. (fr. 3. vi-+ taram-) farther, farther off, more distant (either in space or time), more View this entry on the original dictionary page scan.
vītottaramind. vītottara
vṛkodaramayamf(ī-)n. (danger) arising from bhīma- View this entry on the original dictionary page scan.
vṛṣabhadhvajeśvaramāhātmyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
vyasanānantaramind. immediately after misfortune View this entry on the original dictionary page scan.
vyuparamA1. -ramate- (Epic also ti-; ind.p. -ramam-;in augmented forms not separable from vy-upā-ram-below) , to leave off or pause variously ; to come to an end, cease ; to desist from (ablative) View this entry on the original dictionary page scan.
vyuparamam. pause, cessation, interruption View this entry on the original dictionary page scan.
vyuparamam. end, close (of day) View this entry on the original dictionary page scan.
vyuparamamind. See vy-upa-ram- above. View this entry on the original dictionary page scan.
yakṣeśvaramedhīyan. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
yathākṣaram(thāk-) ind. according to syllables, syllables after syllables View this entry on the original dictionary page scan.
yathāntaram(thān-) ind. according to the intermediate space View this entry on the original dictionary page scan.
yathāparamind. (prob.) as otherwise View this entry on the original dictionary page scan.
yathāprastaramind. as in the prastara- View this entry on the original dictionary page scan.
yathāsvaramind. according to to the sound View this entry on the original dictionary page scan.
yathāvasaram(thāv-) ind. according to opportunity, on every occasion View this entry on the original dictionary page scan.
yathāvibhavavistaramind. idem or 'ind. idem or 'ind. idem or ' in the beginning of a compound () ( ) according to property or resources' ' ' View this entry on the original dictionary page scan.
yathottaramind. in regular order or succession, one after another View this entry on the original dictionary page scan.
yāvaccharkaram(for -śar-) ind. proportionately to the quantity of gravel View this entry on the original dictionary page scan.
yavanīyaramalaśāstran. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
yogeśvaramantram. Name of work View this entry on the original dictionary page scan.
yugaśaramind. together with (instrumental case) (see -pad-). View this entry on the original dictionary page scan.
Apte Search
82 results
aram अरम् ind. Ved. [ऋ-अम्] 1 Swiftly, near, at hand, present. अरं राजगिरिं याहि पाहि राज्यं निजं नृप Śiva. B.26.45. -2 Readily, fitly, suitably, so as to answer some purpose. -3 Enough, sufficiently (cf. अलम्); excessively; पुरु वारं पुरुत्मना Rv.1.142.1.
arama अरम a. Low, vile.
aramaṇa अरमण अरममाण a. 1 Not pleasing or gratifying, disagreeable, unpleasant. -2 Unceasing, incessant.
aramaṇas अरमणस् a. Ved. 1 Hostile. -2 Obedient, devoted to the worship of God; निकाममरमणसं येन नवन्तमहिं सं पिणगृजीषिन् Rv.6.17.1.
aramati अरमति a. 1 Not resting, active, going everywhere. -2 Patient; महीमरमतिं दधन्विरे Rv.1.92.5; अरमतिः सविता देव आगात् Rv. -तिः f. 1 Splendour. -2 Readiness to serve, obedience; devotion to God, hence personified in the Vedas as a Goddess protecting the worshippers of the gods and pious works in general.
aramiṣ अरमिष् a. Ved. Going near quickly.
aramuḍiḥ अरमुडिः A King of Nepāl; Rāj. T.
akṣitaram अक्षितरम् [अक्षीव तरति; तृ-अच् Tv.] Water (निर्मल- त्वान्नेत्रतुल्यत्वम्).
acarama अचरम a. Not last, middle &c.; वयस्यचरमे P.IV.1. 2. Vārt. त्वां वेदान्तेष्वचरममृषिः सूर्यपुत्रः शशास Mv.3.26.
atiśarvaram अतिशर्वरम् Ved. The dead of night.
adhyakṣaram अध्यक्षरम् ind. On the subject of syllables; above all syllables. -रम् The mystic syllable ओम्.
anutaram अनुतरम् [अनुतीर्यते अनेन; तॄ-करणे अप्] Fare, freight.
abhitvaramāṇakaḥ अभित्वरमाणकः A messenger (EI,IV.25;XVII. 321).
ambaram अम्बरम् [अम्बः शब्दः तं राति धत्ते, रा-क] 1 Sky, atmosphere, ether; कैलासनिलयप्रख्यमालिखन्तमिवाम्बरम् Rām. 5.2.23. तावतर्जयदम्बरे R.12.41. -2 Cloth, garment, clothing, apparel, dress; दिव्यमाल्याम्बरधरम् Bg.11.11; R.3.9. दिगम्बर; सागराम्बरा मही the sea, girt, earth. -3 Saffron. -4 Talc. -5 A kind of perfume (Ambergris). -6 Cotton. cf. अंबरं व्योम्नि वाससि । सुगन्धिनि च कार्पासे... । Rāghava's Nānārtha. -7 N. of a people. -8 Circumference, compass. -9 Neighbourhood, surrounding country (Nir.) यद् वा स्थो अध्यम्बरे Rv.8.8.14 -1 Lip. -11 Evil, sin. -12 Destroyer of elephants (नागभिद् Trik.) -Comp. -अधिकारिन् Superintendent over the robes (an officer at court). Rāj. T. -अन्तः 1 the end of a garment. -2 the horizon. -ओकस् m. dwelling in heaven, a god; (भस्मरजः) विलिप्यते मौलिभि- रम्बरौकसाम् Ku.5.79 -ग a. sky-going. -दम् cotton. -मणिः the sun. -युगम् two principal garments used by men; upper and lower. -लेखिन् a. sky-touching; एतद्गिरेर्माल्यवतः पुरस्तादाविर्भवत्यम्बरलेखि शृङ्गम् R.13.26. -शैलः a high mountain touching the sky. -स्थली the earth.
araram अररम् [ऋ-अरन्; अरश्चित् स्यात् Uṇ.3.132] The leaf or panel of a door (कपाटम्), सरभसमरराणि द्रागपावृत्य Mv. 6.27 (-रः, -री also); चञ्चूकोटिविपाटिताररपुटो यास्याम्यहं पञ्जरात् Bv.1.58. -2 A door. -3 The sheath of a bamboo shoot (करिरकोष). -4 A covering or sheath in general. -रः 1 An awl. -2 A part of a sacrifice. -3 War, fighting.
āruṣkaram आरुष्करम् The fruit of the tree called भल्लातक q. v.
āvatsaram आवत्सरम् ind. For a year, during a year.
idambaram इदम्बरम् A blue lotus; Nigh.
indambaram इन्दम्बरम् = इन्दीवर q. v.
ukharam उखरम् Salt extracted from saline earth (Mar. सांबरलोण).
uccaistaram उच्चैस्तरम् राम् ind. 1 Very loud; Bhāg.5.9.18. -2 Exceedingly high, on high; उच्चैस्तरां वक्ष्यति शैलराजः Ku.7.68.
udaram उदरम् [उद्-ऋ-अप्] 1 The belly; दुष्पूरोदरपूरणाय Bh. 2.119; cf. कृशोदरी, उदरभरणम्, उदरंभरि &c. -2 The interior or inside of anything, cavity; तडाग˚ Pt.2.15; R.5.7; U.2.16,4.29; त्वां कारयामि कमलोदरबन्धनस्थम् Ś.6.2; Śānti.1.5; Ś.1.19; Amaru.88; जलदोदरेभ्यः Mk.5; Rs.3.12; घनानां वारिगर्भोदराणाम् Ś.7.7. -3 Enlargement of the abdomen from dropsy or flatulence; तस्य होदरं जज्ञे Ait. Br. -4 Any morbid abdominal affection, such as liver, spleen &c. (said to be of 8 kinds वात˚, पित्त˚, कफ˚, त्रिलिङ्ग˚ or दूषी˚, प्लीहा˚, बद्धगुद˚, आगन्तुक˚ and जल˚). -5 Slaughter [cf. L. uterus; Zend. udara]. -6 Battle. -Comp. -अग्निः The digestive faculty. -आध्मानः flatulence of the belly. -आमयः disease of the belly, dysentery, diarrhœa. -आमयिन् a. suffering from dysentery. -आवर्तः the navel. -आवेष्टः the tape-worm. -ग्रन्थिः, -गुल्मः disease of the spleen. -त्राणम् 1 a cuirass, armour covering the front of the body. -2 a bellyband. -पिशाच a. [उदरे तत्पूर्तौ पिशाच इव] gluttonous, voracious (having a devilish appetite). (-चः) a glutton. -पूरम् ind. till the belly is full; P.III.4.31. उदरपूरं भुङ्क्ते Sk. eats his fill. -पोषणम्, -भरणम् feeding the belly, support of life (cf. उदरंभरि). -शय a. अधिकरणे शेतेः P.III.2.15; sleeping on the face or the belly. (-यः) fœtus. -सर्वस्वः a glutton, an epicure (one to whom the belly is all-in-all
upanagaram उपनगरम् A suburb.
uparam उपरम् 1 P. (Sometimes Ā. also) 1 To cease, end, terminate; संगतावुपरराम च लज्जा Ki.9.44,13.69; इत्युक्त्वो- परराम; युद्धमुपारमत् ceased &c. -2 To cease or desist from, stop (oft. with pres, part.); व्यापादयन्नोपरराम Pt. 1; or with abl.; Bg.2.35; Bk.8.54;9.51; or with inf.; Ki.4.17; or by itself; Bk.8.55. -3 To be quiet or calm; यत्रोपरमते चित्तम् Bg.6.2. -4 To await, wait for; Śat Br.2.2.1-2;3.8.2-29. -5 To make quiet (= Caus). -Caus. To cause to cease, stop, make quiet or still.
uparamaṇam उपरमणम् 1 Abstaining from sexual pleasures. -2 Refraining from ceremonial acts. -3 Ceasing, stopping.
uparambh उपरम्भ् P. To cause to resound; जातहर्ष उपरम्भति विश्वम् Bhāg.1.35.12.
ūrdaram ऊर्दरम् A vessel for measuring corn (such as a bushel); a granery तमूर्दरं न पृणता यवेन Rv.2.14.11. -रः A hero. -2 A Rākṣasa or goblin.
auṣaram औषरम् रकम् [उषरे भवं अण्, ततः कन्] 1 Rock-salt. -2 Iron stone.
kakundaram ककुन्दरम् The cavities of the loins; Y.3.36 (जघनकूप).
katsavaram कत्सवरम् The shoulder.
kadvaram कद्वरम् 1 Whey. -2 Buttermilk mixed with water. कधप्रिय kadhapriya कधप्री kadhaprī कधप्रिय कधप्री a. Ved. Fond f praise; कस्त उषः कधप्रिये Rv.1.3.2.
karamaṭṭaḥ करमट्टः The betel-nut tree.
karamarin करमरिन् m. A prisoner.
karamba करम्ब करम्बित a. [कृ-अम्बच्; Uṇ.4.82.] Mixed, intermingled, variegated; प्रकाममादित्यमवाप्य कण्टकैः कर- म्बितामोदभरं विवृण्वती N.1.115,85; स्फुटतरफेनकदम्बकरम्बित- मिव यमुनाजलपूरम् Gīt.11. करम्बितं चन्द्रिकया हिमाम्भः Rām. Ch.6.9. -2 Set, inlaid.
karambha करम्भ a. 1 mixed as an odour; करम्भपूतिसौरभ्य Bhag. 3.26.45. -2 Roasted; कामधियस्त्वयि रचिता न परम रोहन्ति यथा करम्भबीजानि Bhāg.6.16.39.
karambhaḥ करम्भः (म्बः) 1 Flour or meal mixed with curds. सक्तुधानाकरम्भाणां नोपभोग्याश्चिरस्थिताः Mb.12.36.33; 7.64.7. -2 Mud; करम्भवालुकातापान् Ms.12.76 (where the word is variously interpreted; but Medhātithi takes it to mean 'mud'). -3 Groats or coarsely ground oats. -4 A mixed odour. -म्भा 1 N. of a plant (Asparagus Racemosus; Mar. शतावरी ? वाघांटी) -2 A vessal for churning curds; Rām.2.91.72. -वालुका Hot sand (punishment in hell); करम्भवालुकास्तप्ता Mb.18.2.24.
karambhakām करम्भकाम् 1 Groats. -2 Flour mixed with curds. -3 A document drawn up in different dialects; S. D.
kādambaram कादम्बरम् 1 A spirituous liquor distilled from the flowers of the Kadamba tree; निषेध्य मधु माधवाः सरसमत्र कादम्बरम् Śi.4.66. -री 1 A spirituous liquor distilled from the flowers of the कदम्ब tree. -2 Spirituous liquor or wine in general; कादम्बरीसाक्षिकं प्रथमसौहृदमिष्यते Ś.6; or कादम्बरीमदविघूर्णितलोचनस्य युक्तं हि लाङ्गलभृतः पतनं पृथिव्याम् Udb.; ˚रसभरेण K.24. -3 The fluid issuing from the temples of a rutting elephant. -4 An epithet of Sarasvatī, the goddess of learning. -5 A female cuckoo. -6 The rain-water collected into clefts or hollow places. -7 A female bird (सारिका). -8 N. of a celebrated story by Bāṇa; the heroine is of the same name being a daughter of Chitraratha Gandharva. -Comp. -बीजम् a ferment, yeast.
kārtasvaram कार्तस्वरम् Gold; स तप्तकार्तस्वरभासुराम्बरः Śi.1.2; ˚दण्डेन K.82. कार्तस्वरपरिच्छदम् (रथम्) Bhāg.1.17.4; a kind of gold (or silver ?); ईहामृगसमायुक्तैः कार्तस्वरहिरण्मयैः Rām.5.9.13.
kuharam कुहरम् 1 A cavity, hollow; as in नाभिकुहर, आस्य˚ &c. दधति कुहरभाजामत्र भल्लूकयूनामनुरसितगुरूणि स्त्यानमम्बूकृतानि Māl.9.6; Ve.1.22. -2 The ear. -3 The throat. -4 Proximity. -5 Copulation; प्रवृत्तकुहरपारावत ... &c. Dk.2.2. -6 A hole, rent. -7 A guttural sound. -रः A window, the interior window; कुहरा अभ्यन्तरगवाक्षाः Bṛi. S.56.2. B. P.13.5.27.
kṛdaram कृदरम् Ved. 1 A store-room. -2 The lap. -रः 1 Granary, a cupboard. -2 A house.
garjaram गर्जरम् A kind of grass; carrot.
gājaram गाजरम् A carrot.
catvaram चत्वरम् [चत्-ष्वरच् Uṇ.2.121] 1 A quadrangular place or courtyard. -2 A place where many roads meet; स खलु श्रेष्ठिचत्वरे निवसति Mk.2. -3 A levelled spot of ground prepared for a sacrifice. -4 A collection of four chariots.
carama चरम a. [चर्-अमच् Uṇ.5.69] 1 Last, ultimate, final; चरमा क्रिया 'the final or funeral ceremony.' -2 Posterior, back; पृष्ठं तु चरभं तनोः Ak. -3 Old (as age). -4 Outermost. -5 Western, west. -6 Lowest, least. -7 Western; बृसीं चरमशैर्षिकीम् Rām.13.1.3. -मम् ind. At last; at the end. -Comp. -अचलः, -अद्रिः, -क्ष्माभृत् m. the western mountain behind which the sun and moon are supposed to set. -अवस्था the last state (old age). -कालः the hour of death. -वयस् a. old, aged; Māl.6.2.
cāmīkaram चामीकरम् [चमीकरे स्वर्णाकरभेदे भवम् अण् Tv.] 1 Gold; तप्तचामीकराङ्गदः V.1.14; R.7.5; Śi.4.24; Ku.7.49. -2 The Dhattura plant. -Comp. -प्रख्य a. like gold.
cīvaram चीवरम् [चि-ष्वरच् नि˚ दीर्घः; चीव्-अरच् वा; cf. Uṇ.3.1] 1 A garment (in general); a tatter, rag; प्रेतचीवर- वसा स्वनोग्रया R.11.16. -2 The dress of any mendicant, particularly of a Buddhist mendicant; चीवराणि परिधत्ते Sk.; चीरचीवरपरिच्छदाम् Māl.1; प्रक्षालितमेतन्मया चीवरखण्डम् Mk.8.
jaumaram जौमरम् Jumara's grammar. -m. (pl.) the followers of Jumara.
tasaram तसरम् A shuttle; सामानि चक्रुस्तसराण्योतवे Rv.1.13.2.
tāmaram तामरम् 1 Water. -2 Clarified butter.
tāvaram तावरम् A bow-string.
tvaram त्वरम् ind. Hastily (त्वरेण); Mb.12. 321.49.
dhanvantaram धन्वन्तरम् A measure of distance or length equal to four hastas; cf. दण्ड; वितस्तिः स्यादतो द्वाभ्यां हस्तः स्यात् तच्चतुष्टयम् । दण्डो धन्वन्तरम्...
nagaram नगरम् [नगा इव प्रासादाः सन्त्यत्र बा˚ र; cf. P.V.2.17 Vārt.] A town, city (opp. ग्राम); नगरगमनाय मतिं न करोति Ś2. पण्यक्रियादिनिपुणैश्चातुर्वर्ण्यजनैर्युतम् । अनेकजातिसंबद्धं नैकशिल्पिसमाकुलम् । सर्वदैवतसंबद्धं नगरं त्वभिधीयते ॥ -Comp. -अधिकृतः, -अधिपः, -अध्यक्षः 1 the chief magistrate of a town, head police-officer; निक्षिप्तौ नगराध्यक्षौ शेषाः सर्वे विनिर्गताः Hariv. -2 governor or superintendent of a town. -अभ्याशः, -सः the vicinity of a town. -उपान्तः a suburb, the skirt of a town. -ओकस् m. a townsman. -काकः 'town-crow', an expression of contempt. -कीर्तनम् repeating the name of a god while wandering through a city. -घातः an elephant. -जनः 1 townsfolk. -2 a citizen. -प्रदक्षिणा carrying an idol round a city in procession. -प्रान्तः a suburb. -मण़्डना a courtezan. -मर्दिन् m. an intoxicated elephant. -मार्गः a principal road, high-way. -रक्षा superintendence or government of a town. -रक्षिन् m. 1 the superintendent of a town. -2 a town-watchman. -स्थः a townsman, citizen.
pañjaram पञ्जरम् A cage, an aviary; पञ्जरशुकः, भुजपञ्जरः &c. -रः, रम् 1 Ribs. -2 A skeleton. -रः 1 The body. -2 The Kaliyuga. -3 A purificatory ceremony performed on cows. -Comp. -आखेटः a sort of basket or trap for catching fish. -शुकः a parrot in a cage, caged parrot; क्रीडावेश्मनि चैष पञ्जरशुकः क्लान्तो जलं याचते V.2.23.
paṇapharam पणफरम् The second, eighth, fifth or eleventh house (in a horoscope) from the लग्नराशि; पणफरं द्वितीयाष्टपञ्चमै- कादशं स्मृतम् Jyotistattvam.
parama परम a. [परं परत्वं माति-क Tv.] 1 Most distant, last. -2 Highest, best, most excellent, greatest; प्राप्नोति परमां गतिम् Ms.4.14;7.1;2.13. -3 Chief, principal, primary, supreme; सर्वथा ब्राह्मणाः पूज्याः परमं दैवतं हि तत् Ms.9.319. -4 Exceeding, extreme. -5 Adequate, sufficient; परमं यत्नमातिष्ठेत् स्तेनानां निग्रहे नृपः Ms.8.32. -6 Worst. -7 Higher than, superior to; न मन्ये वाणि- ज्यात् किमपि परमं वर्तनमिह Pt.1.11. -मम् The utmost or highest; the chief or prominent part; (at the end of comp.) consisting principally of, solely occupied with; कामोपभोगपरमा एतावदिति निश्चिताः Bg.16.11; Ms.6.96. -मम् ind. 1 A particle of assent, acceptance or agreement (well, very well, yes, be it so); ततः परममित्युक्त्वा प्रतस्थे मुनिमण्डलम् Ku.6.35. -2 Exceedingly, very much; परमक्रुद्धः &c. -Comp. -अक्षरम् the sacred syllable 'om' or Brahmā. -अङ्गना an excellent woman. -अणुः an infinitesimal particle, an atom; सिकतात्वादपि परां प्रपेदे पर- माणुताम् R.15.22; परगुणपरमाणून् पर्वतीकृत्य नित्यम् Bh.2.78; पृथ्वी नित्या परमाणुरूपा T. S; (a परमाणु is thus defined:-- जालान्तरस्थसूर्यांशौ यत् सूक्ष्मं दृश्यते रजः । भागस्तस्य च षष्ठो यः परमाणुः स उच्यते ॥ Tarka K., or less accurately:-- जाला- न्तरगते रश्मौ यत् सूक्ष्मं दृश्यते रजः । तस्य त्रिंशत्तमो भागः परमाणुः स उच्यते ॥) ˚अङ्गकः an epithet of Viṣṇu. -अद्वैतम् 1 the Supreme Spirit. -2 pure unitarianism. -अन्नम् rice boiled in milk with sugar. -अपमः the inclination of a planet's orbit to the ecliptic. -अर्थः 1 the highest or most sublime truth, true spiritual knowledge, knowledge about Brahman or the Supreme Spirit; इदं हि तत्त्वं परमार्थभाजाम् Mv.7.2. -2 truth, reality, earnestness; परिहासविजल्पितं सखे परमार्थेन न गृह्यतां वचः Ś.2.19; oft in comp. in the sense of 'true' or 'real'. ˚मत्स्याः R.7.4. Mv.4.3. -3 any excellent or important object. -4 the best sense. -5 the best kind of wealth. ˚दरिद्र really poor; Mk. ˚भाज a. partaking of the highest truth; Mv. ˚विद् a philosopher. -अर्थतः ind. truly, really, exactly, accurately; विकारं खलु परमार्थतो$ज्ञात्वा$नारम्भः प्रतीकारस्य Ś.4; उवाच चैनं परमार्थतो हरं न वेत्सि नूनं यत एवमात्थ माम् Ku.5.75; Pt.1.136. -अहः an excellent day. -आत्मन् m. the Supreme Spirit or Brahman; न च योगविधेर्नवेतरः स्थिरधीरा परमात्मदर्शनात् R.8.22; स्वर्गापवर्गयो- र्मार्गमामनन्ति मनीषिणः । यदुपास्तिमसावत्र परमात्मा निरूप्यते ॥ Kusum. -आनन्दः 'supreme felicity', Supreme Spirit. -आपद् f. the greatest calamity or misfortune. -आयु- धम् the wheel (चक्र); शूलैः प्रमथिताः केचित् केचित्तु परमायुधैः Rām.6.58.12. -आर्यः a Bodhisattva (q. v.). -इष्वासः an excellent archer. -ईशः an epithet of Viṣṇu. -ईश्वरः 1 an epithet of Viṣṇu. -2 of Indra. -3 of Śiva. -4 the Almighty god, the Supreme Being. -5 N. of Brahman. -6 a universal monarch, sovereign of the world; see चक्रवर्तिन्. -ऋषिः a great sage. -ऐश्वर्यम् supremacy. -काण़्डः, -ण्डम् a very auspicious moment. -क्रान्तिः f. the sine of the greatest declination. -गतिः f. 1 any chief object or refuge (as a god). -2 final beatitude, emancipation. -गवः an excellent bull or cow. -गहन a. very myserious, profound. -तत्त्वम् the highest truth. -धर्मात्मन् a. very dutiful, virtuous. -पदम् 1 the best position, highest rank. -2 final beatitude; विष्णोः पदे परमे मध्व उत्सः Rv.1.154.5. -परम a. most excellent of all. -पुंस् the Supreme Spirit; N. of Viṣṇu. -पुरुषः, -पूरुषः the Supreme Spirit. -प्रख्य a. celebrated, renowned. -ब्रह्मन् n. the Supreme Spirit. -मुद्रा f. One of the poses of goddess त्रिपुरा. -रसः butter-milk mixed with water. -राजः a supreme monarch. -समुदय a. very auspicious or successful; परमसमुदयेनाश्वमेधेन चेष्ट्वा Mk.1.4. -सम्मत a. highly esteemed; much revered. -हंसः an ascetic of the highest order, one who has controlled and subdued all his senses by abstract meditation; cf. कुटीचक; कुटीचको बहूदकः हंसश्चैव तृतीयकः । चतुर्थः परमो हंसो यो यः पश्चात् स उत्तमः ॥ Hārītāsmṛiti. ˚परिव्राजकाचार्यः N. of Śaṅkarāchārya.
paramaka परमक a. Highest, most excellent, best &c.; also परमिक; चतुर्णामात्मजानां हि प्रीतिः परमिका मम Rām.1.2.11.
paramataḥ परमतः ind. In the highest degree, exceedingly, very much.
paramatā परमता 1 Highest rank, position; यद्यपि राजा परमतां गच्छति ब्रह्मैवान्तत उपनिश्रयति Bṛi. Up.14.11. -2 Highest aim or end.
parameṣṭha परमेष्ठ a. Superior, supreme. -ष्ठः 1 An epithet of Brahman. -2 A deity.
parameṣṭhin परमेष्ठिन् a Standing at the head, highest, chief; परमेष्ठिनां प्रभुः Bhāg.1.89.58. -m. 1 An epithet of Brahman. -2 Of Śiva. -3 Of Viṣṇu. -4 Of Garuḍa. -5 Of Agni. -6 Any spiritual teacher. -7 (with Jainas) An Arhat.
parovaram परोवरम् ind. Ved. 1 from top to bottom. -2 From hand to hand. -3 In succession.
puṣkaram पुष्करम् [पुष्कं पुष्टिं राति, रा-क; cf. Uṇ.4.4] 1 A blue lotus; Nelumbium speciosum; ताः कान्तैः सह करपुष्करे- रिताम्बुव्यात्युक्षीमभिसरणग्लहामदीव्यन् Śi.8.32. -2 The tip of an elephant's trunk; आलोकपुष्करमुखोल्लसितैरभीक्ष्णमुक्षां- बभूवुरभितो वपुरम्बुवर्षैः Śi.5.3. -3 The skin of a drum, i. e. the place where it is struck; पुष्करेष्वाहतेषु Me.68; R.17.11. -4 The blade of a sword; क्रोधेनान्धाः प्राविशन् पुष्कराणि Śi.18.17. -5 The sheath of a sword. -6 An arrow. -7 Air, sky, atmosphere; पुष्करं पूरयामासुः सिंह- नादेन भूयसा Śiva B.18.5. -8 A cage. -9 Water. -1 Intoxication. -11 The art of dancing. -12 War. battle. -13 Union. -14 N. of a celebrated place of pilgrimage in the district of Ajmere. -15 The bowl of a spoon. -16 A part, portion. -17 The tip of the elephant's trunk; Mātaṅga L.2.2;3.1;5.8;6.9. -रः 1 A lake, pond; पुष्करे दुष्करं वारि ... Jyotistattvam. -2 A kind of serpent. -3 A kind of drum, kettledrum; अवादयन् दुन्दुभींश्च शतशश्चैव पुष्करान् Mb.6.43.13. -4 The sun. -5 An epithet of a class of clouds said to cause dearth or famine; Me.6. (v. l. पुष्कल); तदीया- स्तोयदेष्वद्य पुष्करावर्तकादिषु । अभ्यस्यन्ति तटाघातम् Ku.2.5. -6 An epithet of Kṛiṣṇa. -7 An epithet of Śiva. -8 The Sārasa bird. -9 An inauspicious conjunction of planets. -रः, -रम् N. of one of the seven great divisions of the universe. -Comp. -अक्षः an epithet of Viṣṇu; ध्वजाग्रे पुष्कराक्षस्य तार्क्ष्यः संनिहितो$भवत् Bm.2.18. -आख्यः, -आह्वः the (Indian) crane. -आवर्तकः an epithet of a class of clouds said to cause dearth or famine; जातं वंशे भुवनविदिते पुष्करावर्तकानाम् Me.6; Ku.2.5, Ve.3.2. -तीर्थः N. of a sacred bathing-place; see पुष्कर above. -नाभः an epithet of Viṣṇu. -पत्रम् a lotus-leaf. -प्रियः wax. -बीजम् lotus-seed. -विष्टरः the god Brahmā; जगाम लोकं स्वमखण्डितोत्सवं समीडितः पुष्करविष्टरादिभिः Bhāg. 3.19.31. -व्याघ्रः an alligator. -शिखा the root of a lotus. -सारी a kind of writing; L. V. -स्थपतिः an epithet of Śiva. -स्रज् f. a garland of lotuses. -m. (du.) N. of the two Aśvinīkumāras.
pratisaṃstaram प्रतिसंस्तरम् Friendly reception.
prāntaram प्रान्तरम् [प्रकृष्टमन्तरं यत्र] 1 A long, lonesome or solitary path, desolate road. -2 A road without shade, dreary tract of land. -3 A forest, wilderness. -4 The hollow of a tree. -5 The country intervening between two villages. -Comp. -शून्यः a long dreary road (without trees, shade &c.).
pharam फरम् A shield; cf. फलक.
mañjaram मञ्जरम् 1 A cluster of blossoms. -2 A pearl. -3 The plant Tilaka.
muñjaram मुञ्जरम् The fibrous root of the lotus.
rathantaram रथन्तरम् A Vedic Sāma; स्वरादीविशेषानुपूर्वीमात्रस्वरूपे ऋगक्षरव्यतिरिक्तं यद् गानं तद् रथन्तरम् । (सामर्चिकभाष्यम्); एतद्रथन्तरमग्नौ प्रोतम् Ch. Up.2.12.1; रथन्तरेण तं तात वसिष्ठः प्रत्यबोधयत् Mb.14.11.19 (com. रथो मायारूपो विग्रहः तं तरत्यनेन तद्रथन्तरम् । 'अहं ब्रह्मास्मि' इति वाक्यं तेन वसिष्ठो गुरुस्तं प्रत्यबोधयत्).
varam वरम् ind. Rather or better than, preferably to, it is better that &c. It is sometimes used with the ablative; समुन्नयन् भूतिमनार्यसंगमाद्वरं विरोधो$पि समं महात्मभिः Ki.1.8. But it is generally used absolutely, वरम् being used with the clause containing the thing preferred, and न च, न तु or न पुनः with the clause containing the thing to which the first is preferred, (both being put in the nominative case); वरं मौनं कार्यं न च वचनमुक्तं यदनृतं ... वरं भिक्षाशित्वं न च परधनास्वादनसुखम् H.1.116; वरं प्राणत्यागो न पुनरधमानामुपगमः ibid; वरं गर्भस्रावो वरमृतुषु नैवाभिगमनम्, वरं जातप्रेतो वरमपि च कन्यैव जनिता । वरं वन्ध्या भार्या वरमपि च गर्भेषु वसतिर्न चाविद्वान् रूपद्रविणगुणयुक्तो$पि तनयः ॥ Pt.; sometimes न is used without च, तु or पुनः; याच्ञा मोघा वरमधिगुणे नाधमे लब्धकामा Me.6.
vallaram वल्लरम् [वल्ल्-अरन्] 1 Aloe wood. -2 A bower. -3 A thicket (गहन). -4 A branching foot-stalk (मञ्जरी).
vārdaram वार्दरम् 1 Silk. -2 Water. -3 The दक्षिणावर्त conchshell.
viñjāmaram विञ्जामरम् The white of the eye.
vivaram विवरम् 1 A fissure, hole, cavity, hollow, vacuity; यच्चकार विवरं शिलाघने ताडकोरसि स रामसायकः R.11.18;9. 61;19.7; धीरनादभरितकर्णविवरं प्रिये मदयन्तिके इति व्याहरति Māl.7. -2 An interstice, interval, intervening space; तानहं विवरं दृष्ट्वा प्राहिण्वं यमसादनम् Mb.3.171.29; Bhāg.5. 1.12; अयमरविवरेभ्यश्चातकैर्निष्पतद्भिः Ś.7.7. -3 A solitary place; विवरे$पि नैनमनिगूढमभिभवितुमेष पारयन् Ki.12.37. -4 A fault, flaw, defect, weak point. -5 A breach, wound. -6 The number 'nine'. -7 Expansion, opening, widening. -8 The lower region (पाताल); ज्योतिषां विवराणां च यथेदमसृजद्विभुः Bhāg.6.1.5. -रः Expansion. -Comp. -नालिका a flute, fife. -प्रवेशः entrance into a chasm (one of the means of getting one's desired object); Pt.5.
vyuparamaḥ व्युपरमः Cessation, stop, close; खरस्नायुच्छेदक्षणविहितवेग- व्युपरमः (v. l. व्युपशमः) Māl.5.34.
śakaram शकरम् See शकल (1); मांसान्यस्य शकराणि Bṛi. Up.3.9.28.
śāmbaram शाम्बरम् A kind of sandal. -Comp. -शिल्पम् the art of jugglery, magic; see शाम्बरी.
saramā सरमा [सृ-अमः Uṇ.4.9] 1 A bitch. -2 The bitch of the gods. -3 N. of a daughter of Dakṣa. -4 N. of the wife of Bibhīṣaṇa, brother of Rāvaṇa.
sāmbaram साम्बरम् Salt produced in Sambara.
sūtparam सूत्परम् The distillation of sprituous liquor.
smaramaya स्मरमय a. Produced by love; प्रकटयन्त्यनुरागमकृत्रिमं स्मरमयं रमयन्ति विलासिनः Śi.6.61.
Macdonell Vedic Search
3 results
aram ár-am, adv. in readiness; with kṛ do service to (dat.), vii. 86, 7.
parama para-má, spv. a. farthest, iv. 50, 3; x. 14, 8; 129, 7; highest, i. 154, 5. 6; ii. 35, 14; iv. 50, 4.
vitaram vi-tarám, adv. far away, ii. 33. 2 [cpv. of prp. ví away].
Macdonell Search
38 results
aram ad. suitably to (d.); sufficiently: -kâmâya, according to wish. (Cp. √ kri & √ bhû.)
aramaṇīya fp. not delightful.
aramati f. devotion, piety; god dess of devotion; a. indefatigable.
aramya fp. unpleasant, unamiable.
acaramavayas n. youth.
acarama a. not the last; best.
atisatvaram ad. very hastily.
adhikaṃdharam ad. up to the neck.
abhināsikāvivaram ad. to the nostrils.
asrottaram ad. bathed in tears.
āghargharam ad. growling.
ādṛṣṭigocaram ad. as far as the eye can reach; -prasaram, ad. id.
uttaram ad. further; forward; af terwards, thereupon.
karambha m. pap, porridge; -ka, n. id.; m. N.; -bâlukâ-tâpa, m. pl. porridge of scorching sand (a torment of hell).
kārtasvaramaya a. golden and sounding piteous.
carama a. last; outermost; lowest; western: -m, ad. last; in the end; after (g.): (a)-vayas, a. aged; -½akala, m. western (sun set) mountain.
paramāṇu m. infinitesimal por tion, atom: -tâ, f. atomic nature, -kârana vâda, m. doctrine of atoms, Vaiseshika system.
paramaśobhana a. exceedingly beautiful; -samhrishta, pp. exceedingly rejoiced; -hamsa, m. ascetic of the highest order; universal soul; -½akshara, n. syllable om or the Absolute; -½a&ndot;ganâ, f. most excellent woman.
paramarṣi m. great sage.
paramapuṃs m. supreme soul, ep. of Vishnu; -purusha, m. id.
paramanyumat a. deeply dis tressed; -marma-gña, a. knowing the secret designs of others.
paramatā f. highest position, supremacy; summit, highest aim; -dâruna, a. very dreadful; -duhkhita, pp. deeply afflicted.
paramata n. opinion of others.
paramaka a. most excellent, supreme, highest, best, greatest; worst.
parama spv. farthest, remotest, extreme, last; highest, chief, primary; su preme, transcendant; most excellent, best, greatest; worst; better, greater, worse, than (ab.); n. extreme limit; chief aim, main thing: only --°ree; a. amounting at the most to; wholly occupied with, doing nothing but, solely intent on, engrossed with: -m, ad. very well, yes (expressing assent); °ree;--, ad. extremely, exceedingly, greatly, very.
parameṣvāsa m. excellent bowman; -½upâsaka, m. zealous Buddhist layman.
parameṣṭhin a. standing at the head or in the highest place, supreme; m. lord, ep. of various gods or divine beings.
parameśvara m. mighty or supreme lord, prince; God: -tâ, f., -tva, n. sovereignty, lordship.
paramātman m. supreme or universal soul; -½âtma-tâ, f., -tva, n. abst. n.; -½ânanda, m. supreme joy; -½anna, n. (best food), rice boiled in milk; -½âpad, f. greatest misfortune; -½artha, m.highest or whole truth, true state of the case, reality: °ree;--, -tas, in., ab. in reality, -bhâg, a. possessed of the highest truth.
paro&100;varam ad. from above downwards, in succession; -varîyas, cpv. broader above.
pratinagaram ad. in every town; -nadi, ad. at every river; -nándana, n. greeting; grateful acceptance; -namas kâra, a. returning a reverential salutation; -nava, a. new, young, fresh, recent; -nâga, m. hostile elephant; -nâdî, f. branch-vein; -nâda, m. echo; -nâma, ad. by name: -grah anam, n. ad. mentioning each individual name; (práti)-nâman, a. related in name; -nâyaka, m. opposing hero (in a play); -nârî, f. female rival; -nidhâtavya, fp. to be substituted; -nidhâpayitavya, fp. to be caused to be substituted; -nidhi, m. substi tution; substitute; image, likeness; counter part of (--°ree;); -nidhî-kri, substitute anything (ac.) for (--°ree;); -nidheya, fp. to be substi tuted; -nipâta, m. falling down; -niyama, m. rule for each particular case; -nirdesa, m. reference back to, renewed mention of (g.): -ka, a. referring back to; -nirdesya, fp.referred to again; -niryâtana, n. restor ation, restitution; -nivartana, n. return; -nivârana, n. keeping off; -nivritti, f. re turn; -nisam, ad. every night; -niskaya, m. opposing opinion; -nishtha, a. standing on the oppositeside; -nripati, m. rival king; -noda, m. repulse; -nyâyám, ad. in reverse order; -nyâsa, m. counter deposit.
bhavaduttaram ad. with &open;bha vat&close; at the end; -vakana, n. your speech; -vidha, a. one like you (in respectful address).
bhūyastaram ad. in a higher degree than (ab.).
bhṛtyaparamāṇu m. mean est atom of a servant=most humble servant; -bhâva, m. condition of a servant; -vritti, f. maintenance of servants.
madhyenagaram ad. within a city; -nadi, ad. in or into the river; -na resvara-sabham, ad. in the midst of the assembly of the princes; -padmam, ad. in a lotus; -prishtham, ad. on the back; -vin dhya½atavi, ad. in the forests of the Vindhya; -vindhya½antar, ad. in the midst of the Vin dhya; -vyoma, ad. in the air; -sabham, ad. in the assembly, in public; -samudram, ad. in the midst of the sea.
varam ad., v.  1. vara.
vītottaram ad. without speak ing.
saramā f. [perh. swift runner: √ sri] bitch of Indra or the gods, who discovers the hiding-place of the stolen herd (V., E., P.): -½âtmaga, -putra, -suta, m. son of Saramâ, dog.
Bloomfield Vedic
Concordance
38 results0 results72 results
aram anusrayāmṇe RV.4.32.24b.
aram aśvāya gāyati (SV. gāyata) RV.8.92.25a; SV.1.118a.
aram asmai bhavati yāmahūtau RV.10.117.3c.
aram indrasya dhāmne RV.8.92.25c; 9.24.5c; SV.1.118c; 2.314c.
aram indrāgnī manase yuvabhyām RV.1.108.2d.
aramamāṇo aty eti gā abhi RV.9.72.3a.
aramatiḥ savitā deva āgāt RV.2.38.4d.
aramatir anarvaṇaḥ RV.8.31.12a.
aramayaḥ sarapasas tarāya kam RV.2.13.12a.
aramayaḥ sudughāḥ pāra indra RV.5.31.8b.
aramayo namasaijad arṇaḥ RV.4.19.6c.
ajaram indram abhy anūṣy arkaiḥ # RV.6.38.3b.
athāsyetaram ātmānam # AVś.11.8.31c.
adharottaram adharottareṇa # AVP.5.33.5a. See next.
ānujāvaram anu rakṣanta ugrāḥ # AVP.4.27.1c.
ekākṣaram abhisaṃbhūya śakrāḥ # AVś.5.28.8b; AVP.2.59.6b.
karambha oṣadhe bhava # RV.1.187.10a; AVP.6.16.10a; KS.40.8a (bis).
karambhaṃ kṛtvā tiryam # AVś.4.7.3a; AVP.2.1.2a.
karambham anya ichati # RV.6.57.2c.
karambhād iti pūṣaṇam # RV.6.56.1b.
karambheṇa vi kalpati (AVP. -te) # AVś.4.7.2d; AVP.2.1.1d.
karambheṇa sajoṣasaḥ # VS.3.44c; TS.1.8.3.1c; MS.1.10.2c: 141.11; KS.9.4c; śB.2.5.2.21c.
karambho arasaṃ viṣam # AVP.4.19.4b.
caramājām apeciran # AVś.5.18.11d; AVP.9.18.6d.
jaramāṇaḥ sam idhyase # RV.10.118.5a; Aś.9.11.14. P: jaramāṇaḥ śś.15.8.7. Cf. samiddhaś cit.
naram avāryakratum # RV.8.92.8c; SV.2.993c.
param akṣy utāvaram # AVś.1.8.3d; AVP.4.4.9d.
paramachado vara (KS. paramachad avarāṃ) ā viveśa # TS.4.6.2.1d; KS.18.1d. See prathamachad, and prathamachado.
paramajyā ṛcīṣamaḥ (SV. -ma) # RV.8.90.1d; AVś.20.104.3d; SV.1.269d; 2.842d.
param atra janmāgne tapaso nirmito 'si svāhā # SMB.1.1.2.
paramam iva janā viduḥ # AVś.10.7.21b.
paramaṃ padam ava bhāti (VS.śB. bhāri) bhūri (TS. bhūreḥ) # RV.1.154.6d; VS.6.3d; TS.1.3.6.2d; MS.1.2.14d: 23.17; KS.3.3d; śB.3.7.1.15d; N.2.7d.
paramarṣīṃs tarpayāmi # BDh.2.5.9.14.
paramaliṅgāya namaḥ # Tā.10.16.
paramasyāḥ parāvataḥ # RV.5.61.1c; VS.11.72a; TS.4.1.9.3a; MS.2.7.7a: 83.5; 3.1.9: 12.7; KS.16.7a; 19.10; śB.6.6.3.4; Apś.16.9.12; Mś.6.1.3.28 (33). P: paramasyāḥ Kś.16.4.37.
paramasyāṃ parāvati # AVP.1.94.3a; 12.2.6b; śś.8.16.1.
paramāc cit sadhasthāt # RV.8.11.7b; SV.1.8b; 2.516b; VS.12.115b.
paramāṃ cit parāvatam # AVP.10.1.9e.
paramātmā me śudhyantām # Tā.10.66.
paramātmā vyavasthitaḥ # TA.10.11.2b; MahānU.11.13b.
paramāṃ taṃ (TB.Apś. tvā) parāvatam # AVś.6.75.2a; TB.3.3.11.3a; Apś.3.14.2a.
paramāṃ te parāvataṃ manaḥ siṣaktu yātudhāna svāhā # AVP.2.82.5.
paramāya namaḥ # Tā.10.16.
paramāyā diśaḥ parameṣṭhinā rājñādhyakṣeṇa # AVP.4.30.8b.
parameṇa dhāmnā dṛṃhasva # VS.1.2; śB.1.7.1.11.
parameṇa pathā vṛkaḥ # AVP.2.8.2a. See pareṇaitu pathā.
parameṇa paśunā krīyase (MS. krīyasva) # VS.4.26; MS.1.2.5: 14.10; KS.2.6; 24.6; śB.3.3.3.8. See tasyās te sahasrapoṣaṃ.
parameṇota taskaraḥ # AVś.4.3.2b. Cf. pareṇa steno.
paramebhiḥ pathibhiḥ # AVś.19.47.7c; AVP.6.20.8a.
parame vṛkṣa āyudhaṃ nidhāya # VS.16.51c; TS.4.5.10.4c; KS.17.16c.
parameṣṭhinaṃ tarpayāmi # BDh.2.5.9.5.
parameṣṭhinā mṛtyum # KS.35.15.
parameṣṭhine svāhā # śB.12.6.1.3; Tā.10.67.2; MahānU.19.2.
parameṣṭhin saṃ nahyasva # AVP.10.14.9.
parameṣṭhī chandaḥ # VS.14.9; TS.4.3.5.1; MS.2.8.2: 107.18; KS.17.2; śB.8.2.3.13.
parameṣṭhī te 'dhipatiḥ # TS.4.4.6.1.
parameṣṭhī tvā sādayatu divas (MS.KS. divaḥ) pṛṣṭhe jyotiṣmatīm (KS. adds vyacasvatīṃ prathasvatīṃ bhāsvatīṃ raśmivatīm) # VS.15.58; MS.2.7.16: 99.12; KS.40.5; śB.8.7.1.21. P: parameṣṭhī tvā Kś.17.12.24. See next.
parameṣṭhī tvā sādayatu divas (TSṃS. divaḥ) pṛṣṭhe vyacasvatīṃ prathasvatīm (TS. adds vibhūmatīṃ prabhūmatīṃ paribhūmatīm; MS. adds bhāsvatīṃ raśmīvatīm) # VS.15.64; TS.4.4.3.3; MS.2.8.14: 118.4; śB.8.7.3.14,18. Ps: parameṣṭhī tvā sādayatu divaḥ pṛṣṭhe Apś.17.3.8; parameṣṭhī tvā sādayatu Mś.6.2.2.8; 6.2.3.13. See prec.
parameṣṭhī devatā # MS.2.13.14: 163.14; KS.39.4; Apś.16.28.1.
parameṣṭhī prajāpatiḥ # AVś.9.3.11d; AVP.9.26.8b; ArS.3.1c. See tan mayi.
parameṣṭhī prajābhyaḥ # TB.1.5.5.6b; Apś.8.21.1b.
parameṣṭhī bhavati gachati parameṣṭhitām adhipatir bhavati svānāṃ cānyeṣāṃ ca ya evaṃ veda # AVP.11.16.14.
parameṣṭhī rakṣitā # AVP.10.16.10.
parameṣṭhī rakṣohā tigmas tigmaśṛṅgaḥ # AVP.4.8.13a.
parameṣṭhy adhipatir mṛtyur gandharvaḥ # TS.3.4.7.2.
parameṣṭhy abhidhītaḥ # VS.8.54.
parameṣṭhy asi paramāṃ mā śriyaṃ gamaya # ApMB.2.18.1 (ApG.7.19.7).
paristaram āharan # TB.3.7.4.9d; Apś.1.5.5d.
prakāśenāntaram # VS.25.2; MS.3.15.2: 178.5. See prec.
balāyānucaram # VS.30.13; TB.3.4.1.7.
bharamāṇā vahamānā havīṃṣi # VS.8.18c; śB.4.4.4.10. See vahamānā.
bharam indrāya yad ahiṃ jaghāna # RV.5.29.8d.
Dictionary of Sanskrit Search
"aram" has 11 results
anarthāntaramsynonym, synonymous, conveying no different sense, exempli gratia, for example सङ्घः समूहः समुदाय इत्यनर्थान्तरम् । M.Bh. on P. V.1.59; अपि च बुद्धिः संप्रत्यय इत्यनर्थान्तरम् M.Bh. on P.I.1.56.
paramaprakṛtithe most original base; the original of the original base; the word is used in connection with a base which is not a direct base to which an affix is added, but which is a remote base;confer, compare अापत्यो वा गेात्रम् | परमप्रकृतश्च अापत्यः । Mahābhāṣya of Patañjali on the Sūtras of Pāṇini (Dr. Kielhorn's edition ). on P.IV.1.89; confer, compare also Mahābhāṣya of Patañjali on the Sūtras of Pāṇini (Dr. Kielhorn's edition ). om IV.1.93,98,163.
paramāṇua time-unit equal to one-half of the unit called अणु, which forms one-half of the unit called मात्रा which is required for the purpose of the utterance of a consonant; confer, compare परमाणु अर्धाणुमात्रा V. Pr.I.61. परमाणु, in short, is the duration of very infinitesimal time equal to the pause between two individual continuous sounds. The interval between the utterances of two consecutive consonants is given to be equivalent to one Paramanu; confer, compare वर्णान्तरं परमाणु R.T.34.
ghātuprakāśaa work dealing with roots Written as a supplementary work by Balarama-Pancanana to his own grammar named PrabodhaPrakasa.
mugdhabodhaṭīkāa commentary work on Mugdhabodha;the name is given to commentaries written by Ramatarkavagisa(called मुग्धबोधपरिशिष्ट }, by Radhavallabha (called सुबोधिनी), . by Gangadhara (called सेतुसंग्रह ), by Durgadasa, by Dayarama and by Ramananda.
rāmānanda grammarian of the seventeenth century who wrote a commentary on Bopadeva's Mugdhabodha. He was possibly the same as Ramarama (see a reference to some preceding word, not necessarily on the same page.) and Ramānandatirtha who wrote the Katantrasamgraha, although different from the well-known रामानन्दतर्थि of the sixteenth century who was a sanyasin and who wrote many philosophical and religious booklets.
vaiyākaraṇasiddhāntamañjūṣāa well-known work on the syntax and denotation of words written by Nagesabhatta which is popular by the name Laghumanjusha. The Paramalaghumanjusha is an abridgment of this work by the author himselfeminine.
śabdadīpikāname of a commentary on the Mugdhabodha Vyakarana by Govindarama.
śabdavyutpattikaumudīa small treatise on the derivation of words written by a grammarian named RajaramaSastrin.
siddhāntakaumudīvādārthaan explanatory work, discussing the difficult sentences and passages of the Siddhantakaumudi, written by a grammarian named Ramakrisna. सिद्धान्तरत्न a gloss on the Sarasvatisutra written by a grammarian natmed Jinacandra. सिद्धान्तरत्नाङ्कुर name of a commentary on the Katantraparisista by Sivaramacakravartin.
sphoṭavādaa general name given to treatises discussing the nature of Sphota written by the Vaiyakaranas who defend and establish the theory of Sphota and by the Naiyayikas who criticise the theory. Famous among these works are (l) स्फोटवाद by a stalwart Grammarian Kondabhatta, the author of the Vaiyakaramabhusana and (2) स्फोटवाद by NageSa, the reputed grammarian of the eighteenth century.
Vedabase Search
2737 results
aram possessing spokesSB 8.5.28
aram spokesSB 3.21.18
SB 5.21.13
aram the spokesSB 7.9.21
aramamāṇasya of Him, who never consortsBs 5.7
aramata enjoyedSB 5.1.1
ā-pāmaram even down to the lowest of menCC Madhya 23.1
cara-acaram the moving and the nonmovingBG 9.10
cara-acaram moving and nonmovingBG 10.39
acaram and not movingBG 11.7
acaram not movingBG 13.16
cara-acaram animate and inanimateSB 3.16.22
cara-acaram everything animate and inanimateSB 3.29.44
cara-acaram all living entitiesSB 4.4.29
cara-acaram moving and nonmoving living entitiesSB 4.17.31
acaram nonmoving living entitiesSB 4.18.23-24
cara-acaram the moving and the stationarySB 5.18.32
sa-brahma-cara-acaram all the living entities, including the brāhmaṇasSB 6.13.8-9
acaram executedSB 6.18.69
cara-acaram moving and not movingSB 7.2.39
acaram and not movingSB 7.3.9-10
cara-acaram with all the moving and nonmoving living entitiesSB 7.14.27-28
cara-acaram all that is moving or nonmoving within this universeSB 7.14.34
sa-cara-acaram whatever is moving and nonmovingSB 10.13.55
cara-acaram with its moving and nonmoving entitiesSB 10.14.54
acaram and nonmovingSB 10.59.30
acaram and that which does not moveSB 10.85.23
acaram and nonmovingSB 10.86.56
acaram and nonmoving beingsSB 12.7.12
parama-ācāryam the most exalted ācārya, spiritual masterSB 6.7.2-8
parama-ācāryam the best and largestSB 7.10.53
parama-ādara with great respectSB 5.24.19
sa-ādaram with great delightSB 3.13.10
sa-ādaram along with respectSB 4.4.8
sa-ādaram with proper respectSB 6.9.46
sa-ādaram with great respect (as befitting Lord Śiva)SB 8.12.3
sa-ādaram with great respectSB 8.17.5
sa-ādaram with great respectSB 9.5.19
sa-ādaram with reverenceSB 10.16.64
sa-ādaram respectfullySB 10.45.2
sa-ādaram respectfullySB 10.45.24
sa-ādaram respectfullySB 11.27.47
parama-ādareṇa with great reverenceSB 5.17.2
parama-adbhutāḥ very qualified and wonderfulSB 7.4.30
parama-adbhutam because they are so wonderfulSB 8.5.11-12
adbhutam param it was extraordinarily wonderfulSB 8.11.32
param adbhutam uncommon and wonderfulSB 8.23.26-27
parama-adbhutān very wonderful, uncommonSB 9.1.23-24
parama-adbhute decorativeSB 1.10.18
īkṣaṇa-adharam eyes of the same natureSB 4.8.46
adharam his lipsSB 4.18.1
bimba-adharam red lipsSB 4.26.25
sphurita-aruṇa-adharam swollen reddish lipsSB 10.9.6
adharam the lipsSB 10.30.30
adharam whose lipsSB 10.39.46-48
adharam with lipsSB 10.60.30
ādharam of His lipsSB 10.62.15
cala-adharam moving lipsCC Madhya 14.181
parama-adhikā highly elevatedCC Adi 6.69-70
adhīśvaram the supreme rulerSB 3.26.28
adhīśvaram the master of the sensesSB 4.6.35
adhīśvaram the supreme masterSB 4.21.36
adhīśvaram the supreme controllerSB 10.56.26
adhīśvaram the Supreme Personality of GodheadSB 11.8.39
adhvaram arena of sacrificeSB 1.3.19
adhvaram place of sacrificeSB 4.4.9
adhvaram to the sacrificeSB 4.6.3
adhvaram sacrificesSB 4.6.44
paramāṇu-ādi beginning from the time of minute atomsSB 5.14.29
parama-aṇu-ādinā along with the atomsSB 3.11.13
adri-pravaram the best among mountainsSB 4.6.8
adri-kandaram a cave in a mountainSB 7.12.20
mahā-adri-pīvaram as thick as a great mountainSB 10.12.16
agha-haram neutralizing the effect of sinful lifeSB 6.2.14
agha-ogha-haram who takes away everything inauspicious from the devoteeSB 11.3.31
agha-ogha-haram who takes away everything inauspicious from the devoteeCC Madhya 25.140
agocaram inaccessibleSB 11.24.3
agra-saram who came firstSB 10.87.24
carame ahani on the final daySB 6.19.21
ahi-īśvaram the supreme controller and serpent incarnationSB 9.24.52
ahi-īśvaram the Lord of serpents (Ananta Śeṣa, the plenary expansion of Lord Balarāma who serves as the bed of Viṣṇu)SB 10.39.44-45
yogam aiśvaram inconceivable mystic powerBG 9.5
aiśvaram divineBG 11.3
yogam aiśvaram inconceivable mystic powerBG 11.8
rūpam aiśvaram universal formBG 11.9
aiśvaram transcendentalSB 4.31.27
aiśvaram of great personalities like Lord Śiva and the great sage SaubhariSB 5.6.3
aiśvaram bringing understanding of God, or Kṛṣṇa consciousnessSB 6.5.18
aiśvaram supremacySB 7.10.15-17
aiśvaram glorySB 10.77.32
ājagaram of a python (to stay in one place)SB 5.5.32
ājagaram pythonSB 10.12.16
ājagaram carma the dry body of Aghāsura, which remained only a big skinSB 10.12.36
ājagaram of the python AghāsuraSB 10.14.46
ajaram strongSB 3.25.20
ajina-uttaram wearing a deerskin upper garmentSB 8.18.24-25
ākaram the mineSB 4.24.21
kamala-ākaram the source of lotus flowersSB 5.2.4
kusuma-ākaram rich with flowersSB 10.15.2
akiñcana-gocaram one who is approached easily by the materially exhausted manSB 1.8.26
akṣaram indestructibleBG 8.3
akṣaram syllable oṃBG 8.11
eka-akṣaram the one syllableBG 8.13
ekam akṣaram praṇavaBG 10.25
akṣaram the infallibleBG 11.18
akṣaram imperishableBG 11.37
akṣaram beyond the sensesBG 12.1
akṣaram that which is beyond the perception of the sensesBG 12.3-4
brahma-akṣaram transcendental lettersSB 2.1.17
akṣaram syllablesSB 2.9.6
akṣaram infallibleSB 3.11.42
dvi-akṣaram consisting of two lettersSB 4.4.14
akṣaram the infallible BrahmanSB 4.11.29
brahma-akṣaram the praṇava-mantra (oṃ)SB 5.8.1
catuḥ-akṣaram the four syllables (nā-rā-ya-ṇa)SB 6.2.8
akṣaram eternally existingSB 8.3.20-21
akṣaram infallibleSB 8.5.27
akṣaram the original syllable, oṃkāraSB 8.7.25
akṣaram this syllableSB 8.19.41
akṣaram whose syllablesSB 10.85.38
akṣaram the Absolute TruthSB 11.28.26
akṣaram the syllablesSB 12.8.37
nāma-akṣaram the letters of the nameCC Antya 1.142
alīka-param the most heinous liarSB 8.20.4
amara-pravaram the chief of the demigodsSB 4.24.24-25
amaram demigodSB 1.9.4
amaram immortalSB 7.3.1
amaram jayaiḥ with fighters who could gain victory over the demigods on the battlefieldSB 10.1.4
amaram a demigodSB 10.19.14
kapiśa-kauśeya-ambara-dharam wearing a yellow silk garmentSB 5.3.3
ghaṭa-ambaram sky within the blockSB 1.13.55
dik-ambaram dressed by all directions (naked)SB 1.19.27
ambaram clothingSB 3.21.9
ambaram robesSB 3.23.30
ambaram her garmentsSB 3.33.29
ambaram the skySB 7.2.2
piśańga-ambaram dressed in yellow garmentsSB 8.22.13
valkala-ambaram covered with the bark of treesSB 9.10.34
ambaram the covering of his bodySB 9.15.29
pīta-ambaram His garments were yellowSB 10.3.6
ambaram into the skySB 10.4.9
yāvat vibhūṣā-ambaram exactly like their ornaments and dress in all their varied particularsSB 10.13.19
ambaram her upper garmentSB 10.30.20
ambaram a garmentSB 10.36.13
ambaram whose clothingSB 10.39.44-45
ambaram wearing a garmentSB 10.47.1-2
ambaram outer spaceSB 10.59.8
ambaram whose clothingSB 10.62.29-30
ambaram in the skySB 11.6.20
ambaram dressSB 11.14.36-42
ambaram etherSB 11.24.22-27
ambaram as his garmentSB 12.10.11-13
sa-ambuja-karam his trunk, along with a lotus flowerSB 8.3.32
amṛta-sāgaram the great ocean of nectarSB 12.13.14
anādeśa-karam who was not prepared to carry out the order of his spiritual masterSB 8.20.14
ānanda-karam a cause of pleasureSB 4.7.32
parama-ānanda-mūrtaye full of transcendental blissSB 6.16.18-19
ānanda-karam the blissful (moon)SB 10.2.18
parama ānanda with great pleasureCC Madhya 2.77
parama-ānanda transcendental blissCC Madhya 10.140
parama-ānanda transcendental blissCC Madhya 12.180
parama-ānanda with transcendental blissCC Madhya 13.80
parama-ānanda the transcendentally blissfulCC Madhya 17.80
parama ānanda very pleasedCC Antya 9.58
parama ānanda very happyCC Antya 13.71
parama-ānandaḥ the greatest happinessSB 10.19.16
parama-ānandam transcendental pleasureSB 1.14.35-36
parama-ānandam the supreme blissSB 10.14.32
parama-ānandam the greatest happinessSB 11.15.17
parama-ānandam the supreme blissCC Madhya 6.149
parama-ānandam the personality of blissCC Antya 1.166
parama-ānande in great happinessSB 11.9.4
parama-ānande in great happinessCC Madhya 9.329
parama ānande in great pleasureCC Madhya 14.245
parama ānande in great pleasureCC Madhya 16.27
parama-ānande in great happinessCC Antya 10.3
anantaram thereafterBG 12.12
tat-anantaram thereafterBG 18.55
anantaram constantlySB 4.12.7
anantaram without delaySB 4.19.28
anantaram after deathSB 4.28.28
anantaram without interior, unbrokenSB 5.12.11
anantaram after thatSB 7.2.4-5
anantaram as soon as possibleSB 7.3.12
anantaram immediately followingSB 10.51.33
anantaram immediately followingSB 10.52.44
anantaram after thatSB 11.17.37
anaśvaram permanently beneficialSB 7.14.25
anaśvaram the indestructibleSB 10.85.12
parama-aṇavaḥ atomic particlesSB 5.12.9
andha-paramparayā by a disciplic succession of blind. ignorant peopleSB 5.6.11
yat-ańgāntaram whose chestSB 9.14.20
anīśvaram with no controllerBG 16.8
param añjanam the best ointment for the eyes, by which to see things as they areSB 10.10.13
smita-ańkura-karambitaiḥ intermingled with the sprouts of gentle smilesCC Adi 4.196
ghṛta-sikta parama-anna sweet rice mixed with gheeCC Madhya 15.217
parama-annena with first-class foodSB 10.46.15
antaram betweenBG 11.20
antaram the differenceBG 13.35
svāyambhuva-antaram the change of the period of Svāyambhuva ManuSB 1.3.12
antaram in betweenSB 2.2.21
antaram withinSB 2.7.7
antaram in betweenSB 3.6.29
antaram distinctionSB 3.15.33
sva-antaram his own periodSB 3.22.36
antaram internalSB 3.26.34
tat-antaram in that Manu's periodSB 4.1.9
antaram betweenSB 4.17.16
loka-antaram into a different lifeSB 4.28.18
manu-antaram up to the end of one ManuSB 4.28.31
antaram differenceSB 4.28.63
mānasottara-mervoḥ antaram the land between Mānasottara and Meru (beginning from the middle of Mount Sumeru)SB 5.20.35
antaram in betweenSB 5.20.43
antaram besides MeSB 6.4.47
tat-antaram after thatSB 6.18.61
antaram differenceSB 7.14.9
antaram insideSB 8.1.12
antaram in this millenniumSB 8.5.1
antaram the manvantaraSB 8.13.29
pravara-antaram differences between one anotherSB 9.16.37
deha-antaram transferring bodiesSB 10.1.8
deha-antaram another body (made of material elements)SB 10.1.39
bahiḥ antaram within the external and internalSB 10.3.14
antaram within the roomSB 10.9.6
drumayoḥ antaram between the two treesSB 10.11.26
asura-udara-antaram within the belly of the great demonSB 10.12.26
antaram internallySB 10.30.4
antaram opportunitySB 10.57.3
antaram betweenSB 10.70.3
antaram insideSB 10.82.45
antaram the right opportunitySB 10.86.8
antaram insideSB 11.9.13
antaram differenceSB 11.26.21
vivara-antaram withinSB 12.4.13
manu-antaram the reign of each ManuSB 12.7.15
daśā-antaram another lampCC Madhya 20.316
antaram withinCC Madhya 25.130
daśā-antaram another lampBs 5.46
pradhāna-parama-vyomnoḥ antare between the material world and the spiritual worldCC Madhya 21.50
parama-aṇu atomsSB 3.11.5
parama-aṇu-ādinā along with the atomsSB 3.11.13
parama-aṇu atomSB 3.11.39
parama-aṇu-vat like atomsSB 3.11.41
parama-aṇu of the atomic particleSB 6.16.36
parama-aṇu-maye in the form of atomsSB 11.15.12
parama-aṇu (the smallest fraction of time measured in terms of) the indivisible atomSB 12.4.1
parama-aṇu-caya the atomsBs 5.35
parama-anubhāvam the inconceivable prowessSB 9.4.62
anucaram constant companionSB 3.1.25
sa-anucaram with followersSB 3.3.13
anucaram His companionsSB 10.42.19
anucaram the followerSB 10.46.14
kṛṣṇa-anucaram the servant of Lord Kṛṣṇa (Uddhava)SB 10.47.1-2
anudvega-karam not agitatingBG 17.15
anugraha-kātaram eager to show mercyCC Antya 10.1
parama-aṇuḥ atomsSB 3.11.1
parama-aṇuḥ atomicSB 3.11.4
parama-aṇūnām of the atomsSB 11.16.39
anusāgaram following the vibrations of the sea wavesSB 10.3.6
parama-aṇutām the space of an atomSB 3.11.4
anuvatsaram year after yearSB 5.2.20
anuvatsaram every yearSB 5.14.4
anuvatsaram AnuvatsaraSB 5.22.7
anuvatsaram year after yearSB 10.1.56
aparam juniorBG 4.4
aparam any otherBG 6.20-23
aparam inferiorSB 2.5.6
aparam not other (than her husband)SB 4.4.27
aparam elseSB 4.8.77
aparam the next bodySB 6.1.49
aparam anotherSB 6.9.22
aparam lowerSB 7.3.32
aparam what elseSB 7.10.70
aparam endSB 10.9.13-14
pūrva-aparam the beginning and the endSB 10.9.13-14
aparam otherSB 10.14.35
aparam anotherSB 10.15.33
aparam productSB 10.48.18
aparam to anotherSB 10.48.26
aparam low classSB 11.18.35
aparam anotherSB 11.21.22
aparam furtherSB 11.23.46
aparam the second thing (such as the element ahańkāra)SB 11.24.18
tvat-aparam other than Your LordshipCC Madhya 22.96
aparam anything elseMM 9
param ca api or anotherSB 10.7.23
apraja-dustaram very difficult to cross for one without a sonSB 6.14.56
parama-puruṣa-ārādhana-lakṣaṇaḥ whose symptoms are worship of the Supreme Lord by performance of sacrifices and so onSB 5.14.2
parama-ārādhanam the topmost method of worshipingSB 8.7.44
daśa-śata-aram the Sudarśana disc (ten hundred spokes)SB 3.28.27
parama-artha transcendental subject matterSB 5.1.6
parama-artha-lakṣaṇena with spiritual symptomsSB 5.15.7
parama-artha-vidām of those who know the highest goalCC Adi 3.87
parama-artha thākuka what to speak of spiritual advancementCC Madhya 12.24
parama-artha-vicāra discussion on spiritual mattersCC Madhya 25.43
parama-puruṣa-artha the highest benediction of lifeCC Antya 4.12
parama-artha the goal of lifeCC Antya 6.225
parama-puruṣa-artham the best of all human achievementsSB 5.6.17
parama-artham giving the ultimate goal of lifeSB 5.12.11
parama-artham full of meaningCC Madhya 1.203
parama-arthe in spiritual mattersCC Antya 4.159
prapanna-ārti-haram who can mitigate all the distresses of a sheltered devoteeSB 8.7.22
sphurita-aruṇa-adharam swollen reddish lipsSB 10.9.6
parama-iṣu-āsaḥ the great archerBG 1.16-18
parama-āsane on His exalted throneSB 10.70.18
asatvaram without any hasty conclusionSB 4.9.5
asatvaram being fixedSB 4.24.77
parama-āścaryam great wonderSB 6.18.73
tam aśeṣa-śekharam unto Kṛṣṇa, who was on the peak of everything auspicious, with no question of dirtiness or uncleanlinessSB 10.11.20
parama-āśiṣaḥ exalted benedictionsSB 7.10.34
parama-āśiṣaḥ the highest benedictionsSB 9.5.13
parama-āśiṣaḥ first-class enjoyable offeringsSB 10.15.44
asmat-karaṇa-gocaram appreciable by our direct senses, especially by our eyesSB 8.5.45
parama asthira greatly agitatedCC Madhya 11.128
parama-astra by the supreme weapon, the brahmāstraSB 11.31.12
asura-īśvaram unto the King of the demons (Bali Mahārāja)SB 8.19.29
asura-udara-antaram within the belly of the great demonSB 10.12.26
asura-īśvaram the lord of the asurasSB 11.16.16
ataḥ param hereafterBG 2.12
ataḥ param thereafterSB 1.3.22
ataḥ param beyondSB 3.8.32
ataḥ param hereafterSB 3.9.3
ataḥ param after thisSB 5.20.1
ataḥ param and hereafter, in the futureSB 6.15.2
ataḥ param here afterCC Antya 5.124-125
ati-bharam too burdensomeSB 1.16.34
ati-dustaram impossible to crossSB 12.4.40
parama-ātmā the SupersoulBG 6.7
parama-ātmā the SupersoulBG 13.23
ātma-īśvaram his masterSB 1.13.35
parama-ātmā ParamātmāSB 3.32.26
parama-ātma as the SupersoulSB 10.46.43
parama-ātmā the Supersoul in the heart of every living beingSB 11.5.23
parama-ātma for the Supreme SoulSB 12.12.55
parama-ātman O Supreme LordSB 3.20.26
parama-ātman O SupersoulSB 4.24.68
parama-ātman O Supreme SoulSB 10.59.25
parama-ātman O Supreme Soul, who are all-pervadingSB 10.59.28
parama-ātmanaḥ of the SupersoulSB 3.4.33
parama-ātmanaḥ of the SupersoulSB 3.6.8
parama-ātmanaḥ of ParamātmāSB 3.29.36
parama-ātmanaḥ of the Supreme Personality of GodheadSB 4.11.16
parama-ātmanaḥ the Supersoul of everyoneSB 4.24.79
parama-ātmanaḥ of the Supreme PersonSB 7.10.29
parama-ātmanaḥ of the SupersoulSB 10.30.24
parama-ātmanaḥ the Supreme SoulSB 10.74.4
parama-ātmanaḥ the Supreme SoulSB 10.85.58
parama-ātmanaḥ of the SupersoulSB 10.88.40
parama-ātmanaḥ of the SupersoulSB 11.3.34
parama-ātmanaḥ and of the SupersoulSB 12.6.39
parama-ātmanaḥ of the SupersoulSB 12.6.40-41
parama-ātmānam the most beloved SupersoulSB 4.24.7
parama-ātmānam the SupersoulSB 10.29.10-11
parama-ātmānam the Supreme SoulSB 11.26.1
parama-ātmane unto the Supreme SoulSB 7.10.10
parama-ātmane unto the Supreme Soul, the SupersoulSB 8.3.10
parama-ātmane who are beyond all material causeSB 10.16.39
parama-ātmane the Supreme SoulSB 10.28.6
parama-ātmane the SupersoulSB 10.49.13
parama-ātmane the SupersoulSB 10.73.16
parama-ātmane the SupersoulSB 10.84.22
parama-ātmane the SupersoulSB 10.85.39
parama-ātmani the SupersoulSB 4.7.52
parama-ātmani unto the Supreme SoulSB 5.19.20
parama-ātmani the supreme regulatorSB 5.24.19
parama-ātmani dealing with the Supreme SoulSB 9.6.54
parama-ātmani for the Supreme SoulSB 10.47.59
parama-ātmani the Supreme PersonCC Madhya 24.128
avadhūta paramānanda Avadhūta ParamānandaCC Adi 11.49
avaram abominableBG 2.49
avaram materialSB 7.15.57
para-avaram superior and inferiorSB 9.5.7
para-avaram the cause and effect of destinySB 10.8.5
avarohaṇataḥ param beyond the place marked for climbing downSB 10.18.25
avasaram the opportunity (to strike)SB 10.16.25
parama-āveśe in great ecstasyCC Madhya 14.99
parama-āveśe in great ecstasyCC Madhya 15.31
parama-āveśe in great ecstatic loveCC Antya 10.69
parama-āviṣṭatā absorption in the service of the LordCC Madhya 22.150
parama-āyaṇe in the transcendental generating centerSB 2.6.2
parama-āyuḥ duration of lifeSB 3.11.12
parama-āyuḥ duration of lifeSB 3.11.33
parama-āyuḥ the maximum duration of lifeSB 12.2.11
bahiḥ antaram within the external and internalSB 10.3.14
bahu-udaram many belliesBG 11.23
bāṇa-nagaram Bāṇāsura's citySB 10.63.3-4
parama bāndhava intimate friendsCC Madhya 3.189
bhagavat-param who was a great devotee of the Supreme Personality of GodheadSB 3.22.34
parama-bhāgavataḥ the most exalted devoteeSB 5.17.2
parama-bhāgavataḥ the great devotee celebrated throughout the universeSB 5.19.1
parama-bhāgavatāḥ great, exalted devoteesSB 6.9.39
parama-bhāgavataiḥ by the most elevated devoteesSB 11.6.11
parama-bhāgavatam a topmost devotee of the LordSB 5.5.28
parama-bhāgavatam the most exalted devoteeSB 5.9.1-2
parama-bhakati highly developed devotional serviceCC Antya 10.34
parama-bhakti-bhāvena in greatly ecstatic loving service to the LordSB 5.19.10
bhakti-paramāḥ those engaged in devotional serviceNoI 10
parama-bhaktye in great devotionCC Madhya 5.49
bharam burdenSB 1.3.23
ati-bharam too burdensomeSB 1.16.34
bharam the false burden or responsibility (of maintaining one's family, society and nation and elaborate arrangements for that purpose)SB 7.9.43
guru-bharam a great burdenSB 9.24.67
bharam the burdenSB 10.1.22
bharam the burdenSB 10.48.24
bharam the burdenSB 10.75.39
saubhāgya-bharam the volume of My fortuneCC Madhya 2.45
udaram-bharatā filling the bellySB 12.2.6
bhāskaram the sunSB 3.11.29
bhāskaram the sunSB 12.10.11-13
bhāsvaram always brilliant with spiritual raysSB 8.4.17-24
bhāsvaram brilliantSB 10.34.32
bhāsvaram luminousSB 10.88.25-26
bhāsvaram luminousSB 11.25.13
bhava-sāgaram the ocean of nescienceSB 4.31.7
param bhāvam your transcendent situationSB 3.23.54
parama-bhakti-bhāvena in greatly ecstatic loving service to the LordSB 5.19.10
bhramaram and beesSB 10.18.7
bhramaram like bumblebeesCC Antya 1.166
sa-bhrātaram with his brotherSB 4.9.53
bhrātaram brotherSB 4.12.3
bhrātaram brotherSB 6.18.42
bhrātaram brotherSB 7.2.7-8
bhrātaram the brother of that RākṣasaSB 9.9.20-21
bhrātaram His brother BharataSB 9.10.34
bhrātaram brotherSB 9.14.37
bhrātaram the brotherSB 10.1.10
bhrātaram her brotherSB 10.4.4
bhrātaram that his dear friend and brotherSB 10.5.20
tat-bhrātaram his brotherSB 10.36.34
bhrātaram her brother (more exactly, the grandson of Vṛṣṇi, her own and Vasudeva's tenth-generation ancestor)SB 10.49.7
bhrātaram brotherSB 10.54.33
bhrātaram his brotherSB 10.54.40
bhrātaram his brotherSB 10.56.15
bhrātaram his brotherSB 10.57.4
bhrātaram his brotherSB 10.89.5
bhṛńga-nikaram possessing swarms of bumblebeesSB 5.2.13
bhūta-mahā-īśvaram exalted position as the Supreme Person, creator of the material worldCC Madhya 25.39
paramātma-bhūtaḥ the origin of all causesCC Madhya 25.37
karambha-bījāni sterilized or fried seedsSB 6.16.39
bimba-adharam red lipsSB 4.26.25
brahma-akṣaram transcendental lettersSB 2.1.17
brahma-akṣaram the praṇava-mantra (oṃ)SB 5.8.1
sa-brahma-cara-acaram all the living entities, including the brāhmaṇasSB 6.13.8-9
param brahma the Supreme Absolute TruthSB 6.16.51
brahma param the Supreme BrahmanSB 7.1.19
param brahma the Supreme Personality of GodheadSB 7.10.48
param brahma as the Supreme Personality of GodheadSB 7.15.79
param brahma the Supreme Brahman, the Absolute TruthSB 8.24.38
brahma param Parabrahman, the Supreme Personality of Godhead, KṛṣṇaSB 9.9.49
brahma paramam the Supreme Absolute TruthSB 10.23.10-11
brahma paramam the Absolute TruthSB 11.11.28
brahma paramam the Absolute TruthSB 11.20.37
param brahma the Absolute TruthCC Madhya 9.31
param brahma the Supreme Brahman, Absolute TruthCC Madhya 19.96
param-brahma impersonal BrahmanCC Madhya 19.218
naram ca eva and Nārāyaṇa ṛṣiSB 1.2.4
param ca api or anotherSB 10.7.23
cala-adharam moving lipsCC Madhya 14.181
camatkṛti-param full of wonderCC Antya 1.164
cara-acaram the moving and the nonmovingBG 9.10
cara-acaram moving and nonmovingBG 10.39
cara-acaram animate and inanimateSB 3.16.22
cara-acaram everything animate and inanimateSB 3.29.44
cara-acaram all living entitiesSB 4.4.29
cara-acaram moving and nonmoving living entitiesSB 4.17.31
cara-acaram the moving and the stationarySB 5.18.32
sa-brahma-cara-acaram all the living entities, including the brāhmaṇasSB 6.13.8-9
cara-acaram moving and not movingSB 7.2.39
cara-acaram with all the moving and nonmoving living entitiesSB 7.14.27-28
cara-acaram all that is moving or nonmoving within this universeSB 7.14.34
sa-cara-acaram whatever is moving and nonmovingSB 10.13.55
cara-acaram with its moving and nonmoving entitiesSB 10.14.54
caram movingBG 13.16
caram moving living entitiesSB 4.18.23-24
caram grazingSB 4.29.53
jala-caram an aquatic creatureSB 10.17.9
deha-caram in one's bodySB 10.78.6
caram who was movingSB 10.79.5
carama-śarīreṇa with the last bodySB 5.9.1-2
sva-carama-kalevare in the body, which is moved by the subtle elements (mind, intelligence and ego)SB 5.10.6
carama-udbhavaḥ the source of one hundred sons (headed by Śatajit)SB 5.15.16
caramaḥ the ultimateSB 3.4.12
caramaḥ ultimateSB 3.11.1
caramaḥ lastSB 3.28.37
caramaḥ the ultimateSB 10.87.17
caramam ultimateSB 3.30.33
caramām lastSB 10.4.6
caramayā ultimateSB 3.28.36
carame while the last sacrificeSB 4.16.24
carame ahani on the final daySB 6.19.21
carameṇa by the last oneSB 4.19.11
ājagaram carma the dry body of Aghāsura, which remained only a big skinSB 10.12.36
catuḥ-akṣaram the four syllables (nā-rā-ya-ṇa)SB 6.2.8
parama-aṇu-caya the atomsBs 5.35
parama-cikkaṇa very shinyCC Madhya 18.76
daharam subtleSB 10.87.18
daharam the sky within the heart, the subtle conception of the Supersoul within the heartCC Madhya 24.166
daharam the sky within the heart, the subtle conception of the Supersoul within the heartCC Madhya 24.213
daravaram the auspicious conchshell (Pāñcajanya)SB 1.11.1
parama-dāruṇaḥ very fearfulSB 6.9.18
parama-dāruṇaḥ very fearfulSB 6.10.16
daśa-śata-aram the Sudarśana disc (ten hundred spokes)SB 3.28.27
pañca-daśa-uttaram plus fiftySB 12.2.26
parameśvara-dāsa Parameśvara dāsaCC Adi 11.29
daśā-antaram another lampCC Madhya 20.316
parameśvara-dāsa Parameśvara dāsaCC Antya 6.62
paramānanda-dāsa Paramānanda dāsaCC Antya 12.45
paramānanda-dāsa Paramānanda dāsaCC Antya 12.49
daśā-antaram another lampBs 5.46
datta-karam and had already paid the taxesSB 10.5.20
parama-dayālu greatly mercifulCC Madhya 8.38
deha-antaram transferring bodiesSB 10.1.8
deha-antaram another body (made of material elements)SB 10.1.39
deha-caram in one's bodySB 10.78.6
deva-varam unto the Supreme Lord, who is not equalled or surpassed by anyoneSB 8.5.26
deva-varam the best of the demigodsSB 8.7.20
deva-varam worshiped by the demigodsSB 8.24.53
devaram the husbandSB 4.26.26
tri-dhāma-paramam to the highest planetary systemSB 3.24.20
dhanuḥ-dharam carrying a bowSB 9.15.29
dhānvantaram the incarnation of Godhead named DhanvantariSB 1.3.17
dharam wearingBG 11.10-11
kulam-dharam just suitable for the dynastySB 1.13.16
nṛpa-lińga-dharam one who passes in the dress of a kingSB 1.16.4
gadā-dharam and with a club in the handSB 2.2.8
śiraḥ-dharam the neckSB 3.13.37
dharam bearingSB 3.18.2
dharam holdingSB 3.21.10
dharam bearingSB 3.28.13
dharam who carriedSB 4.19.20
kapiśa-kauśeya-ambara-dharam wearing a yellow silk garmentSB 5.3.3
vajra-dharam bearing the thunderboltSB 6.10.17-18
vapuḥ-dharam personifiedSB 8.18.29
vaṃśa-dharam the descendantSB 8.23.5
matsya-vapuḥ-dharam the Supreme Personality of Godhead, who had assumed the form of a fishSB 8.24.15
dhanuḥ-dharam carrying a bowSB 9.15.29
dharam holdingSB 10.39.51-52
vaṃśa-dharam the maintainer of the dynastySB 11.31.26
dharam carryingSB 12.10.11-13
gadā-dharam holding the clubCC Madhya 24.156
śrī-dharam the Lord of Śrī, the goddess of fortuneMM 20
parama-dharma-vit the most learned scholar in religious principlesSB 9.1.6
parama dhik-kāra immediately to be rejectedCC Antya 12.108
parameṣṭhi-dhiṣṇye on the royal throneSB 3.2.22
dhvānta-vyatikaram expansion of darknessSB 3.15.2
dhyāna-gocaram the object of meditationSB 3.33.23
dik-ambaram dressed by all directions (naked)SB 1.19.27
dīna-taram pitiableSB 8.24.16
dṛk-gocaram visible to his naked eyesSB 4.20.22
drumayoḥ antaram between the two treesSB 10.11.26
druta-taram very quicklySB 10.18.25
duhitaram unto the daughterSB 3.12.28
duhitaram unto the daughterSB 3.12.30
duhitaram daughterSB 3.21.36
duhitaram daughterSB 3.22.24
duhitaram to the daughterSB 3.24.1
duhitaram daughterSB 3.31.36
duhitaram daughterSB 4.10.1
duhitaram daughterSB 4.28.32
duhitaram their daughterSB 4.30.47
duhitaram the daughterSB 5.1.24
duhitaram the daughterSB 5.1.34
viśvarūpa-duhitaram the daughter of ViśvarūpaSB 5.7.1
duhitaram his daughterSB 9.3.9
duhitaram unto the daughterSB 9.3.19
duhitaram daughterSB 10.56.32
duhitaram my daughterSB 10.56.40-42
duhitaram his daughterSB 10.61.20
duhitaram the daughter, RukmavatīSB 10.90.36
duḥkha-taram more painfulBG 2.36
dūra-taram far awaySB 3.17.25
durbharam unbearableSB 4.13.43
durjaram indigestibleSB 10.64.32
durlabha-taram very rareBG 6.42
durlabha-taram very rare to achieveSB 4.22.8
duścaram very difficult to doSB 1.3.6
duścaram very strenuousSB 1.3.9
duścaram severeSB 2.9.24
duścaram very difficultSB 7.3.8
su-duścaram that which is very difficult to performSB 12.6.62
duṣkara-taram very difficult to ascertainSB 3.4.34
su-duṣkaram difficultBG 6.34
su-duṣkaram impossible to performSB 4.8.69
duṣkaram very difficultSB 6.4.20
su-duṣkaram very difficult to performSB 6.18.69
su-duṣkaram an extremely difficult taskSB 8.20.20
parama-duṣkaram extremely difficult to executeSB 10.3.36
duṣkaram impossible to be performedSB 10.89.30-31
duṣkaram difficult thingsCC Adi 14.1
dustaram insurmountableSB 1.1.22
dustaram the formidable foeSB 3.18.27
dustaram insurmountableSB 4.10.30
dustaram formidableSB 4.31.7
apraja-dustaram very difficult to cross for one without a sonSB 6.14.56
su-dustaram which is very difficult to crossSB 10.2.31
dustaram difficult to crossSB 10.75.30
dustaram insurmountableSB 11.6.48-49
ati-dustaram impossible to crossSB 12.4.40
dustaram impossible to crossMM 12
dvāparam the age of DvāparaSB 3.11.18
dvāparam DvāparaSB 11.5.20
dvāparam Dvāpara-yugaSB 12.2.39
dvāparam the age of DvāparaSB 12.3.29
dvi-akṣaram consisting of two lettersSB 4.4.14
eka-akṣaram the one syllableBG 8.13
ekam akṣaram praṇavaBG 10.25
ekataram oneSB 10.24.19
naram ca eva and Nārāyaṇa ṛṣiSB 1.2.4
gadā-dharam and with a club in the handSB 2.2.8
gadā-dharam holding the clubCC Madhya 24.156
gahvaram cavesSB 1.6.13
gahvaram iva like a bowerSB 5.14.4
gahvaram a caveSB 10.12.36
gahvaram a dense forestSB 10.19.1
parama gambhīra very graveCC Madhya 18.185
parama gambhīra very graveCC Antya 9.151
gandharva-nagaram a will-o'-the-wisp citySB 5.14.5
garam poisonSB 6.14.43
garam poisonSB 8.7.40
paramahaṃsa-gatau obtainable by the paramahaṃsaSB 7.9.50
paramām gatim back home, back to GodheadSB 6.17.41
paramām gatim back home to Godhead, the supreme placeSB 8.24.60
ghaṭa-ambaram sky within the blockSB 1.13.55
ghṛta-sikta parama-anna sweet rice mixed with gheeCC Madhya 15.217
giri-śikharam to the peak of Nīla MountainSB 5.17.8
giri-varam the best of mountains, GovardhanaSB 10.26.3
giri-kandaram the mountain caveSB 10.51.9
go-jaram an old oxSB 3.30.13
akiñcana-gocaram one who is approached easily by the materially exhausted manSB 1.8.26
dhyāna-gocaram the object of meditationSB 3.33.23
dṛk-gocaram visible to his naked eyesSB 4.20.22
gocaram who are advanced in understandingSB 6.15.18-19
asmat-karaṇa-gocaram appreciable by our direct senses, especially by our eyesSB 8.5.45
netra-gocaram visible by her eyesSB 8.17.5
vitarka-gocaram beyond all arguments, reason and sense perceptionSB 10.8.41
gocaram knowableSB 10.48.19
grāmya-īha-uparamaḥ not taking part in so-called philanthropic activitiesSB 7.11.8-12
guhya-taram still more confidentialBG 18.63
guṇa-vyatikaram the transformation of the three modes of material natureSB 7.9.30
paramānanda gupta Paramānanda GuptaCC Adi 11.45
paramahaṃsa-parama-gurave the most exalted spiritual master of all paramahaṃsas, liberated personsSB 5.19.11
parama-guroḥ the supreme spiritual masterSB 6.9.43
parama-guroḥ to the Supreme Personality of Godhead, the supreme masterSB 6.16.46
guru-bharam a great burdenSB 9.24.67
parama-haṃsa of perfect saintsSB 10.83.4
parama-haṃsānām of the most liberated personsSB 5.9.20
parama-haṃsāya unto the supreme perfectSB 4.24.36
parama-haṃsāya unto the supreme pureSB 6.16.47
sattva-haram that which deteriorates the good qualitiesSB 1.1.22
haram who dispelsSB 3.20.25
manaḥ-haram beautifulSB 4.24.23
agha-haram neutralizing the effect of sinful lifeSB 6.2.14
pāpa-haram suitable for destroying all sinful reactionsSB 6.4.21
haram Lord ŚivaSB 6.17.12
prapanna-ārti-haram who can mitigate all the distresses of a sheltered devoteeSB 8.7.22
sarva-pāpa-haram vanquishes the reactions of sinful activitiesSB 9.23.17
manaḥ-haram stealing the mindsSB 10.21.6
manaḥ-haram enchantingSB 10.29.3
sandeśa-haram the message carrierSB 10.47.3
haram which removesSB 10.57.42
haram Lord ŚivaSB 10.88.17
agha-ogha-haram who takes away everything inauspicious from the devoteeSB 11.3.31
haram which takes awaySB 11.31.24
agha-ogha-haram who takes away everything inauspicious from the devoteeCC Madhya 25.140
harim īśvaram the Supreme Personality of Godhead, HariSB 11.5.15
parama hariṣe with great jubilationCC Madhya 12.89
śūnya-toya-hrada-udaram whose abdomen was like a lake without waterSB 10.6.14
hṛṣīkeśvaram the Supreme Personality of Godhead, master of the sensesSB 5.18.19
hṛt-īśvaram to the Supreme Personality of Godhead, the Supersoul within the heartSB 7.7.37
iḍāvatsaram IḍāvatsaraSB 5.22.7
grāmya-īha-uparamaḥ not taking part in so-called philanthropic activitiesSB 7.11.8-12
īkṣaṇa-adharam eyes of the same natureSB 4.8.46
parama-īśa the Supreme LordCC Madhya 20.311
parama-iṣu-āsaḥ the great archerBG 1.16-18
parama-īśvara O Supreme LordBG 11.3
parama-īśvara O supreme controllerSB 10.29.33
parama-īśvara the Supreme LordCC Adi 17.106
parama-īśvara the Supreme Personality of GodheadCC Madhya 6.79
parama-īśvara the Supreme Personality of GodheadCC Madhya 20.358
parama-īśvaraḥ the Supreme Personality of Godhead, the supreme rulerSB 7.6.20-23
parama-īśvaraḥ the Supreme LordSB 12.3.50
mahā-īśvaram the Supreme LordBG 5.29
mahā-īśvaram the supreme proprietorBG 9.11
mahā-īśvaram the supreme masterBG 10.3
parama-īśvaram the SupersoulBG 13.28
īśvaram the SupersoulBG 13.29
īśvaram the supreme authoritySB 1.6.25
īśvaram the controllerSB 1.8.18
jagat-īśvaram the Lord of the universeSB 1.9.10
īśvaram the supreme controllerSB 1.11.39
ātma-īśvaram his masterSB 1.13.35
yajña-īśvaram unto the Supreme Lord, the Personality of GodheadSB 1.17.33
īśvaram the Supreme LordSB 2.2.12
īśvaram the supreme controllerSB 2.6.28
īśvaram the Supreme LordSB 2.9.17
īśvaram the Supreme LordSB 3.24.3
īśvaram the Supreme LordSB 3.29.22
īśvaram the Supreme Personality of GodheadSB 3.29.25
yajña-īśvaram unto the master of all sacrificesSB 4.7.25
puruṣa-īśvaram master of all living entitiesSB 4.8.78
īśvaram the Personality of GodheadSB 4.14.24
yavana-īśvaram unto the king of the untouchablesSB 4.27.23
parama-īśvaram the Supreme Personality of GodheadSB 4.29.42-44
īśvaram the Supreme Personality of GodheadSB 5.1.39
īśvaram the supreme controllerSB 5.3.13
yoga-īśvaram the master of all mystic powerSB 5.10.19
īśvaram the Supreme LordSB 5.14.29
īśvaram the Supreme Personality of GodheadSB 5.17.18
īśvaram the controllerSB 6.12.7
īśvaram as the supreme controller, independentSB 6.12.12
jagat-īśvaram to the Supreme Personality of GodheadSB 6.12.19
īśvaram the supreme controllerSB 6.13.7
īśvaram the controllerSB 6.17.2-3
īśvaram representative of the Supreme Personality of GodheadSB 6.18.35
jagat-īśvaram the Lord of the universeSB 6.18.75
hṛt-īśvaram to the Supreme Personality of Godhead, the Supersoul within the heartSB 7.7.37
īśvaram the LordSB 7.7.48
īśvaram Lord ŚivaSB 7.10.56
īśvaram the supreme controllerSB 8.4.8
pataga-īśvaram the king of all birdsSB 8.4.17-24
īśvaram the supreme controllerSB 8.15.29
īśvaram the supreme controller, Lord ViṣṇuSB 8.17.2-3
īśvaram master, controllerSB 8.19.19
asura-īśvaram unto the King of the demons (Bali Mahārāja)SB 8.19.29
īśvaram unto the Supreme Personality of GodheadSB 8.24.49
īśvaram the Supreme Personality of GodheadSB 9.4.22
īśvaram unto the supreme controllerSB 9.8.7
īśvaram the KingSB 9.19.22
ahi-īśvaram the supreme controller and serpent incarnationSB 9.24.52
sa-īśvaram with the powerful demigods like Lord Śiva and Lord BrahmāSB 10.9.19
īśvaram the Supreme Personality of GodheadSB 10.17.22
īśvaram the powerful controllerSB 10.24.9
īśvaram the Supreme LordSB 10.27.13
īśvaram the Supreme LordSB 10.27.18
īśvaram the Supreme LordSB 10.28.11
īśvaram the supreme controllerSB 10.37.23
ahi-īśvaram the Lord of serpents (Ananta Śeṣa, the plenary expansion of Lord Balarāma who serves as the bed of Viṣṇu)SB 10.39.44-45
īśvaram the GodheadSB 10.40.4
īśvaram the Supreme LordSB 10.40.9
īśvaram the Supreme LordSB 10.44.39
īśvaram the Supreme LordSB 10.48.8
īśvaram the supreme controllerSB 10.48.11
īśvaram the Supreme LordSB 10.49.14
īśvaram the LordSB 10.58.2
īśvaram the supreme controllerSB 10.60.3-6
īśvaram her masterSB 10.60.7
īśvaram to the controllerSB 10.62.5
īśvaram LordSB 10.63.42
īśvaram the LordSB 10.63.43
mahā-īśvaram the great Lord ŚivaSB 10.66.27-28
īśvaram the masterSB 10.71.38
īśvaram the supreme controllerSB 10.84.23
īśvaram the supreme controllerSB 10.84.32-33
īśvaram the LordSB 10.84.35
īśvaram the supreme controllerSB 10.84.41
īśvaram the LordSB 10.84.51
īśvaram Lord (Aniruddha)SB 10.87.10
mahā-īśvaram to Lord ŚivaSB 10.89.36
īśvaram the Supreme Personality of GodheadSB 11.3.55
īśvaram the supreme controllerSB 11.5.3
īśvaram ultimate controllerSB 11.5.10
harim īśvaram the Supreme Personality of Godhead, HariSB 11.5.15
jagat-īśvaram the Lord of the universeSB 11.5.31
jagat-īśvaram the Lord of the universeSB 11.6.6
īśvaram the one supreme controllerSB 11.6.40-41
īśvaram Personality of GodheadSB 11.7.18
īśvaram the Supreme LordSB 11.7.23
asura-īśvaram the lord of the asurasSB 11.16.16
mahā-īśvaram the Supreme LordSB 11.18.45
īśvaram the powerful lordSB 11.26.10
īśvaram the LordSB 11.26.15
īśvaram and the supreme controllerSB 11.29.5
īśvaram the master of the selfSB 12.5.10
īśvaram the powerful controllerSB 12.6.66
jagat-īśvaram the Lord of the universeCC Adi 3.51
īśvaram the Supreme Personality of GodheadCC Adi 5.1
jagat-īśvaram unto the Supreme Personality of GodheadCC Madhya 6.102
īśvaram the supreme controllerCC Madhya 22.28
īśvaram the supreme controllerCC Madhya 22.112
īśvaram the supreme controllerCC Madhya 24.142
bhūta-mahā-īśvaram exalted position as the Supreme Person, creator of the material worldCC Madhya 25.39
īśvaram the LordCC Antya 1.1
īśvaram the Supreme Personality of GodheadCC Antya 1.136
parama-īśvarāya to the supreme controllerSB 10.49.29
itara-itaram each otherSB 10.72.34
itara-itaram one anotherSB 10.77.5
nara-itaram other than the human being. beingSB 3.13.50
itaram other than auspiciousness, sinful activitiesSB 5.11.4
priya-itaram just the opposite of a belovedSB 10.29.30
itara-itaram each otherSB 10.72.34
itara-itaram one anotherSB 10.77.5
itaram and otherwiseSB 11.3.6
paramātmā iti known as ParamātmāSB 1.2.11
paramātmā iti as the SupersoulCC Madhya 25.132
gahvaram iva like a bowerSB 5.14.4
jagat-īśvaram the Lord of the universeSB 1.9.10
jagat-īśvaram to the Supreme Personality of GodheadSB 6.12.19
jagat-īśvaram the Lord of the universeSB 6.18.75
jagat-īśvaram the Lord of the universeSB 11.5.31
jagat-īśvaram the Lord of the universeSB 11.6.6
jagat-īśvaram the Lord of the universeCC Adi 3.51
jagat-īśvaram unto the Supreme Personality of GodheadCC Madhya 6.102
jala-caram an aquatic creatureSB 10.17.9
go-jaram an old oxSB 3.30.13
jarjaram having become decrepitMM 37
jaṭharam the stomachSB 7.14.8
jaṭharam abdomenSB 10.6.21
jaṭharam the abdomenSB 10.63.35-36
amaram jayaiḥ with fighters who could gain victory over the demigods on the battlefieldSB 10.1.4
mastaka-jvaram the headacheSB 7.8.35
jvaram His personified fever (of extreme cold, as opposed to the extreme heat of the Śiva-jvara)SB 10.63.23
kabaram clustered hairSB 1.15.10
kalevaram the bodyBG 8.5
kalevaram this bodyBG 8.6
kalevaram mortal bodySB 1.4.12
kalevaram bodySB 1.6.3
kalevaram this material bodySB 1.9.23
kalevaram bodySB 1.9.24
kalevaram bodySB 1.13.57
kalevaram bodySB 1.15.35
kalevaram material bodySB 1.18.3
kalevaram bodySB 1.18.38
kalevaram the bodySB 1.19.21
kalevaram bodySB 2.8.3
kalevaram bodySB 3.30.31
kalevaram the bodySB 3.31.48
kalevaram bodySB 4.4.18
pūrva-kalevaram her former bodySB 4.7.58
kalevaram the bodySB 4.14.35
kalevaram this bodySB 4.20.3
kalevaram bodySB 4.23.13
kalevaram bodySB 4.28.50
sva-kalevaram His own personal body, which is not at all materialSB 5.6.6
kalevaram his bodySB 5.8.27
kalevaram the material bodySB 6.2.43
kalevaram the bodySB 6.10.33
kalevaram bodySB 6.16.3
kalevaram bodySB 7.1.23
kalevaram bodySB 7.9.25
kalevaram the material bodySB 7.10.13
kalevaram material tabernacleSB 7.14.13
kalevaram this bodySB 9.6.10
kalevaram such a gigantic bodySB 10.6.14
kalevaram the gigantic body of PūtanāSB 10.6.33
kalevaram the bodySB 10.77.29
sva-carama-kalevare in the body, which is moved by the subtle elements (mind, intelligence and ego)SB 5.10.6
parama-kalyāṇa-yaśasaḥ whose glories are so auspiciousSB 5.20.20
parama-kalyāṇa the supreme benedictionSB 6.9.33
parama-kalyāṇa You are the supreme auspiciousnessSB 10.10.36
parama-kalyāṇīm most auspiciousSB 5.19.2
kāma-varam desired benedictionSB 4.1.32
kāma-varam the desired benedictionSB 9.1.22
kamala-ākaram the source of lotus flowersSB 5.2.4
adri-kandaram a cave in a mountainSB 7.12.20
kandaram to a caveSB 10.51.7
giri-kandaram the mountain caveSB 10.51.9
kandharam on the shoulderSB 2.2.10
kandharam neckSB 3.21.11
kandharam His neckSB 3.28.14
kandharam whose neckSB 4.12.22
tat-kandharam his neckSB 6.12.33
kandharam whose neckSB 10.51.1-6
sāci-stambhita-kandharam whose neck is fixed in a curve to the sideCC Antya 1.166
kapiśa-kauśeya-ambara-dharam wearing a yellow silk garmentSB 5.3.3
parama dhik-kāra immediately to be rejectedCC Antya 12.108
karam the cause ofBG 2.2
anudvega-karam not agitatingBG 17.15
yaśaḥ-karam enhancing the glorySB 3.28.18
ānanda-karam a cause of pleasureSB 4.7.32
karam handSB 4.13.19-20
karam taxesSB 4.21.24
niḥśreyasa-karam very beneficialSB 4.24.31
rajanī-karam the moonSB 4.28.34
vairam-karam you create enmitySB 6.5.39
karam his handSB 6.12.25
sa-ambuja-karam his trunk, along with a lotus flowerSB 8.3.32
yaśaḥ-karam fit for spreading your reputationSB 8.19.2
anādeśa-karam who was not prepared to carry out the order of his spiritual masterSB 8.20.14
ānanda-karam the blissful (moon)SB 10.2.18
karam the share of profitSB 10.5.19
datta-karam and had already paid the taxesSB 10.5.20
karam whose handSB 10.39.51-52
madhu-karam a honeybeeSB 10.47.11
karam my handSB 10.88.21
karam which givesSB 12.11.11-12
śreyaḥ-karam superior well-beingBs 5.60
karambha mixedSB 3.26.45
karambha-bījāni sterilized or fried seedsSB 6.16.39
karambhiḥ KarambhiSB 9.24.5
smita-ańkura-karambitaiḥ intermingled with the sprouts of gentle smilesCC Adi 4.196
asmat-karaṇa-gocaram appreciable by our direct senses, especially by our eyesSB 8.5.45
parama kāraṇa original causeCC Adi 5.54
parama kāraṇa the supreme cause, the cause of all causesCC Madhya 25.55
parama pavitra kari' with great attention to keep them pureCC Madhya 15.85
parama-karuṇa the most mercifulCC Adi 4.15-16
parama-kāruṇika the supremely mercifulSB 6.9.33
parama-kāruṇikaḥ supremely magnanimousSB 12.6.70
parama-kāruṇikatayā by his quality of being very kind to the fallen soulsSB 5.13.24
parama-kaśmalam the greatest bewildermentSB 10.16.19
parama-kāṣṭhā the highest limitCC Adi 4.68
kātaram eagerSB 3.28.17
kātaram very much aggrievedCC Madhya 4.197
kātaram very much aggrievedCC Antya 8.34
anugraha-kātaram eager to show mercyCC Antya 10.1
kaurava-sainya-sāgaram the ocean of the assembled soldiers of the KauravasSB 10.1.4
kapiśa-kauśeya-ambara-dharam wearing a yellow silk garmentSB 5.3.3
parama-kautukī the supremely curiousCC Adi 4.136
kavaram the braids of our hairSB 10.35.16-17
khara-taram most harshlySB 10.36.2
kharam extremely shrillSB 7.8.28
kharam and assesSB 11.29.16
kharamujā cantaloupeCC Antya 18.105
kińkaram the servantCC Antya 20.32
paramānanda kīrtanīyā Paramānanda KīrtanīyāCC Madhya 25.4
kīrtanīyā-paramānanda Paramānanda, who used to perform kīrtanaCC Madhya 25.179
parama-kopanam who was always very angrySB 9.3.10
kṛṣṇa-mātaram the mother of Kṛṣṇa (Yaśodā)SB 10.16.21
kṛṣṇa-anucaram the servant of Lord Kṛṣṇa (Uddhava)SB 10.47.1-2
kṣaram to the fallibleBG 15.18
kṣema-taram betterBG 1.45
kūbaram posts to which the harnesses are fixedSB 4.26.1-3
kūbaram the pole of the handcartSB 10.7.7
paramahaṃsa-kulaiḥ by the paramahaṃsas, the most exalted personalitiesSB 6.3.28
kulam-dharam just suitable for the dynastySB 1.13.16
sa-kuñjaram together with your elephantSB 10.43.4
kuñjaram and elephantsSB 10.59.16
kuraram a large hawkSB 11.9.2
kusuma-ākaram rich with flowersSB 10.15.2
lakṣa-uttaram increased by 100,000SB 5.21.19
parama-puruṣa-ārādhana-lakṣaṇaḥ whose symptoms are worship of the Supreme Lord by performance of sacrifices and so onSB 5.14.2
parama-artha-lakṣaṇena with spiritual symptomsSB 5.15.7
nṛpa-lińga-dharam one who passes in the dress of a kingSB 1.16.4
loka-antaram into a different lifeSB 4.28.18
madhu-karam a honeybeeSB 10.47.11
parama madhura very sweetCC Madhya 15.138
parama-madhura supremely attractiveCC Antya 4.34
mahā-īśvaram the Supreme LordBG 5.29
mahā-īśvaram the supreme proprietorBG 9.11
mahā-īśvaram the supreme masterBG 10.3
parama-mahā-puruṣaḥ the foremost master of all kinds of opulence, the Supreme Personality of GodheadSB 5.20.40
mahā-udaram inflated abdomenSB 9.7.17
mahā-adri-pīvaram as thick as a great mountainSB 10.12.16
mahā-īśvaram the great Lord ŚivaSB 10.66.27-28
mahā-īśvaram to Lord ŚivaSB 10.89.36
mahā-īśvaram the Supreme LordSB 11.18.45
bhūta-mahā-īśvaram exalted position as the Supreme Person, creator of the material worldCC Madhya 25.39
parama-mahāntī very advancedCC Antya 3.142
paramānanda mahāpātra Paramānanda MahāpātraCC Adi 10.135-136
paramānanda mahāpātra Paramānanda MahāpātraCC Madhya 10.46
parama-mahatoḥ and of the biggest (the result of the combination of atoms)SB 6.16.36
parama-mahattva very much glorifiedCC Adi 6.49-50
parama-mahattva very important itemsCC Madhya 22.127
parama mahattva has greater utility and valueCC Madhya 25.150
manaḥ-haram beautifulSB 4.24.23
manaḥ-haram stealing the mindsSB 10.21.6
manaḥ-haram enchantingSB 10.29.3
mānasottara-mervoḥ antaram the land between Mānasottara and Meru (beginning from the middle of Mount Sumeru)SB 5.20.35
mandaram Mandara MountainSB 8.6.22-23
parama-mańgala supreme blissSB 5.3.11
parama-mańgala the most auspiciousSB 6.9.33
parama-mańgala whatever You do is goodSB 10.10.36
parama-mańgala all-auspiciousCC Adi 5.228
parama mańgala everything is auspiciousCC Antya 4.24
parama-mańgalam the highest good fortuneSB 4.1.54-55
parama-mańgalam supremely auspiciousSB 11.6.44
manoharam attractiveSB 1.11.10
manu-antaram up to the end of one ManuSB 4.28.31
manu-antaram the reign of each ManuSB 12.7.15
manvantaram the duration of time until the end of the life of one ManuSB 7.10.11
mastaka-jvaram the headacheSB 7.8.35
mat-paramaḥ considering Me the SupremeBG 11.55
mat-paramāḥ taking Me, the Supreme Lord, as everythingBG 12.20
mat-param subordinate to MeBG 13.13
mat-paramau accepting Me as the supreme destination of lifeSB 10.10.42
mat-paramāḥ accepting Me as the Supreme or the ultimate goal of lifeCC Madhya 23.113
mātaram the motherSB 1.16.18
mātaram the motherSB 3.13.42
mātaram to His motherSB 3.33.9
mātaram from His motherSB 3.33.33
mātaram motherSB 4.3.10
mātaram motherSB 4.14.2
mātaram the motherSB 4.19.38
mṛta-mātaram who lost its motherSB 5.8.7
mṛta-mātaram who lost its motherSB 5.8.24
mātaram its motherSB 5.8.30
mātaram the motherSB 6.11.26
mātaram the motherSB 6.16.2
tat-mātaram their motherSB 7.2.18-19
mātaram their motherSB 7.2.55
mātaram motherSB 7.7.6
mātaram motherSB 7.7.12
sva-mātaram His own mother (Kauśalyā)SB 9.10.44
mātaram unto his motherSB 9.14.12
vīra-mātaram the mother of one kṣatriya sonSB 9.14.40
mātaram unto the motherSB 10.1.65-66
kṛṣṇa-mātaram the mother of Kṛṣṇa (Yaśodā)SB 10.16.21
mātaram Their motherSB 10.44.50
mātaram one's motherSB 10.45.7
mātaram His motherSB 10.46.18
mātaram His motherSB 10.65.10
mātaram His motherSB 10.65.10
mātaram motherSB 10.65.11-12
matsya-vapuḥ-dharam the Supreme Personality of Godhead, who had assumed the form of a fishSB 8.24.15
parama-aṇu-maye in the form of atomsSB 11.15.12
mānasottara-mervoḥ antaram the land between Mānasottara and Meru (beginning from the middle of Mount Sumeru)SB 5.20.35
parama-mohana very attractiveCC Madhya 4.13
parama-mohane most beautifulCC Madhya 9.246
mṛta-mātaram who lost its motherSB 5.8.7
mṛta-mātaram who lost its motherSB 5.8.24
muni-varam from the best of sagesSB 3.22.26-27
muni-varam the best of all the sagesSB 6.7.2-8
parama-ānanda-mūrtaye full of transcendental blissSB 6.16.18-19
gandharva-nagaram a will-o'-the-wisp citySB 5.14.5
nagaram a citySB 10.50.49
nagaram a citySB 10.58.24
bāṇa-nagaram Bāṇāsura's citySB 10.63.3-4
nagaram the citySB 10.68.41
nagaram the citySB 10.68.42-43
nāma-akṣaram the letters of the nameCC Antya 1.142
nara-itaram other than the human being. beingSB 3.13.50
naram ca eva and Nārāyaṇa ṛṣiSB 1.2.4
naram a human beingSB 7.15.27
naram a human beingSB 8.20.4
naram manSB 10.51.9
naram personSB 10.56.21
naram this manMM 17
naramitram a son named NaramitraSB 9.22.32
nārāyaṇa-param just with an aim to achieve NārāyaṇaSB 2.5.16
nārāyaṇa-param just to realize a glimpse of NārāyaṇaSB 2.5.16
nārāyaṇa-param fully intent on Lord NārāyaṇaSB 6.8.4-6
naśvaram perishableSB 5.18.4
naśvaram although the body is destined to be annihilatedSB 10.10.9
naśvaram impermanentSB 11.3.20
naśvaram temporarySB 11.7.7
naśvaram to be destroyedSB 11.13.36
naśvaram temporarySB 11.17.52
naśvaram as temporarySB 11.19.18
netra-gocaram visible by her eyesSB 8.17.5
niḥśreyasa-karam very beneficialSB 4.24.31
bhṛńga-nikaram possessing swarms of bumblebeesSB 5.2.13
timira-nikaram the mass of darknessSB 5.24.31
nirantaram nondifferentSB 3.25.17
nirantaram with no material qualitiesSB 4.6.42
nirantaram incessantlySB 4.21.36
nirantaram continuouslySB 6.9.39
nirantaram constantlySB 8.8.18
nirantaram relentlesslySB 10.50.23
nirantaram constantlyBs 5.59
nirantaram ceaselesslyBs 5.61
nirbharam without feeling any weightSB 10.13.22
parama-nirjane in a very solitary placeCC Madhya 11.175
nirvāṇa-paramām cessation of material existenceBG 6.15
nṛpa-lińga-dharam one who passes in the dress of a kingSB 1.16.4
agha-ogha-haram who takes away everything inauspicious from the devoteeSB 11.3.31
agha-ogha-haram who takes away everything inauspicious from the devoteeCC Madhya 25.140
param padam to the lotus feet of the Supreme LordSB 4.21.7
paramam padam the supreme abodeSB 5.22.17
viṣṇoḥ paramam padam the supreme abode of Lord Viṣṇu, or the lotus feet of Lord ViṣṇuSB 5.23.1
paramam padam the supreme abode, VaikuṇṭhalokaSB 6.9.32
param padam the highest position (according to their imagination and speculation)SB 10.2.32
param padam the supreme abode, VaikuṇṭhaSB 10.14.58
param padam to the supreme positionCC Madhya 22.30
param padam to the supreme positionCC Madhya 24.131
param padam to the supreme positionCC Madhya 24.141
param padam to the supreme positionCC Madhya 25.32
ā-pāmaram even down to the lowest of menCC Madhya 23.1
parama pāmare the lowest of mankindCC Madhya 11.188
pañca-daśa-uttaram plus fiftySB 12.2.26
pañjaram a cageSB 10.89.37
pāpa-haram suitable for destroying all sinful reactionsSB 6.4.21
sarva-pāpa-haram vanquishes the reactions of sinful activitiesSB 9.23.17
para-taram superiorBG 7.7
param-parā a series one after anotherSB 4.29.36-37
para-avaram superior and inferiorSB 9.5.7
para-avaram the cause and effect of destinySB 10.8.5
paraḥ-param with one anotherSB 3.17.14
param-tapa O chastiser of the enemiesBG 2.3
ataḥ param hereafterBG 2.12
param far superior thingsBG 2.59
param the supremeBG 3.11
param the SupremeBG 3.19
param superiorBG 3.42
param superiorBG 3.43
param superiorBG 4.4
tat param Kṛṣṇa consciousnessBG 5.16
param the SupremeBG 7.13
param supremeBG 7.24
param transcendentalBG 8.10
param supremeBG 8.28
param transcendentalBG 9.11
param supremeBG 10.12-13
param supremeBG 10.12-13
param supremeBG 11.18
tat param transcendentalBG 11.37
param transcendentalBG 11.38
param transcendentalBG 11.38
param transcendentalBG 11.47
mat-param subordinate to MeBG 13.13
param beyondBG 13.18
param the SupremeBG 13.35
param transcendentalBG 14.1
param transcendentalBG 14.19
param the supremeBG 18.75
param absoluteSB 1.1.1
param the supremeSB 1.2.28-29
param bestSB 1.2.28-29
ataḥ param thereafterSB 1.3.22
param beyondSB 1.3.32
param after the initiationSB 1.6.3
param beyondSB 1.8.18
param highestSB 1.10.30
param the highestSB 1.11.6
param othersSB 1.13.46
param GodheadSB 1.15.44
param supremeSB 1.18.17
param transcendentalSB 1.18.26
param the supremeSB 1.19.21
param the supremeSB 2.1.17
param param higher and higherSB 2.2.13
param param higher and higherSB 2.2.13
param the supremeSB 2.2.18
param the SupremeSB 2.2.21
param the SupremeSB 2.3.9
param the supreme wholeSB 2.3.10
param heavySB 2.3.21
param under controlSB 2.5.2
param superiorSB 2.5.6
param the SupremeSB 2.5.10
nārāyaṇa-param just with an aim to achieve NārāyaṇaSB 2.5.16
nārāyaṇa-param just to realize a glimpse of NārāyaṇaSB 2.5.16
param transcendentalSB 2.6.43-45
param the supremeSB 2.9.9
param further supremeSB 2.9.9
param the SupremeSB 2.9.17
param the supremeSB 2.9.33
param the SupremeSB 2.10.7
param transcendentalSB 2.10.34
param transcendentalSB 2.10.34
param most gloriousSB 2.10.44
param supremeSB 3.2.12
param sublimeSB 3.4.13
param supremeSB 3.4.18
param transcendentalSB 3.4.25
param transcendentalSB 3.7.17
ataḥ param beyondSB 3.8.32
ataḥ param hereafterSB 3.9.3
param afterSB 3.10.30
param finalSB 3.11.16
param the supremeSB 3.11.42
param the supremeSB 3.12.19
param the greatestSB 3.13.12
param very muchSB 3.14.4
param the supremeSB 3.15.6
param the SupremeSB 3.15.47
param highestSB 3.16.4
param the highestSB 3.16.17
paraḥ-param with one anotherSB 3.17.14
param transcendentalSB 3.19.33
param highestSB 3.22.20
bhagavat-param who was a great devotee of the Supreme Personality of GodheadSB 3.22.34
param bhāvam your transcendent situationSB 3.23.54
param supremeSB 3.24.10
param transcendentalSB 3.24.33
param beyondSB 3.24.43
prakṛteḥ param transcendental to material existenceSB 3.25.17
param transcendentalSB 3.26.8
param greaterSB 3.29.33
param transcendentalSB 3.29.36
param afterwardsSB 3.31.2
param transcendentalSB 3.31.14
param topmostSB 3.31.39
param transcendentalSB 3.32.26
param supremeSB 3.33.8
param supremeSB 3.33.30
param-tapa O annihilator of enemiesSB 4.1.14
param merelySB 4.3.21
param anotherSB 4.4.19
param greatestSB 4.5.23
param the SupremeSB 4.6.42
param transcendental worldSB 4.6.45
param the supremeSB 4.7.25
param supremeSB 4.7.50
param supremeSB 4.7.61
param transcendentalSB 4.9.13
param supremeSB 4.9.65
param supremeSB 4.11.5
param the foremostSB 4.11.31
param supremeSB 4.12.25
param supreme, transcendentalSB 4.16.25
param onlySB 4.20.4
param padam to the lotus feet of the Supreme LordSB 4.21.7
param superiorSB 4.21.40
param transcendentalSB 4.22.28
param transcendentalSB 4.22.51
tataḥ param thereafterSB 4.23.5
param ultimateSB 4.23.9
param ultimateSB 4.23.35
param transcendentalSB 4.24.28
param aboveSB 4.24.29
param transcendentalSB 4.24.31
param transcendentalSB 4.24.60
param transcendentalSB 4.24.75
param transcendentalSB 4.25.5
param transcendenceSB 4.25.6
param transcendentalSB 4.25.29
tataḥ param beyond thatSB 4.25.34
param the goal of lifeSB 4.27.4
param the Supreme Personality of GodheadSB 4.27.4
param and afterwardSB 4.28.31
param the supremeSB 4.28.42
param supremeSB 4.29.26-27
param-parā a series one after anotherSB 4.29.36-37
param the SupremeSB 4.29.45
param supremeSB 4.29.49
param the SupremeSB 4.30.2
param transcendentalSB 4.31.16
param onlySB 5.2.10
param ultimateSB 5.3.9
param to the transcendental worldSB 5.5.9
param superiorSB 5.5.23
param onlySB 5.9.9-10
param only this earthSB 5.14.40
param the bestSB 5.17.18
param other thingSB 5.18.20
ataḥ param after thisSB 5.20.1
param otherSB 5.24.25
param better meansSB 6.2.46
param higherSB 6.3.16
param bestSB 6.4.21
param beyondSB 6.4.25
param transcendentalSB 6.4.32
param supremeSB 6.4.43
param higherSB 6.7.13
nārāyaṇa-param fully intent on Lord NārāyaṇaSB 6.8.4-6
param transcendentalSB 6.9.26-27
ataḥ param and hereafter, in the futureSB 6.15.2
param transcendentalSB 6.15.20
param the supreme abodeSB 6.15.28
param the SupremeSB 6.16.38
param brahma the Supreme Absolute TruthSB 6.16.51
param the SupremeSB 6.16.53-54
param transcendentalSB 6.16.56
param anotherSB 6.17.19
param liberationSB 6.18.74
param supremeSB 6.19.11
brahma param the Supreme BrahmanSB 7.1.19
param anotherSB 7.2.60
param higherSB 7.3.32
param only or ultimatelySB 7.6.4
param very greatSB 7.7.2
param the SupremeSB 7.7.40
param the only meansSB 7.9.46
param brahma the Supreme Personality of GodheadSB 7.10.48
param the supreme knowledge (by which one can attain devotional service)SB 7.11.2
param supremeSB 7.11.4
param the SupremeSB 7.12.16
param that much onlySB 7.13.2
param the supremeSB 7.13.4
param supremeSB 7.13.6
param who are transcendental, beyond this material worldSB 7.15.40
param the Supreme LordSB 7.15.42
param transcendentalSB 7.15.75
param brahma as the Supreme Personality of GodheadSB 7.15.79
param who is transcendentalSB 8.2.32
param transcendentalSB 8.3.20-21
param who is transcendentalSB 8.3.26
param transcendentalSB 8.5.19-20
param transcendental to, beyondSB 8.5.24
param transcendentalSB 8.5.29
puruṣam param the Supreme PersonalitySB 8.6.3-7
param transcendentalSB 8.7.31
param transcendentalSB 8.7.35
param the actual transcendental positionSB 8.7.35
adbhutam param it was extraordinarily wonderfulSB 8.11.32
param transcendentalSB 8.12.9
param transcendentalSB 8.12.9
param very muchSB 8.12.13
param the supremeSB 8.16.11
param the bestSB 8.16.58
param as long as that of Lord BrahmāSB 8.17.10
param the SupremeSB 8.18.11
alīka-param the most heinous liarSB 8.20.4
param beyond thatSB 8.20.34
param supremeSB 8.23.17
param adbhutam uncommon and wonderfulSB 8.23.26-27
param brahma the Supreme Brahman, the Absolute TruthSB 8.24.38
param very muchSB 9.1.28
param the ultimate goalSB 9.2.14
param the transcendental worldSB 9.2.15
param transcendentalSB 9.4.17
param elevation to the heavenly planets or becoming one by merging into BrahmanSB 9.4.65
param transcendentalSB 9.5.5
param supremeSB 9.6.10
param enemiesSB 9.6.19
param uncommonSB 9.6.39-40
param transcendentalSB 9.8.21
param ultimateSB 9.9.14
brahma param Parabrahman, the Supreme Personality of Godhead, KṛṣṇaSB 9.9.49
tataḥ param whatever remainedSB 9.16.20
param greatSB 9.16.27
param superior lifeSB 9.18.43
param as the ultimate goal of lifeSB 9.21.16
param the supremeSB 9.22.21-24
param transcendental knowledgeSB 9.22.38
param-tapa O king who can suppress enemiesSB 9.24.12
param transcendentalSB 9.24.67
satya-param who is the Absolute Truth (as stated in the beginning of Śrīmad-Bhāgavatam, satyaṃ paraṃ dhīmahi)SB 10.2.26
param padam the highest position (according to their imagination and speculation)SB 10.2.32
param transcendentalSB 10.3.12
param the Supreme PersonSB 10.3.53
param ca api or anotherSB 10.7.23
param añjanam the best ointment for the eyes, by which to see things as they areSB 10.10.13
param perfectlySB 10.10.13
param perfectSB 10.10.15
param butSB 10.12.26
param very muchSB 10.12.42
prāptaḥ param vismayam had become extremely astonishedSB 10.13.15
param the SupremeSB 10.13.22
param the SupremeSB 10.13.61
param something elseSB 10.14.27
param something elseSB 10.14.27
param padam the supreme abode, VaikuṇṭhaSB 10.14.58
param onlySB 10.17.12
avarohaṇataḥ param beyond the place marked for climbing downSB 10.18.25
param otherSB 10.21.7
param beyondSB 10.28.14
param onlySB 10.29.12
param transcendentalSB 10.40.3
param supremeSB 10.41.33
param ultimateSB 10.41.46
param merelySB 10.42.26-27
param-tapa 0 chastiser of enemiesSB 10.43.1
param SupremeSB 10.43.17
param the greatestSB 10.43.37
param supremeSB 10.47.26
param the highestSB 10.47.47
param aloneSB 10.47.58
param causeSB 10.48.18
param at mostSB 10.50.25-28
param supremeSB 10.51.56
param onlySB 10.54.13
param onlySB 10.62.6
param supremeSB 10.63.34
param supremeSB 10.65.29
param transcendentalSB 10.69.30
param beyondSB 10.70.4-5
param merelySB 10.71.8
param one who is dedicatedSB 10.72.11
param bestSB 10.78.39
param greaterSB 10.81.39
param onlySB 10.83.19
param onlySB 10.83.24
param transcendentalSB 10.84.19
param ratherSB 10.84.24-25
param onlySB 10.86.8
param onlySB 10.86.44
param separateSB 10.86.45
param the SupremeSB 10.87.12-13
param distinctSB 10.87.17
param beyondSB 10.88.25-26
param of enemiesSB 10.89.34
param beyondSB 10.89.51
param transcendentalSB 10.89.51
param the highestSB 10.90.29
param next (after this life)SB 11.3.20
param the SupremeSB 11.3.32
param to be the SupremeSB 11.3.35
param beyondSB 11.3.37
param transcendentalSB 11.3.41
param onlySB 11.5.8
param of the SupremeSB 11.5.28
param to the SupremeSB 11.5.45
param the Lord, who is transcendentalSB 11.9.4
param transcendental and supremeSB 11.10.11
param only, or completelySB 11.10.18
param the Supreme LordSB 11.16.37
param the SupremeSB 11.17.32
param back home, back to GodheadSB 11.18.14
param otherSB 11.18.15
param the SupremeSB 11.18.48
param supremeSB 11.19.19
param the supremeSB 11.19.36-39
param the supremeSB 11.19.36-39
param the Supreme LordSB 11.20.16
param the bestSB 11.20.35
param beyondSB 11.20.36
param merelySB 11.21.23
param rather onlySB 11.23.42
param beyondSB 11.24.12
param the SupremeSB 11.28.26
param supremeSB 11.29.25
tataḥ param thereafterSB 11.29.41-44
param the supremeSB 12.3.43
param to the supremeSB 12.3.49
param to the transcendental spiritual kingdomSB 12.3.51
param-tapa O subduer of the enemiesSB 12.4.35
param supremeSB 12.5.11-12
param supremeSB 12.6.7
param upon the SupremeSB 12.6.9-10
param achievedSB 12.6.30-31
param the supremeSB 12.6.32
param greatSB 12.8.31
param otherSB 12.10.33
param supremeSB 12.12.4
param supremeSB 12.13.18
param supremeSB 12.13.19
param the SupremeSB 12.13.23
param anotherCC Adi 1.3
param the supremeCC Adi 1.53
param anotherCC Adi 2.5
param supremeCC Adi 2.95
param otherCC Adi 4.155
param greaterCC Adi 4.184
param transcendentalCC Adi 17.308
param absoluteCC Madhya 8.266
param supremeCC Madhya 9.29
param supremeCC Madhya 9.30
param brahma the Absolute TruthCC Madhya 9.31
param distantCC Madhya 11.8
param the most exaltedCC Madhya 11.31
param the supremeCC Madhya 14.227
param brahma the Supreme Brahman, Absolute TruthCC Madhya 19.96
param rūpam the supreme formCC Madhya 19.101
param supremeCC Madhya 19.106
param-brahma impersonal BrahmanCC Madhya 19.218
param supremeCC Madhya 20.151
param to the transcendental, spiritual kingdomCC Madhya 20.344
param absoluteCC Madhya 20.359
param-śabde by the word param, or supremeCC Madhya 20.360
param supremeCC Madhya 21.100
param padam to the supreme positionCC Madhya 22.30
param supremeCC Madhya 22.36
param the supremeCC Madhya 24.76
puruṣam param the Supreme Personality of GodheadCC Madhya 24.90
param padam to the supreme positionCC Madhya 24.131
param padam to the supreme positionCC Madhya 24.141
puruṣam param the Supreme Personality of GodheadCC Madhya 24.197
param padam to the supreme positionCC Madhya 25.32
param more supremeCC Madhya 25.36
param supremeCC Madhya 25.39
param the supremeCC Madhya 25.113
satyam param the supreme Absolute TruthCC Madhya 25.147
param absoluteCC Madhya 25.148
param but afterwardsCC Antya 1.146
camatkṛti-param full of wonderCC Antya 1.164
ataḥ param here afterCC Antya 5.124-125
param supremeCC Antya 6.314
param transcendentalCC Antya 20.12
parāt param the greatest of allBs 5.26
param the supremeBs 5.56
parāt param the Supreme Absolute TruthMM 7
param supremeMM 26
param supremeMM 44
parama-iṣu-āsaḥ the great archerBG 1.16-18
parama-ātmā the SupersoulBG 6.7
parama-īśvara O Supreme LordBG 11.3
parama-ātmā the SupersoulBG 13.23
parama-īśvaram the SupersoulBG 13.28
parama beyond material natureBG 13.32
parama the supremeBG 15.17
parama-ṛṣibhiḥ by great sagesSB 1.3.42
parama supremeSB 1.7.7
parama very muchSB 1.7.26
parama-adbhute decorativeSB 1.10.18
parama supremelySB 1.13.17
parama-ānandam transcendental pleasureSB 1.14.35-36
parama-ṛṣibhiḥ by the great sagesSB 1.16.8
parama extremelySB 1.16.13-15
parama-āyaṇe in the transcendental generating centerSB 2.6.2
parama extremelySB 2.9.31
parama-ātmanaḥ of the SupersoulSB 3.4.33
parama-ātmanaḥ of the SupersoulSB 3.6.8
parama O SupremeSB 3.9.3
parama-aṇuḥ atomsSB 3.11.1
parama the supremeSB 3.11.2
parama-aṇuḥ atomicSB 3.11.4
parama-aṇutām the space of an atomSB 3.11.4
parama-aṇu atomsSB 3.11.5
parama-āyuḥ duration of lifeSB 3.11.12
parama-aṇu-ādinā along with the atomsSB 3.11.13
parama-āyuḥ duration of lifeSB 3.11.33
parama-aṇu atomSB 3.11.39
parama-aṇu-vat like atomsSB 3.11.41
parama the highestSB 3.16.21
parama-ātman O Supreme LordSB 3.20.26
parama mostSB 3.21.1
parama-ātmanaḥ of ParamātmāSB 3.29.36
parama-ātmā ParamātmāSB 3.32.26
parama-mańgalam the highest good fortuneSB 4.1.54-55
parama-ṛṣayaḥ the great sagesSB 4.2.4
parama O great oneSB 4.7.14
parama-ātmani the SupersoulSB 4.7.52
parama O SupremeSB 4.9.13
parama-ātmanaḥ of the Supreme Personality of GodheadSB 4.11.16
parama very muchSB 4.15.2
parama-udārāḥ very magnanimous personsSB 4.15.25
parama the topmostSB 4.19.10
parama-ṛṣayaḥ the great sagesSB 4.19.18
parama-ātmānam the most beloved SupersoulSB 4.24.7
parama-haṃsāya unto the supreme perfectSB 4.24.36
parama-ātman O SupersoulSB 4.24.68
parama-ātmanaḥ the Supersoul of everyoneSB 4.24.79
parama supremeSB 4.28.43
parama-īśvaram the Supreme Personality of GodheadSB 4.29.42-44
parama supremeSB 5.1.6
parama-artha transcendental subject matterSB 5.1.6
parama-ṛṣayaḥ the great sagesSB 5.1.27
parama supremeSB 5.1.27
parama O Supreme LordSB 5.3.6
parama-parama-puruṣa O Lord of lordsSB 5.3.9
parama-parama-puruṣa O Lord of lordsSB 5.3.9
parama-mańgala supreme blissSB 5.3.11
parama-ṛṣibhiḥ by the great ṛṣisSB 5.3.20
parama-suhṛt everyone's sublime well-wisherSB 5.5.28
parama-bhāgavatam a topmost devotee of the LordSB 5.5.28
parama supremeSB 5.5.35
parama the supremeSB 5.6.16
parama foremostSB 5.6.16
parama-puruṣa-artham the best of all human achievementsSB 5.6.17
parama highestSB 5.7.12
parama-bhāgavatam the most exalted devoteeSB 5.9.1-2
parama-haṃsānām of the most liberated personsSB 5.9.20
parama-aṇavaḥ atomic particlesSB 5.12.9
parama-artham giving the ultimate goal of lifeSB 5.12.11
parama-kāruṇikatayā by his quality of being very kind to the fallen soulsSB 5.13.24
parama-puruṣa-ārādhana-lakṣaṇaḥ whose symptoms are worship of the Supreme Lord by performance of sacrifices and so onSB 5.14.2
parama-artha-lakṣaṇena with spiritual symptomsSB 5.15.7
parama-bhāgavataḥ the most exalted devoteeSB 5.17.2
parama-ādareṇa with great reverenceSB 5.17.2
parama highestSB 5.18.17
parama-bhāgavataḥ the great devotee celebrated throughout the universeSB 5.19.1
parama-kalyāṇīm most auspiciousSB 5.19.2
parama-bhakti-bhāvena in greatly ecstatic loving service to the LordSB 5.19.10
paramahaṃsa-parama-gurave the most exalted spiritual master of all paramahaṃsas, liberated personsSB 5.19.11
parama-ātmani unto the Supreme SoulSB 5.19.20
parama-kalyāṇa-yaśasaḥ whose glories are so auspiciousSB 5.20.20
parama sublimeSB 5.20.27
parama-mahā-puruṣaḥ the foremost master of all kinds of opulence, the Supreme Personality of GodheadSB 5.20.40
parama-ātmani the supreme regulatorSB 5.24.19
parama-ādara with great respectSB 5.24.19
parama-ācāryam the most exalted ācārya, spiritual masterSB 6.7.2-8
parama-dāruṇaḥ very fearfulSB 6.9.18
parama-mańgala the most auspiciousSB 6.9.33
parama-kalyāṇa the supreme benedictionSB 6.9.33
parama-kāruṇika the supremely mercifulSB 6.9.33
parama-bhāgavatāḥ great, exalted devoteesSB 6.9.39
parama-guroḥ the supreme spiritual masterSB 6.9.43
parama-dāruṇaḥ very fearfulSB 6.10.16
parama-ānanda-mūrtaye full of transcendental blissSB 6.16.18-19
parama topmostSB 6.16.25
parama-aṇu of the atomic particleSB 6.16.36
parama-mahatoḥ and of the biggest (the result of the combination of atoms)SB 6.16.36
parama O Supreme Personality of GodheadSB 6.16.39
parama-guroḥ to the Supreme Personality of Godhead, the supreme masterSB 6.16.46
parama-haṃsāya unto the supreme pureSB 6.16.47
parama-prītaḥ being very pleasedSB 6.18.31
parama-āścaryam great wonderSB 6.18.73
parama mostSB 7.3.2
parama-adbhutāḥ very qualified and wonderfulSB 7.4.30
parama-īśvaraḥ the Supreme Personality of Godhead, the supreme rulerSB 7.6.20-23
parama O SupremeSB 7.8.42
parama-ātmane unto the Supreme SoulSB 7.10.10
parama-ātmanaḥ of the Supreme PersonSB 7.10.29
parama-āśiṣaḥ exalted benedictionsSB 7.10.34
parama-ācāryam the best and largestSB 7.10.53
parama-vismitaḥ became most amazedSB 7.15.79
parama-ātmane unto the Supreme Soul, the SupersoulSB 8.3.10
parama very niceSB 8.4.3-4
parama-udayāḥ greatly gloriousSB 8.5.6
parama-adbhutam because they are so wonderfulSB 8.5.11-12
parama-ārādhanam the topmost method of worshipingSB 8.7.44
parama highlySB 8.8.31
parama supremelySB 8.8.41-46
parama very muchSB 8.10.5
parama a greatSB 8.11.29
parama-prītaḥ being very pleasedSB 8.12.37
parama-dharma-vit the most learned scholar in religious principlesSB 9.1.6
parama-adbhutān very wonderful, uncommonSB 9.1.23-24
parama-kopanam who was always very angrySB 9.3.10
parama-prītaḥ was extremely pleasedSB 9.3.23
parama-anubhāvam the inconceivable prowessSB 9.4.62
parama-āśiṣaḥ the highest benedictionsSB 9.5.13
parama-puṇyām highly glorified and piousSB 9.5.21
parama-ātmani dealing with the Supreme SoulSB 9.6.54
parama exaltedSB 10.1.1
parama-śobhanaḥ all-auspicious and very favorable from all points of viewSB summary
parama-duṣkaram extremely difficult to executeSB 10.3.36
parama-vismitaḥ was struck with wonderSB 10.4.14
parama-prītaḥ Nanda Mahārāja was very much pleasedSB 10.8.2
paramā the ultimate goal of lifeSB 10.8.49
parama-vikramita by the supreme powerSB 10.10.27
parama-kalyāṇa You are the supreme auspiciousnessSB 10.10.36
parama-mańgala whatever You do is goodSB 10.10.36
parama-ānandam the supreme blissSB 10.14.32
parama-āśiṣaḥ first-class enjoyable offeringsSB 10.15.44
parama-kaśmalam the greatest bewildermentSB 10.16.19
parama extremeSB 10.16.28
parama-ātmane who are beyond all material causeSB 10.16.39
parama extremelySB 10.18.32
parama-ānandaḥ the greatest happinessSB 10.19.16
parama-ātmane the Supreme SoulSB 10.28.6
parama supremeSB 10.28.17
parama-ātmānam the SupersoulSB 10.29.10-11
parama-īśvara O supreme controllerSB 10.29.33
parama-ātmanaḥ of the SupersoulSB 10.30.24
parama supremeSB 10.32.9
parama the supremeSB 10.38.40
parama supremeSB 10.42.16
parama-annena with first-class foodSB 10.46.15
parama-ātma as the SupersoulSB 10.46.43
parama supremelySB 10.47.57
parama-ātmani for the Supreme SoulSB 10.47.59
parama-ātmane the SupersoulSB 10.49.13
parama-īśvarāya to the supreme controllerSB 10.49.29
parama the greatestSB 10.51.38
parama exaltedSB 10.58.5
parama mostSB 10.58.24
parama the greatestSB 10.58.29
parama supremelySB 10.58.29
parama the greatestSB 10.58.48
parama the greatestSB 10.58.48
parama-ātman O Supreme SoulSB 10.59.25
parama-ātman O Supreme Soul, who are all-pervadingSB 10.59.28
parama the greatestSB 10.60.46
parama supremelySB 10.63.31
parama supremelySB 10.70.14
parama-āsane on His exalted throneSB 10.70.18
parama supremeSB 10.70.32
parama-ātmane the SupersoulSB 10.73.16
parama-ātmanaḥ the Supreme SoulSB 10.74.4
parama the greatestSB 10.74.23
parama topmostSB 10.74.33-34
parama supremeSB 10.81.9
parama supremeSB 10.82.22
parama-haṃsa of perfect saintsSB 10.83.4
parama-ātmane the SupersoulSB 10.84.22
parama-ātmane the SupersoulSB 10.85.39
parama-ātmanaḥ the Supreme SoulSB 10.85.58
parama the supremeSB 10.86.44
parama O supreme oneSB 10.87.16
parama-ātmanaḥ of the SupersoulSB 10.88.40
parama supremelySB 10.89.62
parama supremelySB 11.2.13
parama-prītaḥ transcendentally overjoyedSB 11.2.27
parama-ātmanaḥ of the SupersoulSB 11.3.34
parama-ātmā the Supersoul in the heart of every living beingSB 11.5.23
parama-bhāgavataiḥ by the most elevated devoteesSB 11.6.11
parama-mańgalam supremely auspiciousSB 11.6.44
parama-ānande in great happinessSB 11.9.4
parama-ṛṣibhiḥ by the greatest of sagesSB 11.13.42
parama-aṇu-maye in the form of atomsSB 11.15.12
parama-ānandam the greatest happinessSB 11.15.17
parama-ṛṣayaḥ the great sagesSB 11.16.3
parama-aṇūnām of the atomsSB 11.16.39
parama-ātmānam the Supreme SoulSB 11.26.1
parama supremeSB 11.26.32
parama-utsukāḥ very eagerSB 11.31.2-3
parama-astra by the supreme weapon, the brahmāstraSB 11.31.12
parama-āyuḥ the maximum duration of lifeSB 12.2.11
parama-īśvaraḥ the Supreme LordSB 12.3.50
parama-aṇu (the smallest fraction of time measured in terms of) the indivisible atomSB 12.4.1
parama-ātmanaḥ and of the SupersoulSB 12.6.39
parama-ātmanaḥ of the SupersoulSB 12.6.40-41
parama-kāruṇikaḥ supremely magnanimousSB 12.6.70
parama-ātma for the Supreme SoulSB 12.12.55
parama-ṛṣi of the greatest of sages, ŚukadevaSB 12.12.57
parama extremelyCC Adi 1.51
parama very muchCC Adi 1.102
parama supremeCC Adi 2.8
parama ultimateCC Adi 2.56
parama greatCC Adi 2.77
parama SupremeCC Adi 2.106
parama mostCC Adi 3.87
parama-artha-vidām of those who know the highest goalCC Adi 3.87
parama-karuṇa the most mercifulCC Adi 4.15-16
parama-kāṣṭhā the highest limitCC Adi 4.68
paramā mostCC Adi 4.84
parama supremeCC Adi 4.89
parama highestCC Adi 4.132
parama-kautukī the supremely curiousCC Adi 4.136
parama supremelyCC Adi 5.32
parama kāraṇa original causeCC Adi 5.54
parama-mańgala all-auspiciousCC Adi 5.228
parama-preyasī the most belovedCC Adi 6.46
parama-mahattva very much glorifiedCC Adi 6.49-50
parama-adhikā highly elevatedCC Adi 6.69-70
parama highestCC Adi 7.27
parama the highestCC Adi 7.84
parama-puruṣārtha superexcellent goal of lifeCC Adi 7.91
parama ultimateCC Adi 7.108
parama very greatCC Adi 8.61
parama greatCC Adi 8.61
parama the greatestCC Adi 9.47
parama greatlyCC Adi 11.34
parama first-classCC Adi 11.36
parama veryCC Adi 12.37
parama very greatCC Adi 12.41
parama-vyome in the spiritual skyCC Adi 13.75
parama veryCC Adi 14.54
parama highlyCC Adi 14.91
parama very highCC Adi 17.35
parama very muchCC Adi 17.102
parama-tattva the Supreme TruthCC Adi 17.106
parama-īśvara the Supreme LordCC Adi 17.106
parama veryCC Adi 17.136
parama topmostCC Adi 17.217
parama virodha very contradictoryCC Adi 17.304
parama greatestCC Madhya 1.47
parama greatCC Madhya 1.52
parama highlyCC Madhya 1.109
parama greatCC Madhya 1.130
parama-artham full of meaningCC Madhya 1.203
parama greatCC Madhya 1.242
parama ānanda with great pleasureCC Madhya 2.77
parama pavitra perfectly purifiedCC Madhya 3.96
parama bāndhava intimate friendsCC Madhya 3.189
parama-mohana very attractiveCC Madhya 4.13
parama virakta totally renounced or unattachedCC Madhya 4.179
parama-bhaktye in great devotionCC Madhya 5.49
parama first classCC Madhya 5.67
parama greatCC Madhya 5.117
parama veryCC Madhya 5.158
parama-īśvara the Supreme Personality of GodheadCC Madhya 6.79
parama-ānandam the supreme blissCC Madhya 6.149
parama sāhasa great impudenceCC Madhya 6.161
parama very muchCC Madhya 6.183
parama the SupremeCC Madhya 6.184
parama-dayālu greatly mercifulCC Madhya 8.38
parama prabala very intenseCC Madhya 8.130-131
parama supremeCC Madhya 8.134
parama-sāra the essential partCC Madhya 8.160
parama mostCC Madhya 8.309
parama satkāra great receptionCC Madhya 9.236
parama finalCC Madhya 9.239-240
parama-mohane most beautifulCC Madhya 9.246
parama-sādhana best process of achievementCC Madhya 9.258
parama-ānande in great happinessCC Madhya 9.329
parama veryCC Madhya 10.21
parama supremeCC Madhya 10.78
parama topmostCC Madhya 10.81
parama ullāsa great ecstasyCC Madhya 10.85
parama veryCC Madhya 10.106
parama greatCC Madhya 10.106
parama veryCC Madhya 10.117
parama supremelyCC Madhya 10.137
parama-ānanda transcendental blissCC Madhya 10.140
parama veryCC Madhya 11.24
parama asthira greatly agitatedCC Madhya 11.128
parama-nirjane in a very solitary placeCC Madhya 11.175
parama pāmare the lowest of mankindCC Madhya 11.188
parama-pāvana supremely pureCC Madhya 11.191
parama-artha thākuka what to speak of spiritual advancementCC Madhya 12.24
parama supremelyCC Madhya 12.29
parama vidvān greatly learned personalitiesCC Madhya 12.35
parama hariṣe with great jubilationCC Madhya 12.89
parama-ānanda transcendental blissCC Madhya 12.180
parama extremelyCC Madhya 13.3
parama very muchCC Madhya 13.56
parama-ānanda with transcendental blissCC Madhya 13.80
parama prabala very powerfulCC Madhya 13.155
parama-āveśe in great ecstasyCC Madhya 14.99
parama sublimeCC Madhya 14.118
parama santoṣa highest satisfactionCC Madhya 14.157
parama puruṣa-uttama the Supreme Personality of GodheadCC Madhya 14.220
parama-puruṣaḥ the Supreme Personality of GodheadCC Madhya 14.227
parama ānande in great pleasureCC Madhya 14.245
parama supremelyCC Madhya 14.252
parama-āveśe in great ecstasyCC Madhya 15.31
parama-pavitra supremely pureCC Madhya 15.69
parama pavitra kari' with great attention to keep them pureCC Madhya 15.85
parama pavitra highly purifiedCC Madhya 15.89
parama udāra very liberalCC Madhya 15.94
parama madhura very sweetCC Madhya 15.138
ghṛta-sikta parama-anna sweet rice mixed with gheeCC Madhya 15.217
parama pavitra most purifiedCC Madhya 15.275
parama ānande in great pleasureCC Madhya 16.27
parama veryCC Madhya 16.262
parama-pāṣaṇḍa without God consciousnessCC Madhya 17.53
parama very muchCC Madhya 17.64
parama-ānanda the transcendentally blissfulCC Madhya 17.80
parama-cikkaṇa very shinyCC Madhya 18.76
parama gambhīra very graveCC Madhya 18.185
parama greatCC Madhya 18.212
parama-vaiṣṇava great devoteeCC Madhya 19.36
parama-phala the supreme goal of lifeCC Madhya 19.164
parama supremeCC Madhya 19.164
parama-īśa the Supreme LordCC Madhya 20.311
parama-īśvara the Supreme Personality of GodheadCC Madhya 20.358
parama supremeCC Madhya 21.34
pradhāna-parama-vyomnoḥ antare between the material world and the spiritual worldCC Madhya 21.50
parama-mahattva very important itemsCC Madhya 22.127
parama-āviṣṭatā absorption in the service of the LordCC Madhya 22.150
parama-utkarṣa in the highest excellenceCC Madhya 23.87-91
parama-svarūpa the supreme formCC Madhya 24.77
parama-ātmani the Supreme PersonCC Madhya 24.128
parama samartha highly suitableCC Madhya 24.148
parama supremelyCC Madhya 24.163
parama samartha very strongCC Madhya 24.220
parama pramāṇa the supreme evidenceCC Madhya 25.29
parama O supreme oneCC Madhya 25.36
parama-artha-vicāra discussion on spiritual mattersCC Madhya 25.43
parama kāraṇa the supreme cause, the cause of all causesCC Madhya 25.55
parama extremelyCC Madhya 25.105
parama mahattva has greater utility and valueCC Madhya 25.150
parama sukha the highest happinessCC Madhya 25.275
parama-ānandam the personality of blissCC Antya 1.166
parama-vaiṣṇava a perfectly pure devoteeCC Antya 2.16
parama vaiṣṇava pure devoteeCC Antya 2.84
paramā vaiṣṇavī a first-class devoteeCC Antya 2.104
parama yuvā young manCC Antya 3.17
parama sundara very beautifulCC Antya 3.17
parama-sundara very beautifully constructedCC Antya 3.112
parama-mahāntī very advancedCC Antya 3.142
parama-sundara very beautifulCC Antya 3.192
parama-puruṣa-artha the highest benediction of lifeCC Antya 4.12
parama mańgala everything is auspiciousCC Antya 4.24
parama-madhura supremely attractiveCC Antya 4.34
parama pradhāna highly expertCC Antya 4.49
parama-arthe in spiritual mattersCC Antya 4.159
parama-sundarī very, very beautifulCC Antya 5.13
parama uttama very good, very goodCC Antya 5.94
parama-udāra very liberalCC Antya 5.101
parama the supremeCC Antya 5.121
parama O SupremeCC Antya 5.124-125
parama-artha the goal of lifeCC Antya 6.225
parama vikhyāta very famousCC Antya 6.251
parama supremeCC Antya 6.254
parama ānanda very pleasedCC Antya 9.58
parama gambhīra very graveCC Antya 9.151
parama-ānande in great happinessCC Antya 10.3
parama su-vāsa very palatableCC Antya 10.29-30
parama-bhakati highly developed devotional serviceCC Antya 10.34
parama-āveśe in great ecstatic loveCC Antya 10.69
parama-vidvān the most learnedCC Antya 11.105
parama dhik-kāra immediately to be rejectedCC Antya 12.108
parama-saphale completely successfulCC Antya 12.109
parama ānanda very happyCC Antya 13.71
parama-vaiṣṇava highly advanced devoteeCC Antya 13.92
parama santoṣe in great satisfactionCC Antya 13.108
parama prabala supremely powerfulCC Antya 15.64
parama supremelyCC Antya 16.135
parama veryCC Antya 19.82
parama upāya the most feasible means for deliveranceCC Antya 20.8
sei parama-pramāṇe that is the foremost proofCC Antya 20.85
parama-aṇu-caya the atomsBs 5.35
parama-puruṣaḥ the Supreme Personality of GodheadBs 5.56
parama supremeMM 15
parama supremeMM 39
parama the mostMM 49
parama highestNBS 2
parama supremeNBS 19
parama topmostNBS 60
parama supremeNBS 82
paramaḥ perfectBG 6.32
mat-paramaḥ considering Me the SupremeBG 11.55
paramaḥ dedicated toBG 12.10
mat-paramāḥ taking Me, the Supreme Lord, as everythingBG 12.20
paramāḥ the highest goal of lifeBG 16.11-12
paramaḥ the highestSB 1.1.2
paramaḥ supremeSB 1.17.16
paramaḥ greatestSB 3.1.27
paramaḥ the supremeSB 3.11.4
paramaḥ the supremeSB 3.16.18
paramaḥ very, verySB 4.8.53
paramaḥ supremeSB 4.26.22
paramaḥ the SupremeSB 6.4.33
paramaḥ the supremeSB 7.8.8
paramaḥ the supremeSB 8.22.5
paramaḥ the supreme shelterSB 8.22.8
paramaḥ the supremeSB 8.24.46
paramaḥ the supremeSB 8.24.48
paramaḥ ultimateSB 10.5.30
paramaḥ supreme, highest, always engaged with all sensesSB 10.10.42
paramaḥ the greatest of allSB 10.13.57
paramaḥ the bestSB 10.56.3
paramaḥ the greatestSB 10.60.31
paramaḥ the supremeSB 10.80.12-13
paramaḥ the Supreme LordSB 10.88.25-26
paramaḥ greaterSB 11.5.37
paramaḥ very greatSB 11.8.27
paramaḥ the supreme worshipable objectSB 11.9.17-18
paramaḥ excellentSB 11.16.34
paramaḥ supremeSB 11.20.21
paramaḥ excellentSB 11.30.9
paramaḥ the bestSB 12.10.7
paramaḥ the highestCC Adi 1.91
paramaḥ supremeCC Adi 2.107
paramaḥ the supremeCC Adi 5.155
paramaḥ supremeCC Madhya 8.137
paramaḥ supremeCC Madhya 20.154
paramaḥ supremeCC Madhya 21.35
mat-paramāḥ accepting Me as the Supreme or the ultimate goal of lifeCC Madhya 23.113
paramaḥ supremeCC Madhya 24.78
paramaḥ the highestCC Madhya 24.100
paramaḥ the highestCC Madhya 25.149
bhakti-paramāḥ those engaged in devotional serviceNoI 10
paramaḥ supremeBs 5.1
paramaḥ the supremeBs 5.39
paramahaṃsa reclusesSB 3.15.37
paramahaṃsa liberated personsSB 5.1.5
paramahaṃsa-parama-gurave the most exalted spiritual master of all paramahaṃsas, liberated personsSB 5.19.11
paramahaṃsa-kulaiḥ by the paramahaṃsas, the most exalted personalitiesSB 6.3.28
paramahaṃsa-parivrājakaiḥ by the topmost sannyāsīs wandering all over the worldSB 6.9.33
paramahaṃsa-gatau obtainable by the paramahaṃsaSB 7.9.50
paramahaṃsa of the perfect sagesSB 11.31.28
paramahaṃsānām of the perfect beingsSB 1.4.31
paramahaṃsānām of the advanced transcendentalistsSB 1.8.20
paramakam supremeSB 10.27.20
paramakam bringing the greatest happinessSB 11.17.3-4
nirvāṇa-paramām cessation of material existenceBG 6.15
paramam transcendentalBG 8.3
paramam the SupremeBG 8.8
paramām the supremeBG 8.13
paramām ultimateBG 8.15
paramām the ultimateBG 8.21
paramam supremeBG 8.21
paramam supremeBG 10.1
paramam supremeBG 10.12-13
paramam supremeBG 11.1
paramam the divineBG 11.9
paramam supremeBG 11.18
paramam supremeBG 15.6
paramām supremeBG 18.49
paramam the supremeBG 18.64
paramam mostBG 18.68
paramam the supremeSB 1.11.7
paramam the supremeSB 1.19.37
paramam SupremeSB 2.1.19
paramam highestSB 2.9.22
paramam the SupremeSB 2.9.45
paramām transcendentalSB 3.4.19
tri-dhāma-paramam to the highest planetary systemSB 3.24.20
paramam supremeSB 4.2.32
paramam is the supremeSB 4.9.28
paramam supremeSB 4.11.11
paramām supremeSB 4.11.30
paramam supremeSB 4.12.26
paramam supremeSB 4.26.18
paramam supremeSB 5.5.24
paramām very greatSB 5.8.13
paramam the bestSB 5.10.19
paramām upaniṣadam the supreme Upaniṣad (the process by which one can approach the Lord)SB 5.18.34
paramam padam the supreme abodeSB 5.22.17
viṣṇoḥ paramam padam the supreme abode of Lord Viṣṇu, or the lotus feet of Lord ViṣṇuSB 5.23.1
paramam extremeSB 6.2.26
paramam verySB 6.2.47-48
paramam the supremeSB 6.4.30
paramam the ultimate goalSB 6.5.26
paramam the supremeSB 6.8.11
paramam padam the supreme abode, VaikuṇṭhalokaSB 6.9.32
paramam the supremeSB 6.10.12
paramām the highestSB 6.14.32
paramām gatim back home, back to GodheadSB 6.17.41
paramam supremeSB 6.18.33-34
paramam foremostSB 7.1.4-5
paramam very severeSB 7.3.12
paramām greatSB 7.5.20
paramam topmostSB 7.8.43
paramam a supremeSB 8.3.1
paramam supremeSB 8.6.32
paramam with greatSB 8.7.5
paramam supremeSB 8.7.24
paramam supremeSB 8.8.25
paramam ultimateSB 8.11.15
paramam udyamam great enthusiasmSB 8.15.24
paramām gatim back home to Godhead, the supreme placeSB 8.24.60
paramām supremeSB 9.2.32
paramām transcendentalSB 9.18.47
paramam the best (within the universe)SB 10.1.26
paramam very greatSB 10.3.33
paramām highestSB 10.6.43
paramām the highestSB 10.13.33
paramām supremeSB 10.17.16
brahma paramam the Supreme Absolute TruthSB 10.23.10-11
paramam supremeSB 10.30.41
paramam severeSB 10.38.3
paramām supremeSB 10.41.42
paramam supremeSB 10.46.29
paramam extremeSB 10.50.3
paramam the greatestSB 10.57.9
paramam extremeSB 10.58.20
paramam supremeSB 10.70.46
paramam the highest destinationSB 10.87.18
paramam supremeSB 10.88.10
paramām the supremeSB 10.89.14-17
paramām ultimateSB 10.90.25
paramam the supremeSB 11.4.10
paramām the supremeSB 11.5.37
paramām the supremeSB 11.5.44
paramam supremeSB 11.6.26-27
paramam the greatestSB 11.8.44
paramam the greatestSB 11.8.44
brahma paramam the Absolute TruthSB 11.11.28
paramam supremeSB 11.11.49
paramam supremeSB 11.12.13
paramam the supremeSB 11.16.1
brahma paramam the Absolute TruthSB 11.20.37
paramam supremeSB 11.29.27
paramam the supremeSB 12.5.11-12
paramam the supremeSB 12.6.33
paramam supremeSB 12.12.64
paramām to the supremeSB 12.13.13
paramam supremeCC Madhya 21.51
paramam supremeCC Madhya 21.88
paramam vacaḥ supreme instructionCC Madhya 22.57-58
paramam the ultimateCC Madhya 24.72
paramam supremeCC Madhya 24.166
paramam supremeCC Madhya 24.213
paramam supremeMM 16
paramam the topmostMM 34
paramām supremeMM 48
paramam supremeMM 53
paramāṇa the evidenceCC Adi 3.68
śāstra-paramāṇa the evidence of revealed scriptureCC Adi 4.96
śāstra-paramāṇa evidence of revealed scripturesCC Madhya 20.353
paramānanda most joyfulCC Adi 8.2
paramānanda purī Paramānanda PurīCC Adi 9.13-15
paramānanda purī Paramānanda PurīCC Adi 9.16
paramānanda-purī Paramānanda PurīCC Adi 10.124-126
paramānanda mahāpātra Paramānanda MahāpātraCC Adi 10.135-136
paramānanda upādhyāya Paramānanda UpādhyāyaCC Adi 11.44
paramānanda gupta Paramānanda GuptaCC Adi 11.45
avadhūta paramānanda Avadhūta ParamānandaCC Adi 11.49
paramānanda ParamānandaCC Adi 13.57-58
paramānanda-purī Paramānanda PurīCC Madhya 1.111
paramānanda-purī Paramānanda PurīCC Madhya 1.129
paramānanda-purī Paramānanda PurīCC Madhya 1.253
paramānanda-purī Paramānanda PurīCC Madhya 9.167
paramānanda purī Paramānanda PurīCC Madhya 9.174
paramānanda mahāpātra Paramānanda MahāpātraCC Madhya 10.46
paramānanda-purī Paramānanda PurīCC Madhya 10.91
paramānanda purīra of Paramānanda PurīCC Madhya 10.128
paramānanda purī Paramānanda PurīCC Madhya 13.30
paramānanda kīrtanīyā Paramānanda KīrtanīyāCC Madhya 25.4
paramānanda Paramānanda PurīCC Madhya 25.63
kīrtanīyā-paramānanda Paramānanda, who used to perform kīrtanaCC Madhya 25.179
paramānanda-purī-sthāne at the place of Paramānanda PurīCC Antya 2.128
paramānanda purī-sańge with Paramānanda PurīCC Antya 7.64
paramānanda-purīre Paramānanda PurīCC Antya 8.7
paramānanda-purī Paramānanda PurīCC Antya 8.8
paramānanda-purī Paramānanda PurīCC Antya 8.71
paramānanda-dāsa Paramānanda dāsaCC Antya 12.45
paramānanda-dāsa Paramānanda dāsaCC Antya 12.49
paramāṇu-ādi beginning from the time of minute atomsSB 5.14.29
paramāṇu the atomCC Madhya 25.51
paramārthe for spiritual advancementCC Antya 9.108
paramasya of the SupremeSB 1.9.36
paramasya of the SupremeSB 2.1.29
paramasya of the SupremeSB 2.7.43-45
paramasya of the SupremeSB 2.7.47
paramasya of the SupremeSB 3.4.14
paramasya the SupremeSB 3.15.34
paramasya the supremeSB 4.6.49
paramasya the ultimateSB 7.6.26
paramasya vedhasaḥ of the supreme creatorSB 10.12.38
paramasya for the SupremeSB 10.77.32
paramasya for the supremeSB 10.87.29
paramātmā iti known as ParamātmāSB 1.2.11
paramātma-tattvam the principle of primeval causeSB 2.7.47
paramātmā the SupersoulSB 2.10.7
paramātma-sa-tattvaḥ the truth of the constitutional position of the spirit soul and the SupersoulSB 5.13.25
paramātma-tattvam which ascertain the truth about ParamātmāSB 8.7.29
paramātmā who is the Supersoul of all living entitiesSB 9.23.17
paramātmā Paramātmā (Supersoul)CC Adi 2.10
paramātmā ParamātmāCC Adi 2.11
paramātmā ParamātmāCC Adi 2.63
paramātmā the localized situation of the LordCC Madhya 19.218
paramātmā ParamātmāCC Madhya 20.158
paramātmā the Supersoul within the heartCC Madhya 20.161
paramātmā ParamātmāCC Madhya 24.74
paramātmā the localized featureCC Madhya 24.80
paramātmā ParamātmāCC Madhya 24.81
paramātma-bhūtaḥ the origin of all causesCC Madhya 25.37
paramātmā iti as the SupersoulCC Madhya 25.132
paramātmanaḥ of the Supreme LordSB 1.5.21
paramātmanaḥ of the SupersoulSB 3.12.1
paramātmanaḥ of the SupersoulSB 5.26.38
paramātmanaḥ the SupersoulSB 6.9.42
paramātmānam the SupersoulSB 6.13.7
paramātmane who is the Supreme PersonSB 10.6.34
mat-paramau accepting Me as the supreme destination of lifeSB 10.10.42
paramayā supremeSB 1.2.22
paramayā most excellentSB 3.23.6
paramayā unalloyedSB 4.29.36-37
paramayā with severeSB 5.26.15
paramayā greatSB 6.18.27-28
paramayā greatSB 7.7.14
paramayā supremeSB 7.10.40
paramayā supremeSB 8.6.29
paramayā unalloyedSB 8.16.25
paramayā by supremeSB 8.23.25
paramayā superexcellentSB 10.10.28
paramayā supremeSB 10.39.56-57
paramayā sincereSB 10.81.18
paramayā supremeSB 10.84.41
paramayā with transcendentalSB 11.30.11
paramayā transcendentalSB 11.31.4
parame-ṣṭhin who are situated in the spiritual planetSB 6.16.25
parame-ṣṭhinau the supreme rulersSB 6.19.14
parame-sthinaḥ of the Supreme LordSB 10.81.10
parame in the SupremeSB 10.87.31
parame-sthinām of the rulers of the universeSB 10.89.57
parame-ṣṭhinā by the Lord of the supreme kingdomSB 10.89.60-61
parame-sthinaḥ the most highly situated living entitySB 12.4.5
parame-sthinaḥ the most elevated of living beingsSB 12.6.37
parameṇa by the supremeSB 2.9.37
parameṇa with great strengthSB 4.1.3
parameṇa samādhinā with the highest form of tranceSB 5.18.1
parameṇa with greatSB 5.26.5
parameṇa supremeSB 6.7.38
parameṇa by supremeSB 6.9.33
parameṇa with greatSB 10.66.27-28
parameṣṭhi the supreme entity (Brahmā)SB 2.1.30
parameṣṭhī Brahmā, the creator of the universeSB 2.8.25
parameṣṭhi-dhiṣṇye on the royal throneSB 3.2.22
parameṣṭhī the highest personality in the universeSB 3.10.9
parameṣṭhī BrahmāSB 3.13.16
parameṣṭhī named ParameṣṭhīSB 5.15.3
parameṣṭhī Lord BrahmāSB 7.3.9-10
parameṣṭhī the Supreme LordSB 7.3.31
parameṣṭhī Lord BrahmāSB 10.13.61
parameṣṭhi and BrahmāSB 10.35.14-15
parameṣṭhi Lord BrahmāCC Adi 3.66
parameṣṭhinā by BrahmāSB 3.20.46
parameṣṭhinā by the supreme teacher (Brahmā)SB 4.2.16
parameṣṭhinā the supreme teacherSB 4.3.2
parameṣṭhinā by Lord BrahmāSB 7.10.31
parameṣṭhinā by the Supreme Personality of GodheadSB 10.52.36
parameṣṭhinaḥ Lord BrahmāSB 4.8.38
parameṣṭhinaḥ of the Supreme Personality of GodheadSB 4.15.9-10
parameṣṭhinaḥ of the supreme person within this universe (Lord Brahmā)SB 7.11.3
paśyataḥ parameṣṭhinaḥ as Lord Brahmā looked onSB 11.13.42
parameṣṭhinam Brahmā, the head of the universeSB 2.3.2-7
parameṣṭhinam unto the supreme leader, BrahmāSB 2.9.38
parameṣṭhinam the Supreme Personality of GodheadSB 3.32.22
parameṣṭhinam to Lord BrahmāSB 7.10.32
parameṣṭhinam of universal rulersSB 10.89.54-56
parameṣṭhine unto Lord BrahmāSB 8.5.17-18
parameśvara-dāsa Parameśvara dāsaCC Adi 11.29
parameśvara-dāsa Parameśvara dāsaCC Antya 6.62
parameśvara ParameśvaraCC Antya 12.54
parameśvarā ParameśvaraCC Antya 12.57
parameśvara O ParameśvaraCC Antya 12.58
paramikām as supremeCC Madhya 20.145
paramparā by disciplic successionBG 4.2
paramparaḥ the continual succession, one after anotherSB 5.4.14
paramparām a showerCC Antya 1.142
andha-paramparayā by a disciplic succession of blind. ignorant peopleSB 5.6.11
paramparayā by a successionSB 10.87.36
paramparayā by the chain of successionSB 10.87.40
paramparayā by continuous disciplic successionSB 12.6.46
paramparāya by disciplic successionCC Madhya 7.118
paramparāya by disciplic successionCC Madhya 17.48-49
paramparāya by hearsayCC Antya 8.50
paramparya from traditional authoritySB 10.24.11
parasparam mutuallyBG 3.11
parasparam among themselvesBG 10.9
parasparam in the world of dualitySB 1.8.9
parasparam between one anotherSB 1.18.44
parasparam with one anotherSB 3.21.17
parasparam amongst themselves as followsSB 4.23.24
parasparam one anotherSB 5.13.6
parasparam one anotherSB 9.1.27
parasparam on one anotherSB 10.5.14
parasparam with one anotherSB 10.11.39-40
parasparam at one anotherSB 10.15.51
parasparam among one anotherSB 10.43.21-22
parasparam each otherSB 10.44.5
parasparam to one anotherSB 10.44.6
parasparam from one to anotherSB 10.50.25-28
parasparam among one anotherSB 10.68.20
parasparam each other'sSB 10.80.27
parasparam each other'sSB 10.80.38
parasparam mutuallySB 11.22.31
parasparam together (grasping the feet of the Deity)SB 11.27.46
parasparam each otherCC Adi 5.138
parasparam mutuallyBs 5.19
parasparam among one anotherNBS 68
parāt param the greatest of allBs 5.26
parāt param the Supreme Absolute TruthMM 7
parataram of greater valueCC Madhya 11.31
parikaram His clothesSB 10.43.3
parikaram His clothingSB 10.58.45
parivatsaram ParivatsaraSB 5.22.7
parivatsaram parivatsaram for the period of ParivatsaraSB 5.22.15
parivatsaram parivatsaram for the period of ParivatsaraSB 5.22.15
paramahaṃsa-parivrājakaiḥ by the topmost sannyāsīs wandering all over the worldSB 6.9.33
parama-pāṣaṇḍa without God consciousnessCC Madhya 17.53
paśyataḥ parameṣṭhinaḥ as Lord Brahmā looked onSB 11.13.42
pataga-īśvaram the king of all birdsSB 8.4.17-24
parama-pāvana supremely pureCC Madhya 11.191
parama pavitra perfectly purifiedCC Madhya 3.96
parama-pavitra supremely pureCC Madhya 15.69
parama pavitra kari' with great attention to keep them pureCC Madhya 15.85
parama pavitra highly purifiedCC Madhya 15.89
parama pavitra most purifiedCC Madhya 15.275
parama-phala the supreme goal of lifeCC Madhya 19.164
piñjaram yellowSB 4.6.26
piśańga-ambaram dressed in yellow garmentsSB 8.22.13
pīta-ambaram His garments were yellowSB 10.3.6
pitaram unto his uncle (Dhṛtarāṣṭra)SB 1.9.48
pitaram unto the fatherSB 1.11.4-5
pitaram unto the fatherSB 1.18.38
pitaram unto his fatherSB 2.9.42
pitaram the fatherSB 2.9.43
pitaram unto the fatherSB 3.12.29
pitaram his fatherSB 4.8.14
pitaram fatherSB 4.12.12
pitaram his fatherSB 5.1.9
pitaram the fatherSB 5.18.3
pitaram at the fatherSB 6.14.56
pitaram the fatherSB 6.16.2
pitaram the fatherSB 7.14.12
pitaram unto her fatherSB 9.3.7
pitaram unto her fatherSB 9.3.22
pitaram the father himselfSB 9.4.2
pitaram from his fatherSB 9.4.7
pitaram about his fatherSB 9.7.17
pitaram exactly like a fatherSB 9.10.50
pitaram the fatherSB 9.16.14
pitaram unto the fatherSB 10.1.65-66
pitaram who was his own fatherSB 10.1.69
pitaram the fatherSB 10.11.50
pitaram to His fatherSB 10.24.12
pitaram His fatherSB 10.28.3
sva-pitaram His fatherSB 10.28.9
pitaram my fatherSB 10.36.34
pitaram Their fatherSB 10.39.10
pitaram fatherSB 10.44.50
pitaram and fatherSB 10.45.7
pitaram her fatherSB 10.57.7
pitaram His fatherSB 10.65.10
pitaram fatherSB 10.65.11-12
pitaram to their fatherSB 10.85.55-56
pitaram from their father (Brahmā)SB 11.13.16
sva-pitaram his own fatherSB 12.6.16
mahā-adri-pīvaram as thick as a great mountainSB 10.12.16
parama prabala very intenseCC Madhya 8.130-131
parama prabala very powerfulCC Madhya 13.155
parama prabala supremely powerfulCC Antya 15.64
pradhāna-parama-vyomnoḥ antare between the material world and the spiritual worldCC Madhya 21.50
parama pradhāna highly expertCC Antya 4.49
prakṛteḥ param transcendental to material existenceSB 3.25.17
parama pramāṇa the supreme evidenceCC Madhya 25.29
sei parama-pramāṇe that is the foremost proofCC Antya 20.85
praṇipāta-puraḥsaram Nanda Mahārāja fell down before him and offered obeisancesSB 10.8.2
prapanna-ārti-haram who can mitigate all the distresses of a sheltered devoteeSB 8.7.22
prāptaḥ param vismayam had become extremely astonishedSB 10.13.15
pravara-antaram differences between one anotherSB 9.16.37
adri-pravaram the best among mountainsSB 4.6.8
pravaram uniqueSB 4.12.27
amara-pravaram the chief of the demigodsSB 4.24.24-25
pravaram most honoredSB 5.9.1-2
śatajit-pravaram headed by ŚatajitSB 5.15.14-15
parama-preyasī the most belovedCC Adi 6.46
parama-prītaḥ being very pleasedSB 6.18.31
parama-prītaḥ being very pleasedSB 8.12.37
parama-prītaḥ was extremely pleasedSB 9.3.23
parama-prītaḥ Nanda Mahārāja was very much pleasedSB 10.8.2
parama-prītaḥ transcendentally overjoyedSB 11.2.27
priya-itaram just the opposite of a belovedSB 10.29.30
parama-puṇyām highly glorified and piousSB 9.5.21
puraḥsaram before himSB 10.1.52
praṇipāta-puraḥsaram Nanda Mahārāja fell down before him and offered obeisancesSB 10.8.2
paramānanda purī Paramānanda PurīCC Adi 9.13-15
paramānanda purī Paramānanda PurīCC Adi 9.16
paramānanda-purī Paramānanda PurīCC Adi 10.124-126
paramānanda-purī Paramānanda PurīCC Madhya 1.111
paramānanda-purī Paramānanda PurīCC Madhya 1.129
paramānanda-purī Paramānanda PurīCC Madhya 1.253
paramānanda-purī Paramānanda PurīCC Madhya 9.167
paramānanda purī Paramānanda PurīCC Madhya 9.174
paramānanda-purī Paramānanda PurīCC Madhya 10.91
paramānanda purī Paramānanda PurīCC Madhya 13.30
paramānanda-purī-sthāne at the place of Paramānanda PurīCC Antya 2.128
paramānanda purī-sańge with Paramānanda PurīCC Antya 7.64
paramānanda-purī Paramānanda PurīCC Antya 8.8
paramānanda-purī Paramānanda PurīCC Antya 8.71
paramānanda purīra of Paramānanda PurīCC Madhya 10.128
paramānanda-purīre Paramānanda PurīCC Antya 8.7
puruṣa-īśvaram master of all living entitiesSB 4.8.78
parama-parama-puruṣa O Lord of lordsSB 5.3.9
parama-puruṣa-artham the best of all human achievementsSB 5.6.17
parama-puruṣa-ārādhana-lakṣaṇaḥ whose symptoms are worship of the Supreme Lord by performance of sacrifices and so onSB 5.14.2
parama puruṣa-uttama the Supreme Personality of GodheadCC Madhya 14.220
parama-puruṣa-artha the highest benediction of lifeCC Antya 4.12
parama-mahā-puruṣaḥ the foremost master of all kinds of opulence, the Supreme Personality of GodheadSB 5.20.40
parama-puruṣaḥ the Supreme Personality of GodheadCC Madhya 14.227
parama-puruṣaḥ the Supreme Personality of GodheadBs 5.56
puruṣam param the Supreme PersonalitySB 8.6.3-7
puruṣam param the Supreme Personality of GodheadCC Madhya 24.90
puruṣam param the Supreme Personality of GodheadCC Madhya 24.197
parama-puruṣārtha superexcellent goal of lifeCC Adi 7.91
pūrva-taram in ancient timesBG 4.15
pūrva-kalevaram her former bodySB 4.7.58
pūrva-aparam the beginning and the endSB 10.9.13-14
puṣkaram the lotusSB 3.10.7
puṣkaram lotus flowerSB 5.20.29
puṣkaram a lotus flowerSB 10.26.3
rajanī-karam the moonSB 4.28.34
parama-ṛṣayaḥ the great sagesSB 4.2.4
parama-ṛṣayaḥ the great sagesSB 4.19.18
parama-ṛṣayaḥ the great sagesSB 5.1.27
parama-ṛṣayaḥ the great sagesSB 11.16.3
parama-ṛṣi of the greatest of sages, ŚukadevaSB 12.12.57
parama-ṛṣibhiḥ by great sagesSB 1.3.42
parama-ṛṣibhiḥ by the great sagesSB 1.16.8
parama-ṛṣibhiḥ by the great ṛṣisSB 5.3.20
parama-ṛṣibhiḥ by the greatest of sagesSB 11.13.42
rūpam aiśvaram universal formBG 11.9
param rūpam the supreme formCC Madhya 19.101
sa-śaram along with arrowsBG 1.46
sa-vistaram in all detailsSB 3.3.2
sa-anucaram with followersSB 3.3.13
sa-ādaram with great delightSB 3.13.10
sa-ādaram along with respectSB 4.4.8
sa-bhrātaram with his brotherSB 4.9.53
paramātma-sa-tattvaḥ the truth of the constitutional position of the spirit soul and the SupersoulSB 5.13.25
sa-ādaram with proper respectSB 6.9.46
sa-brahma-cara-acaram all the living entities, including the brāhmaṇasSB 6.13.8-9
sa-ambuja-karam his trunk, along with a lotus flowerSB 8.3.32
sa-ādaram with great respect (as befitting Lord Śiva)SB 8.12.3
sa-ādaram with great respectSB 8.17.5
sa-ādaram with great respectSB 9.5.19
sa-īśvaram with the powerful demigods like Lord Śiva and Lord BrahmāSB 10.9.19
sa-cara-acaram whatever is moving and nonmovingSB 10.13.55
sa-ādaram with reverenceSB 10.16.64
sa-kuñjaram together with your elephantSB 10.43.4
sa-ādaram respectfullySB 10.45.2
sa-ādaram respectfullySB 10.45.24
sa-ādaram respectfullySB 11.27.47
param-śabde by the word param, or supremeCC Madhya 20.360
sāci-stambhita-kandharam whose neck is fixed in a curve to the sideCC Antya 1.166
parama-sādhana best process of achievementCC Madhya 9.258
bhava-sāgaram the ocean of nescienceSB 4.31.7
kaurava-sainya-sāgaram the ocean of the assembled soldiers of the KauravasSB 10.1.4
sāgaram an oceanSB 10.50.5-6
amṛta-sāgaram the great ocean of nectarSB 12.13.14
sāgaram the oceanCC Adi 2.1
sagavyūti-uttaram augmented by two krośas (four miles)SB 5.21.19
parama sāhasa great impudenceCC Madhya 6.161
sāhasra-vatsaram continuously for one thousand yearsSB 9.22.49
kaurava-sainya-sāgaram the ocean of the assembled soldiers of the KauravasSB 10.1.4
parameṇa samādhinā with the highest form of tranceSB 5.18.1
parama samartha highly suitableCC Madhya 24.148
parama samartha very strongCC Madhya 24.220
śambaram ŚambaraSB 3.3.11
śambaram ŚambaraSB 7.2.18-19
śambaram ŚambaraSB 10.55.17
saṃvatsaram SaṃvatsaraSB 5.22.7
saṃvatsaram for a yearSB 6.18.45
sāṃvatsaram for one yearSB 6.18.54
saṃvatsaram a yearSB 6.18.66-67
sāṃvatsaram for one yearSB 9.4.29
saṃvatsaram yearSB 9.7.20
saṃvatsaram for one complete yearSB 9.16.1
śanaiścaram SaturnSB 6.6.41
sandeśa-haram the message carrierSB 10.47.3
paramānanda purī-sańge with Paramānanda PurīCC Antya 7.64
śańkaram Lord ŚivaSB 9.1.37
parama santoṣa highest satisfactionCC Madhya 14.157
parama santoṣe in great satisfactionCC Antya 13.108
parama-saphale completely successfulCC Antya 12.109
parama-sāra the essential partCC Madhya 8.160
sa-śaram along with arrowsBG 1.46
śaram an arrowSB 4.17.15
śaram arrowsSB 7.10.57
śaram arrowSB 7.10.65-66
śaram the arrowsSB 7.10.67
śaram an arrowSB 7.15.42
śaram arrowsSB 10.83.21
agra-saram who came firstSB 10.87.24
saramā SaramāSB 6.6.24-26
saramā-sutāḥ the children of SaramāSB 6.6.24-26
saramayā by SaramāSB 5.24.30
carama-śarīreṇa with the last bodySB 5.9.1-2
sarovaram to the lakeSB 10.79.9
sarva-pāpa-haram vanquishes the reactions of sinful activitiesSB 9.23.17
śaśāńka-śekharam to Lord ŚivaSB 4.6.41
śāstra-paramāṇa the evidence of revealed scriptureCC Adi 4.96
śāstra-paramāṇa evidence of revealed scripturesCC Madhya 20.353
daśa-śata-aram the Sudarśana disc (ten hundred spokes)SB 3.28.27
śatajit-pravaram headed by ŚatajitSB 5.15.14-15
parama satkāra great receptionCC Madhya 9.236
sattva-haram that which deteriorates the good qualitiesSB 1.1.22
satvaram very soonSB 10.11.10
satvaram very soonSB 10.13.24
satvaram quicklySB 10.36.12
satvaram with hasteSB 10.45.41
satya-param who is the Absolute Truth (as stated in the beginning of Śrīmad-Bhāgavatam, satyaṃ paraṃ dhīmahi)SB 10.2.26
satyam param the supreme Absolute TruthCC Madhya 25.147
saubhāgya-bharam the volume of My fortuneCC Madhya 2.45
saukaram hoggishSB 1.3.7
saukaram appearance like a boarSB 3.13.20
saukaram the boarSB 3.13.41
śaukaram the boarlikeSB 7.1.41
sei parama-pramāṇe that is the foremost proofCC Antya 20.85
śaśāńka-śekharam to Lord ŚivaSB 4.6.41
tam aśeṣa-śekharam unto Kṛṣṇa, who was on the peak of everything auspicious, with no question of dirtiness or uncleanlinessSB 10.11.20
śīkaram a small portionCC Madhya 21.1
giri-śikharam to the peak of Nīla MountainSB 5.17.8
ghṛta-sikta parama-anna sweet rice mixed with gheeCC Madhya 15.217
śiraḥ-dharam the neckSB 3.13.37
śiśna-udaram their genitals and bellySB 12.3.42
smaram Cupid (Kāmadeva)SB 3.1.28
smaram CupidSB 10.31.12
smaram lustSB 10.90.19
smaram CupidSB 12.8.18-20
smita-ańkura-karambitaiḥ intermingled with the sprouts of gentle smilesCC Adi 4.196
parama-śobhanaḥ all-auspicious and very favorable from all points of viewSB summary
sphurita-aruṇa-adharam swollen reddish lipsSB 10.9.6
śreyaḥ-karam superior well-beingBs 5.60
śrī-dharam the Lord of Śrī, the goddess of fortuneMM 20
sāci-stambhita-kandharam whose neck is fixed in a curve to the sideCC Antya 1.166
paramānanda-purī-sthāne at the place of Paramānanda PurīCC Antya 2.128
parame-ṣṭhin who are situated in the spiritual planetSB 6.16.25
parame-ṣṭhinā by the Lord of the supreme kingdomSB 10.89.60-61
parame-sthinaḥ of the Supreme LordSB 10.81.10
parame-sthinaḥ the most highly situated living entitySB 12.4.5
parame-sthinaḥ the most elevated of living beingsSB 12.6.37
parame-sthinām of the rulers of the universeSB 10.89.57
parame-ṣṭhinau the supreme rulersSB 6.19.14
su-duṣkaram difficultBG 6.34
su-duṣkaram impossible to performSB 4.8.69
su-svaram in a very sweet voiceSB 6.14.53
su-duṣkaram very difficult to performSB 6.18.69
su-duṣkaram an extremely difficult taskSB 8.20.20
su-svaram it was very sweet to hearSB 9.10.25
su-dustaram which is very difficult to crossSB 10.2.31
su-svaram loudlySB 10.32.1
su-svaram loudlySB 10.39.31
su-svaram loudlySB 10.44.44
su-duścaram that which is very difficult to performSB 12.6.62
parama su-vāsa very palatableCC Antya 10.29-30
parama-suhṛt everyone's sublime well-wisherSB 5.5.28
sūkaram having the form of a boarSB 3.18.21
sukaram easyCC Adi 14.1
sūkaramukhe named SūkaramukhaSB 5.26.16
parama sukha the highest happinessCC Madhya 25.275
sukha-taram extremely pleasurableMM 9
sūkṣma-taram very subtleSB 10.78.10
sūkṣma-taram most subtleNBS 54
sundara-varam the most beautiful manSB 10.62.22
parama sundara very beautifulCC Antya 3.17
parama-sundara very beautifully constructedCC Antya 3.112
parama-sundara very beautifulCC Antya 3.192
sundaram good lookingSB 4.8.45
sundaram very beautifulSB 7.4.9-12
sundaram very beautifulSB 8.8.41-46
sundaram more beautifulSB 10.31.11
sundaram beautifulSB 10.39.20
sundaram the greatest object of beautySB 10.55.10
sundaram beautySB 10.62.29-30
sundaram beautifulSB 11.14.36-42
sundaram beautifulCC Adi 16.71
sundaram beautifulBs 5.38
parama-sundarī very, very beautifulCC Antya 5.13
śūnya-toya-hrada-udaram whose abdomen was like a lake without waterSB 10.6.14
susvaram loudlySB 4.28.47
saramā-sutāḥ the children of SaramāSB 6.6.24-26
sva-antaram his own periodSB 3.22.36
sva-kalevaram His own personal body, which is not at all materialSB 5.6.6
sva-carama-kalevare in the body, which is moved by the subtle elements (mind, intelligence and ego)SB 5.10.6
sva-mātaram His own mother (Kauśalyā)SB 9.10.44
sva-pitaram His fatherSB 10.28.9
sva-pitaram his own fatherSB 12.6.16
svaram voiceSB 6.14.47
su-svaram in a very sweet voiceSB 6.14.53
su-svaram it was very sweet to hearSB 9.10.25
su-svaram loudlySB 10.32.1
su-svaram loudlySB 10.39.31
su-svaram loudlySB 10.44.44
svaram a soundSB 10.79.6
svaram the fifteen vibrations produced with anusvāraSB 11.14.34
svaram the sacred sound oṃkāraSB 12.11.11-12
parama-svarūpa the supreme formCC Madhya 24.77
svāyambhuva-antaram the change of the period of Svāyambhuva ManuSB 1.3.12
tam aśeṣa-śekharam unto Kṛṣṇa, who was on the peak of everything auspicious, with no question of dirtiness or uncleanlinessSB 10.11.20
tanu-taram very faintMM 14
param-tapa O chastiser of the enemiesBG 2.3
param-tapa O annihilator of enemiesSB 4.1.14
param-tapa O king who can suppress enemiesSB 9.24.12
param-tapa 0 chastiser of enemiesSB 10.43.1
param-tapa O subduer of the enemiesSB 12.4.35
kṣema-taram betterBG 1.45
duḥkha-taram more painfulBG 2.36
pūrva-taram in ancient timesBG 4.15
durlabha-taram very rareBG 6.42
para-taram superiorBG 7.7
guhya-taram still more confidentialBG 18.63
duṣkara-taram very difficult to ascertainSB 3.4.34
dūra-taram far awaySB 3.17.25
durlabha-taram very rare to achieveSB 4.22.8
dīna-taram pitiableSB 8.24.16
druta-taram very quicklySB 10.18.25
khara-taram most harshlySB 10.36.2
sūkṣma-taram very subtleSB 10.78.10
sukha-taram extremely pleasurableMM 9
tanu-taram very faintMM 14
sūkṣma-taram most subtleNBS 54
tat param Kṛṣṇa consciousnessBG 5.16
tat param transcendentalBG 11.37
tat-anantaram thereafterBG 18.55
tat-antaram in that Manu's periodSB 4.1.9
tat-kandharam his neckSB 6.12.33
tat-antaram after thatSB 6.18.61
tat-mātaram their motherSB 7.2.18-19
tat-bhrātaram his brotherSB 10.36.34
tataḥ param thereafterSB 4.23.5
tataḥ param beyond thatSB 4.25.34
tataḥ param whatever remainedSB 9.16.20
tataḥ param thereafterSB 11.29.41-44
parama-tattva the Supreme TruthCC Adi 17.106
paramātma-sa-tattvaḥ the truth of the constitutional position of the spirit soul and the SupersoulSB 5.13.25
paramātma-tattvam the principle of primeval causeSB 2.7.47
paramātma-tattvam which ascertain the truth about ParamātmāSB 8.7.29
parama-artha thākuka what to speak of spiritual advancementCC Madhya 12.24
timira-nikaram the mass of darknessSB 5.24.31
tīrtha-varam best of sacred placesSB 3.21.45-47
tomaram the tomara weaponSB 8.10.44
śūnya-toya-hrada-udaram whose abdomen was like a lake without waterSB 10.6.14
tri-dhāma-paramam to the highest planetary systemSB 3.24.20
tvaramāṇāḥ rushingBG 11.26-27
tvaramāṇam moving very hastilySB 4.19.12
tvaramāṇam Indra, who was moving hastilySB 4.19.16
tvaramāṇam going very hastilySB 4.19.20
tvat-aparam other than Your LordshipCC Madhya 22.96
asura-udara-antaram within the belly of the great demonSB 10.12.26
parama udāra very liberalCC Madhya 15.94
parama-udāra very liberalCC Antya 5.101
parama-udārāḥ very magnanimous personsSB 4.15.25
bahu-udaram many belliesBG 11.23
udaram abdomenSB 1.19.27
udaram His bellySB 2.6.11
udaram the stomachSB 3.26.59
udaram His abdomenSB 3.26.68
udaram the bodySB 3.29.26
udaram stomachSB 3.30.30
udaram the wombSB 3.31.1
udaram abdomenSB 4.24.50
udaram the abdomenSB 6.12.31
udaram the wombSB 6.18.61
udaram the belly (for various types of food)SB 7.9.40
udaram waistSB 8.8.41-46
mahā-udaram inflated abdomenSB 9.7.17
udaram abdomenSB 9.9.39
śūnya-toya-hrada-udaram whose abdomen was like a lake without waterSB 10.6.14
udaram whose abdomenSB 10.39.46-48
udaram the abdomenSB 10.87.18
udaram the bellySB 11.1.17
udaram the bellySB 11.9.27
udaram-bharatā filling the bellySB 12.2.6
śiśna-udaram their genitals and bellySB 12.3.42
udaram whose abdomenSB 12.9.22-25
udaram the abdomenCC Madhya 24.166
udaram the abdomenCC Madhya 24.213
parama-udayāḥ greatly gloriousSB 8.5.6
carama-udbhavaḥ the source of one hundred sons (headed by Śatajit)SB 5.15.16
paramam udyamam great enthusiasmSB 8.15.24
parama ullāsa great ecstasyCC Madhya 10.85
paramānanda upādhyāya Paramānanda UpādhyāyaCC Adi 11.44
paramām upaniṣadam the supreme Upaniṣad (the process by which one can approach the Lord)SB 5.18.34
uparama freedom from false egoSB 5.19.9
uparamaḥ cessationSB 2.2.6
uparamaḥ the cessationSB 7.7.28
grāmya-īha-uparamaḥ not taking part in so-called philanthropic activitiesSB 7.11.8-12
uparamaḥ the cessationSB 10.29.12
uparamam cessationSB 1.8.36
uparamate cease (because one feels transcendental happiness)BG 6.20-23
uparamayoḥ of decreasingSB 7.13.21
uparambhati causes to relishSB 10.35.12-13
uparamet one should hold backBG 6.25
uparamet should retireSB 2.2.19
uparamet should fastSB 6.19.21
uparamet he should desist from material activitiesSB 11.29.18
uparameta one should desistSB 5.5.14
uparameta ceaseSB 11.22.34
upaskaram ornamentsSB 4.26.1-3
upaskaram whose trimmingsSB 10.83.33
parama upāya the most feasible means for deliveranceCC Antya 20.8
parama-utkarṣa in the highest excellenceCC Madhya 23.87-91
parama-utsukāḥ very eagerSB 11.31.2-3
parama puruṣa-uttama the Supreme Personality of GodheadCC Madhya 14.220
parama uttama very good, very goodCC Antya 5.94
uttara-uttaram in order, one after the otherSB 11.14.36-42
uttaram coveringBG 6.11-12
uttaram northernSB 3.11.11
lakṣa-uttaram increased by 100,000SB 5.21.19
sagavyūti-uttaram augmented by two krośas (four miles)SB 5.21.19
uttaram the period when the sun passes to the northSB 7.15.54
ajina-uttaram wearing a deerskin upper garmentSB 8.18.24-25
uttaram upperSB 9.18.19
uttaram leftSB 10.37.5
uttara-uttaram in order, one after the otherSB 11.14.36-42
uttaram more thanSB 12.1.14
pañca-daśa-uttaram plus fiftySB 12.2.26
yathā-uttaram one after anotherCC Adi 4.45
yathā uttaram one after anotherCC Madhya 8.84
paramam vacaḥ supreme instructionCC Madhya 22.57-58
vairam-karam you create enmitySB 6.5.39
parama-vaiṣṇava great devoteeCC Madhya 19.36
parama-vaiṣṇava a perfectly pure devoteeCC Antya 2.16
parama vaiṣṇava pure devoteeCC Antya 2.84
parama-vaiṣṇava highly advanced devoteeCC Antya 13.92
paramā vaiṣṇavī a first-class devoteeCC Antya 2.104
vaiśvānaram the controlling deity of fireSB 2.2.24
vajra-dharam bearing the thunderboltSB 6.10.17-18
valkala-ambaram covered with the bark of treesSB 9.10.34
vaṃśa-dharam the descendantSB 8.23.5
vaṃśa-dharam the maintainer of the dynastySB 11.31.26
vapuḥ-dharam personifiedSB 8.18.29
matsya-vapuḥ-dharam the Supreme Personality of Godhead, who had assumed the form of a fishSB 8.24.15
varam most respectfulSB 1.3.41
varam betterSB 2.1.12
varam benedictionSB 2.9.21
varam a benedictionSB 3.3.2
varam superiorSB 3.5.37
varam your husbandSB 3.14.13
tīrtha-varam best of sacred placesSB 3.21.45-47
muni-varam from the best of sagesSB 3.22.26-27
kāma-varam desired benedictionSB 4.1.32
varam presentsSB 4.4.8
varam benedictionSB 4.12.7
varam betterSB 4.13.46
varam benedictionSB 4.20.16
varam benedictionSB 4.20.30
vīra-varam the great warriorSB 4.23.23
varam husbandSB 4.27.19
varam benedictionSB 4.27.20
varam benedictionSB 4.30.8
varam benedictionSB 4.30.31
varam for a benedictionSB 5.3.17
varam more valuableSB 5.19.23
muni-varam the best of all the sagesSB 6.7.2-8
varam betterSB 6.12.1
varam benedictionSB 6.18.32
varam benedictionSB 7.9.52
varam such a benedictionSB 7.10.7
varam benedictionSB 7.10.15-17
varam remunerationSB 7.12.13-14
deva-varam unto the Supreme Lord, who is not equalled or surpassed by anyoneSB 8.5.26
deva-varam the best of the demigodsSB 8.7.20
varam superiorSB 8.8.23
varam as a bridegroomSB 8.8.23
deva-varam worshiped by the demigodsSB 8.24.53
kāma-varam the desired benedictionSB 9.1.22
varam a husbandSB 9.3.29
varam as her husbandSB 9.15.4
varam husbandsSB 9.20.15
varam the benediction of (having a son)SB 10.3.40
varam superiorSB 10.22.33
giri-varam the best of mountains, GovardhanaSB 10.26.3
varam the benedictionSB 10.41.52
varam her benedictionSB 10.48.10
varam a benedictionSB 10.51.20
varam boonSB 10.51.55
varam boonSB 10.51.55
varam most excellentSB 10.55.26
varam suitorSB 10.58.36
varam the groomSB 10.61.40
varam husband-to-beSB 10.62.16
sundara-varam the most beautiful manSB 10.62.22
varam a choice of benedictionsSB 10.66.29
varam as his benedictionSB 10.66.29
varam a choice of benedictionsSB 10.88.13
varam your chosen boonSB 10.88.20
varam a benedictionSB 10.88.21
varam unto the bestSB 11.19.11
varam a benedictionSB 12.9.3
varam a benedictionSB 12.10.19
varam benedictionSB 12.10.33
varam benedictionSB 12.10.34
varam excellentSB 12.11.14-15
varam superiorCC Adi 9.46
varam any benedictionCC Madhya 22.42
varam betterCC Madhya 22.91
varam any benedictionCC Madhya 24.219
varāmbaram glittering dressSB 1.9.33
parama su-vāsa very palatableCC Antya 10.29-30
parama-aṇu-vat like atomsSB 3.11.41
vatsaram VatsaraSB 4.13.11
vatsaram VatsaraSB 5.22.7
sāhasra-vatsaram continuously for one thousand yearsSB 9.22.49
paramasya vedhasaḥ of the supreme creatorSB 10.12.38
yāvat vibhūṣā-ambaram exactly like their ornaments and dress in all their varied particularsSB 10.13.19
parama-artha-vicāra discussion on spiritual mattersCC Madhya 25.43
parama-artha-vidām of those who know the highest goalCC Adi 3.87
parama vidvān greatly learned personalitiesCC Madhya 12.35
parama-vidvān the most learnedCC Antya 11.105
parama vikhyāta very famousCC Antya 6.251
parama-vikramita by the supreme powerSB 10.10.27
vīra-varam the great warriorSB 4.23.23
vīra-mātaram the mother of one kṣatriya sonSB 9.14.40
parama virakta totally renounced or unattachedCC Madhya 4.179
parama virodha very contradictoryCC Adi 17.304
prāptaḥ param vismayam had become extremely astonishedSB 10.13.15
parama-vismitaḥ became most amazedSB 7.15.79
parama-vismitaḥ was struck with wonderSB 10.4.14
viṣṇoḥ paramam padam the supreme abode of Lord Viṣṇu, or the lotus feet of Lord ViṣṇuSB 5.23.1
sa-vistaram in all detailsSB 3.3.2
vistaram in detailSB 3.14.4
viṣṭaram whose seatSB 3.28.16
viṣṭaram the resting placeSB 6.16.32
vistaram very expensive arrangementsSB 7.15.3
vistaram in detailSB 10.74.50
viśvarūpa-duhitaram the daughter of ViśvarūpaSB 5.7.1
parama-dharma-vit the most learned scholar in religious principlesSB 9.1.6
vitarka-gocaram beyond all arguments, reason and sense perceptionSB 10.8.41
vivara-antaram withinSB 12.4.13
vivaram aural receptionSB 5.2.6
vivaram the scopeSB 5.10.12
vivaram within the earthSB 9.11.15
vivecana-vyatikaram to collective considerationCC Madhya 20.145
vṛkodaram BhīmaSB 10.72.13
vyatikaram anomaliesSB 1.4.16
vyatikaram destructionSB 1.7.32
dhvānta-vyatikaram expansion of darknessSB 3.15.2
vyatikaram violationSB 4.19.31
guṇa-vyatikaram the transformation of the three modes of material natureSB 7.9.30
vivecana-vyatikaram to collective considerationCC Madhya 20.145
parama-vyome in the spiritual skyCC Adi 13.75
pradhāna-parama-vyomnoḥ antare between the material world and the spiritual worldCC Madhya 21.50
yajña-īśvaram unto the Supreme Lord, the Personality of GodheadSB 1.17.33
yajña-īśvaram unto the master of all sacrificesSB 4.7.25
yaśaḥ-karam enhancing the glorySB 3.28.18
yaśaḥ-karam fit for spreading your reputationSB 8.19.2
parama-kalyāṇa-yaśasaḥ whose glories are so auspiciousSB 5.20.20
yat-ańgāntaram whose chestSB 9.14.20
yathā-uttaram one after anotherCC Adi 4.45
yathā uttaram one after anotherCC Madhya 8.84
yavana-īśvaram unto the king of the untouchablesSB 4.27.23
yāvat vibhūṣā-ambaram exactly like their ornaments and dress in all their varied particularsSB 10.13.19
yoga-īśvaram the master of all mystic powerSB 5.10.19
yogam aiśvaram inconceivable mystic powerBG 9.5
yogam aiśvaram inconceivable mystic powerBG 11.8
yogeśvaram the Supreme LordSB 3.3.23
parama yuvā young manCC Antya 3.17
122 results
aramamāṇa adjective without relaxation or repose (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 44834/72933
akṣaramuṣṭikā noun (feminine) the art of communicating syllables or ideas by the fingers (one of the 64 Kalās) (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 41599/72933
acarama adjective not last (Monier-Williams, Sir M. (1988))
not least (Monier-Williams, Sir M. (1988))
western
Frequency rank 31432/72933
atvaramāṇa adjective
Frequency rank 31627/72933
anantaram indeclinable right after ...
Frequency rank 1407/72933
anuparama noun (masculine)
Frequency rank 43183/72933
anuvāsaram indeclinable daily day per day
Frequency rank 31985/72933
anusaṃvatsaram indeclinable year after year (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 43372/72933
ambaramaṇi noun (masculine) the sun (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 32468/72933
avaram verb (class 1 ātmanepada)
Frequency rank 45206/72933
āparamāṇu indeclinable
Frequency rank 33086/72933
āvatsaram indeclinable during a year (Monier-Williams, Sir M. (1988))
for a year (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 46691/72933
īśvaramallikā noun (feminine) Agati grandiflora Desv.
Frequency rank 47019/72933
uttaramānasa noun (neuter) name of a Tīrtha (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 23458/72933
uparam verb (class 1 parasmaipada) to await (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to be inactive or quiet (as a quietist) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to cause to cease or stop (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to cease from action (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to cease from motion (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to desist (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to give up (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to leave off (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to pause (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to render quiet (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to renounce (with abl.) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to stop (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to stop (speaking or doing anything) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
to wait for (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 4564/72933
uparama noun (masculine) cessation (Monier-Williams, Sir M. (1988))
death (Monier-Williams, Sir M. (1988))
desisting (Monier-Williams, Sir M. (1988))
expiration (Monier-Williams, Sir M. (1988))
giving up (Monier-Williams, Sir M. (1988))
leaving off (Monier-Williams, Sir M. (1988))
stopping (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 5743/72933
uparamaṇa noun (neuter) ceasing (Monier-Williams, Sir M. (1988))
discontinuance (Monier-Williams, Sir M. (1988))
the abstaining from worldly actions or desires (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 47598/72933
kanakarambhā noun (feminine) species of Musa (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 48471/72933
karamaṭṭa noun (masculine) betel-nuttree (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 48652/72933
karamada noun (masculine) a kind of plant
Frequency rank 48653/72933
karamardā noun (feminine) name of a river (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 48654/72933
karamardī noun (feminine) Carissa Carandas (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 48655/72933
karamarda noun (masculine neuter) Carissa carandas Linn. (Monier-Williams, Sir M. (1988))
Carissa congesta Wight.
Frequency rank 11217/72933
karamardaka noun (neuter) fruit of Carissa Carandas (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 23631/72933
karamardaka noun (masculine) a kind of plant (Monier-Williams, Sir M. (1988))
Capparis carandas Burm.F. (G.J. Meulenbeld (1974), 538) Carissa Carandas Linn. (G.J. Meulenbeld (1974), 538) Carissa diffusa Roxb. (G.J. Meulenbeld (1974), 538) Flacourtia cataphracta Roxb. ex Willd. (G.J. Meulenbeld (1974), 538)
Frequency rank 19124/72933
karamardeśvara noun (neuter) name of a Tīrtha at the Narmadā
Frequency rank 48656/72933
karamāla noun (masculine) smoke (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 48657/72933
karambita adjective inlaid (Monier-Williams, Sir M. (1988))
intermingled (Monier-Williams, Sir M. (1988))
mixed (Monier-Williams, Sir M. (1988))
pounded (Monier-Williams, Sir M. (1988))
reduced to grains or dust (Monier-Williams, Sir M. (1988))
set (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 33842/72933
karambhī noun (feminine) a kind of large sthālī
Frequency rank 48658/72933
karambhā noun (feminine) Asparagus Racemosus (Monier-Williams, Sir M. (1988))
fennel (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of the daughter of a king of Kaliṅga and wife of Akrodhana (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 33843/72933
karambhi noun (masculine) name of a son of Sakuni and father of Devarāta (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 48659/72933
karambha noun (masculine) cake or flour or meal mixed with curds (Monier-Williams, Sir M. (1988))
dish of parched grain (Monier-Williams, Sir M. (1988))
groats or coarsely-ground oats (Monier-Williams, Sir M. (1988))
kind of gruel (Monier-Williams, Sir M. (1988))
mixture (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of a brother of Rambha (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of a monkey (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of a poisonous plant (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of a son of Sakuni and father of Devarāta (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of the father of Asura Mahisha (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 13430/72933
karambhaka noun (masculine) kind of Achyranthes (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of a Nāga name of a people (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of a son of Hṛdīka
Frequency rank 33844/72933
karambhaka noun (neuter) coarsely-ground oats etc. (Monier-Williams, Sir M. (1988))
document drawn up in different dialects (Monier-Williams, Sir M. (1988))
groats (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 48660/72933
kharamañjari noun (feminine) Achyranthes aspera Linn. [apāmārga] (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 12924/72933
kharamañjarikā noun (feminine) kharamañjarī
Frequency rank 50847/72933
kharparamūṣā noun (feminine) a kind of crucible
Frequency rank 50860/72933
gāḍhataram indeclinable more intensely (Monier-Williams, Sir M. (1988))
more tightly or closely or firmly (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 23873/72933
gopāreśvaramāhātmyavarṇana noun (neuter) name of SkPur, Revākhaṇḍa 73
Frequency rank 51564/72933
gaurarambhā noun (feminine) a kind of plantain
Frequency rank 51656/72933
campakarambhā noun (feminine) a kind of plantain
Frequency rank 52110/72933
carama adjective final last later least the outermost (first or last) ultimate
Frequency rank 7954/72933
caramakṣmābhṛt noun (masculine) the western mountain
Frequency rank 52123/72933
caramam indeclinable afterwards last
Frequency rank 52124/72933
tūrṇataram indeclinable more quickly (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 24169/72933
daramanthara adjective a little slow (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 54245/72933
naramaṇḍana noun (neuter) haritāla
Frequency rank 55709/72933
navajvaramurāri noun (masculine) a kind of alchemical preparation
Frequency rank 55743/72933
nāgaramustā noun (feminine) a species of Cyperus grass (Monier-Williams, Sir M. (1988))
Cyperus scariosus R. Br. (G.J. Meulenbeld (1974), 567)
Frequency rank 36161/72933
nāgaramustaka noun (masculine neuter) Cyperus rotundus
Frequency rank 36162/72933
nāgādivividhaviṣaharamantranirūpaṇa noun (neuter) name of Garuḍapurāṇa, 1.27
Frequency rank 55833/72933
nirantaram indeclinable immediately without interruption
Frequency rank 6613/72933
pañcākṣaramāhātmya noun (neuter) name of Liṅgapurāṇa, 1.85
Frequency rank 56937/72933
param indeclinable afterwards extremely
Frequency rank 983/72933
parama adjective (with abl.) superior or inferior to (Monier-Williams, Sir M. (1988))
best (Monier-Williams, Sir M. (1988))
better or worse than (Monier-Williams, Sir M. (1988))
chief (Monier-Williams, Sir M. (1988))
extreme (Monier-Williams, Sir M. (1988))
highest (Monier-Williams, Sir M. (1988))
last (Monier-Williams, Sir M. (1988))
most excellent (Monier-Williams, Sir M. (1988))
most prominent or conspicuous (Monier-Williams, Sir M. (1988))
primary (Monier-Williams, Sir M. (1988))
remotest (Monier-Williams, Sir M. (1988))
worst (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 102/72933
parama noun (neuter) chief part or matter or object (Monier-Williams, Sir M. (1988))
extreme limit (Monier-Williams, Sir M. (1988))
highest point (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 36624/72933
paramaka adjective best (Monier-Williams, Sir M. (1988))
extreme (Monier-Williams, Sir M. (1988))
greatest (Monier-Williams, Sir M. (1988))
highest (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 6069/72933
paramata noun (neuter) a different opinion or doctrine (Monier-Williams, Sir M. (1988))
heterodoxy (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 28852/72933
paramatas indeclinable excessively (Monier-Williams, Sir M. (1988))
in the highest degree (Monier-Williams, Sir M. (1988))
worst of all (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 36625/72933
paramapuruṣa noun (masculine) highest man (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 57144/72933
paramaśiva noun (masculine) das höchste [śivaitische] Prinzip name of authors (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 16936/72933
paramahaṃsa noun (masculine) a religious man who has subdued all his senses by abstract meditation (Monier-Williams, Sir M. (1988))
an ascetic of the highest order (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 15860/72933
paramākṣara adjective containing the syllable oṃ
Frequency rank 36626/72933
paramākṣara noun (neuter) the sacred syllable "Om" or Brahmā (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 57145/72933
paramāṇu noun (masculine) an infinitesimal particle or atom (30 are said to form a mote in a sun-beam) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
the passing of a sun-beam past an atom of matter (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 3710/72933
paramāṇukatā noun (feminine) the state of a paramāṇu
Frequency rank 57146/72933
paramāṇuśaḥ indeclinable
Frequency rank 28853/72933
paramātman noun (masculine) all the heart (Monier-Williams, Sir M. (1988))
the Supreme spirit (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 2233/72933
paramānandamūrti noun (neuter) paramānadamūrtija
Frequency rank 57147/72933
paramānanda noun (masculine) name of several authors (Monier-Williams, Sir M. (1988))
soul of the universe (Monier-Williams, Sir M. (1988))
supreme felicity (Monier-Williams, Sir M. (1988))
the Supreme spirit (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 10132/72933
paramānandamūrtija noun (neuter) a kind of alchemical apparatus
Frequency rank 57148/72933
paramānna noun (neuter) rice boiled in milk with sugar (offered to gods or deceased ancestors) (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 13609/72933
paramāmṛta noun (masculine) mercury
Frequency rank 57149/72933
paramārtha noun (masculine) any excellent or important object (Monier-Williams, Sir M. (1988))
spiritual knowledge (Monier-Williams, Sir M. (1988))
the best kind of wealth (Monier-Williams, Sir M. (1988))
the best sense (Monier-Williams, Sir M. (1988))
the highest or whole truth (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 4249/72933
paramīkaraṇa noun (neuter)
Frequency rank 36627/72933
parameśin noun (masculine)
Frequency rank 57150/72933
parameśa noun (masculine) name of Viṣṇu (Monier-Williams, Sir M. (1988))
Supreme Being (Monier-Williams, Sir M. (1988))
the supreme lord (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 7308/72933
parameśāna noun (masculine) name of Śiva [rel.] name of Viṣṇu
Frequency rank 10407/72933
parameśānī noun (feminine) name of Pārvatī
Frequency rank 6690/72933
parameśvara noun (neuter) (sc. liṅga) name of a Liṅga sacred to Śiva (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 57151/72933
parameśvarī noun (feminine) name of Durgā (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of Lakṣmī name of Pārvatī
Frequency rank 3753/72933
parameśvara noun (masculine) a Jaina (Monier-Williams, Sir M. (1988))
God (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of any eminent prince or illustrious man (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of Indra (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of Viṣṇu (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of Śiva (Monier-Williams, Sir M. (1988))
Supreme Being (Monier-Williams, Sir M. (1988))
the supreme lord (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 1002/72933
parameśvaratā noun (feminine)
Frequency rank 57152/72933
parameśvarīkṛ verb (class 8 parasmaipada)
Frequency rank 57153/72933
parameśvarībhū verb (class 1 parasmaipada) to become Parameśvara
Frequency rank 36628/72933
parameṣu noun (masculine) name of a son of Anu
Frequency rank 57154/72933
parameṣṭhin noun (masculine) a kind of ammonite (Monier-Williams, Sir M. (1988))
a son of Prajāpati (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of Agni (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of any supreme being (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of Brahmā (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of Garuḍa (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of Manu Cakṣus (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of Prajāpati (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of Viṣṇu (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of Śiva (Monier-Williams, Sir M. (1988))
the teacher of the teacher of any one's teacher (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 2058/72933
parameṣṭhi noun (masculine) a superior or a chief god of the Jainas (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 28854/72933
parameṣṭhin adjective chief (Monier-Williams, Sir M. (1988))
highest (Monier-Williams, Sir M. (1988))
principal (Monier-Williams, Sir M. (1988))
standing at the head (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 57155/72933
parameṣṭhinī noun (feminine) Ruta Graveolens (Monier-Williams, Sir M. (1988))
[rel.] name of Devī
Frequency rank 28855/72933
paramparā noun (feminine) an uninterrupted row or series (Monier-Williams, Sir M. (1988))
continuation (Monier-Williams, Sir M. (1988))
hurting (Monier-Williams, Sir M. (1988))
killing (Monier-Williams, Sir M. (1988))
lineage (Monier-Williams, Sir M. (1988))
mediation (Monier-Williams, Sir M. (1988))
order (Monier-Williams, Sir M. (1988))
progeny (Monier-Williams, Sir M. (1988))
succession (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 6070/72933
parampara adjective one following the other (Monier-Williams, Sir M. (1988))
proceeding from one to another (as from father to son) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
repeated (Monier-Williams, Sir M. (1988))
successive (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 21656/72933
pītarambhā noun (feminine) a kind of Musa (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 58097/72933
puṣkaramūla noun (neuter) the root or fruit of Costus Speciosus
Frequency rank 21753/72933
puṣkaramūlaka noun (neuter) the root of Costus Speciosus or Arabicus (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 58265/72933
prativāsaram indeclinable daily (Monier-Williams, Sir M. (1988))
every day (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 13647/72933
pratisaṃvatsaram indeclinable at every year (Monier-Williams, Sir M. (1988))
yearly (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 18191/72933
prathamataram indeclinable first of all (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 37289/72933
bhūyastaram indeclinable again (Monier-Williams, Sir M. (1988))
anew (Monier-Williams, Sir M. (1988))
more (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 18281/72933
bhramaramārī noun (feminine) a species of flower (growing in Malwa) (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 37912/72933
mahākarambha noun (masculine) a particular poisonous plant (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 29587/72933
yathākṣaram indeclinable according to syllables (Monier-Williams, Sir M. (1988))
syllables after syllables (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 29780/72933
yathāntaram indeclinable according to the intermediate space (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 62856/72933
yathāvasaram indeclinable according to opportunity (Monier-Williams, Sir M. (1988))
on every occasion (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 19888/72933
yathottaram indeclinable successively
Frequency rank 10474/72933
vanarambhā noun (feminine) the mountain or wild Kadalī
Frequency rank 64587/72933
varamākṣika noun (neuter) svarṇamākṣika
Frequency rank 64673/72933
varamūṣā noun (feminine) a kind of crucible
Frequency rank 17184/72933
viṣādiharamantravṛndanirūpaṇa noun (neuter) name of Garuḍapurāṇa, 1.20
Frequency rank 66226/72933
vyuparam verb (class 1 parasmaipada) to cease to come to an end to desist from (abl.) to leave off or pause variously
Frequency rank 30411/72933
vyuparama noun (masculine) cessation (Monier-Williams, Sir M. (1988))
close (of day) (Monier-Williams, Sir M. (1988))
end (Monier-Williams, Sir M. (1988))
interruption (Monier-Williams, Sir M. (1988))
pause (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 20127/72933
śaramūlīya noun (masculine) name of chapter CS, Cik. 2.1
Frequency rank 67271/72933
sakaramardaka adjective along with karamardaka
Frequency rank 40302/72933
saramā noun (feminine) a female dog in general (Monier-Williams, Sir M. (1988))
bitch (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of a daughter of the Gandharva king Śailūsha and wife of Vībhtshaṇa (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of a female dog belonging to Indra and the gods (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of a Rākṣasī (Monier-Williams, Sir M. (1988))
name of a wife of Kaśyapa (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 12263/72933
saramāṇa noun (masculine) name of a man
Frequency rank 69363/72933
saramātmaja noun (masculine) a dog (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 69364/72933
saṃyogaśaramūlīya noun (masculine) name of chapter CS, Cik. 2.1
Frequency rank 25800/72933
sāgaramekhalā noun (feminine) the earth (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 40765/72933
siddheśvaramāhātmyavarṇana noun (neuter) name of Skandapurāṇa, Revākhaṇḍa, 135
Frequency rank 70585/72933
suvarṇarambhā noun (feminine) a species of Musa (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 71225/72933
smaramandira noun (neuter)
Frequency rank 22719/72933
svaramātrā noun (feminine) strength of sound (Monier-Williams, Sir M. (1988))

Frequency rank 31213/72933
 

āyurvedasaukhya

a compendium of ayurveda authored by Todaramalla (16th Century ), minister of emperor Akbar. It describes many diseases and treatment.

caturbhadrakam

Plant four gentle herbs : nāgaram (dry ginger), ativiṣa (aconite), musta (nut grass or Cyperus rotundus), guḍūci (Tinospora cardifolia).

cengalvakoṣṭu

Plant Costus speciosus. see. kebuka, canda, puṣkaramūla.

jvaramurāriras

herbo-mineral preparation used to treat fevers.

karamarda

Plant blacke cherry, Carissa carandas.

karambhaka

Plant groats or hulled grains of cereals like oats, wheat or barley.

karmaraṅga

Plant coromandal goosberry, Averrhoa carambola.

khaskhasa

Plant poppy seeds, Papavaram somniferum.

mahākarambha

big thorn apple.

marīci

onehundred and eighty smallest particles (paramāṇu).

nāgaramustaka

Plant tiger nut, earth almond, Cyprus esculentus.

padmapatrakam

Go to puṣkaramūlam

pañcapañcamūla

(panca.panca.mūla) the roots mentioned in bṛhatpañcamūla, madhyamapañcamūla, jīvanīyapañcamūla, tṛṇapañcamūla together with the roots of svādamṣṭa, śaireya and karamardika.

pañcatikta

Plant leaves of heart-leaved moonseed guḍūci, neem nimba, vasaka vāsā, febrifuge plant kanṭakāri, wild snake gourd paṭola (kantakari, guduci, sunthi, kiratatikta, puṣkaramūla is another set).

paramada

alcoholism; highest degree of intoxication.

paramāṇu

atom, infinitesimal particle, thirtieth part of a dust particle, paramāṇuvāda concept of universe that is made of atoms

paramātma

personification; being entirely the soul of the universe.

puṣkara,puṣkaramūla

Plant orris root, dried root of Inula racemosa, I. helenium; Inula recemosa; Costus speciosus; Saussurea lappa.

sāgaramekhala

Go to maryādavalli

toḍaramalla

minister in the court of Akbar, authored Āyurveda Soukhya in 16th Century

toḍarānanda

a component of Āyurveda Soukhya of Toḍaramalla.

trasareṇu

a weight measurement, thirty paramāṇu.

trikārṣiam

nāgaram, ativiṣa, musta.

vaidyajīvanadīpika

a text written by Agaram Puttaswamy in the 19th Century on human medicine and it is a translation of Vaidyajīvana of Lolambarāja.

vāritara,vāritaratva

float on water; a test for improperly processed metal. This is one of the physical analytical parameters for bhasma, and is applied to study the lightness and fineness of prepared bhasma.

Wordnet Search
"aram" has 1124 results.

aram

īśvaraḥ, parameśvaraḥ, pareśvaraḥ, paramātmā, devaḥ, amaraḥ, vibudhaḥ, animiṣaḥ, ajaraḥ, cirāyuḥ, sucirāyuḥ, bhagavān, sarvasraṣṭā, dhātā, vidhātā, jagatkartā, viśvasṛk, bhūtādiḥ, parabrahma, brahma, jagadātmā, ham, skambhaḥ, sūkṣmaḥ, sarveśaḥ, sarvasākṣī, sarvavid, śvaḥśreyasam, śabdātītaḥ   

dharmagranthaiḥ akhilasṛṣṭeḥ nirmātṛrūpeṇa svāmirūpeṇa vā svīkṛtā mahāsattā।

īśvaraḥ sarvavyāpī asti।

aram

bhāṣāntaram, bhāṣāntarīkaraṇam, avataraṇam, avatāraḥ, vivaraṇam, anuvādaḥ, chāyā   

anyasyāṃ bhāṣāyāṃ nirūpaṇam।

rāmāyaṇasya bhāṣāntaraṃ naikāsu bhāṣāsu dṛśyate।

aram

svaraḥ, acvarṇaḥ, ajakṣaram   

saḥ varṇaḥ yasya uccāraṇārthe anyavarṇasya āvaśyakatā nāsti।

hindībhāṣāyāṃ trayodaśāḥ svarāḥ santi।

aram

saṃyuktākṣaram, yuktākṣaram   

tad akṣaraṃ yad saṃyuktam asti।

mama nāma saṃyuktākṣaraiḥ yuktam asti।

aram

vyavakalanam, vyavakalitam, antaram, varjanam   

kasyāḥ api saṅkhyāyāḥ anyasyāḥ saṅkhyāyāḥ nyūnīkaraṇam।

vyavakalanād anantaraṃ catvāraḥ iti uttaraṃ prāptam।

aram

pañjaram, piñjaram, vītaṃsaḥ, kahalāyikā, pakṣiśālā, śālāram   

lohavaṃśyādīnāṃ śalākābhiḥ nirmitaṃ pakṣyādi-bandhana-gṛham।

śukaḥ pañjarāt udaḍīyata।

aram

kāṣṭhapañjaram   

kāṣṭhasya pañjaram।

tena sārikāpālanārthe kāṣṭhapañjaraṃ krītam।

aram

dhātu-pañjaram   

dhātvoḥ pañjaram।

upavyāghraḥ dhātu-pañjare nibaddhaḥ।

aram

loha-pañjaram   

lohasya pañjaram।

vyāghraḥ lohapañjare nibaddhaḥ।

aram

agraḥ, śiraḥ, śikharam   

kasyapi vastunaḥ sūcivat agrabhāgaḥ।

duryodhanaḥ śrīkṛṣṇāya akathayat nāhaṃ dadāmi sūcyāḥ agreṇa tulyāṃ bhūmim api pāṇḍavebhyaḥ।

aram

madhyakālaḥ, kālāntaram, abhyantarakālaḥ, avakāśaḥ, avadhiḥ   

krīḍādiṣu bhāgadvayāntargataḥ virāmakālaḥ।

krīḍāyāḥ madhyakāle ahaṃ kaṣāyapānārtham agaccham।

aram

laṅgaram   

tad bhojanaṃ yad sarvān samānaṃ matvā ekāmeva āvalyāṃ vitaranti।

vayaṃ laṅgaram svīkartuṃ gurudvāraṃ gacchāmaḥ।

aram

pūpaḥ, apūpaḥ, piṣṭakaḥ, karambhaḥ   

piṣṭaśarkarādiyuktaḥ prasnigdhaḥ videśī khādyapadārthaḥ।

śyāmaḥ janmadine pūpaṃ khaṇḍayati।

aram

prastaramūrtiḥ   

prastarāt vinirmitā mūrtiḥ।

eṣā guptakālīnā prastaramūrtiḥ।

aram

rasāvalam, rasāvaram   

īkṣurase pakvam odanam।

saḥ rasāvalam tathā ca apūpam atti।

aram

karamūlam, prakoṣṭhaḥ, maṇibandhaḥ   

kaphoṇeḥ adho maṇibandha-paryantaḥ hastabhāgaḥ।

rāmeṇa mama karamūlaṃ dhṛtam। / karāgre vasati lakṣmīḥ karamadhye sarasvatī। karamūle tu govindaḥ prabhāte karadarśanam।

aram

khalu, nūnam, satyam, arthataḥ, tatvataḥ, vastutaḥ, avyalīkam, yathārtham, tattvena, yathātatham, yathārthataḥ, paramārthataḥ, anuṣatyam, añjasā, addhā   

prakṛtam eva।

bhoḥ, vismṛtavān khalu bhavataḥ nāma।

aram

ikṣumūlam, rasālamūlam, karkoṭakamūlam, vaṃśamūlam, kāntāramūlam, sukumārakamūlam, adhipatramūlam, madhutṛṇamūlam, vṛṣyamūlam, guḍatṛṇamūlam, mṛtyupuṣpamūlam, mahārasamūlam, osipatramūlam, kośakāramūlam, ikṣavamūlam, payodharamūlam   

ikṣoḥ mūlam।

saḥ ikṣumūlam amalam karoti।

aram

āksījana-paramāṇuḥ   

prāṇavāyoḥ paramāṇuḥ।

dvau hāiḍrojana-paramāṇū tathā ca ekaḥ āksījana-paramāṇuḥ militvā jalaṃ prāpyate।

aram

hāiḍrojana-paramāṇuḥ   

hāiḍrojana ityasya paramāṇuḥ।

raṇagolārthe hāiḍrojana-paramāṇoḥ viśeṣatvena āvaśyakatā bhavati।

aram

kendra binduḥ, kendram, madhya-binduḥ, nābhiḥ, madhyam, madhyaḥ, madhyasthānam, madhyasthalam, garbhaḥ, udaram, abhyantaram, hṛdayam   

kasyāpi vṛttasya paridheḥ paṅkteḥ vā yāthārthena madhye vartamāno binduḥ।

asya vṛttasya kendrabinduṃ chindantīṃ rekhāṃ likhatu।

aram

dhanuḥ, cāpaḥ, dhanva, śarāsanam, kodaṇḍam, kārmukam, iṣvāsaḥ, sthāvaram, guṇī, śarāvāpaḥ, tṛṇatā, triṇatā, astram, dhanūḥ, tārakam, kāṇḍam   

śaraniḥkṣepayantram।

eṣa vyāghraḥ tasya lubdhakasya dhanuṣaḥ niḥsṛtena bāṇena hataḥ ।

aram

yonī, varāṅgam, upasthaḥ, smaramandiram, ratigṛham, janmavartma, adharam, avācyadeśaḥ, prakṛtiḥ, apatham, smarakūpakaḥ, apadeśaḥ, prakūtiḥ, puṣpī, saṃsāramārgakaḥ, saṃsāramārgaḥ, guhyam, smarāgāram, smaradhvajam, ratyaṅgam, ratikuharam, kalatram, adhaḥ, ratimandiram, smaragṛham, kandarpakūpaḥ, kandarpasambādhaḥ, kandarpasandhiḥ, strīcihnam   

striyaḥ avayavaviśeṣaḥ।

bhūtānāṃ caturvidhā yonirbhavati।

aram

karṇaḥ, śrotram, śrutiḥ, śravaḥ, śravaṇam, śrotaḥ, śabedagrahaḥ, dhvanigrahaḥ, śabdādhiṣṭhānam, paiñjūṣaḥ, kuharam, śravaṇendriyam   

avayavaviśeṣaḥ, śrutimaṇḍalam।

śrutyā śobhate karṇaḥ na kuṇḍalaiḥ।

aram

karṇavivaram, karṇaguhā, karṇarandhraḥ   

karṇasthā guhā।

karṇavivaram amalaṃ kartavyam।

aram

nāsārandhram, nāsikārandhram, nāsāgrarandhram, nāsāvivaram, nāsāpuṭam   

avayavaviśeṣaḥ, śvasanārthe nāsikāyāṃ vartamānaṃ nāsāgravarti chidraṃ।

nasyālaṅkāreṇa śobhate nāsārandhram।

aram

prasannatā, paramānandam, pulakitatvam, atyānandaḥ, paramaharṣaḥ, atyantaharṣaḥ, harṣasaṃmohaḥ, ānandamohaḥ, mohāvasthā, ānandaveśaḥ, ālhādaneśaḥ, harṣāveśaḥ, paramasukham, brahmasukham, brahmānandaḥ, praharṣaḥ, pramadaḥ, unmadaḥ, mādaḥ, harṣonmattatā, harṣonmādaḥ, romaharṣaḥ   

prasannasya bhāvaḥ।

rāmasya mukhe prasannatā dṛśyate।

aram

śikharam, śṛṅgam, kūṭaḥ, kakud, kakudaḥ, kakudam, cūḍā, parvatāgram, śailāgram, adriśṛṅgam, daśanaḥ, vātarāyaṇaḥ, ṭaṅkaḥ, giriśṛṅgaḥ   

parvatasya śiro'gram।

bhāratīyena parvatārohiṇā himālayasya śikhare bhāratasya trivarṇāḥ dhvajaḥ adhiropitā।

aram

gaurīśaṅkaram   

himālayaparvatasya ekam unnataṃ śikharam।

parvatārohiṇām ekaṃ dalaṃ gaurīśaṅkaraṃ prāptavat।

aram

samatsaram, mātsaryeṇa, serṣyam, alūyayā, sāsūyam, sābhyasūyam   

īrṣyāpūrvaka,īrṣyataḥ,dveṣapūrvaka,sāsūya,īrṣyāpūrṇataḥ;

samatsaraṃ kimapi na kartavyam।

aram

śikharam, śikhā, agram, agrabhāgaḥ, pṛṣṭham, śṛṅgam, cūḍā, śiram, uparibhāgaḥ, śīrṣakam   

kasyāpi vastunaḥ sthānasya vā uparibhāgaḥ agradeśaḥ tathā ca kasminnapi viṣaye arjitam atyuccasthānam ca।

mandirasya śikhare ketuḥ śobhate। / parvatasya śikhare dhūmam dṛṣṭvā tatra vahniḥ asti iti jñāyate

aram

kulam, vaṃśaḥ, anvayaḥ, anvavāyaḥ, kuṭumbaḥ, jātiḥ, gotram, pravaram   

ekasmāt puruṣād utpannaḥ janasamuhaḥ।

śreṣṭhe kule jāte api śreṣṭhatvaṃ karmaṇā eva labhyate। /yasmin kule tvamutpannaḥ gajastatra na hanyate।

aram

vaṃśajaḥ, santānaḥ, santānam, santatiḥ, apatyam, pravaram, prajā, sūnuḥ, prasavaḥ, prasūtiḥ, tantuḥ   

vaṃśe jātaḥ।

vayaṃ manoḥ vaṃśajāḥ।

aram

mauktikam, muktā, mauktikā, muktāphalam, śuktijam, śaukteyam, sindhujātaḥ, śuktibījam, muktikā, tautikam, mañjaram, mañjarī, mañjariḥ, induratnam, nīrajaḥ, muktāmaṇiḥ   

samudrasthaśukteḥ udare udbhavaḥ ojayuktaḥ ratnaviśeṣaḥ।

śaile śaile na māṇikyaṃ mauktikaṃ na gaje gaje sādhavo na hi sarvatra candanaṃ na vane vane।

aram

taḍāgaḥ, saraṭhaḥ, hradaḥ, sarovaram, sarovaraḥ, kāsāraḥ, mīnagodhikā   

laghuḥ jalāśayaḥ।

saḥ taḍāge matsyāghātaṃ karoti।

aram

āyasam, sāralohaḥ, sāraloham, tīkṣṇāyasam, piṇḍāyasam, citrāyasam, śastrakam, śastram, cīnajam, sāraḥ, tīkṣṇam, śastrāyasam, piṇḍam, niśitam, tīvram, khaḍgam, muṇḍajam, ayaḥ, citrāyasam, vajram, nīlapiṇḍam, morakam, aruṇābham nāgakeśaram, tintirāṅgam, svarṇavajram, śaivālavajram, śoṇavajram, rohiṇī, kāṅkolam, granthivajrakam, madanākhyam   

dhātuviśeṣaḥ, tīkṣṇalohasya paryāyaḥ।

yadā tu āyase pātre pakvamaśnāti vai dvijaḥ sa pāpiṣṭho api bhuṅkte annaṃ raurave paripacyate।

aram

avadhiḥ, kālāntaram, kālāvadhiḥ, antaram   

kārya samāpanārtham samprāptaḥ kālaḥ।

ṛṇapratyarpaṇāya bhavate caturṇāṃ dinānām avadhiḥ dīyate।

aram

sādaram, samānam, ādarapūrvam, ādarapuraḥsaram, sasammānam, sammānapūrvam, samaryādam, arcāpūrvakam   

ādareṇa saha।

śyāmaḥ sādaram āmantrayati bhavān।

aram

vedikā, ālindaḥ, catvaram   

gṛhe maṅgalakarmārthaṃ śayyārthaṃ vā nirmitavediḥ;

saḥ vedikāyām upaviśati।

aram

satyam, tathyam, ṛtam, samyak, avitatham, tattvam, tattvārtham, yathārthavacaman, yāthārthyam, sattvam, sattā, paramārthaḥ, pūtam   

tad vacanam yad yathārtham nyāyasaṅgatam dharmasaṅgataṃ ca;

satyasya rakṣaṇāya taiḥ svasya prāṇāḥ arpitāḥ। / varaṃ kūpaśatādvāpī varaṃ vāpīśatāt kratuḥ varaṃ kratuśatāt putraḥ satyaṃ putraśatāt kila।

aram

śaṅkhaḥ, kambuḥ, kambojaḥ, abjaḥ, arṇobhavaḥ, pāvanadhvanāḥ, antakuṭilaḥ, mahānādaḥ, śvetaḥ, pūtaḥ, mukharaḥ, dīrghanādaḥ, bahunādaḥ, haripriyaḥ, kasruḥ, daram, jalajaḥ, revaṭaḥ   

jantuviśeṣaḥ, samudrodbhavajantuḥ।

śaṅkhaḥ jalajantuḥ asti। / bhaktatūryaṃ gandhatūryaṃ raṇatūryaṃ mahāsvanaḥ saṃgrāmapaṭahaḥ śaṅkhastathā cābhayaḍiṇḍima।

aram

kamalam, padmaḥ, utpalam, kumudam, kumud, nalinam, kuvalayam, aravindam, mahotpalam, paṅkajam, paṅkeruham, sarasijam, sarasīruham, sarojam, saroruham, jalejātam, ambhojam, vāryudbhavam, ambujam, ambhāruham, puṇḍarīkam, mṛṇālī, śatapatram, sahasrapatram, kuśeśayam, indirālayam, tāmarasam, puṣkaram, sārasam, ramāpriyam, visaprasūnam, kuvalam, kuvam, kuṭapam, puṭakam, śrīparṇaḥ, śrīkaram   

jalapuṣpaviśeṣaḥ yasya guṇāḥ śītalatva-svādutva-raktapittabhramārtināśitvādayaḥ।

asmin sarasi nānāvarṇīyāni kamalāni dṛśyante। / kamalaiḥ taḍāgasya śobhā vardhate।

aram

kuṅkumam, vāhnīkam, vāhnikam, varavāhnīkam, agniśikham, varaḥ, varam, baraḥ, baram, kāśmīrajanma, kāśmīrajaḥ, pītakam, pītanam, pītacandanam, pītakāveram, kāveram, raktasaṃjñam, raktam, śoṇitam, lohitam, lohitacandanam, gauram, haricandanam, ghusṛṇam, jāguḍam, saṅkocam, piśunam, ghīram, kucandanam   

puṣpaviśeṣaḥ।

mahyaṃ kāśmīrajena yuktā kulphīprakāraḥ rocate।

aram

vaimatyam, anaikyam, matāntaram   

yatra anekeṣāṃ puruṣāṇāṃ mativaicitryaṃ vartate।

vaimatyāt etad kāryam apūrṇam।

aram

uttaram   

kasyāpi praśnasya samādhānārtham kṛtaṃ prativacanam।

mama praśnasya uttaraṃ na dattam।

aram

bhittivivaram   

dīpādisthāpanārthe bhittau vinirmitaṃ vivaram।

tena bhittivivare dīpaḥ sthāpitaḥ।

aram

śīghram, tvarayā, tvaritam, drutam, vegena, vegataḥ, javena, tūrṇam, āśu, satvaram, satvaritam, añjasā, kṣipram, jhaṭiti, drāk, ajiram, añjas, abhitaḥ, caturam, capalam, am, kṣepṇā, kṣepīyaḥ, dravat   

tīvragatyā saha yathā syāt tathā।

śīghram etat kāryaṃ sampannatāṃ nayatu।

aram

akṣaram, varṇaḥ, varṇam   

mātṛkāpāṭhasthaḥ svaraḥ vyañjanaṃ vā।

akṣaraiḥ paṭhanam ārabhyate।

aram

jalam, vāri, ambu, ambhaḥ, payaḥ, salilam, sarilam, udakam, udam, jaḍam, payas, toyam, pānīyam, āpaḥ, nīram, vāḥ, pāthas, kīlālam, annam, apaḥ, puṣkaram, arṇaḥ, peyam, salam, saṃvaram, śaṃvaram, saṃmbam, saṃvatsaram, saṃvavaraḥ, kṣīram, pāyam, kṣaram, kamalam, komalam, pīvā, amṛtam, jīvanam, jīvanīyam, bhuvanam, vanam, kabandham, kapandham, nāram, abhrapuṣpam, ghṛtam, kaṃ, pīppalam, kuśam, viṣam, kāṇḍam, savaram, saram, kṛpīṭam, candrorasam, sadanam, karvuram, vyoma, sambaḥ, saraḥ, irā, vājam, tāmarasa, kambalam, syandanam, sambalam, jalapītham, ṛtam, ūrjam, komalam, somam, andham, sarvatomukham, meghapuṣpam, ghanarasaḥ, vahnimārakaḥ, dahanārātiḥ, nīcagam, kulīnasam, kṛtsnam, kṛpīṭam, pāvanam, śaralakam, tṛṣāham, kṣodaḥ, kṣadmaḥ, nabhaḥ, madhuḥ, purīṣam, akṣaram, akṣitam, amba, aravindāni, sarṇīkam, sarpiḥ, ahiḥ, sahaḥ, sukṣema, sukham, surā, āyudhāni, āvayāḥ, induḥ, īm, ṛtasyayoniḥ, ojaḥ, kaśaḥ, komalam, komalam, kṣatram, kṣapaḥ, gabhīram, gambhanam, gahanam, janma, jalāṣam, jāmi, tugryā, tūyam, tṛptiḥ, tejaḥ, sadma, srotaḥ, svaḥ, svadhā, svargāḥ, svṛtikam, haviḥ, hema, dharuṇam, dhvasmanvatu, nāma, pavitram, pāthaḥ, akṣaram, pūrṇam, satīnam, sat, satyam, śavaḥ, śukram, śubham, śambaram, vūsam, vṛvūkam, vyomaḥ, bhaviṣyat, vapuḥ, varvuram, varhiḥ, bhūtam, bheṣajam, mahaḥ, mahat, mahaḥ, mahat, yaśaḥ, yahaḥ, yāduḥ, yoniḥ, rayiḥ, rasaḥ, rahasaḥ, retam   

sindhuhimavarṣādiṣu prāptaḥ dravarupo padārthaḥ yaḥ pāna-khāna-secanādyartham upayujyate।

jalaṃ jīvanasya ādhāram। /ajīrṇe jalam auṣadhaṃ jīrṇe balapradam। āhārakāle āyurjanakaṃ bhuktānnopari rātrau na peyam।

aram

uraḥ, vakṣaḥ, kroḍam, bhujāntaram, vakṣaṇam, vakṣasthalam   

śarīrāvayavaviśeṣaḥ, hṛdayoparikaṇṭhādadhobhāgaḥ।

kaustubhākhyamapāṃ sāraṃ bibhrāṇaṃ bṛhatorasā।

aram

divasaḥ, dinam, ahaḥ, dyu, ghasraḥ, tithiḥ, vastoḥ, bhānuḥ, vāsaram, svasarāṇi, usraḥ   

kālaviśeṣaḥ, (saurakālagaṇanāyām) bhānor udayād udayaparyantaṃ kālaḥ, sūryakiraṇāvacchinnakālaḥ, (cāndrakālagaṇanāyām) candramasaḥ udayād udayaparyantaṃ kālaḥ।

ekasmin dine caturviṃśati bhāgāḥ santi/ kam api maṅgalaṃ divasaṃ niścitya śubhakāryāṇi ārambhaṇīyāni iti manyate/ divasasya ante pakṣiṇaḥ svanīḍaṃ uccaiḥ rāvaiḥ saha nirvartayanti

aram

paramāṇuḥ   

padārthasya laghuttamaḥ kayāpi prakriyayā avibhājyaḥ bhāgaḥ।

paramāṇuḥ iti kasyāpi tatvasya laghuttamaḥ bhāgaḥ।

aram

antima, carama, antya   

ante bhavaḥ।

grāmasya antimāyāṃ sīmāyāṃ mandiraṃ asti।

aram

aparaḥ, aparam, apare, aparañca, apica   

uktād jñātād vā adhikaḥ।

mātaraṃ vinā aparaḥ kaḥ asti bhavataḥ gṛhe।

aram

gāḍham, gambhīram, gabhīram, pragāḍham, nirbharam   

atiśayena gāhate।

saḥ taḍāge gāḍhaṃ gataḥ।

aram

andhaḥkāraḥ, tamaḥ, timiram, timisram, tamasam, dhvāntam, nirālokatā, sāndhaḥkāratvam, niṣprabhatā, andham, śārvaram, rātrivāsaḥ, niśācaram, bhūcchāyā, khaluk   

prakāśasya abhāvaḥ।

sūryāstād anantaram andhaḥkāraḥ bhavati।

aram

nabhaḥ, gaganam, ākāśaḥ, ambaram, abhram, dyoḥ, dyauḥ, puṣkaram, antarīkṣam, antarikṣam, anantam, yuravartmam, khaṃ, viyat, viṣṇupadam, vihāyaḥ, nākaḥ, anaṅgaḥ, nabhasam, meghaveśma, mabāvilam, marudvartama, meghavartma, triviṣṭapam, abbhaṃ   

pṛthivyāḥ ūrdhvaṃ dṛśyamānaḥ avakāśaḥ।

vidyādharāḥ nabhasi carantiḥ।

aram

keśaraḥ, kesaraḥ, agnisekharaḥ, ambaram, asṛk, kanakagauram, kāntam, kāleyam, kāveram, kāśmīra, kucandanam, kusumātmakam, kesaravara, goravaḥ, gauram, ghasram, ghusṛṇam   

kṣupaviśeṣaḥ śītapradeśe jātaḥ kṣupaḥ yaḥ sugandhārthe khyātaḥ।

keśarāt prāptaḥ sugandhitaḥ padārthaḥ dhārmikakārye api upayujyate।

aram

yuddham, saṃgrāmaḥ, samaraḥ, samaram, āyodhanam, āhavam, raṇyam, anīkaḥ, anīkam, abhisampātaḥ, abhyāmardaḥ, araraḥ, ākrandaḥ, ājiḥ, yodhanam, jamyam, pradhanam, pravidāraṇam, mṛdham, āskandanam, saṃkhyam, samīkam, sāmyarāyikam, kalahaḥ, vigrahaḥ, saṃprahāraḥ, kaliḥ, saṃsphoṭaḥ, saṃyugaḥ, samāghātaḥ, saṃgrāmaḥ, abhyāgamaḥ, āhavaḥ, samudāyaḥ, saṃyat, samitiḥ, ājiḥ, samit, yut, saṃrāvaḥ, ānāhaḥ, samparāyakaḥ, vidāraḥ, dāraṇam, saṃvit, samparāyaḥ, balajam, ānarttaḥ, abhimaraḥ, samudayaḥ, raṇaḥ, vivāk, vikhādaḥ, nadanuḥ, bharaḥ, ākrandaḥ, ājiḥ, pṛtanājyam, abhīkam, samīkam, mamasatyam, nemadhitā, saṅkāḥ, samitiḥ, samanam, mīऴ् he, pṛtanāḥ, spṛt, spṛd, mṛt, mṛd, pṛt, pṛd, samatsu, samaryaḥ, samaraṇam, samohaḥ, samithaḥ, saṅkhe, saṅge, saṃyugam, saṅgathaḥ, saṅgame, vṛtratūryam, pṛkṣaḥ, āṇiḥ, śīrasātau, vājasātiḥ, samanīkam, khalaḥ, khajaḥ, pauṃsye, mahādhanaḥ, vājaḥ, ajam, sadma, saṃyat, saṃyad, saṃvataḥ   

śatrutāvaśād anyarājyaiḥ saha saśastrasenābalena dharmalābhārtham arthalābhārthaṃ yaśolābhārthaṃ vā yodhanam।

yatra ayuddhe dhruvaṃ nāśo yuddhe jīvitasaṃśayaḥ taṃ kālam ekaṃ yuddhasya pravadanti manīṣiṇaḥ।

aram

kamalam, aravindam, sarasijam, salilajam, rājīvam, paṅkajam, nīrajam, pāthojam, nalam, nalinam, ambhojam, ambujanma, ambujam, śrīḥ, amburuham, ambupadmam, sujalam, ambhoruham, puṣkaram, sārasam, paṅkajam, sarasīruham, kuṭapam, pāthoruham, vārjam, tāmarasam, kuśeśayam, kañjam, kajam, śatapatram, visakusumam, sahasrapatram, mahotpalam, vāriruham, paṅkeruham   

jalajakṣupaviśeṣaḥ yasya puṣpāṇi atīva śobhanāni santi khyātaśca।

bālakaḥ krīḍāsamaye sarovarāt kamalāni lūnāti।

aram

brahmā, ātmabhūḥ, surajyeṣṭhaḥ, parameṣṭhī, pitāmahaḥ, hiraṇyagarbhaḥ, lokeśaḥ, svayaṃbhūḥ, caturānanaḥ, dhātā, abjayoniḥ, druhiṇaḥ, brahmadevaḥ, viriñciḥ, kamalāsanaḥ, paṅkajāsanaḥ, sraṣṭā, prajāpatiḥ, vedhāḥ, vidhātā, viścasṛṭ, vidhiḥ, nābhijanmā, aṇḍajaḥ, pūrvaḥ, nidhanaḥ, kamalodbhavaḥ, sadānandaḥ, rajomūrtiḥ, satyakaḥ, haṃsavāhanaḥ, hariḥ, pūrṇānandaḥ   

devatāviśeṣaḥ yaḥ sṛṣṭeḥ janakaḥ asti।

nāradaḥ brahmaṇaḥ putraḥ asti।

aram

skandhaḥ, bhujaśiraḥ, aṃsaḥ, doḥśikharam   

avayavaviśeṣaḥ, kaṇṭhabāhumadhyagaḥ avayavaḥ।

hanumān rāmalakṣmaṇau svasya skandhe sthāpayitvā sugrīvasya samīpe gataḥ। / yathā hi puruṣo bhāraṃ śirasā gurumudvahan taṃ skandhena sa ādhatte tathā sarvāḥ pratikriyāḥ।

aram

akṣarasamāmnāya, akṣaranyāsaḥ, varṇamālā, akṣaramālā, mātṛkā   

varṇānāṃ kramabaddhā sāraṇiḥ।

hindibhāṣāyāḥ akṣarasamāmnāyaṃ paṭha।

aram

ajñātaḥ, ajñātā, ajñātam, aviditaḥ, aviditā, aviditam, ananubhūtaḥ, ananubhūtā, ananubhūtam, aparicitaḥ, aparicitam, aparicitā, agocaraḥ, agocarā, agocaram   

yad na jñātam।

eṣaḥ ajñātaḥ pradeśaḥ asti।

aram

abhiṣṭhā, āram, viśram, āsthā, uparam, samāsthā, sthā, antarvas, abhibādh, abhisaṃsthā, avasthā, āyam, niram   

gatyavarodhātmakaḥ vyāpāraḥ।

vegena gamyamānā mama yantradvicakrikā sahasā eva abhyaṣṭhāt।

aram

satvaram, śīghram, āśu, sapadi, jhaṭiti, sahasā, drāk, akālahīnam, akālikam, anuṣṭhu, ārāt, anuṣṭhuṣṭhuyā, āḥ, manāk, sakṛt, sadyaḥ, āpātataḥ   

tvarayā saha।

ayi, satvaraṃ gṛhaṃ gaccha no cet varṣā prārapsyate।

aram

karamukta, akara, karahīna   

yaḥ śāsanādināṃ deyakarūpeṇa deyāt mūlyāt muktaḥ asti।

durbhikṣaḥ jātaḥ ataḥ rājñaḥ prajā karamuktā kṛtā।

aram

vyāghrāmbaram   

vyāghrasya tvak।

mahātmā vyāghrāmbaram adhārayat।

aram

adhama, pratikṛṣṭa, avamaḥ, nikṛṣṭa, arvā, rephaḥ, yāpyaḥ, kutsitaḥ, avadyaḥ, kupūyaḥ, kheṭaḥ, garhyaḥ, aṇakaḥ, repaḥ, aramaḥ, āṇakaḥ, anakaḥ   

yad atyantam apakṛṣṭam asti।

tava adhamāni kṛtyāni dṛṣṭvā klāntaḥ aham।

aram

paścāt, tatpaścāt, tadanantaram, anantaram, tataḥ param, param, aparam, parastāt, uttarataḥ, tataḥ   

nirdhārita-samayoparāntam।

asya kāryasya siddheḥ paścāt ahaṃ gṛhaṃ gacchāmi।

aram

aviratam, nirantaram, anavaratam, avicchinnam, prabandhena   

virāmeṇa vinā।

dvau horāṃ yāvat avirataṃ varṣā bhavati।

aram

śeṣaphalam, śeṣaḥ, antaram, avaśiṣṭakam, avasāyaḥ, khilam, parīśeṣaḥ   

kāpi saṅkhyā kayāpi saṅakhyayā nyūnīkṛtya prāptā saṅkhyā।

asya praśnasya śeṣaphalaṃ pañca iti।

aram

suvarṇam, svarṇam, kanakam, hiraṇyam, hema, hāṭakam, kāñcanam, tapanīyam, śātakumbham, gāṅgeyam, bharmam, karvaram, cāmīkaram, jātarūpam, mahārajatam, rukmam, kārtasvaram, jāmbunadam, aṣṭāpadam, śātakaumbham, karcuram, rugmam, bhadram, bhūri, piñjaram, draviṇam, gairikam, cāmpeyam, bharuḥ, candraḥ, kaladhautam, abhrakam, agnibījam, lohavaram, uddhasārukam, sparśamaṇiprabhavam, mukhyadhātu, ujjvalam, kalyāṇam, manoharam, agnivīryam, agni, bhāskaram, piñajānam, apiñjaram, tejaḥ, dīptam, agnibham, dīptakam, maṅgalyam, saumañjakam, bhṛṅgāram, jāmbavam, āgneyam, niṣkam, agniśikham   

dhātuviśeṣaḥ-pītavarṇīyaḥ dhātuḥ yaḥ alaṅkāranirmāṇe upayujyate।

suvarṇasya mūlyaṃ vardhitam।

aram

vivaram, bilam, randhram, chidram, kuharam, śuṣiram, śuṣiḥ, śuṣī, kūpaḥ, avaḍhaḥ, avaḍhiḥ   

kasyacit vastunaḥ madhye riktam।

sarpaḥ vivarāt koṣṭhaṃ praviṣṭaḥ।

aram

amṛtam, pīyuṣam, sudhā, peyuṣam, nirjaram, samudranavanītakam   

dharmagrantheṣu varṇitaṃ amaratvajanakaṃ dravapadārthaḥ।

samudramanthane yadā amṛtaṃ prāptaṃ tadā tadarthe surāsurayoḥ yuddham abhavat।

aram

viṣam, garam, garaḥ, garalam, garadam, bhūgaram, jīvanāghātam, jaṅgulam, jāṅgulam, halāgalam, halāhalaḥ, hālāhālam, pālahalam, halahalam, hāhalam, hāhalaḥ, kālakūṭam, kālakūṭaḥ, kalākulam, kākolam, kākolaḥ, saurāṣṭrikam, dāradaḥ, pradīpanaḥ, brahmaputraḥ, śauktikeyaḥ, vatsanābhaḥ, dhūlakam, nidaḥ, kṣyeḍaḥ   

saḥ padārthaḥ yasya prāśanena jīvaḥ vyākulo bhavati mriyate vā।

samudramanthanāt prāptaṃ viṣaṃ śivena pītam।

aram

nāgaramustā, nāgarotthā, nāgarādighanasaṃjñakā, cakrāṅkā, nādeyī, cūḍālā, piṇḍamustā, śiśirā, vṛṣadhmāṅkṣī, kaccharuhā, cārukesarā, uccaṭā, pūrṇakoṣchasaṃjñā, kalāpinī, jaṭā   

tṛṇaviśeṣaḥ yasya mūlāni kaphapittajvarātisārārucyādiṣu bheṣajarupeṇa yujyate।

vaidyena bheṣajārthe samūlaṃ nāgaramustā ānītā।

aram

prakoṣṭhaḥ, prāṅgaṇam, aṅganam, catvaram, ajiram   

gṛhadvārajiṇḍakam।

bālakāḥ prakoṣṭhe khelanti।

aram

puṣkaram   

nīlā kumudinī yasyāḥ bījasya cūrṇaṃ janāḥ vrate adanti।

sā puṣkarasya bījasya cūrṇena polikā karoti।

aram

ṭoparaḥ, ṭoparam   

dhanaṃ sthāpayituṃ kaṭyāṃ baddhaḥ ekaḥ syūtaḥ।

yadā śreṣṭhī rāmānandaḥ vaṇikkāryārthe bahiḥ gacchati tadā ṭopare dhanaṃ sthāpayitvā gacchati।

aram

āmram, cūtam, sahakāram, kāmaśaram, kāmavallabham, kāmāṅgam, kīrevṛḥ, mādhavadrumam, bhṛṅgāmīṣṭam, sīdhurasam, madhūlī, kokilotsavam, vasantadūtam, āmraphalam, modākhyam, manmathālayaḥ, madhvāvāsaḥ, sumadanaḥ, pikarāgaḥ, nṛpapriyaḥ, priyāmbuḥkokilāvāsaḥ, mākandaḥ, ṣaṭpadātithiḥ, madhuvrataḥ, vasantadruḥ, pikaprayaḥ, strīpriyaḥ, gandhabandhuḥ, alipriyaḥ, madirāsakhaḥ   

phalaviśeṣaḥ, āmravṛkṣasya phalam asya guṇāḥ varṇarucimāṃsaśukrabalakāritvam।

rāmāya āmraḥ rocate।

aram

udaram, piciṇḍaḥ, kukṣī, jaṭharaḥ, tundam   

nābhistanayormadhyabhāgaḥ।

tridinopavāsena tasya udaraṃ kṛśaṃ abhavat।

aram

bhaṇḍam, pātram, bhājanam, sthālī, sthālam, piṣṭaraḥ, piṣṭaram, ukhā, vāsanam, pāḍinī, kuṇḍam   

mṛddhātvādibhiḥ vinirmitaḥ ādhāraḥ yasmin khādyaṃ tathā ca anyāni vastūni sthāpyante।

dhātvoḥ ālekhitaṃ pātraṃ śobhate।

aram

śuṇḍā, karam   

gajasya mukhe vartamānaḥ lambamānaḥ avayavaḥ yaḥ nāsikāyāḥ kāryam karoti।

gajaḥ śuṇḍayā bṛhatkāṣṭhāni upānayati।

aram

svaramādhuryam   

saṅgīte svarasya layabaddhaṃ rūpam।

svaramādhuryeṇa gajala iti saṅgītaprakārasya saundaryaṃ vardhate।

aram

paramparā, rītiḥ, prathā   

sā paddhatiḥ yā dīrghakālaṃ yāvat akṣuṇṇatayā pracalati।

asmākaṃ samājasya vivāhasya paramparā bhinnā asti।

aram

puram, purī, nagaram, nagarī, pūḥ, pattanam, pṛthupattanam, paṭṭanam, paṭṭam, puriḥ, karvaṭam, ḍhakkaḥ, pallī, puṭabhedanam, nigamaḥ   

janānāṃ vastisthānaṃ yat haṭṭādiviśiṣṭasthānam tathā ca yatra bahugrāmīyavyavahārāḥ bhavanti।

mumbaī iti bhāratasya bṛhattaraṃ puram।

aram

paramparāgata, pāramparika   

yaḥ paramparayā āgataḥ।

sā vivāhasamaye paramparāgatāyāṃ veśabhūṣāyāṃ cāru dṛṣṭā।

aram

tarambujam   

latāviśeṣaḥ sā latā yasyāḥ phalaṃ taralam ambuvat ca asti।

kṛṣakaḥ tarambujasya kṛṣiṃ karoti।

aram

droṇī, darī, upatyakā, nimnabhūḥ, prāntaram   

parvatadvayamadhyabhūmiḥ।

droṇyāṃ naikāḥ vanaspatayaḥ santi।

aram

guhā, kandaraḥ, vivaram, śvabham, gavharam, kuharam   

vanyapaśūnām vasati sthānam।

siṃhaḥ guhāyāṃ garjati sma। / guhānibaddhapratiśabdadīrgham।

aram

tarambujam   

phalaviśeṣaḥ tat phalaṃ yad vartulākāraṃ taralam ambuvat ca asti।

grīṣme naikāni tarambujāni dṛśyante।

aram

śuṇṭhiḥ, śuṇṭhī, śaṇṭhyam, śuṣkārdram, viśvabheṣajam, viśvam, viśvā, mahauṣadham, nāgaram   

śuṣkam ārdrakam।

śuṇṭhiḥ śarīrāya upayuktā।

aram

duṣkaram   

tat kāryaṃ yasmin kāṭhinyaṃ vartate।

bālakāya pāṭhanaṃ duṣkaram।

aram

harmyaśikharam, niryūhaḥ   

ardhagolākāraṃ prāsādasya mandirasya vā śṛṅgam।

bauddhastupe harmyaśikharaṃ śobhate।

aram

bālacaram   

sāmājikasevāṃ śikṣayitāḥ vālakāḥ।

grīṣme relasthānakeṣu bālacarāḥ jalaṃ yacchanti।

aram

dhātupañjaram, dhātupañjarakam   

dhātudaṇḍayuktaḥ pañjaraprakāraḥ।

dhātupañjare baddhaḥ siṃhaḥ garjati।

aram

phalam, patram, phalakaḥ, dhārā, parañjaḥ, puṣkaram   

śastrasya dhārā।

tarjitaḥ paraśudhārayā mama।

aram

avakaram, tucchadravyam   

bhūmyādiṣu patitāni tucchāni dravyādini।

avakaram avakarakaṇḍole eva kṣeptavyam।

aram

agnisikhaḥ, agnisekharaḥ, ambaram, asṛk, kanakagauram, kaśmīrajanma, kāntam, kāveram, kāśmīram, kāśmīrajanmā, kāśmīrasambhavam, kucandanam, kusumātmaka, kesaravaram, goravaḥ, gauram, ghasram, ghusṛṇam, ghoraḥ, javā, jāguḍam, dīpakaḥ, dīpakam, nakulī, pāṭalam, piṇyākaḥ, piṇyākam, piśunam, pītakāveram, pītacandanam, pītikā, pītakam, pītanam, puṣparajaḥ, priyaṅgum, bālhikam, bāhlika, raktam, raktacandanam, raktasaṃjñam, raktāṅgam, rañjanaḥ, rudhiram, rohitam, lohitacandanam, vareṇyam, varṇam, varṇyam, vahniśikham, vahniśekharam, veram, śaṭham, śoṇitam, saṃkocam, saṃkocapiśunam, surārham, sūryasaṃjñam, saurabham, haricandanam   

puṣpe vartamānaḥ strīliṅgī avayavaviśeṣaḥ yaḥ keśa sadṛśaḥ asti।

agnisikhaḥ kṣapasya jananāṅgena sambadhitaḥ asti।

aram

koṭaram, koṭaraḥ, niṣkuhaḥ   

vṛkṣasya śākhādaṇḍādiṣu vartamānaḥ kandarasadṛśaḥ bhāgaḥ।

pippalasya asmin koṭare ekaḥ sarpaḥ vasati।

aram

tūṣṇīm, mūkam, jaḍavat, mūkavat, niḥśabdam, niruttaram   

mūkam iva।

bhavān atra tūṣṇīm upaviśatu।

aram

nīḍaḥ, aṅkurakaḥ, jālakaḥ, nīḍam, vasatiḥ, svasaram   

tṛṇādinā vinirmitaṃ pakṣiṇāṃ gṛham।

caṭakāyāḥ śiśavaḥ nīḍe kūjanti।

aram

līlā, alāyāsaḥ, nirāyāsaḥ, sukaraḥ, susādhyaḥ, akaṣṭaḥ, sukhasādhyaḥ, sugamaḥ, akaṭhinaḥ, aviṣamaḥ, sulabhaḥ, niḥśalyorthaḥ, akleśaḥ, sukaram, ayatnataḥ, saukaryeṇa, duḥkhaṃ vinā, kleṣaṃ vinā, susahaḥ, helayā   

sukhena yat kartum śakyate।

śrīkṛṣṇena govardhanaparvataḥ līlayā utthāpitaḥ।

aram

gaṅgaṭokanagaram   

sikkimarājyasya rājadhānī।

gaṅgaṭokanagarasya prākṛtikaṃ rūpaṃ paryaṭakān mohayati।

aram

garjaram, pītakandam, śikhāmūlam, svādumūlam, piṇḍamūlam, gṛñjanam   

madhuraḥ kandaḥ yaḥ khādyate।

garjare kārbohāīḍreṭa ityasya mātrā adhikā asti।

aram

gājaram, gārjaraḥ, piṅgamūlaḥ, yavanaḥ, gṛñjanam, gṛñjanakam, supītam, nāraṅgam, śikhāmūlam, sthauṇeyam, sthauṇeyakam, sumūlakam   

ekaḥ kṣupaḥ yasya kandaḥ miṣṭaḥ asti।

saḥ kṛṣīkṣetrāt gājarāṇi unmūlayati।

aram

jyā, guṇaḥ, cāpaguṇaḥ, dhanurguṇaḥ, jīvam, gavyā, gavyam, gauḥ, piṅgā, bhāravaḥ, maurvikā, maurvī, śiñjinī, locakaḥ, śarasanajyā, śiñjā, śiñjālatā, sthāvaram, srāvan, jyāyuḥ   

dhanuṣaḥ sūtraṃ yasya sāhāyyena bāṇān kṣipanti।

saḥ jyāṃ badhnāti।

aram

bilam, khātam, vivaram, gahvaram   

bhūmyāḥ antare khanitvā jantunā vasanārthe kṛtam sthānam।

sarpaḥ bile gataḥ।

aram

caṇḍīgaḍanagaram   

pañjābaprānte vartamānaṃ nagaraṃ yat pañjābaprāntasya hariyāṇāprāntasya ca rājadhānī asti।

caṇḍīgaḍanagaraṃ ramyam asti।

aram

vismita, paramavismita, vismayin, kṛtavismaya, camatkārita, sādbhuta, hṛṣita, hṛṣṭa   

yaḥ vismayānvitaḥ।

tasya kāryaṃ dṛṣṭvā sarve vismitāḥ।

aram

karamardaḥ, karamardī, karāmbukaḥ, kṛṣṇaḥ, kṛṣṇapākaḥ, kṣīraphalaḥ, ḍiṇḍimaḥ, nalinadalaḥ, pākakṛṣṇaḥ, pākaphalaḥ, pāṇimardaḥ, phalakṛṣṇaḥ, phalapākaḥ, vanāmalaḥ, varālakaḥ, varāmraḥ, vārivaraḥ, vaśaḥ, vighnaḥ, suṣeṇaḥ   

kaṇṭakayuktaḥ vṛkṣaḥ yasya phalāni laghuni tathā ca amlāni santi।

tena karamardaḥ unmūlitaḥ।

aram

astaṃ gam, astaṃ vraj, astaṃ yā, astaṃ i, astācalam avalaṃb, astaśikharam avalaṃb, astācalam prāp, astaśikharam prāp, sāgare masj   

sūryasya candrasya vā astaṃ prati gamanānukūlaḥ vyāpāraḥ।

sūryaḥ paścimadiśi astaṃ gacchati।

aram

karamardaḥ, karamardī, karāmbukaḥ, kṛṣṇaḥ, kṛṣṇapākaḥ, kṣīraphalaḥ, ḍiṇḍimaḥ, nalinadalaḥ, pākakṛṣṇaḥ, pākaphalaḥ, pāṇimardaḥ, phalakṛṣṇaḥ, phalapākaḥ, vanāmalaḥ, varālakaḥ, varāmraḥ, vārivaraḥ, vaśaḥ, vighnaḥ, suṣeṇaḥ   

kaṇṭakayuktaḥ vṛkṣaḥ yasya phalāni laghūni tathā ca amlāni santi।

mātuḥ karamardasya vyañjanaṃ nirmāti।

aram

hradaḥ, saras, jalāśayaḥ, jalādhāraḥ, sarovaraḥ, sarovaram, sarasī, taḍāgaḥ, kāsāraḥ, khātam, akhātam   

jalasya āśayaḥ viśiṣya prākṛtikaḥ।

saḥ hrade snānaṃ karoti।

aram

jauharam   

rājapūtajātiprathā yasyām svasya nagarasya patanakāle striyaḥ bālakāḥ ca ātmānam agnau arpayanti sma।

adhunā jauharasya prathā samāptā eva।

aram

aticchatraḥ, aticchatrakā, chatrākam, kandalīkusumaḥ, chatrakaḥ, ahicchatrakam, paṭoṭajam, pālaghnaḥ, bhūmikandakam, bhūmikandaram, bhūmichatram   

kṣudrodbhijaḥ yasya patrapuṣpāṇi na santi।

aticchatraḥ dvividhaḥ khādyaḥ akhādyaḥ ca।

aram

anantaram, paścāt   

tataḥ param।

tena aham adhikṣiptaḥ anantaraṃ mayā taṃ tāḍitam।

aram

avadhiḥ, antaram   

niyataḥ kālaḥ।

ghaṭikācatuṣṭayātmake avadhau kāryasya samāpanaṃ kartavyam।

aram

damananagaram   

bhāratadeśasya dīvadamane iti kendraśāsitapradeśasya rājadhānī।

damananagaram iti arabīsamudre vartamānaḥ dvīpaḥ।

aram

kuśīnagaram   

uttarabhārate vartamānaṃ bhagavataḥ buddhasya parinirvāṇasthānam।

kuśīnagaram uttarapradeśasya gorakhapuravibhāge asti।

aram

nohembaramāsaḥ   

āṅglasaṃvatsarasya ekādaśaḥ māsaḥ।

tasya janmadināṅkaḥ nohembaramāsasya caturthaḥ dināṅkaḥ asti।

aram

apasmāraḥ, pratānaḥ, bhrāmaram, mṛgī, lālādhaḥ, bhūtavikriyā   

rogaviśeṣaḥ- aṅgavikṛtiḥ yasyāṃ rogī sahasā eva unmūrchati।

apasmāraḥ asādhyaḥ rogaḥ nāsti।

aram

sīsam, sīsakam, nāgam, vapram, yogeṣṭam, trapuḥ, vaṅgam, kuvaṅgam, piccaṭam, śirāvṛtam, tamaram, jaḍam, cīnam, bahumalam, yāmuneṣṭhakam, paripiṣṭakam, tāraśuddhikaram   

dhātuviśeṣaḥ -kṛṣṇavarṇīyaḥ dhātuḥ yasya paramāṇusaṅkhyā dvayaśītiḥ asti।

bālakaḥ sīsasya krīḍānakena khelati।

aram

vidaram, nāgadrumam, ahijihvā   

kṣupaviśeṣaḥ- ekaḥ kaṇṭakaiḥ yuktaḥ kṣupaḥ।

tasyāḥ avaguṇṭhanaṃ vidare veṣṭitam।

aram

pratidinam, pratidivasam, prativāsarama, anudinam, nityam   

dine dine।

saḥ pratidinaṃ pūjayati।

aram

vījanam, vyañjanam, tālavṛntaḥ, tālavṛntakaḥ, cāmaram   

yantraviśeṣaḥ yasya āndolanāt vāyuḥ vahati।

mātā vījanasya vāyoḥ ānandam anubhavati।

aram

adhomukham, adharottaram   

mukham adho kṛtvā vā apṛṣṭhataḥ।

sīmā sadā adhomukhaṃ śete।

aram

komalam, kauśikam, kauśeyakam, bādaram, vārdaram, kīṭajam, kāśiḥ   

paṭṭasūtrāt jātaṃ vastram।

komalam vastraṃ dhṛtavatiḥ nartikā nṛtyati।

aram

parasparam, mithaḥ, anyonyam   

anyonyena saha।

tau parasparaṃ kalahāyete।

aram

rekhāṃśaḥ, deśāntaram   

pṛthivyāḥ mānacitre uttaradiktaḥ dakṣiṇadiśaṃ yāvat rekhitāyāḥ sarvasammatāyāḥ madhyarekhāyāḥ pūrvadiśi vartamānaṃ paścimadiśi vartamānaṃ vā sthānasya antaram।

āsṭreliyā pṛthivyāḥ śatottaradaśāt ārabhya śatottaraṣaṣṭi rekhāṃśaṃ yāvat pūrvadiśi asti।

aram

haridvāram, haridvāranagaram   

uttarabhārate gaṅgātaṭe vartamānam ekaṃ prasiddhaṃ tīrtham।

mama pitāmahaḥ haridvāraṃ gataḥ।

aram

pītāmbaram   

pītaṃ vastram।

mahātmā pītāmbaraṃ dhārayati।

aram

baṅgalurūnagaram   

karnāṭakarājyasya ekaṃ nagaraṃ yā rājadhānī api asti।

saḥ adya baṅgalurūnagaram gacchati।

aram

bandiḥ, bandī, kārāsāthaḥ, kārāgārasāthaḥ, kārāguptaḥ, upagrahaḥ, grahaṇaḥ, kaparakī, karamarī, vāriḥ, goraṅkuḥ   

yaḥ kārāgāre asti vā yasmai kārāvāsasya daṇḍaḥ dattaḥ।

bandiḥ kārāgārāt palāyate।

aram

rūpāntaram, parivartaḥ, vikṛtiḥ, vikāraḥ, pariṇamanam, pariṇatiḥ   

ekaṃ rūpaṃ tyaktvā anyarūpagrahaṇam।

gṛhasya rūpāntaraṃ kriyate।

aram

brāhmī, somalatā, sarasvatī, saumyā, suraśreṣṭhā, śāradā, suvarcalā, kapotavagā, vaidhātrī, divyatejāḥ, mahauṣadhī, svayaṃbhuvī, saumyalatā, sureṣṭā, brahmakanyakā, maṇaḍūkamātā, maṇḍukī, surasā, medhyā, vīrā, bhāratī, varā, parameṣṭhinī, divyā, śāradā   

kṣupaviśeṣaḥ-yaḥ bheṣajarupeṇa upayujyate yasya guṇāḥ vātāmlapittanāśitvaṃ tathā ca buddhiprajñāmedhākārītvam।

brāhmī prāyaḥ gaṅgātaṭe haridvāranagarasya samīpe dṛśyate।

aram

param, parataḥ, pārataḥ, pareṇa, parācīnam, ati   

adhikāraṃ prabhāvaṃ vā atikramya।

etat karma mama vaśāt paraṃ vartate।

aram

cīvaram   

bhikṣubhiḥ sādhubhiśca paridhāryamāṇaṃ vastram।

bauddhabhikṣuḥ cīvaram adhārayat।

aram

vṛddhiḥ, vārdhuṣyam, bhāgaḥ, kalāntaram, kārikā, kāritā, kusīdavṛddhiḥ, kalā   

ṛṇatvena yad dhanaṃ dattam tasmāt athavā yad dhanaṃ vittakoṣe nihitam asti tasmāt dhanārghatvena paryāyaśaḥ prāpyamāṇā niścitaḥ dhanarāśiḥ।

śyāmaḥ vṛddhiṃ niścitya eva ṛṇaṃ yacchati।

aram

nīlāmbaram   

nīlavarṇasya vastram।

tasya nīlāmbaram atīva śobhate।

aram

śvetāmbaram   

śvetam ambaram।

mahātmā śvetāmbaraṃ paryadhārayat।

aram

veṣāntaram, ākāragopanam, viḍambanam   

kasyacit anyasya rūpam iva dhāryamāṇam aprakṛtaṃ rūpam।

indreṇa gautamamuneḥ veṣāntaraṃ kṛtvā ahilyāyāḥ pāvitryaṃ naṣṭaṃ kṛtam।

aram

svaramātrā   

svaranirdeśārthe cihnam;

vā ityatra ākārasya mātrā asti

aram

tīkṣṇam, tīkṣṇaḥ, tīkṣṇā, tīkṣṇadhāram, tīkṣṇadhārā, tīkṣṇadhāraḥ, śitadhāram, śitadhārā, śitadhāraḥ, dhārādharam, dhārādharaḥ, dhārādharā, śitam, śitaḥ, śitā, niśitam, niśitaḥ, niśitā, laviḥ, lavi, kṣuradhārābhaḥ, kṣuradhārābhā, kṣuradhārābham, tīkṣṇāgram, tīkṣṇāgraḥ, tīkṣṇāgrā, śitāgram, śitāgrā, śitāgraḥ, tīkṣṇaśikham, tīkṣṇaśikhaḥ, tīkṣṇaśikhā, kṣuraḥ   

dhārāvat;

tena ekena tīkṣṇena śastreṇa sarpaḥ āhataḥ

aram

japamālā, karamālā, akṣamālā, akṣasūtram, japasūtram, smaraṇī   

japārthe upayujyamānā mālā।

rādheśyāmaḥ sarvatra japamālayā saha gacchati।

aram

būndīnagaram   

rājasthāne vartamānam ekaṃ nagaram।

saḥ būndīnagarasya nivāsī asti।

aram

bhakṣakaḥ, bhakṣakam, bhakṣikā, ghasmaraḥ, ghasmarā, ghasmaram, admaraḥ, admaram, admarā   

yaḥ svārthena kasyāpi sarvanāśaṃ karoti।

yadi rakṣakaḥ eva bhakṣakaḥ bhavati tarhi anye kimapi kartuṃ asamarthāḥ santi।

aram

romaḥ, romanagaram   

iṭalīdeśasya rājadhānī।

yadā romaḥ prājvalat tadā nīro-mahodayaḥ veṇum avādayat।

aram

dvāparam, dvāparayugam, dvāparaṃ yugam   

hindūnāṃ mate kālasya caturvibhāgeṣu tṛtīyaḥ dvāparayugasaṃjñakaḥ । sa ca tretāyugād anantaraṃ 864000 varṣaparyantaḥ। kṛṣṇaḥ dvāparayuge jātaḥ। /

dharmādharmarato lokaḥ pralāpī capalaḥ sadā। jñānaniṣṭhaḥ kapaṭavāk dvāpare rājavistaraḥ॥

aram

hastākṣaram, svīyākṣaraḥ, svākṣaram   

lekhādīn pramāṇayitum athavā tasya anuyogādhīnatāṃ svīkartuṃ svahastena likhitaṃ svasya nāma।

caritra-pramāṇapatre pradhānācāryamahodayasya hastākṣaram āvaśyakam asti।

aram

jaṭharaḥ, jaṭharam, pakvāśayaḥ, koṣṭhaḥ, annāśayaḥ, āmāśayaḥ   

udare vartamānaḥ saḥ bhāgaḥ yasmin bhuktam annam ekatritaṃ bhavati tasya vipākaśca bhavati।

adhikena surasabhojanena jaṭharaḥ pīḍitaḥ bhavati।

aram

kulācāraḥ, kularītiḥ, kulaparamparā   

kasminnapi vaṃśe dīrghakālāt pracalitā rītiḥ।

kulācārāḥ anyathākartuṃ na śakyante।

aram

mahātmāgāndhīmahodayaḥ, mohanadāsakaramacandagāndhīmahodayaḥ   

bhāratadeśasya rāṣṭrapitā yena bhāratadeśasya svatantratāyai mahatvapūrṇaṃ kāryam ūḍham।

mahātmāgāndhīmahodayasya janma ākṭobaramāsasya dvitīye dināṅke ekasahastra-aṣṭaśatādhika-navaṣaṣṭitame varṣe abhavat।

aram

ghevaram   

miṣṭānnaprakāraḥ।

bhāgalapurasya ghevarāṇi khyātāni।

aram

adharāmbaram   

ūruḥ ārabhya ājānu vastraviśeṣaḥ।

śyāmaḥ gṛhāt bahirgamanakāle adharāmbare prāvarakam paridhārayati।

aram

varamālā   

sā mālā yayā kanyā svasya patiṃ vṛṇoti।

sītā rāmasya kaṇṭhe varamālāṃ dhārayati।

aram

janmāntaram   

anyat janma।

asmin janmani kṛtena sukarmaṇā janmāntaram api samyak bhavati।

aram

taduttaram   

kālakrameṇa paścāt।

vivāhaḥ sampadyatām tadanantaraṃ bhavataḥ bhojayāmaḥ।

aram

tāmram, tāmrakam, śulvam, mlecchamukham, dvyaṣṭam, variṣṭham, uḍumbaram, audumbaram, auḍumbaram, udumbaram, udambaram, dviṣṭham, tapaneṣṭam, ambakam, aravindam, raviloham, ravipriyam, raktam, naipālikam, raktadhātuḥ, munipittalam, arkam, sūryāṅgam, lohitāyasam   

dhātuviśeṣaḥ, vidyutavahanakṣamaḥ raktavarṇīyaḥ dhātuḥ yaḥ bhāṇḍādinirmāṇe upayujyate। (āyurvede asya śītalatva-kaphapittavibandhaśūlapāṇḍūdaragulmanāśitvādayaḥ guṇāḥ proktāḥ।);

japākusumasaṅkāśaṃ snigdhaṃ mṛduṃ ghanaṃ kṣamaṃ।lohanāgojjhitaṃ tāmraṃ māraṇāya praśasyate॥

aram

dūratā, antaram, dūratvam, aparatā, apasaraḥ, dūrabhāvaḥ, velā, viprakarṣaḥ, vikarṣaḥ, dūram   

dvayoḥ bindvoḥ vastunaḥ vā madhye vartamānaṃ sthānam।

gṛhāt kāryālayaparyantasya dūratā prāyaḥ ekakilomīṭaraṃ yāvat asti।

aram

amṛtam, ruciphalam, vidaram   

svāduphalakasadṛśaṃ madhuraṃ phalam।

mohanaḥ amṛtam atti।

aram

padmasarovaram, kamalasarovaram, padmasaraḥ, kamalasaraḥ   

tat sarovaraṃ yasmin naikāni kamalāni santi।

padmasarovarasya pārśve muneḥ āśramaḥ asti।

aram

parama   

yasmāt kimapi adhikaṃ nāsti।

mahātmā yogasya paramāṃ avasthāṃ gataḥ।

aram

paramāṇavīya, paramāṇaka, paramāṇvika   

paramāṇusambandhī।

saḥ prāṇavāyoḥ paramāṇavīyāṃ saṃracanām adhyeti।

aram

paramahaṃsaḥ   

saṃnyāsīviśeṣaḥ। yaḥ jātirūpavero nirdvando nirāgrahastattvabrahmamārge samyak sampannaḥ śuddhamānasaḥ, prāṇasaṃdhāraṇārthaṃ yathoktakāle bhaikṣamācaran lābhālābhau samau kṛtvā śūnyāgāra-devagṛha-tṛṇa-kūṭa-valmīka-vṛkṣamūla-kulāla-śālāgnihotra-nadīpulina-giri-kuhara-kandara-koṭara-nikara-sthaṇḍileṣaśvaniketavāsī niṣprayatno nirmamaḥ śukladhyānaparāyaṇaḥ adhyātmaniṣṭhaḥ śubhāśubhakarmanirmūlanāya saṃnyāsena dehatyāgaṃ karoti।

paramahaṃsena hi yajñopavītādicihnāni parityajya kaupīnādikaṃ dhāraṇīyam।

aram

paramāṇu-yuddham   

tad yuddhaṃ yasmin paramāṇu-astrāṇi upayujyante।

pākisthānaḥ vāraṃ vāraṃ bhāratāya paramāṇu-yuddhasya bhāpanaṃ dadāti।

aram

romarandhram, lomavivaram, tanukūpaḥ, romakūpaḥ, lomakūpaḥ, lomagartaḥ   

śarīre vartamānāḥ randhrāḥ yebhyaḥ romāḥ jāyante।

pratidinaṃ snānena romarandhrāḥ amalināḥ bhavanti।

aram

antardhā, vyavadhā, antardhiḥ, apavāraṇam, apidhānam, tirodhānam, pidhānam, ācchādanam, antaram   

antardhānakriyā yat viśeṣataḥ devatādīnām bhavati।

bhagavān bhaktāya varaṃ datvā tirodhānaṃ kṛtavān।

aram

lavaṅgam, lavaṅgapuṣpam, lavaṅgakalikā, divyam, śekharam, lavam, śrīpuṣpam, ruciram, vārisambhavam, bhṛṅgāram, gīrvāṇakusumam, candanapuṣpam, devakusumam, śrīsaṃjñam, śrīprasūnam   

ekasyāḥ latāyāḥ kalikā yāṃ śoṣayitvā tasyāḥ vyañjanarūpeṇa auṣadharūpeṇa ca upayogaḥ prayogaḥ bhavati।

lavaṅgasya tailasya upayogaḥ dantapīḍānivāraṇārthaṃ kriyate।

aram

varṇaḥ, akṣaram   

te aṃśāḥ bhāgāḥ vā yaiḥ śabdaḥ utpadyate।

gati ityasmin śabde ga tathā ca ti ityetau dvau varṇau staḥ।

aram

śikharam, sānuḥ, śṛṅgam   

unnatasthānam।

mandirasya śikhare dhvajaḥ vidhūnoti।

aram

baramūḍāvāsī   

baramūḍādeśasya nivāsī।

baramūḍāvāsī yaḥ sahayātrī asti saḥ kocīnanagare gacchati।

aram

hiṅguḥ, hiṅgukaḥ, sahasravedhī, sahasravīryā, śūlahṛt, śūlahṛd, śūlanāśinī, śūladviṭ, śālasāraḥ, vāhikaḥ, rāmaṭhaḥ, rāmaṭham, ramaṭhadhvaniḥ, ramaṭham, rakṣoghnaḥ, bhedanam, bhūtāriḥ, bhūtanāśanaḥ, billam, villam, bāhlikam, balhikam, piṇyākaḥ, piṇyākam, pinyāsaḥ, dīptam, ugragandham, ugravīryam, atyugram, agūḍhagandham, jatukam, jantughnam, bālhī, sūpadhūpanam, jatu, jantunāśanam, sūpāṅgam, gṛhiṇī, madhurā, keśaram   

upaskaraviśeṣaḥ- bālhika-pārasya-khorāsāna-mūlatānādi-deśe jāyamānāt kṣupāt niryāsitam ugragandhī dravyam।

hiṅguḥ upaskararūpeṇa vyañjaneṣu tathā ca oṣadhirupeṇa bheṣajeṣu upayujyate।

aram

snātakottaram   

snātakopadhyānantaraṃ kṛtaṃ paṭhanam।

nīlimā darśanaśāstre snātakottaraṃ paṭhati।

aram

sarvotkṛṣṭakarma, uttamakarma, atyuttamakarma, anupamakarma, atyutkṛṣṭakarma, paramakarma, pradhānakarma, śobhā   

kalākārasya uttamā racanā।

tājamahala iti ekaḥ sarvotkṛṣṭakarma asti।

aram

antaram, bhedaḥ   

saṅkhādvayayoḥ viśiṣṭaṃ bhinnatvam।

āyavyayayoḥ bhūri antaraṃ vartate ataḥ kāṭhinyaṃ vartate।

aram

pūrvāparam, niścapracam   

purataḥ pṛṣṭhataśca।

ciraṃ saḥ mantriṇā saha bhāṣituṃ pūrvāparaṃ calati।

aram

mumbaīnagaram, mumbaī   

mahārāṣṭrarājyasya rājadhānī।

mumbaīnagaraṃ bhāratadeśasya audyogikaṃ mahānagaram asti।

aram

lakhanaūnagaram   

uttarapradeśasya rājadhānī।

tasya putraḥ lakhanaūnagare kāryarataḥ asti।

aram

disambaramāsaḥ   

khristābdasya dvādaśatamaḥ māsaḥ।

mohanasya janma disambaramāsasya tṛtīye dināṅke abhavat।

aram

amṛtasaranagaram, amṛtasaram   

pañjābanagare vartamānaṃ khyātaṃ nagaram।

amṛtasaranagaraṃ svarṇamandirārthe khyātam asti।

aram

cennaīnagaram   

ekaṃ mahānagaraṃ yad tāmiḻanāḍurājyasya rājadhānī asti।

cennaīnagaraṃ bhāratasya caturthaṃ mahānagaram asti।

aram

ūrdhvam, upari, upariṣṭāt, uttaram   

uccatare sthāne।

pataṅga ākāśam ati ūrdhvaṃ gataḥ।

aram

śaucālayaḥ, śaucagharam, pāyukṣālanabhūmiḥ, nepathyagṛham, uccāraprasrāvasthānam, varcaḥsthānam   

manuṣyaiḥ malatyāgārthe vinirmitaṃ sthānam।

sulabhāḥ śaucālayāḥ janānāṃ suvidhārthe vinirmitāḥ santi।

aram

sapṭembaramāsaḥ   

āṅgla savatsarasya navamaḥ māsaḥ।

sapṭembaramāsasya caturdaśadināṅkaḥ hindīdinam iti rūpeṇa manyante।

aram

prativarṣam, anuvatsaram   

varṣam varṣam।

atra prativarṣaṃ vijayādaśamyotsavaṃ manyante।

aram

atyāhārī, udarapiśācaḥ, udarambhariḥ, ghasmaraḥ, ādyūnaḥ, kukṣimbhariḥ   

yaḥ pramāṇāt adhikaṃ khādati।

rāmānandaḥ atyāhārī asti yataḥ saḥ ekasmin eva samaye atimātraṃ bhojanaṃ karoti।

aram

adhikam, adhikataram, bhūyaḥ   

ādhikyena।

etasyāḥ śarkarāyāḥ pramāṇaṃ daśakiloparimāṇāt adhikam asti।

aram

dhūmaḥ, dhūmikā, dhūpaḥ, dhūpikā, dahanaketanaḥ, marudvāhaḥ, karamālaḥ, khatamālaḥ, vyāmaḥ, agnibāhuḥ, agnivāhaḥ, ambhaḥsūḥ, ṛjīkaḥ, kacamālaḥ, jīmūtavāhī, khatamālaḥ, bhambhaḥ, marudvāhaḥ, mecakaḥ, starī, suparvā, śikhidhvajaḥ   

kasyāpi vastoḥ jvalanād vidhūpyamānaṃ kṛṣṇabāṣpam।

ārdraidhāgneḥ adhiko dhūmaḥ jāyate।

aram

pratidinam, pratidivasam, anuvāsaram, ahardivi, aharahar, ahaśśaḥ, pratyaham, ahardivam   

dine dine।

maheśasya ārogyaṃ pratidinaṃ duṣyati।

aram

paṭanānagaram, pāṭaliputram   

vartamānasya bihārarājyasya rājadhānī।

paṭanānagaraṃ bauddhakāle pāṭaliputra iti nāmnā khyātam āsīt।

aram

kābulanagaram   

aphagāṇisthānasya rājadhānī।

śekha-rahimaḥ kābulanagaraṃ gataḥ।

aram

mahānagaram   

bṛhat nagaram।

dillī mumbaī ityādīni bhāratasya mahānagarāṇi santi।

aram

antaḥ, abhyantaram   

kasyām api sīmāyām athavā kasmin api sthāne।

kṛpayā antaḥ praviśatu।

aram

prabadaraḥ, prabadaram   

raktavarṇīyaṃ phalaṃ yasmin ekameva bījam asti।

bālakaḥ prabadaram atti।

aram

pāram, tīrāntaram   

jalāśayasya anyatarabhāgasya taṭaḥ।

nadyāḥ pāre sthitvā saḥ nāvaḥ pratīkṣāṃ karoti।

aram

parama, para, atyanta   

sīmānaṃ yāvat।

candraḥ paurṇimāyāḥ rātrau parame utkarṣe gacchati।

aram

parākāṣṭhā, caramasīmā, caramabinduḥ, caramāvasthā   

yā antimā sīmā yāvat na ko'pi gacchati।

eṣā asabhyatāyāḥ parākāṣṭhā asti।

aram

bhṛśam, atīvam, atitarām, ativelam, atiśayanam, udgāḍham, uccakaiḥ, atyantam, nikāmam, param, paramataḥ   

atyadhikamātrayā।

śarīravedanā rugṇaṃ bhṛśam apīḍayat।

aram

trayaḥ, tisraḥ, trīṇi, kālaḥ, agniḥ, bhuvanam, gaṅgāmārgaḥ, śivacakṣuḥ, guṇaḥ, grīvārekhā, kālidāsakāvyam, valiḥ, sandhyā, puram, puṣakaram, rāmaḥ, viṣṇuḥ, jvarapādaḥ   

ekaḥ adhikaḥ dvau iti kṛtvā prāptā saṃkhyā।

pañca iti saṅkhyātaḥ yadā dvau iti saṅkhyā nyūnīkṛtā tadā trayaḥ iti saṃṅkhyā prāptā।

aram

caramāvasthā   

attyuccā avasthā।

saḥ svasya unnateḥ caramāvasthāyām asti।

aram

cāmaram, prakīrṇakam, auśīraḥ, camaram, cāmarā, camarī, vālavyajanam, romagucchakam   

camarīpucchalomanirmitaṃ vyajanam।

cāmaram rājñāṃ vā devānāṃ mūrtīnāṃ vā upari viloḍyate।

aram

jammūnagaram   

bhāratasya jammūkaśmīraprānte vartamānaṃ nagaram।

jammūnagaraṃ parvate vartate।

aram

naramedhaḥ, nṛmedhaḥ   

prācīnakāle vartamānaḥ yāgaḥ yasmin narāhutiṃ yacchati।

paurāṇike kāle asurādayaḥ api naramedhaṃ kurvanti sma।

aram

ākṭobaramāsam   

āṅglasaṃvatsarasya daśatamaṃ māsam।

ākṭobaramāse ekatriṃśati dināḥ santi।

aram

akṣaram   

śabdasya saḥ aṃśaḥ yasya āghātasahitam uccāraṇam ekatra bhavati।

rāma iti śabde dve akṣare staḥ।

aram

porṭableyaranagaram   

aṇḍamāna-nikobārarājyasya rājadhānī।

mohanaḥ porṭableyaranagare kāryaṃ karoti।

aram

iṭānagaram   

aruṇācalapradeśasya rājadhānī।

iṭānagaraṃ 1974tame saṃvatsare aprailamāsasya 20tame dine saṃjātā aruṇācalapradeśasya rājadhānī।

aram

haidarābādanagaram   

bhāratadeśe vartamānasya āndhrapradeśasya rājadhānī।

haidarābādanagare vartamānaṃ cāramīnāra iti bhavanam āvaśyaṃ prekṣaṇīyam।

aram

bhuvaneśvaram   

uḍisārājyasya rājadhānī।

bhuvaneśvaraṃ tu darśanīyaṃ nagarameva।

aram

gāndhīnagaram   

gujarātarājyasya rājadhānī।

gāndhīnagaraṃ sābaramatīnadyāḥ paścimatīre vartate।

aram

paṇajīnagaram   

govārājyasya rājadhānī।

paṇajīnagaraṃ tu laghu kintu darśanīyaṃ nagaram eva।

aram

śilāṅganagaram   

meghālayārājyasya rājadhānī evaṃ pramukhaṃ nagaraṃ ca।

śilāṅganagaram ekaṃ darśanīyam nagaram eva।

aram

imphālanagaram   

maṇipurarājyasya rājadhānī।

imphālanagare vasati mama ekaḥ suhṛt।

aram

adharāmṛtam, adharamadhuḥ, adharasudhā   

adharasya rasaḥ।

premayugmau adharāmṛtasya pāne magnau vartete।

aram

āratiḥ, nīrājanam, uparamaḥ   

kasyāpi devatāyāḥ pūjanīyavyakteḥ purataḥ prajvālitān dīpādīn vṛttākāraṃ paribhrāmya nirājayanam।

mātā devālaye āratiṃ karoti।

aram

śileya, śaileya, śaila, dṛṣadvat, śailya, śileya, śarkarika, śārkaraka, śārkara, dārṣada, citragrāvan, āśmika, āśmana, āśma, aśmavat, aśmanvat, śilāmaya, prastaramaya, aupala   

śilayā nirmitaḥ।

saṃgrahālaye mahātmanaḥ gāndhīmahodayasya bṛhatī śileyā pratimā āsīt।

aram

kacchapī, duliḥ, kamaṭhī, ḍuliḥ, kūrmī, kūrmaramaṇī   

strītvaviśiṣṭaḥ kūrmaḥ।

kacchapī jale tarati।

aram

anivṛttivādaram   

jainaśāstrānusāram ekaṃ karma।

anivṛttivādarasya anusāreṇa pariṇāmaḥ dūrībhavati kintu vāsanā avaśiṣyate eva।

aram

naharamaḥ   

matsyaprakāraḥ।

naharamaḥ prāyaḥ bhārate parvatīyaprānte nadīṣu prāpyate।

aram

svaramaṇḍalam   

vādyaviśeṣaḥ।

svaramaṇḍale tantryaḥ santi।

aram

jayapūranagaram   

rājasthānarājyasya rājadhānī।

jayapūranagaram ekam paryaṭanasthalam asti।

aram

jhāँsīnagaram   

uttarapradeśarājyasya ekam aitihāsikaṃ nagaram।

jhām̐sīnagaram ekaṃ paryaṭanasthalam asti।

aram

deharādūnanagaram   

bhāratadeśasya uttarāñcalarājyasya rājadhānī।

deharādūnanagarasya naisargikaṃ saundaryaṃ paryaṭakān vimohayati।

aram

āgrānagaram   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

tejomahālayasya kāraṇāt āgrānagaraṃ jagati khyātam abhavat।

aram

vīraṇam, vīrataram, vīrabhadram, kaṭāyanam   

tṛṇaviśeṣaḥ।

vīraṇam mūñjatṛṇavat bhavati।

aram

athensanagaram   

yavanadeśasya rājadhāniḥ।

gatasaṃvatsare athensanagare mahākrīḍāspardhā abhavat।

aram

paramāṇusaṅkhyā   

rāsāyanikatattvasāraṇyāṃ pradattā kasyacana tattvasya saṅkhyā yā tasya tattvasya paramāṇukendre vartamānānāṃ proṭānānāṃ vā udāsīnelekṭrānānāṃ saṅkhyayā samā bhavati।

kaukilīyasya paramāṇusaṅkhyā ṣaṭ vartate।

aram

ajameranagaram   

rājasthānaprāntasya ekaṃ nagaram।

ajameraśarīpha़sya darśanāya ajameranagare bahavaḥ janāḥ ekatritāḥ।

aram

kadakṣaram   

asādhu lekhanam।

kadakṣarasya paṭhane asuvidhā bhavati।

aram

māladānagaram, māladā   

ekaṃ nagaraṃ yat bhāgalapurasya nikaṭe asti।

māladā nagarasya āmrāḥ suprasiddhāḥ।

aram

barlinanagaram   

śarmaṇyadeśasya rājadhānī।

barlinanagaraṃ pūrve śarmaṇyadeśe vartate।

aram

manīlānagaram   

philipīnsadeśasya rājadhānī।

manīlā philipīnsadeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram asti।

aram

anuvādaḥ, bhāṣāntaram, avatāraḥ   

anuvāditā racanā।

asmin anuvāde bahavaḥ truṭayaḥ santi।

aram

latāmaṅgeśakaramahodayā   

ekā suprasiddhā bhāratīyā gāyikā।

latāmaṅgeśakaramahodayā dvisahastrādhikaṃ prathame varṣe bhārataratnam iti vikhyātaṃ puraskāraṃ prāptavatī।

aram

śaramaḥ   

rāmasya senāyāṃ vartamānaḥ ekaḥ kapiḥ।

śaramasya ullekhaḥ rāmāyaṇe vartate।

aram

hiṭalaramahodayaḥ, aḍolphahiṭalaramahodayaḥ   

śarmaṇyadeśasya ekaḥ ekādhipatiḥ।

hiṭalaramahodayaḥ yahūdīṣu atyācāraṃ kṛtavān।

aram

garjaram, kākakaṅguḥ   

ekaṃ tṛṇaṃ yasya sparśena tvagrogasya tapanasya vā anubhūtiḥ bhavati।

paśavaḥ api garjaraṃ na khādanti।

aram

garjaram   

ekasya tṛṇasya bījam।

bhārate garjarasya tṛṇaṃ videśāt ānītaṃ bhavati।

aram

kadaraḥ, kadaram   

śarīre viśeṣataḥ pādayoḥ uditaṃ dṛḍhaṃ cihnaṃ yat saṃgharṣaṇena utpadyate।

kadarāt tasya calanaṃ duṣkaram abhavat।

aram

raktikā, rakti, aruṇā, indrāśanaḥ, ripughātinī, vakraśalyā, śikhaṇḍin, śītapākī, śikhaṇḍī, śyāmalakacūḍā, saumyā, vanyaḥ, bādaram, kaṇīci, kakṣyā   

latāviśeṣaḥ।

raktikāyāḥ bījāḥ raktāḥ bhavanti।

aram

kākiṇī, kākiṇi, saṃcālī, bhillabhūṣaṇā, bādaram   

viśiṣṭāyāḥ latāyāḥ raktavarṇīyāni bījāni।

bālakāḥ krīḍārthaṃ kākiṇīḥ cinvanti।

aram

paramahaṃsopaniṣad, paramahaṃsa   

ekā upaniṣad।

paramahaṃsopaniṣad yajurvedasya bhāgaḥ।

aram

paramahaṃsa-parivrājaka upaniṣad, paramahaṃsa-parivrājakaḥ   

ekā upaniṣad।

paramahaṃsa-parivrājaka-upaniṣad atharvavedasya bhāgaḥ।

aram

kānapuranagaram   

uttarapradeśasya ekaṃ pramukham audyogikaṃ nagaraṃ yat ekaṃ maṇḍalam api asti।

kānapuranagaram gaṅgāyāḥ taṭe asti।

aram

maisūranagaram   

bhāratasya karnāṭakarājyasya ekaṃ nagaram।

maisūranagaram paryaṭanasthalarūpeṇa aitihāsikasthalarūpeṇa ca prasiddham।

aram

indoranagaram, indoram   

bhāratasya madhyapradeśasya ekaṃ nagaram।

indoranagaraṃ madhyapradeśasya paṇyā rājadhānī vartate।

aram

udayapuranagaram, udayapuram   

bhāratasya rājasthānasya ekaṃ nagaram।

udayapuranagaraṃ jalāśayānāṃ sarovarāṇāṃ ca nagaram as‍ti।

aram

ambālānagaram, ambālā   

bhāratasya hariyāṇāprāntasya ekaṃ mukhyam aitihāsikaṃ nagaram।

ambālānagaraṃ tasya vijñānasāmagryāḥ utpādanārthaṃ miśraṇasya udyogārthaṃ ca suprasiddham।

aram

kullūnagaram   

himācalapradeśasya ekaṃ nagaraṃ yat prasiddhaṃ paryaṭanasthalam asti।

kullūnagarasya naisargikī śobhā manaṃ mohayati।

aram

gorakhapuranagaram   

uttarapradeśasya ekaṃ nagaram।

gorakhapuranagare gorakhanāthamahodayasya prasiddhaṃ mandiram asti।

aram

gvāliyaranagaram   

madhyapradeśasya ekaṃ mukhyaṃ nagaram।

gvāliyaranagarasya aitihāsikaṃ mahatvaṃ vartate।

aram

guvāhāṭīnagaram   

asamarājye vartamānam ekaṃ pramukhaṃ nagaram।

guvāhāṭīnagarasya naisargikaṃ saundaryaṃ bhinnameva asti।

aram

jabalapuranagaram   

bhāratasya madhyapradeśasya ekaṃ nagaram।

jabalapuranagaraṃ narmadāyāḥ taṭe asti।

aram

jamaśedapuranagaram   

jhārakhaṇḍaprāntasya ekam audyogikaṃ nagaram।

jamaśedapuranagaraṃ bhāratasya audyogikeṣu nagareṣu ekam asti ।

aram

jalagāvanagaram   

mahārāṣṭrarājyasya ekaṃ nagaram।

jalagāvanagaraṃ kadalī karpāsī rasālī ityeteṣāṃ kṛte prasiddham।

aram

jodhapuranagaram   

rājasthānasya ekaṃ nagaram।

jodhapuranagaraṃ paryaṭanasthalarūpeṇa prasiddham।

aram

jāmanagaram   

gurjarapradeśasya ekaṃ nagaram।

jāmanagaram ārabasamudrasya taṭe asti।

aram

dhanabādanagaram   

bhārate jhārakhaṇḍaprāntasya ekaṃ nagaram।

dhanabādanagaram aṅgārasya khanīnāṃ kṛte prasiddham।

aram

phirojābādanagaram   

uttarapradeśasya ekaṃ nagaram।

phirojābādanagaraṃ valayānāṃ nirmāṇāya prasiddham।

aram

pharīdābādanagaram   

hariyāṇārājyasya ekaṃ mukhyaṃ nagaram।

pharīdābādanagaraṃ tatrasthānām udyogānāṃ kṛte prasiddham।

aram

bhopālanagaram   

madhyapradeśasya rājadhānī।

bhopālanagare jāte vāyudurghaṭanāyāṃ prāyaḥ viṃśatisahastrāṇāṃ janānāṃ mṛtyuḥ abhavat।

aram

madurainagaram   

tamiḻnāḍurājyasya ekaṃ nagaram।

madurainagarasya kāmākṣīmandiraṃ jagati prasiddhatameṣu mandireṣu ekam asti।

aram

śimalānagaram   

himācalapradeśasya rājadhānī।

śimalānagaram ekaṃ prasiddhaṃ yātrāsthalam asti।

aram

śilāँganagaram   

meghālayarājyasya pramukhaṃ nagaram।

śilām̐ganagarasya saundaryaṃ prathame darśane eva manaḥ ākarṣati।

aram

śrīnagaranagaram   

bhāratasya jammū-kaśmīraprāntasya rājadhānī।

śrīnagaranagare naisargikaṃ saundaryaṃ vidyate।

aram

silavāsānagaram   

arabasāgare sthitasya bhāratasya ekasya kendraśāsitasya dādarā tathā nagara havelī ityasya prāntasya rājadhānī।

rameśaḥ silavāsānagare udyogaṃ karoti।

aram

koṭānagaram   

rājasthānasya ekaṃ nagaram।

tasya bālakaḥ koṭānagare paṭhati।

aram

pratijñāntaram   

nyāyasiddhānte nigrahasthānasya ekaḥ bhedaḥ।

atra pratijñāntaraṃ lakṣyate।

aram

hetvantaram   

nyāyasiddhante nigrahasthānaviśeṣaḥ।

kṛpayā hetvantarasya paribhāṣāṃ kathayatu।

aram

arthāntaram   

anyaḥ arthaḥ anyaṃ tātparyaṃ vā।

śikṣakaḥ kavitāyāḥ arthāntarasya spaṣṭīkaraṇaṃ karoti।

aram

arthāntaram   

nyāyasiddhānte nigrahasthānaviśeṣaḥ।

prativādinā arthāntaraṃ prati dhyānam ākarṣitam।

aram

paramparāvādin   

yaḥ niṣṭhayā paramparām anusarati।

ahaṃ paramparāvādini kule jātā।

aram

ataḥparam, ataḥ, ata ūrdhvam, prāṅ   

vartamānasamayāt ūrdhvam।

ataḥparam etādṛśaḥ pramādaḥ na kariṣyate।

aram

landananagaram   

āṅgladeśasya rājadhānī।

landananagaraṃ viśvasya sarvaprasiddheṣu nagareṣu ekam।

aram

manvantaram   

ekasaptatikānāṃ caturyugānāṃ kālaḥ।

ekaṃ manvantaraṃ brahmaṇaḥ ekasya dinasya caturdaśamaḥ aṃśaḥ iti kathyate।

aram

vaॉśiṅgṭanaḍīsīnagaram, vāśiṅgṭananagaram   

amerikādeśasya rājadhānī।

mama bhrātā vaॉśiṅgṭanaḍīsīnagare vasati।

aram

nyūyārkanagaram   

amerikādeśasya prasiddhaṃ nagaram।

nyūyaॉrkanagaram amerikādeśasya bahulabahulāviṣṭaṃ nagaram asti।

aram

viṇḍahokanagaram   

nāmibiyādeśasya rājadhānī।

saḥ viṇḍahokanagare ekasmin chātrāvāse vasati।

aram

tirānānagaram   

alabāniyādeśasya rājadhānī।

tirānānagaram alabāniyādeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram asti।

aram

aljīyarsanagaram   

aljīriyādeśasya rājadhānī।

aljīyarsanagaram arabaprajātantrasya sammelanaṃ bhaviṣyati।

aram

luāṇḍānagaram   

aṅgolādeśasya rājadhānī।

luāṇḍānagaram aṅgolādeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram।

aram

senṭa-jaॉnsanagaram   

eṇṭīguā-barabūḍā ityasya rājadhānī।

senṭa-jaॉnsanagaram ekaṃ naukāsthānam asti।

aram

boenasa-erisanagaram   

arjaṇṭinādeśasya rājadhānī।

boenasa-erisanagaram arjeṇṭinādeśasya paścime sthitam।

aram

sophiyānagaram, seraḍikānagaram   

bulgāriyādeśasya rājadhānī।

sophiyānagaraṃ bulgāriyādeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram asti।

aram

raṅgūnanagaram   

brahmadeśasya rājadhānī।

raṅgūnanagaraṃ brahmadeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram asti।

aram

bujumburānagaram   

buruṇḍīdeśasya rājadhānī।

bujumburānagaram buruṇḍīdeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram asti।

aram

phanāma-penhanagaram   

kamboḍiyādeśasya rājadhānī।

phanāma-penhanagaraṃ kamboḍiyādeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram।

aram

yāuṇḍenagaram   

kemerūnadeśasya rājadhānī।

akasmāt saḥ yāuṇḍenagaraṃ gataḥ।

aram

bānguīnagaram, bāngīnagaram   

madhya-aphrīkādeśasya rājadhānī।

bānguīnagaraṃ madhya-aphrīkādeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram।

aram

kelambonagaram   

siṅhaladvīpasya rājadhānī।

kolambonagare viśvasya mahiṣṭhaḥ naukāśrayaḥ vartate।

aram

naḍajāmenānagaram   

cāḍadeśasya rājadhānī।

naḍajāmenānagaraṃ cāḍadeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram asti।

aram

sāntiyāgonagaram   

ciledeśasya rājadhānī।

sāntiyāgonagaraṃ dakṣiṇa-amerikādeśasya mahatsu nagareṣu anyatamam asti।

aram

bījiṅganagaram   

cīnadeśasya rājadhānī।

bījiṅganagaraṃ cīnadeśasya dvitīyaṃ mahiṣṭhaṃ nagaram asti।

aram

taipenagaram   

taivānadeśasya rājadhānī।

taipenagaraṃ taivānadeśasya uttare sthitam।

aram

bagoṭānagaram   

kolambiyādeśasya rājadhānī।

bagoṭānagaraṃ kolambiyādeśasya madhye sthitaṃ tasya ca bhūmiḥ atīva urvarā asti।

aram

sāna-hojenagaram   

kosṭā-rīkādeśasya rājadhānī।

sāna-hojenagaraṃ kosṭā-rikādeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram asti।

aram

yāmaussukronagaram   

āivarī-kosṭadeśasya rājadhānī।

te bhramaṇāya yāmaussukronagaraṃ gatāḥ।

aram

gvāṭemālā-siṭīnagaram   

gvāṭemālādeśasya rājadhānī।

gvāṭemālā-siṭīnagaraṃ gvāṭemālādeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram।

aram

ṭigusigālpānagaram   

hāṇḍūrasadeśasya rājadhānī।

ṭigusigālpānagaraṃ hāṇḍūrasadeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram asti।

aram

saina-salvāḍoranagaram   

ela-sālvāḍoradeśasya rājadhānī।

saina-salvāḍoranagare punaḥ punaḥ bhūkampasya prakopaḥ bhavati।

aram

manāguvānagaram   

nikāraguvādeśasya rājadhānī।

manāguvānagaraṃ nikāraguvādeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram।

aram

pānāmā-siṭinagaram   

pānāmādeśasya rājadhānī।

pānāmā-siṭinagaraṃ pānāmādeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram।

aram

meksiko-siṭīnagaram   

meksikodeśasya rājadhānī।

meksiko-siṭīnagaraṃ viśvasya mahiṣṭheṣu nagareṣu ekam।

aram

havānānagaram   

kyūbāgaṇarājyasya rājadhānī।

havānānagaram amerikādeśasya purātaneṣu nagareṣu ekam asti।

aram

porṭa-au-prinsanagaram   

haiṭīdeśasya rājadhānī।

porṭa-au-prinsanagaraṃ haiṭīdeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram।

aram

sainṭo-ḍomiṅgonagaram   

ḍomonikā-gaṇatantrasya rājadhānī।

sarvaprathamaṃ sainṭo-ḍomiṅgonagare yuropakhaṇḍasya nivāsinaḥ āgatāḥ।

aram

kiṅgasṭananagaram   

jamaikādeśasya rājadhānī।

kiṅgasṭananagaraṃ jamaikādeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram asti।

aram

porṭa-ऑpha-spenanagaram   

trinidāda-tathā-ṭobaigodeśasya rājadhānī।

porṭa-ऑpha-spenanagaraṃ trinidādadvīpasya paścime sāmudre taṭe sthitam।

aram

nikosiyānagaram   

sāiprasadeśasya rājadhānī।

nikosiyānagaraṃ sāiprasadeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram।

aram

prāganagaram   

ceka-gaṇarājyasya rājadhānī।

prāganagaraṃ ceka-gaṇarājyasya paścime bhāge sthitam।

aram

porṭo-novonagaram   

beninadeśasya rājadhānī।

porṭo-novonagaraṃ beninadeśasya dakṣiṇe bhāge sthitam।

aram

lomenagaram   

ṭogodeśasya rājadhānī।

lomenagaram gayānādeśasya akhātasya dakṣiṇe sthitam।

aram

kopanahegananagaram   

ḍenamārkadeśasya rājadhānī।

kopanahegananagaraṃ jīlaiṇḍadvīpe sthitam।

aram

suvānagaram   

phijīdeśasya rājadhānī।

suvānagaraṃ phijīdeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram asti।

aram

helsiṅkīnagaram   

phinlaiṇḍadeśasya rājadhānī।

helsiṅkīnagaraṃ phinlaiṇḍadeśasya mahiṣṭhaṃ paṇyaṃ tathā sāṃskṛtikaṃ kendram asti।

aram

jerusalamanagaram   

isreladeśasya rājadhānī।

jerusalamanagaraṃ yahūdīnāṃ, khrīṣṭīyānāṃ ca janānāṃ tathā yavanānāṃ pavitraṃ tīrthaṃ matam।

aram

kigalīnagaram   

ravāṇḍādeśasya rājadhānī।

kigalīnagaraṃ ravāṇḍādeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram।

aram

belagreḍanagaram   

yugoslāviyādeśasya athavā sarabiyādeśasya tathā monṭenegrodeśasya rājadhānī।

belagreḍanagaraṃ yugoslāviyādeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram asti।

aram

lyubalyānānagaram   

slovīniyādeśasya rājadhānī।

lyubalyānānagaraṃ slovīniyādeśasya madhyabhāge sthitam।

aram

jāgrebanagaram   

kroeśiyādeśasya rājadhānī।

tena āgāmini saptāhe jāgrebanagaraṃ gantavyam।

aram

oṭavānagaram   

kenaḍādeśasya rādhānī।

oṭavānagare āṅglabhāṣāyāḥ phrāṃsīsībhāṣāyāḥ ca prayogaḥ bhavati।

aram

kanberānagaram   

āsṭreliyādeśasya rājadhānī।

asmākaṃ kanberānagarasya yātrā sukhapradā āsīt।

aram

koloniyānagaram   

maikronīśiyādeśasya rājadhānī।

koloniyānagarasya janasaṅkhyā 6600 asti।

aram

śiraḍīnagaram   

mahārāṣṭrarājyasya ekaḥ tīrthaviśeṣaḥ।

śiraḍīnagare mahātmanaḥ sāībābāḥmandiram asti।

aram

rāmānujam, cidāmbaram, padmanābham rāmānujam, sī.pī.rāmānujam   

bhārate jātaḥ khyātaḥ gaṇitajñaḥ।

rāmānujam mahodayasya pitā madrāsa-ucca-nyāyālaye vidhijñaḥ āsīt।

aram

nasaunagaram   

bahāmāsadeśasya rājadhānī।

nasaunagare bahāmāsadeśasya pramukhaṃ naukāsthānam asti।

aram

manāmānagaram   

baharainadeśasya rājadhānī।

manāmānagaraṃ baharainadeśasya uttarasyāṃ sīmni asti।

aram

ḍhākānagaram   

vaṅgadeśasya rājadhānī।

ḍhākānagaraṃ vaṅgadeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram asti।

aram

braselsanagaram   

beljiyamadeśasya rājadhānī।

braselsanagaraṃ beljiyamadeśasya madhye sthitam।

aram

gaiboronanagaram   

botsavānādeśasya rājadhānī।

gaiboronanagarasya janasaṅkhyā prāyaḥ 186000 asti।

aram

ḍabalinanagaram   

āyaralaiṇḍadeśasya rājadhānī।

ḍabalinanagaram āyaralaiṇḍadeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram asti।

aram

kahirānagaram, kaironagaram   

ījipṭadeśasya rājadhānī।

kahirānagaram aphrikākhaṇḍasya mahiṣṭhaṃ nagaram।

aram

niyāmenagaram   

nījedeśasya rājadhānī।

niyāmenagaraṃ nījedeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram asti।

aram

jakārtānagaram   

indoneśiyādeśasya rājadhānī।

jakārtānagaraṃ jāvānāmake dvīpe sthitam।

aram

teharānanagaram   

irāṇadeśasya rājadhānī।

teharānanagaram irāṇadeśasya uttarasyāṃ sthitam।

aram

lāsānagaram   

tibbatadeśasya rājadhānī।

lāsānagaraṃ lāmāmahodayasya anuyāyināṃ pavitraṃ tīrtham।

aram

bagadādanagaram   

irākadeśasya rājadhānī।

bagadādanagaram ekaṃ vikhyātaṃ nagaram।

aram

ṭokiyonagaram   

japānasya rājadhānī।

ṭokiyonagaram ekaṃ paṇyaṃ kendram asti।

aram

amānanagaram   

jārḍanadeśasya rājadhānī।

amānanagaraṃ jārḍanadeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram।

aram

nairobīnagaram   

kenyādeśasya rājadhānī।

nairobīnagaram paryaṭakāṇāṃ kṛte yātrāyāḥ kendram asti।

aram

librevilenagaram   

gābonadeśasya rājadhānī।

librevilenagaraṃ gābonadeśasya mukhyaṃ naukāsthānam asti।

aram

bāñjulanagaram   

gāmbiyādeśasya rājadhānī।

bāñjulanagare naukāsthānaṃ vartate।

aram

ekrānagaram   

ghānādeśasya rājadhānī।

ekrānagaraṃ ghānādeśasya mahiṣṭhaṃ nagaraṃ vartate।

aram

seṇṭa-jārjanagaram   

grenāḍādeśasya rājadhānī।

seṇṭa-jārjanagaraṃ grenāḍādeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram।

aram

konākrīnagaram   

ginīdeśasya rājadhānī।

konākrīnagare naukāsthānam asti।

aram

bisāunagaram   

ginī-bisāudeśasya rājadhānī।

bisāunagarasya janasaṅkhyā prāyaḥ 235000 asti।

aram

jārjaṭāunanagaram   

gayānādeśasya rājadhānī।

jārjaṭāunanagaraṃ gayānādeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram asti।

aram

emsaṭarḍaimanagaram   

nīdaralaiṇḍadeśasya rājadhānī।

emsaṭarḍaimanagare hīrakāṇāṃ kalpanaṃ kriyate।

aram

būḍāpesṭanagaram   

haṅgarīdeśasya rājadhānī।

būḍāpesṭanagaraṃ haṅgarīdeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram asti।

aram

rekjāvikanagaram   

āisalaiṇḍadeśasya rājadhānī।

rekjāvikanagaram āisalaiṇḍadeśasya pramukhaṃ naukāsthānam asti।

aram

pyoṅgayāṅganagaram   

uttara-koriyādeśasya rājadhānī।

pyoṅgayāṅganagaram ekaṃ paṇyaṃ kendram asti।

aram

siyolanagaram   

dakṣiṇa-koriyādeśasya rājadhānī।

siyolanagaram eśiyāmahādvīpasya mahiṣṭhaṃ nagaram।

aram

vīyenatiyenanagaram   

lāosadeśasya rājadhānī।

vīyenatiyenanagarasya bahiḥ visphoṭasya vārtā śrūyate।

aram

berūtanagaram   

lebanānagaṇarājyasya rājadhānī।

berūtanagare bhayaṅkarāṇi vāyavīyāni ākramaṇāni abhavan।

aram

maserunagaram   

lesothodeśasya rājadhānī।

maserunagaraṃ lesothodeśasya vāyavye asti।

aram

monaroviyānagaram   

lāyabīrīyādeśasya rājadhānī।

monaroviyānagare lāyabīrīyādeśasya mukhyaṃ naukāsthānam asti।

aram

tripalīnagaram   

lībiyādeśasya rājadhānī।

tripalīnagaraṃ lībiyādeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram।

aram

laksambarganagaram   

laksambargadeśasya rājadhānī।

mayā samārohasya kṛte laksambarganagaraṃ gantavyam।

aram

vāḍujanagaram   

likṭanasṭainadeśasya rājadhānī।

vāḍujanagaraṃ likṭanasṭainadeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram।

aram

skopajenagaram   

maisiḍoniyādeśasya rājadhānī।

madaraṭeresāyāḥ janmaḥ skopajenagare abhavat।

aram

antananarivonagaram   

maḍagāskaradeśasya rājadhānī।

antananarivonagaraṃ maḍagāskaradeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram।

aram

līlāṅegvenagaram   

malāvīdeśasya rājadhānī।

līlāṅegvenagaraṃ madhyamalāvīdeśasya dakṣiṇasyāṃ diśi asti।

aram

bāmakonagaram   

mālīdeśasya rājadhānī।

bāmakonagaraṃ nāijaranāmikāyāḥ nadyāḥ taṭe sthitam।

aram

vaileṭānagaram   

mālṭādeśasya rājadhānī।

vaileṭānagaraṃ mālṭādeśasya īśānadiśi vartate।

aram

nauekacoṭanagaram   

māriṭeniyādeśasya rājadhānī।

nauekacoṭanagaraṃ māriṭeniyādeśasya paścime vartate।

aram

porṭaluisanagaram   

mārīśasagaṇarājyasya rājadhānī।

porṭaluisanagaraṃ mārīśasagaṇarājyasya vāyudiśi vartate।

aram

monākonagaram   

monākodeśasya rājadhānī।

te monākonagaraṃ gantum icchukāḥ āsan।

aram

ulāna-bāṭaranagaram   

maṅgoliyāgaṇarājyasya rājadhānī।

rāṣṭrapatyuḥ ulāna-bāṭaranagarasya yātrā atīva mahatvapūrṇā āsīt।

aram

rabātanagaram   

morākodeśasya rājadhānī।

rabātanagaram aṭalāṇṭikamahāsāgarasya uttarapaścimetaṭe sthitam।

aram

mepūṭonagaram   

mojambikadeśasya rājadhānī।

mepūṭonagaraṃ mojambikadeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram।

aram

veliṅgaṭananagaram   

nyū-jīlaiṇḍadeśasya rājadhānī।

āgāmi-māse veliṅgaṭananagare vallakandukasya krīḍā bhaviṣyati।

aram

abūjānagaram   

naijīriyādeśasya rājadhānī।

abūjānagare sundarīṇāṃ pratiyogitā āyojitā।

aram

maskaṭanagaram   

omānadeśasya rājadhānī।

naṭavarasiṃhamahodayasya maskaṭanagarasya yātrā saphalā abhavat।

aram

islāmābādanagaram   

pākistānasya rājadhānī।

vājapeyīmahodayaḥ mitratāyāḥ saṃdeśasahitam islāmābādanagaraṃ gataḥ।

aram

līmānagaram   

perudeśasya rājadhānī।

unaviṃśatiṃ śatakaṃ yāvat līmānagaraṃ spenīsāmrājyasya rājadhānī āsīt।

aram

sābaramatī   

gujarātasya ekā mukhyā nadī।

ahamadābādanagaraṃ sābaramatyāḥ ubhayataṭayoḥ sthitam।

aram

vārasānagaram   

polaiṇḍadeśasya rājadhānī।

vārasānagaraṃ polaiṇḍadeśasya madhye sthitam।

aram

lisbananagaram   

purtagāladeśasya rājadhānī।

abūsālemaḥ lisbananagare baddhaḥ।

aram

ḍohanagaram   

katārasya rājadhānī।

ḍohanagare kātārasya mukhyaṃ naukāsthānam asti।

aram

bāsṭeranagaram   

seṇṭa kīṭsa ityasya tathā ca nīvisa ityasya rājadhānī।

bāsṭeranagaraṃ senṭakrisṭopharanāmake dvīpe vartate।

aram

krisṭopharamahodayaḥ, santa-krisṭopharaḥ   

khrīṣṭīyaḥ mahātmāviśeṣaḥ।

krisṭopharamahodayaḥ tṛtīye śatake jātaḥ।

aram

kāsṭrīsanagaram   

seṇṭa-lūsiyādeśasya rājadhānī।

kāsṭrīsanagaraṃ seṇṭa-lūsiyādeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram।

aram

kiṅgsaṭāunanagaram   

seṇṭavinseṇṭa ityasya tathā da grenaiḍinjadeśasya rājadhānī।

kiṅgsaṭāunanagarasya janasaṅkhyā 16500 asti ।

aram

apiyānagaram   

samoādeśasya rājadhānī।

apiyānagarasya janasaṅkhyā prāyaḥ 35000 asti।

aram

asunasiyānanagaram   

peregvāyadeśasya rājadhānī।

asunasiyānanagaram parāgvenadyāḥ taṭe vartate।

aram

sāo-ṭomanagaram   

sāo ṭoma ityasya tathā prīnsipedeśasya rājadhānī।

sāo-ṭomanagare mārcamāse tathā ca sitambaramāse varṣā bhavati।

aram

riyādhanagaram   

saudī-arabagaṇatantrasya rājadhānī।

riyādhanagaraṃ saudī-arabagaṇatantrasya mahiṣṭhaṃ nagaram asti।

aram

ḍākāranagaram   

senegaladeśasya rājadhānī।

ḍākāranagaraṃ senegaladeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram।

aram

phrīṭāunanagaram   

siyārā-liyonadeśasya rājadhānī।

phrīṭāunanagaraṃ siyārā-liyonadeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram।

aram

hānierānagaram   

solomana-dvīpasya rājadhānī।

hānierānagarasya janasaṅkhyā prāyaḥ 26000 bhavet।

aram

mogādiśūnagaram   

somāliyādeśasya rājadhānī।

mogādiśūnagarasya naukāsthānaṃ hindamahāsāgare vartate।

aram

priṭoriyānagaram   

dakṣiṇa-aphrikādeśasya rājadhānī।

priṭoriyānagare svarṇaṃ rajataṃ loham ityādīnāṃ khanyaḥ santi।

aram

māskonagaram   

ruṣyadeśasya rājadhānī।

mama bhāgineyaḥ māskonagarāt cikitsāyāḥ adhyayanaṃ kṛtvā āgataḥ।

aram

maiḍriḍanagaram   

spenadeśasya rājadhānī।

maiḍriḍanagaraṃ spenadeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram।

aram

aṅkārānagaram   

turkīdeśasya rājadhānī।

prācīnakāle aṅkārānagarasya nāma aṅgorānagaram āsīt।

aram

khārtūmanagaram   

sūḍānadeśasya rājadhānī।

khārtūmanagaraṃ śvetā nāīlanadī tathā nīlā nāīlanadī ityetayoḥ saṅgame sthitam।

aram

pārāmāribonagaram   

surīnāmadeśasya rājadhānī।

pārāmāribonagare surīnāmadeśasya mukhyaṃ naukāsthānam asti।

aram

mabābānanagaram   

svājīlaiṇḍadeśasya rājadhānī।

mabābānanagaraṃ svājīlaiṇḍadeśasya vāyavye sthitam।

aram

barnanagaram   

sviṭajaralaiṇḍadeśasya rājadhānī।

barnanagaraṃ sviṭajaralaiṇḍadeśasya paścime asti।

aram

damaskasanagaram   

sīriyādeśasya rājadhānī।

damaskasanagaraṃ viśvasya prācīnaṃ nagaram।

aram

dāra-esa-salāmanagaram   

ṭaṃjāniyādeśasya rājadhānī।

dāra-esa-salāmanagaraṃ ṭaṃjāniyādeśasya mahiṣṭhaṃ naukāsthānam asti।

aram

baṅgakākanagaram   

thāilaiṇḍadeśasya rājadhānī।

baṅgakākanagaraṃ bauddhakālīnasya śilpasya kṛte prasiddham।

aram

ṭunīśanagaram   

ṭuniśiyādeśasya rājadhānī।

ṭunīśanagare ṭuniśiyādeśasya mukhyaṃ naukāsthānam asti।

aram

kampālānagaram   

yugāṇḍādeśasya rājadhānī।

kampālānagaraṃ yugāṇḍādeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram।

aram

abū-dhābīnagaram   

saṃyukta-araba-amīrātasya rājadhānī।

mama bhāgineyaḥ abū-dhābīnagare vasati।

aram

mānṭaviḍionagaram   

urugvāyadeśasya rājadhānī।

mānṭaviḍionagaram dakṣiṇasya amerikādeśasya atīva vyastaṃ naukāsthānam।

aram

porṭa-vilānagaram   

vānuāṭudeśasya rājadhānī।

te dinadvayaṃ porṭa-vilānagare āsan।

aram

karākasanagaram   

venejvelādeśasya rājadhānī।

karākasanagarasya prāṇisaṅgrahālayāt catvāriṃśat paśavaḥ coritāḥ।

aram

hanoīnagaram   

viyatanāmadeśasya rājadhānī।

hanoīnagaraṃ viyatanāmadeśasya uttare sthitam।

aram

sānānagaram   

yamanadeśasya rājadhānī।

āgāminī sabhā sānānagare bhaviṣyati।

aram

lusākānagaram   

jāmbiyādeśasya rājadhānī।

lusākānagaraṃ jāmbiyādeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram।

aram

harārenagaram   

jimbābavedeśasya rājadhānī।

harārenagare pracalitāyāḥ spardhāyāḥ adya antimaṃ dinam।

aram

jārjaṭāunanagaram   

kemainadvīpasya rājadhānī।

adhunā te jārjaṭāunanagarasya yātrāyai gataḥ।

aram

brijaṭaunanagaram, brijaṭāunanagaram   

bārbāḍosadeśasya rājadhānī।

brijaṭaunanagare naukāsthānam asti।

aram

brātislāvānagaram, presabarganagaram   

slovākiyādeśasya rājadhānī।

brātislāvānagaraṃ slovākiyādeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram।

aram

sukrenagaram   

boliviyādeśasya rājadhānī।

boliviyānagarasya saṃsadaḥ āpatkālikaṃ sammelanaṃ sukrenagare abhavat।

aram

belaphāsṭanagaram   

uttarasya āyaralaiṇḍasya rājadhānī।

belaphāsṭanagaram uttarasya āyaralaiṇḍasya mahiṣṭhaṃ nagaram।

aram

eḍinabarānagaram, eḍinabarganagaram   

skāṭalaiṇḍadeśasya rājadhānī।

saḥ cikitsāyāḥ adhyayanaṃ kartum eḍinabarānagaraṃ gataḥ।

aram

minskanagaram   

belārusadeśasya rājadhānī।

te minskanagare pracalitāyāḥ spardhāyāḥ kṛte gamiṣyanti।

aram

kārḍiphanagaram   

velsadeśasya rājadhānī।

kārḍiphanagaraṃ velsadeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram asti।

aram

tālinanagaram   

esṭoniyādeśasya rājadhānī।

tālinanagaram esṭoniyādeśasya mukhyaṃ nagaram asti।

aram

rīgānagaram   

lāṭviyādeśasya rājadhānī।

rīgānagaraṃ lāṭviyādeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram।

aram

vilaniyasanagaram, vilanānagaram, vilanonagaram   

lithuāniyādeśasya rājadhānī।

vilaniyasanagaraṃ lithuāniyādeśasya prāgdakṣiṇāyāṃ sthitam।

aram

kiśinevanagaram   

moldovādeśasya rājadhānī।

yuropakhaṇḍasya yātrāyāṃ vayaṃ dinamekaṃ kiśinevanagare yāpayitvā āgatāḥ।

aram

kīvanagaram   

yūkrenadeśasya rājadhānī।

kīvanagaraṃ yūkrenadeśasya paṇyaṃ kendram asti।

aram

yerevānanagaram   

ārmīniyādeśasya rājadhānī।

yerevānanagaram ārmīniyādeśasya mukhyaṃ nagaram।

aram

bākūnagaram   

ajarbaijānadeśasya rājadhānī।

bākūnagare khanijasya tailasya utpādanaṃ bhavati।

aram

ṭabalīsīnagaram, tbilisīnagaram   

jārjiyādeśasya rājadhānī।

ṭabalīsīnagaraṃ jārjiyādeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram।

aram

astānānagaram   

kajākhasthānadeśasya rājadhānī।

astānānagaraṃ 1998 tame varṣe deśasya rājadhānīrūpeṇa svīkṛtam।

aram

biśkekanagaram   

kiragisthānadeśasya rājadhānī।

biśkekanagaram ādau phruṃje iti nāmnā vikhyātam।

aram

duśānbenagaram   

tajikistānadeśasya rājadhānī।

duśānbenagaram ādau sṭālinabādam iti nāmnā vikhyātam।

aram

aśkhābādanagaram   

madhya-eśiyākhaṇḍasya deśaviśeṣasya turuṣkadeśasya rājadhānī।

aśkhābādanagaraṃ turuṣkadeśasya mahiṣṭhaṃ nagaram।

aram

tāśakantanagaram   

ujabekistānadeśasya rājadhānī।

tāśakantanagare ghaṭitā vārtā asaphalā abhavat।

aram

bilāsapuranagaram   

chattīsagaḍharājyasya ekaṃ nagaram।

bilāsapuranagare uccanyāyālayaḥ asti।

aram

rāyagaḍhanagaram   

chattīsagaḍharājyasya ekaṃ nagaram।

rāyagaḍhanagarasya śailāṭīyasya rājñaḥ putrī asmābhiḥ saha paṭhati sma।

aram

bastaramaṇḍalam   

chattīsagaḍharājyasya ekaṃ śailāṭīyaṃ maṇḍalam।

bastaramaṇḍalasya pradhānakāryālayaḥ jagadalapure asti।

aram

dantevāḍānagaram   

chattīsagaḍharājyasya ekaṃ nagaram।

dantevāḍānagare bahulaṃ nakṣalavādīnām ākramaṇāni bhavanti।

aram

kāṅkeranagaram   

chattīsagaḍharājyasya nagaraviśeṣaḥ।

kāṅkeranagare bahavaḥ ākarāḥ santi।

aram

dhamatarīnagaram   

chattīsagaḍharājyasya nagaraviśeṣaḥ।

dhamatarīnagarasya pārśve gaṅgarelanāmakaḥ setuḥ asti।

aram

bhilāīnagaram   

chattīsagaḍharājyasya nagaraviśeṣaḥ yatra āyasasya kāryaśālā asti।

bhilāīnagarasya kāryaśālāyāṃ nirmitasya āyasasya vividheṣu deśeṣu api vikrayaṇaṃ bhavati।

aram

rājanāndanagaram   

chattīsagaḍharājyasya nagaraviśeṣaḥ।

mama sakhī rājanāndanagarasya mahāvidyālaye adhyāpikā asti।

aram

mahāsamundanagaram   

chattīsagaḍharājyasya nagaraviśeṣaḥ।

mahāsamundanagarasya pārśve khallārīmātuḥ mandiram asti।

aram

kavardhānagaram   

chattīsagaḍharājyasya nagaraviśeṣaḥ।

kavardhānagare purātattvaśāstreṇa sambaddhāḥ bahavaḥ avaśeṣāḥ prāptāḥ।

aram

jāñjagīranagaram   

chattīsagaḍharājyasya nagaraviśeṣaḥ।

chattīsagaḍharājyasya prathamaḥ mukhyamantrī jāñjagīranagarasya āsīt।

aram

korabānagaram   

chattīsagaḍharājyasya nagaraviśeṣaḥ।

korabonagare aṅgārasya khanyaḥ santi।

aram

jaśapuranagaram, jaśapuram   

chattīsagaḍarājye vartamānaṃ nagaram।

dhanikaḥ dīnānāthaḥ jaśapuranagarasya nivāsī asti।

aram

koriyānagaram   

chattīsagaḍharājyasya nagaraviśeṣaḥ।

koriyānagaraṃ chattīsagaḍharājyasya uttarasyāṃ sīmni asti।

aram

akolānagaram   

mahārāṣṭrarājyasya nagaraviśeṣaḥ।

akolānagagarasya kandarāḥ atīva prasiddhāḥ।

aram

amarāvatīnagaram   

mahārāṣṭrarājyasya nagaraviśeṣaḥ।

amarāvatīnagaram akolānagarasya samīpe asti।

aram

ahamadanagaram   

mahārāṣṭrarājyasya nagaraviśeṣaḥ।

ahamadanagare śarkarānirmāṇasya kāryaśālāḥ santi।

aram

usmānābādanagaram   

mahārāṣṭrarājyasya nagaraviśeṣaḥ।

te usmānābādanagaraṃ gatāḥ।

aram

gaḍacirolīnagaram   

mahārāṣṭrarājyasya nagaraviśeṣaḥ।

gaḍacirolīnagaraṃ chattīsagaḍharājyasya sīmnaḥ nikaṭe vartate।

aram

solāpuranagaram   

mahārāṣṭrarājyasya nagaraviśeṣaḥ।

eṣaḥ mārgaḥ solāpuranagarāt gacchati।

aram

gondiyānagaram   

mahārāṣṭrarājyasya nagaraviśeṣaḥ।

gondiyānagaraṃ nāgapuranagarasya pārśve sthitam।

aram

candrapuranagaram   

mahārāṣṭrarājyasya nagaraviśeṣaḥ।

candrapuranagaraṃ vidarbhe asti।

aram

jālanānagaram   

mahārāṣṭrarājyasya nagaraviśeṣaḥ।

jālanānagaraṃ mahārāṣṭrarājye sthitam ekaṃ paryaṭanasya sthalam asti।

aram

dhulenagaram   

mahārāṣṭrarājyasya nagaraviśeṣaḥ।

dhulemaṇḍalasya pradhānakāryālayaḥ dhulenagaram asti।

aram

nandūrabāranagaram   

mahārāṣṭrarājyasya nagaraviśeṣaḥ।

nandūrabāranagare nandūrabāramaṇḍalasya pradhānakāryālayaḥ asti।

aram

upanagaram, upaniveśaḥ, upapuram, abhiṣyandiramaṇam, abhiṣyandi, śākhānagarakam, śākhānagaram   

mukhyanagarāt bahiḥ prasṛtaḥ āvāsīyaḥ pradeśaḥ.।

pavaī mumbaīnagarasya upanagaram asti।

aram

bhaṇḍārānagaram   

mahārāṣṭre vartamānam ekaṃ nagaram।

bhaṇḍārānagaraṃ nāgapūragondiyānagarayoḥ madhye asti।

aram

yavatamālanagaram   

mahārāṣṭre vartamānam ekaṃ nagaram।

yavatamālanagaraṃ vardhānagarasya samīpe asti।

aram

ratnāgirīnagaram   

mahārāṣṭre vartamānam ekaṃ nagaram।

te ratnāgirīnagare āmraphalānāṃ vāṇijyaṃ kurvanti।

aram

alibāganagaram   

mahārāṣṭre vartamānam ekaṃ nagaram।

alibāganagarasya durgam atīva prasiddhaṃ vartate।

aram

lātūranagaram   

mahārāṣṭre vartamānam ekaṃ nagaram।

lātūranagaram marāṭhavāḍā iti kṣetre asti।

aram

vardhānagaram   

mahārāṣṭre vartamānam ekaṃ nagaram।

vardhānagare gāndhīmahodayasya āśramaḥ asti।

aram

vāśīmanagaram   

mahārāṣṭre vartamānam ekaṃ nagaram।

vāśīmanagaramaṃ marāṭhavāḍā iti kṣetre asti।

aram

sātārānagaram   

mahārāṣṭre vartamānam ekaṃ nagaram।

sātārānagare sañcalanasya āyojanaṃ kṛtam asti।

aram

sāṅgalī-nagaram   

mahārāṣṭre vartamānam ekaṃ nagaram।

sāṅgalī-nagarasya gaṇeśamandiram atīva prasiddham।

aram

kuḍālanagaram   

mahārāṣṭre vartamānam ekaṃ nagaram।

sindhudurgasya mukhyālayaḥ kuḍālanagare asti।

aram

ambeḍakaranagaram   

uttarapradeṣe vartamānam ekaṃ nagaram।

te ambeḍakaranagarasya nivāsinaḥ santi।

aram

alīgaḍhanagaram   

uttarapradeṣe vartamānam ekaṃ nagaram।

alīgaḍhanagarasya muslimaviśvavidyālayaḥ atīva prasiddhaḥ।

aram

ājamagaḍhanagaram   

uttarapradeṣe vartamānam ekaṃ nagaram।

asmākaṃ prativeśī ājamagaḍhanagarasya nivāsī asti।

aram

iṭāvānagaram   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

iṭāvā iti prācīne pāñcāladeśe āsīt yasya prācīnaṃ nāma iṣṭikāpurī āsīt।

aram

gājīpūranagaram   

uttarapradeśasya nagaraviśeṣaḥ।

gaṅgā gājīpūranagarasya kāśīnagarasya ca sīmānaṃ vibhajati।

aram

goṇḍānagaram   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

goṇḍānagarasya grāmasaṅghasya nirvācanaṃ nirastaṃ kṛtam।

aram

gautamabuddhanagaram   

uttarapradaśe vartamānam ekaṃ nagaram।

gautamabuddhanagarasya pratīcī sīmā dehalyā lagnā asti।

aram

citrakūṭanagaram   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

tulasīdāsenarāmacaritamānasam iti granthasya nirmāṇaṃ citrakūṭe kṛtam iti kathyate।

aram

jālaunanagaram   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

jālaunanagaraṃ jhāsī-nagarasya nikaṭe asti।

aram

jaunapūranagaram   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

hyaḥ jaunapūranagarasya nikaṭe ekā relayānasya durghaṭanā abhavat।

aram

jyotibāphulenagaram   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

jyotibāphulenagaraṃ gājiyābāda-nagareṇa lagnam asti।

aram

devariyānagaram   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

itaḥ bhavatā devariyānagaraṃ gantuṃ lokayānaṃ prāpsyate।

aram

pīlībhītanagaram   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

pīlībhītanagaraṃ bhāratasya nepālasya ca sīmāyām asti।

aram

phatehapūrasīkarīnagaram   

uttarapradeśasasya āgrā-maṇḍalasya ekaṃ nagaram।

phatehapūrasīkarīnagaram akabareṇa sthāpitam।

aram

phatepūranagaram   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

phatehapūranagaraṃ hamīdapūranagarasya nikaṭe vartate।

aram

pharukhābādanagaram   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

ayaṃ kaviḥ pharukhābādanagarasya nivāsī।

aram

phaijābādanagaram   

uttarapradeśasya nagaraviśeṣaḥ।

yaṣṭikrīḍāyāḥ pratiyogitāṃ phaijābādanagarasya mahilānāṃ mahāvidyālayam ajayat।

aram

badāyūnagaram   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

badāyūnagare purātanāni smārakāṇi avaśeṣāḥ ca santi।

aram

barelinagaram   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

barelinagarasya udīcī sīmā himālayapradeśena lagnā asti।

aram

balarāmapūranagaram   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

balarāmapūranagaram ekaṃ nirmalaṃ nagaram asti।

aram

baliyānagaram   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

baliyānagaram uttarapradeśasya bihārarājyasya ca sīmni asti।

aram

baharaicanagaram   

uttarapradeśasya nagaraviśeṣaḥ।

baharaicanagare teṣāṃ vastrāṇām āpaṇam asti।

aram

bāndānagaram   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

eṣaḥ mārgaḥ bāndānagaraṃ prāpayati।

aram

caramābhisandhiḥ, antyapratijñā   

antimaḥ pratyādeśaḥ।

adya ahaṃ bhavantaṃ caranābhisandhiṃ dātum āgataḥ yat śvaḥ mama dhanaṃ pratidātavyam iti।

aram

jyotibāphulenagaramaṇḍalam   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ maṇḍalam।

jyotibāphulenagaramaṇḍalasya mukhyālayaḥjyotibāphulenagare asti।

aram

jālaunanagaram   

uttarapradeśasya maṇḍalaviśeṣaḥ।

jālaunamaṇḍalasya mukhyālayaḥ jālaunanagare asti।

aram

gautamabuddhanagaramaṇḍalam   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ maṇḍalam।

gautamabuddhanagaramaṇḍalasya mukhyālayaḥ gautamabuddhanagare asti।

aram

ambeḍakaranagaramaṇḍalam   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ maṇḍalam।

ambeḍakaranagaramaṇḍalasya mukhyālayaḥ ambeḍakaranagare asti।

aram

ahamadanagaramaṇḍalam   

mahārāṣṭrarājye vartamānam ekaṃ maṇḍalam।

ahamadanagaramaṇḍalasya mukhyālayaḥ ahamadanagare asti।

aram

hiṅgolinagaram   

mahārāṣṭrarājye vartamānam ekaṃ maṇḍalam।

hiṅgolimaṇḍalasya mukhyālayaḥhiṅgolinagare asti।

aram

hiṅgolinagaram   

mahārāṣṭrarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

śrīrāmaḥ hiṅgolinagare nivasati।

aram

anupapūranagaram   

bhāratasya madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

mama mātāmahaḥ anūpapūranagare śikṣakaḥ asti।

aram

aśokanagaram   

bhāratasya madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

aśokanagaraṃ pūrvaṃ gunā iti maṇḍale āsīt।

aram

aśokanagaramaṇḍalam   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ maṇḍalam।

aśokanagaramaṇḍalasya mukhyālayaḥ aśokanagare asti।

aram

umariyānagaram   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

umariyānagaraṃ kaṭanī-nagarasya samīpe asti।

aram

kaṭanīnagaram   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

kaṭanīnagare ahaṃ pañcavarṣeṣu yāvat upacaritavyā akaravam।

aram

chattarapūranagaram   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

pitṛvyasya chattarapūranagarāt sthānāntaraṇam abhavat।

aram

chindavāḍānagaram   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

chindavāḍānagare mama mātṛṣvasā nivasati।

aram

jhābuānagaram   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

vayaṃ svamitrasya vivāhe upasthātuṃ jhābuā nagaram agacchāma।

aram

ṭīkamagaḍhanagaram   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

netājīmahodayaḥ ṭīkamagaḍhanagarasya nivāsī āsīt।

aram

datiyānagaram   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

vayaṃ datiyānagarāt uttarapradeśaṃ prāviśat।

aram

damohanagaram   

madhyapradeśasya nagaraviśeṣaḥ।

mama paitṛśvaseyaḥ damohanagare cikitsakaḥ asti।

aram

devāsanagaram   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

indauranagarataḥdevāsanagaraparyantasya yātrā atīva kaṣṭapradā āsīt।

aram

dhāranagaram   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

bālyakālasya smaraṇena dhāranagarasya smaraṇaṃ jātam।

aram

narasiṃhapūranagaram   

madhyapradeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

mama grāmaḥ narasiṃhapūrāt viṃśati kilomīṭara dūre asti।

aram

nīmucanagaram   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

ayaṃ mārgaḥ nīmucanagaraṃ prati gacchati।

aram

pannānagaram, pannānagarī   

bhāratadeśe madhyapradeśaprānte vartamānam ekaṃ nagaram।

pannānagare akhilabhāratīyachātrasaṅghaṭanāyāḥ sammelanam āsīt।

aram

bāravāninagaram   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

bāravānimaṇḍalasya mukhyālayaḥbāravāninagare asti।

aram

bālāghāṭanagaram   

madhyapradeśasya nagaraviśeṣaḥ।

mama āvuttaḥ bālāghāṭanagare abhiyantā asti।

aram

baitulanagaram   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

mama agrajā hākī krīḍāprakāraṃ krīḍituṃ baitulanagaram agacchat।

aram

bhiṇḍanagaram   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

hyaḥ rātrau bhiṇḍanagarasya uttamarṇasya gṛhe coraiḥ cauryaṃ kṛtam।

aram

maṇḍalānagaram   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

maṇḍalānagarasya nirmalaḥ ṛtuḥ adyāpi smaryate।

aram

maṇḍasauranagaram   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

vayaṃ maṇḍasauranagarāt ujjainanagaram agacchāma।

aram

murainānagaram   

madhyapradeśasya nagaraviśeṣaḥ।

murainānagarasya janāḥ luṇṭākānāṃ dvārasya tāḍanena saṃtrastāḥ।

aram

ratalāmanagaram   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

ratalāmamaṇḍalasya mukhyālayaḥ ratalāmanagare asti।

aram

rājagaḍhanagaram   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

durghaṭanayāpīḍitaḥ vyaktiḥ rājagaḍhanagarasya asti।

aram

rāyasenanagaram   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

mukhyamantriṇā rāyasenanagareekaḥ abhinandanasamārohaḥ āyojitaḥ kṛtaḥ।

aram

rīvānagaram   

madhyapradeśasya nagaraviśeṣaḥ।

saḥ rīvānagarasya kendrīye kārāgāre daṇḍaṃ ājīvam sahate।

aram

vidiśānagaram   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

adya vidiśānagarasya mahāvidyālaye dīkṣāntasamārohaḥ asti।

aram

śājāpūranagaram   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

aham idānīṃ śājāpūranagarāt āgacchan asmi।

aram

śahaḍolanagaram   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

śahaḍolanagarāt rāyagaḍhanagaraṃ prāptuṃ sandhyāsamayaḥ jātaḥ।

aram

śivapūranagaram   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

bhopālanagarataḥ śivapūranagaraparyantasya yātrā atīva sukhadāyikā āsīt।

aram

śivapurinagaram   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

yātrāsamaye śivapurinagare ekarātraṃ yāvat virāmaḥ āsīt।

aram

sāgaranagaram   

madhyapradeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

sāgaranagarasya mahāvidyālayaḥ uttamaḥ asti।

aram

sāgaramaṇḍalam   

madhyapradeśe vartamānam ekaṃ maṇḍalam।

sāgaramaṇḍalasya mukhyālayaḥ sāgaranagare asti।

aram

sidhinagaram   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

sidhinagare teṣām ekaṃ laghu gṛham asti।

aram

sivaninagaram   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

rāyapūrataḥ sivaninagaraṃ gantuṃ pañca horāḥ āvaśyakāḥ।

aram

sivaninagaram   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ maṇḍalam।

sivanimaṇḍalasya mukhyālayaḥ sivaninagare asti।

aram

sīhoranagaram   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

ahaṃ bāskeṭabaॉla iti krīḍāprakārasya spardhāyāṃ bhāgaṃ grahituṃ sīhoranagaram agaccham।

aram

haradānagaram   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

mama grāmaḥ haradānagarasya samīpe asti।

aram

hośaṅgābādanagaram   

madhyapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

mama nanānduḥ śvaśuragṛhaṃ hośaṅgābādanagare asti।

aram

uḍupīnagaram   

karṇāṭakasya nagaraviśeṣaḥ।

yadi ḍosāṃ khāditum icchasi tarhi uḍupīnagaraṃ gantavyam।

aram

karavāranagaram   

karnāṭakarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

uttarakannaḍamaṇḍalasya mukhyālayaḥ karavāranagare asti।

aram

maḍikerinagaram   

karnāṭakarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

koḍagumaṇḍalasya mukhyālayaḥ maḍikerinagare asti।

aram

koppalanagaram   

karnāṭakarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

koppalanagare vṛṣṭiḥ asti।

aram

kolāranagaram   

karnāṭakarājye vartamānam ekaṃ nagarakolāranagaramm।

kolāranagarasya samīpe naikāḥ suvarṇasya ākarāḥ santi।

aram

gaḍaganagaram   

karnāṭakarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

hindusthānīyagāyakasya bhīmasenajośīmahodayasya janma gaḍaganagare abhavat।

aram

gulabarganagaram   

karnāṭakarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

gulabarganagarasya samīpe asmākaṃ yānam aparūpaṃ jātam।

aram

cāmarājanagaram   

karnāṭakarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

cāmarājanagare krīḍāpratispardhā āyojitā asti।

aram

cāmarājanagaramaṇḍalam   

karnāṭakarājye vartamānam ekaṃ maṇḍalam।

cāmarājanagaramaṇḍalasya mukhyālayaḥ cāmarājanagare asti।

aram

cikamaṅgalūranagaram   

karnāṭakarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

maheśaḥ cikamaṅgalūranagare nivasati।

aram

citradurganagaram   

karnāṭakarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

asmākaṃ prativeśī citradurganagarasya nivāsī asti।

aram

tumakuranagaram   

karnāṭakarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

bhavatī kimarthaṃ tumakuranagaraṃ gantum icchati।

aram

dhāravāḍanagaram   

karnāṭakarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

dhāravāḍanagare ekam avasatham agnisāt abhūt iti vārtā asti।

aram

maṅgalauranagaram   

karnāṭakarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

maṅgalauranagaraṃ samudrataṭe sthitaḥ asti।

aram

bagalakoṭanagaram   

karnāṭakarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

tasmāt bagalakoṭanagaraṃ triṃśat sahastramānaṃ dūre asti।

aram

bījāpūranagaram   

karnāṭakarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

teṣāṃ janma bījāpūranagare abhavat।

aram

bidāranagaram   

karnāṭakarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

bidāranagaramaṃ haidarābādanagarāt viṃśatyādhikaikaśataṃ sahastramānaṃ dūre asti।

aram

bidāranagaram   

karnāṭakarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

bidāramaṇḍalasya mukhyālayaḥ bidāranagare asti।

aram

vināyakadāmodarasāvarakaramahodayaḥ, sāvarakaramahodayaḥ, vīrasāvarakaramahodayaḥ   

mahārāṣṭrarājye jātaḥ svatantratāyāḥ ekaḥ suprasiddhaḥ senānīḥ।

vināyakadāmodarasāvarakaramahodayaḥ na kevalaṃ svatantratāyāḥ ekaḥ suprasiddhaḥ senānīḥ āsīt kintu ekaḥ nipuṇaḥ lekhakaḥ vaktā samājasevakaḥ api āsīt।

aram

belagāmanagaram   

karnāṭakarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

yānaṃ belagāmanagaraṃ kadā āyāti।

aram

bellārinagaram   

karnāṭakarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

ahaṃ prativarṣam utsavācaraṇaṃ kartuṃ bellārinagaraṃ gacchāmi।

aram

maṇḍyānagaram   

karnāṭakarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

tasyāḥ mātṛgṛhaṃ maṇḍyānagare asti।

aram

rāyacuranagaram   

karnāṭakarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

mama grāmaḥ gulabargānagarasya rāyacūranagarasya ca madhye asti।

aram

śimogānagaram   

karnāṭakarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

śimogānagaraṃ karnāṭakarājyasya ekaṃ mahatvapūrṇam audyogikaṃ vyāpārikañca kendraṃ vartate।

aram

hasananagaram   

karnāṭakarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

hasananagarāt vayaṃ belūra-maṭhaṃ draṣṭum agacchan।

aram

belūranagaram   

karnāṭakarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

belūranagarasya maṭhaḥ atīva prasiddhaḥ।

aram

bīkāneranagaram   

rājasthānarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

rājasthānarājyasya darśanīyeṣu nagareṣu bīkāneranagaram ekam।

aram

hāverīnagaram   

karṇāṭakasya nagaraviśeṣaḥ।

kim eṣaḥ hāverīnagarasya mārgaḥ asti।

aram

dāvaṇagerenagaram   

karṇāṭakasya nagaraviśeṣaḥ।

dāvaṇagerenagaraṃ gantuṃ vāhanaṃ na prāptam।

aram

guṇṭuranagaram   

āndhrapradeśasya nagaraviśeṣaḥ।

yadā tava dūravāṇī āgatā tadā vayaṃ sikandarābādanagarāt ārabhya guṇṭuranagarasya mārge āsam।

aram

lāhauranagaram   

pākistānasya nagaraviśeṣaḥ।

svatantratāyāḥ yodhakaiḥ lāhauranagarasya nāma itihāse prasiddhaṃ kṛtam।

aram

ādilābādanagaram   

āndhrapradeśasya nagaraviśeṣaḥ।

mayā mama ādilābādanagarasya yātrā pratiruddhā।

aram

cittūranagaram   

āndhrapradeśasya nagaraviśeṣaḥ।

cittūranagare mama sadyakālīnaḥ nivāsaḥ asti।

aram

bhusāvaळnagaram   

mahārāṣṭrarājyasya nagaraviśeṣaḥ yaḥ jalagāvamaṇḍale vartate।

bhusāvaḻanagaraṃ tāpīnadyāḥ taṭe sthitam।

aram

kaḍapānagaram   

āndhrapradeśasya nagaraviśeṣaḥ।

kaḍapānagarasya nirjane mārge vāhanaṃ atīva vegena calati sma।

aram

śeksapiyaramahodayaḥ, viliyamaśeksapiyaramahodayaḥ   

ekaḥ suprasiddhaḥ āṅladeśīyaḥ kaviḥ nāṭakakartā ca।

śeksapiyaramahodayena prāyaḥ 37 nāṭakāḥ racitāḥ।

aram

kākīnāḍānagaram   

āndhrapradeśasya nagaraviśeṣaḥ।

pūrvagodāvarīmaṇḍalasya mukhyālayaḥ kākīnāḍānagare asti।

aram

rāñcīnagaram   

bhāratasya nagaraviśeṣaḥ yaḥ jhārakhaṇḍarājyasya rājadhānī asti।x;

rāñcīnagarasya samantataḥ bahavaḥ kāryaśālāḥ santi।

aram

karīmanagaram   

āndhrapradeśasya nagaraviśeṣaḥ।

mayā namājaṃ kartuṃ karīmanagarasya bṛhantaṃ yavanadevālayaṃ gantavyam।

aram

khammamanagaram   

āndhrapradeśasya nagaraviśeṣaḥ।

tasmin dine āplāvasya kāraṇāt vayaṃ khammamanagaraṃ na prāptāḥ।

aram

macilīpaṭananagaram   

āndhrapradeśasya nagaraviśeṣaḥ।

kṛṣṇāmaṇḍalasya mukhyālayaḥ macilīpaṭananagare asti।

aram

kurnūlanagaram   

āndhrapradeśasya nagaraviśeṣaḥ।

relayānasya apaghātasya kāraṇāt kurnūlanagarāt gamanāgamanaṃ ruddham।

aram

mahabūbanagaram   

āndhrapradeśasya nagaraviśeṣaḥ।

mahabūbanagarasya purātanaṃ nāma rūkmammāreṭā iti tadanantaraṃ pālāmarū iti ca āsīt।

aram

mahabūbanagaramaṇḍalam   

āndhrapradeśasya maṇḍalaviśeṣaḥ।

mahabūbanagaramaṇḍalasya mukhyālayaḥ mahabūbanagare asti।

aram

saṅgareḍḍīnagaram   

āndhrapradeśasya nagaraviśeṣaḥ।

meḍakamaṇḍalasya mukhyālayaḥ saṅgareḍḍīnagare asti।

aram

nijāmābādanagaram   

āndhrapradeśasya nagaraviśeṣaḥ।

durghaṭanayā pīḍite vāhane nijāmābādanagarasya janāḥ āsan।

aram

nālagoṇḍānagaram   

āndhrapradeśasya nagaraviśeṣaḥ।

nālagoṇḍānagarasya samantāt yūreniyamam prāptam।

aram

nellūranagaram   

āndhrapradeśasya nagaraviśeṣaḥ।

asmākam ekaḥ sahakārī nellūranagarasya nivāsī asti।

aram

oṅgolanagaram   

āndhrapradeśasya nagaraviśeṣaḥ।

prakāśamamaṇḍalasya mukhyālayaḥ oṅgolanagare vartate।

aram

śrīkākulanagaram   

āndhrapradeśasya nagaraviśeṣaḥ।

ahaṃ śrīkākulanagare kāryaṃ karomi।

aram

viśākhāpaṭṭaṇanagaram   

āndhrapradeśasya nagaraviśeṣaḥ।

viśākhāpaṭṭaṇanagarasya naukāsthānaṃ darśanīyam।

aram

vijiyānagaram   

āndhrapradeśasya nagaraviśeṣaḥ।

vijiyānagaraṃ vīṇānāṃ kṛte prasiddham।

aram

vāraṅgalanagaram   

āndhrapradeśasya nagaraviśeṣaḥ।

vāgaṅgalanagaraṃ ṭrāi-siṭī iti nāmnā api sambodhyate।

aram

īrlurunagaram   

āndhrapradeśasya nagaraviśeṣaḥ।

paścimagodāvarīmaṇḍalasya mukhyālayaḥ īrlurunagare asti।

aram

erṇākulanagaram   

keralasya nagaraviśeṣaḥ।

bhāratasya erṇākulanagare sarve sākṣarāḥ santi।

aram

alappujhānagaram   

keralasya nagaraviśeṣaḥ।

alappujhānagaraṃ tasya saundaryasya kṛte tathā ca tasya śāntasya jalasya kṛte prasiddham।

aram

pināvunagaram   

keralarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

idukkīmaṇḍalasya mukhyālayaḥ pināvunagare asti।

aram

kunnūranagaram   

keralarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

kunnuranagarasya yātrā atīva sukhadāyikā āsīt।

aram

kasārāgoḍanagaram   

keralarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

kasārāgoḍanagare naukāsthānam asti।

aram

kojhīkoḍanagaram   

keralarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

kojhīkoḍanagarasya purātanaṃ nāma kālīkaṭanagaram iti āsīt।

aram

koṭṭāyam-nagaram   

keralarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

koṭṭāyam-nagarasya samīpe naike jalāśayāḥ santi।

aram

kollamanagaram   

keralasya nagaraviśeṣaḥ।

kollamanagare atīva purātanāt kālāt naukāsthānam asti।

aram

trisūranagaram   

keralarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

trisūranagare prasiddhaḥ trisūrapūram iti utsavaḥ ācaryate।

aram

patanamatiṭṭānagaram   

keralarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

patanamatiṭṭānagarasya samīpe sabarīmāla iti nāmnā prasiddhaṃ tīrthasthānam asti।

aram

patanamatiṭṭānagaram   

keralarājye vartamānam ekaṃ maṇḍalam।

patanamatiṭṭāmaṇḍalasya mukhyālayaḥ patanamatiṭṭānagare asti।

aram

palakkaḍunagaram   

keralarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

palakkaḍunagaram keralarājyasya sāṃskṛtikaṃ kendraṃ vartate।

aram

mālappuram-nagaram   

keralarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

mālappuram-nagare mama pitā nivasati।

aram

kalapeṭṭānagaram   

keralarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

vāyānadamaṇḍalasya mukhyālayaḥ kalapeṭṭānagare asti।

aram

īruḍanagaram   

tamilanāḍurājye vartamānam ekaṃ nagaram।

īruḍanagarasya samīpe kutrāpi samudrataṭaḥ nāsti।

aram

nāgarakoīlanagaram   

tamilanāḍurājye vartamānam ekaṃ nagaram।

kanyākumārīmaṇḍalasya mukhyālayaḥ nāgarakoīlanagare asti।

aram

kaḍalūranagaram   

tamilanāḍoḥ nagaraviśeṣaḥ।

kaḍalūranagare api sunāmyāḥ prabhāvaḥ abhavat।

aram

karuranagaram   

tamilanāḍurājye vartamānam ekaṃ nagaram।

karuranagarasya samīpe kāverīnadī pravahati।

aram

kṛṣṇagirinagaram   

tamilanāḍurājye vartamānam ekaṃ nagaram।

kṛṣṇagirinagarasya nāma purvam ariyālura iti āsīt।

aram

koyambatūranagaram   

tamilanāḍurājye vartamānam ekaṃ nagaram।

cennaīnagarāt anantaraṃ koyambatūranagaraṃ tamilanāḍurājyasya dvitīyaṃ bṛhad nagaram asti।

aram

diṇḍakalanagaram   

tamilanāḍurājye vartamānam ekaṃ nagaram।

diṇḍakalanagaram ekaṃ audyogikaṃ nagaraṃ vartate।

aram

tanjāvuranagaram   

tamilanāḍurājye vartamānam ekaṃ nagaram।

prasiddhaḥ gaṇitajñaḥ rāmānujam-mahodayaḥ tanjāvuranagare jātaḥ।

aram

tricirāpallīnagaram   

tamilanāḍurājye vartamānam ekaṃ nagaram।

mama mitrasya putrī tricirāpallīnagarasya rāṣṭrīya- praudyogika-saṃsthāne paṭhati।

aram

tirunellavelīnagaram   

tamilanāḍurājye vartamānam ekaṃ nagaram।

dakṣiṇī-tamilanāḍurājyasya tirunellavelīnagarāt ī-patraṃ preṣitam āsīt।

aram

tiruvannāmalaīnagaram   

tamilanāḍurājye vartamānam ekaṃ nagaram।

tiruvannāmalaīnagare aruṇācaleśvaramandiram asti।

aram

tiruvaruranagaram   

tamilanāḍurājye vartamānam ekaṃ nagaram।

tiruvaruranagare tyāgarājasya mandiram asti।

aram

tiruvallūranagaram   

tamilanāḍurājye vartamānam ekaṃ nagaram।

tiruvallūranagaraṃ śrīvaidyavīrarāghavasvāmīmandirasya kāraṇāt prasiddham asti।

aram

tūtukuḍīnagaram   

tamilanāḍurājye vartamānam ekaṃ nagaram।

tūtukuḍīnagare naukāsthānasya vartamānatvāt udyogānāṃ kṛte protsāhanaṃ prāpyate।

aram

tenīnagaram   

tamilanāḍurājye vartamānam ekaṃ nagaram।

tenīnagaraṃ gantuṃ tena lokayānam svīkṛtam।

aram

dharmapurīnagaram   

tamilanāḍurājye vartamānam ekaṃ nagaram।

tasya pitṛvyaḥ dharmapurīnagare nivasati।

aram

nāmakkalanagaram   

tamilanāḍoḥ nagaraviśeṣaḥ।

nāmakkalanagarāt dugdhasya utpādanāni tathā ca kukkuṭāḥ ityādi anyebhyaḥ rājyebhyaḥ preṣyante।

aram

nāgāpaṭṭinam-nagaram   

tamilanāḍurājye vartamānam ekaṃ nagaram।

nāgāpaṭṭinam-nagaraṃ samudrataṭe sthitaḥ asti।

aram

nīlagirinagaram   

tamilanāḍurājye vartamānam ekaṃ nagaram।

tasya mātulaḥ nīlagirinagare nivasati।

aram

pudukoṭṭenagaram   

tamilanāḍurājye vartamānam ekaṃ nagaram।

teṣāṃ pudukoṭṭenagarasya gṛhe api āpātaḥ kṛtaḥ।

aram

perambalūranagaram   

tamilanāḍurājye vartamānam ekaṃ nagaram।

asmākaṃ perambalūranagarasya yātrā asmābhiḥ avaruddhā।

aram

maduraīnagaram   

tamilanāḍurājye vartamānam ekaṃ nagaram।

maduraīnagaraṃ tatra vartamānānāṃ prācīnānāṃ hindumandirāṇāṃ kṛte viśve prasiddham asti।

aram

rāmanāthapuram-nagaram   

tamilanāḍurājye vartamānam ekaṃ nagaram।

rāṣṭrapatiabdulakalāmamahodayena rāmanāthapuram-nagarasya śavārṭajavidyālaye uccaśikṣaṇaṃ prāptam।

aram

virudhunagaram   

tamilanāḍurājye vartamānam ekaṃ nagaram।

virudhunagaraṃ tailasya tathā ca kārpāsavastrāṇāṃ kāryaśālānāṃ kṛte prasiddhaḥ vartate।

aram

virudhunagaramaṇḍalam   

tamilanāḍurājye vartamānam ekaṃ maṇḍalam।

virudhunagaramaṇḍalasya mukhyālayaḥ virudhunagare asti।

aram

vilupuram-nagaram   

tamilanāḍurājye vartamānam ekaṃ nagaram।

śyāmena vilupuram-nagare ekaṃ nūtanaṃ gṛhaṃ krītam।

aram

vellūranagaram   

tamilanāḍurājye vartamānam ekaṃ nagaram।

te vellūranagarasya kārāgṛhe sthāpitāḥ āsan।

aram

śivagaṅgānagaram   

tamilanāḍoḥ nagaraviśeṣaḥ।

śivagaṅgānagare mama pitṛvyasya gṛhe asmābhiḥ ānandānubhavaḥ kṛtaḥ।

aram

selamanagaram   

tamilanāḍurājye vartamānam ekaṃ nagaram।

selamanagarasya āyasasya pātrāṇi atīva prasiddhāni santi।

aram

āṅgulanagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

āṅgulanagaraṃ uḍīsārājyasya audyogikī rājadhānī kathyate।

aram

kaṭakanagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

adya kaṭakanagare krikeṭa iti krīḍāprakārasya spardhā asti।

aram

kāndhāmalanagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

kāndhāmalanagaraṃ bhuvaneśvaranagarāt ekādaśādhika-dviśataṃ kilomīṭaraṃ parimāṇaṃ yāvat dūre asti।

aram

kāndhāmalanagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ maṇḍalam।

kāndhāmalamaṇḍalasya mukhyālayaḥ phūlabānīnagare asti।

aram

phūlabānīnagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

kāndhāmalamaṇḍalasya mukhyālayaḥ phūlabānīnagare asti।

aram

bhavānīpaṭanānagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

kālāhaṇḍīmaṇḍalasya mukhyālayaḥ bhavānīpaṭanānagare asti।

aram

kendujharanagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

teṣāṃ grāmaḥ kendujharanagarasya samīpe eva asti।

aram

kendujharamaṇḍalam   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

kendujharamaṇḍalasya mukhyālayaḥ kendujharanagare asti।

aram

kendrapāḍānagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

kendrapāḍānagaram uḍīsārājyasya pūrvasyāṃ diśi asti।

aram

khurdānagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

asmābhiḥ rātrau daśavādane khurdānagarāt yānaṃ svīkṛtam।

aram

chatrapūranagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

gañjāmamaṇḍalasya mukhyālayaḥ chatrapūranagare asti।

aram

jagatasiṃhapūranagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

jagatasiṃhapūranagarasya saralāmandiram atīva prasiddham asti।

aram

jājapuranagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

jājapuranagaraṃ kaṭakanagarāt dvinavati-kilomīṭaraṃ yāvat dūre asti।

aram

jhārasuguḍānagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

jhārasuguḍānagaraṃ uḍīsārājyasya pratīcyāṃ diśi asti।

aram

devagaḍhanagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

vayaṃ devagaḍhanagarāt sambalapuranagaram aprāpnuvan।

aram

dhekanālanagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

dhekanālanagaram uḍīsārājyasya madhyabhāge asti।

aram

malkānagirinagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

malkānagirinagaram uḍisārājyasya dakṣiṇataṭaḥ asti।

aram

navaraṅgapuranagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

navagaṅgapuranagaram uḍīsārājyasya naiṛtyadiśi asti।

aram

nayāgaḍhanagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

nayāgaḍhanagaram itaḥ kiyat dūre asti।

aram

nuāpaḍānagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

nuāpaḍāmaṇḍalasya mukhyālayaḥ nuāpaḍānagare asti।

aram

bīrapāḍānagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

mayūrabhañjamaṇḍalasya mukhyālayaḥ bīrapāḍānagare asti।

aram

bāragaḍhanagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

baragaḍhanagarasya purātanaṃ nāma bāgharakoṭā iti āsīt।

aram

bāleśvaranagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

bāleśvaranagaram api jalaplāvanena trastam asti।

aram

bāleśvaramaṇḍalam   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ maṇḍalam।

bāleśvaramaṇḍalasya mukhyālayaḥ bāleśvaranagare asti।

aram

balāṅgiranagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

balāṅgiranagaraṃ pūrvaṃ paṭanārājyasya rājadhānīnagaram āsīt।

aram

bauḍhanagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

bauḍhanagaraṃ sonapuranagarasya samīpe syāt।

aram

bhadrakanagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

bhadrakanagaraṃ prāptum vilambaḥ jātaḥ।

aram

rāyagaḍhānagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

rāyagaḍhānagarasya upamahānirīkṣakaḥ gulikayā āhataḥ।

aram

sambalapuranagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

sambalapuranagaraṃ bāragaḍhadevagaḍhanagarayoḥ madhye asti।

aram

sundaragaḍhanagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

sundaragaḍhanagarāt teṣāṃ sthānāntaraṇam abhavat।

aram

sonapuranagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

sonapuranagarāt bhāṭakayānaṃ kṛtvā vayaṃ baṃlāgiranagaraṃ aprāpnuvan।

aram

bārāsātanagaram   

paścimabaṅgālarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

uttaracaubīsaparaganā maṇḍalasya mukhyālayaḥ bārāsātanagare asti।

aram

rāyagañjanagaram   

paścimabaṅgālarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

dinājapuramaṇḍalasya mukhyālayaḥ rāyagañjanagare asti।

aram

bāluraghāṭanagaram   

paścimabaṅgālarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

dakṣiṇadinājapuramaṇḍalasya mukhyālayaḥ bāluraghāṭanagare asti।

aram

bārīpāḍānagaram   

uḍīsārājye vartamānam ekaṃ nagaram।

mayūrabhañjamaṇḍalasya mukhyālayaḥ bārīpāḍānagare asti।

aram

kūcabihāranagaram   

paścimabaṅgālarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

adya prabhāte kūcabihāranagare dvayoḥ lokayānayoḥ saṃpātaḥ jātaḥ।

aram

jalapāīguḍīnagaram   

paścimabaṅgālarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

nirdhāritakālāt triṃśat nimeṣāt pūrvameva relayānaṃ jalapāīguḍūnagaraṃ prāptam।

aram

alipuranagaram   

paścimabaṅgālarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

dakṣiṇacaubīsaparaganāmaṇḍalasya mukhyālayaḥ alipuranagare asti।

aram

kṛṣṇanagaram   

paścimabaṅgālarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

nādiyāmaṇḍalasya mukhyālayaḥ kṛṣṇanagare asti।

aram

puruliyānagaram   

paścimabaṅgālarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

puruliyānagaraṃ jhārakhaṇḍapaścimabaṅgālarājyayoḥ sīmni asti।

aram

medinīpuranagaram   

paścimabaṅgālarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

medinīpuranagaraṃ pūrvapaścimabhāgayoḥ vibhaktam asti।

aram

bākurānagaram   

paścimabaṅgālarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

saḥ bākurānagarasya maṇḍalamukhyālayasya saṅketaḥ pṛcchan āsīt।

aram

sūrīnagaram   

paścimabaṅgālarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

bīrabhūmamaṇḍalasya mukhyālayaḥ sūrīnagare asti।

aram

iṅgaliśabājāranagaram   

paścimabaṅgālarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

māladāmaṇḍalasya mukhyālayaḥ iṅgaliśabājāranagare asti।

aram

murśidābādanagaram   

paścimabaṅgālarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

murśidābādanagaraṃ kauśeyasya kṛte prasiddham asti।

aram

beharāmapuranagaram   

paścimabaṅgālarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

murśidābādamaṇḍalasya mukhyālayaḥ beharāmapuranagare asti।

aram

hāvaḍānagaram   

paścimabaṅgālarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

hāvaḍānagaraṃ gacchantaṃ relayānaṃ rāyapuranagaram avaśyameva avatiṣṭhate।

aram

cinsurāhanagaram   

paścimabaṅgālarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

hugalīmaṇḍalasya mukhyālayaḥ cinsurāhanagare asti।

aram

vardhamānanagaram   

paścimabaṅgālarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

te viṃśativarṣaṃ yāvat vardhamānanagare nivasanti।

aram

kacaramaṇḍalam   

asamarājye vartamānam ekaṃ maṇḍalam।

kacaramaṇḍalasya mukhyālayaḥ silacaranagare asti।

aram

silacaranagaram   

asamarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

kacaramaṇḍalasya mukhyālayaḥ silacaranagare asti।

aram

diphūnagaram   

asamarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

karbī-āṅgalāṅgamaṇḍalasya mukhyālayaḥ diphūnagare asti।

aram

gvālapāḍānagaram   

asamarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

gvālapāḍānagarasya sevikānāṃ praśikṣaṇaṃ pracalati।

aram

karīmagañjanagaram   

asamarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

karīmagañjanagaraṃ meghālayarājyasya samīpe asti।

aram

jorahaṭanagaram   

asamarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

jorahaṭa nagarāt kājīraṅgāaraṇyaṃ gantuṃ lokayānam asti।

aram

ḍibrūgaḍhanagaram   

asamarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

ḍibrūgaḍhanagare ulphā iti nāmnyāḥ ātaṅkavādīsaṅghaṭanāyāḥ ātaṅkaḥ asti।

aram

tinasukiyānagaram   

asamarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

tinasukiyānagare soniyāgāndhīmahodayayā ekā sabhā sambodhitā।

aram

maṅgaladāīnagaram   

asamarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

darāṅgamaṇḍalasya mukhyālayaḥ maṅgaladāīnagare asti।

aram

dhubarīnagaram   

asamarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

dhubarīnagarasya saḥ prāṇātipātaḥ mayā na vismaryate।

aram

dhemājīnagaram   

asamarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

dhemājīnagare jalaplāvanasya prakopaḥ sarvādhikaḥ asti।

aram

nalabāḍīnagaram   

asamarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

hindībhāṣakāṇāṃ viruddhaṃ kṛtāyāḥ hiṃsāyāḥ vārtā nalabāḍīnagarāt āgatā।

aram

nāgāvanagaram   

asamarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

nāgāvanagaraṃ prati gamanāt pūrvam ahaṃ taṃ militum icchāmi।

aram

bārapeṭānagaram   

asamaprāntasya ekaṃ nagaram।

bārapeṭānagare asvīkāravādin apākartuṃ ārakṣikaiḥ daṇḍaprayogaḥ avalambitaḥ।

aram

boṅgāīgāvanagaram   

asamarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

kiṃ bhavānapi boṅgāīgāvanagaraṃ gamiṣyati।

aram

hāphalāँganagaram   

asamarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

uttarakacarahilsamaṇḍalasya mukhyālayaḥ hāphalām̐ganagare asti।

aram

lakhimapuranagaram   

asamarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

itaḥ lakhimapuranagaraṃ gantum kiyān samayaḥ apekṣyate।

aram

sibasāgaranagaram   

asamarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

sibasāgaranagaraṃ nāgālam̐ḍarājyasya sīmni asti।

aram

sibasāgaramaṇḍalam   

asamarājye vartamānam ekaṃ maṇḍalam।

sibasāgaramaṇḍalasya mukhyālayaḥ sibasāgaranagare asti।

aram

hailākāṇḍīnagaram   

asamarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

te svasya hailākāṇḍīnagare vartamāne nivāsasthāne na militāḥ।

aram

golāghāṭanagaram   

asamarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

golāghāṭanagare boḍo iti nāmnyāḥ ekasyāḥ ātaṅkavādī-saṅghaṭanāyāḥ ātaṅkaḥ bhavati।

aram

bāgapatanagaram   

uttarapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

saḥ bāgapatanagarasya mahānagarādhyakṣaḥ asti।

aram

bārābaṅkīnagaram   

uttarapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

bārābaṅkīnagare mama mātṛśvasā nivasati।

aram

bijanauranagaram   

uttarapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

parīkṣāṃ likhituṃ mayā bijanauranagaraṃ gantavyam।

aram

bulundaśaharamaṇḍalam   

uttarapradeśarājye vartamānam ekaṃ maṇḍalam।

bulundaśaharamaṇḍalasya mukhyālayaḥ bulundaśaharanagare asti।

aram

bulandaśaharanagaram   

uttarapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

bulandaśaharanagaram dehalyāḥ catuṣṣaṣṭi-sahastramānaṃ yāvat dūre uttarapradeśarājyasya pratīcyāṃ diśi asti।

aram

gautamabuddhanagaramaṇḍalam   

uttarapradeśarājye vartamānam ekaṃ maṇḍalam।

gautamabuddhanagaramaṇḍalasya mukhyālayaḥ noeḍānagare asti।

aram

noeḍānagaram   

uttarapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

gautamabuddhanagaramaṇḍalasya mukhyālayaḥ noeḍānagare asti।

aram

hamīrapuranagaram   

uttarapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

gāyakamahodayaḥ hamīrapuranagarasya nivāsī asti।

aram

haradoīnagaram   

uttarapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

asmākaṃ gṛhe hyaḥ eva pitṛvyaḥ pitṛvyapatnī ca āgatau।

aram

mahāmāyānagaramaṇḍalam   

uttarapradeśe vartamānaṃ nagaram।

mahāmāyānagaramaṇḍalasya mukhyālayaḥ mahāmāyānagare vartate।

aram

mahāmāyānagaram   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

mahāmāyānagare kākāhātharasīmahodayaḥ ajāyata।

aram

kuśīnagaramaṇḍalam   

uttarapradeśe vartamānaṃ ekaṃ maṇḍalam।

kuśīnagaramaṇḍalaṃ pūrvaṃ devariyāmaṇḍalasya bhāgaḥ āsīt।

aram

lalitapuranagaram   

uttarapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

rameśasya pitṛvyaḥ lalitapuranagare nivasati।

aram

mahārājagañjanagaram   

uttarapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

saḥ daśavarṣaṃ yāvat mahārājagañjanagare eva nivasati।

aram

mahobānagaram   

uttarapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

mahobānagare mohanena ekaṃ bhavyaṃ gṛhaṃ nirmitam।

aram

mainapurīnagaram   

uttarapradeśarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

mama nagaraṃ mainapurīnagareṇa lagnam asti।

aram

mujaphpharanagaramaṇḍalam   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ maṇḍalam।

mujaphpharanagaramaṇḍalasya mukhyālayaḥ mujaphpharanagare vartate।

aram

mujaphpharanagaram   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

mujaphpharanagare guḍasya bṛhad hāṭaḥ vartate।

aram

maūnagaram   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

maūnagaraṃ ghāgharānadyaḥ taṭe vartate।

aram

rāyabarelīnagaram   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ maṇḍalam।

rāyabarelīmaṇḍalasya mukhyālayaḥ rāyabarelīnagare vartate।

aram

rāyabarelīnagaram   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

soniyāgāndhīmahodayā nirvācanārthe rāyabarelīnagaram avṛṇot।

aram

śrāvastīnagaram   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ maṇḍalam।

śrāvastīmaṇḍalasya mukhyālayaḥ śrāvastīnagare vartate।

aram

śrāvastīnagaram   

uttarapradeśe gaṅgātaṭe vartamānam ekaṃ nagaram।

buddhayugasya pramukheṣu kendreṣu ekaṃ śrāvastīnagaram asti।

aram

santakabīranagaram   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ maṇḍalam।

santakabīranagaramaṇḍalasya mukhyālayaḥ santakabīranagare vartate।

aram

santaravidāsanagaram   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

saḥ santaravidāsanagarasya nivāsī asti।

aram

siddhārthanagaramaṇḍalam   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ maṇḍalam।

siddhārthanagaramaṇḍalasya mukhyālayaḥ navagaḍhe vartate।

aram

siddhārthanagaram   

uttarapradeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

siddhārthanagarasya nagarapālikāyāḥ nirvācanaṃ ḍisembaramāsasya ekādaśadināṅke bhavati।

aram

ahamadābādanagaram   

gujarātaprānte vartamānam ekaṃ nagaram। ahamadābādanagaraṃ gujarātaprāntasya bṛhat nagaram asti।

aram

bhāvanagaram   

gujarātaprānte vartamānam ekaṃ nagaram। bhāvanagaraṃ āplāvanena pīḍitam asti ।

aram

āhavānagaram   

gujarātaprānte vartamānam ekaṃ nagaram।

ḍāṅgamaṇḍalasya mukhyālayaḥ āhavānagare vartate।

aram

kheḍānagaram   

gujarātaprānte vartamānam ekaṃ nagaram। kheḍānagare aniścatakālaṃ yāvat janāvarodhaḥ ghoṣitaḥ।

aram

mehasānānagaram   

gujarātaprānte vartamānam ekaṃ nagaram। adhunā mukhyamantrī mehasānānagare vartate।

aram

bhujanagaram   

gujarātaprānte vartamānam ekaṃ nagaram। kacchamaṇḍalasya mukhyālayaḥ bhujanagare vartate।

aram

rājapipalānagaram   

gujarātaprānte vartamānam ekaṃ nagaram। narmadāmaṇḍalasya mukhyālayaḥ rājapipalānagare vartate।

aram

navasārīnagaram   

gujarātaprānte vartamānam ekaṃ nagaram।

navasārīlagarasya samīpe naikāḥ buddhamūrtayaḥ prāptāḥ।

aram

godharānagaram   

gujarātaprānte vartamānam ekaṃ nagaram।

pañcamahalamaṇḍalasya mukhyālayaḥ godharānagare vartate।

aram

pāṭananagaram   

gujarātaprānte vartamānam ekaṃ nagaram।

saḥ pāṭananagare kāryaṃ karoti।

aram

porabandaranagaram   

gujarātaprānte vartamānam ekaṃ nagaram।

gāndhīmahodayaḥ porabandaranagare jātaḥ।

aram

rājakoṭanagaram   

gujarātaprānte vartamānam ekaṃ nagaram।

rājakoṭanagare bhārataśrīlaṅkayoḥ madhye jāte daivasikāyāṃ spardhāyāṃ bhārataḥ ajayat।

aram

himmatanagaram   

gujarātaprānte vartamānam ekaṃ nagaram।

sābarakāṇṭhāmaṇḍalasya mukhyālayaḥ himmatanagare vartate।

aram

surendranagaram   

gujarātaprānte vartamānam ekaṃ nagaram।

ahaṃ surendranagare vasāmi।

aram

surendranagaramaṇḍalam   

gujarātaprānte vartamānam ekaṃ maṇḍalam।

surendranagaramaṇḍalasya mukhyālayaḥ surendranagare vartate।

aram

vaḍodarānagaram   

gujarātaprānte vartamānam ekaṃ nagaram।

vaḍodarānagare utpātena bahavaḥ janāḥ hatāḥ ।

aram

alavaranagaram   

rājasthānaprānte vartamānam ekaṃ nagaram।

alavaranagaram arāvalīparvate vartate।

aram

jāloranagaram   

rājasthānaprānte vartamānam ekaṃ nagaram।

jālonagare vartamānaṃ bhavanaṃ sāmānyam āsīt।

aram

jaisalameranagaram   

rājasthānaprānte vartamānam ekaṃ nagaram। jaisalameranagare vartamānaṃ durgam adhunā pihitam।

aram

jhālāvāranagaram   

rājasthānaprānte vartamānam ekaṃ nagaram। jhālāvāranagaraṃ candrabhāgāyāḥ taṭe vartate।

aram

karācīnagaram   

pākistānadeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

bhāratapākistānayoḥ ekadivasīyā spardhā karācīnagare bhaviṣyati।

aram

sukhāsanam, srastaraḥ, srastaram, talpam   

kaśipuyuktam āsanam।

bhavān atra sukhāsanam upaviśatu।

aram

māunṭaābūnagaram, arbudanagaram   

rājasthānaprānte vartamānam ekaṃ parvatīyasthalam।

māunṭaābūnagaram rājasthānaprānte vartamānam ekameva parvatīyasthalam asti।

aram

nāgauranagaram   

rājasthānarājye vartamānaṃ nagaram।

nāgauranagarasya ullekhaḥ mahābhārate asti।

aram

bāḍameranagaram   

rājasthānarājye vartamānaṃ nagaram।

bāḍameranagarasya nivāsī bholāmahodayaḥ hinduḥ san api yavanadharme uktānāṃ niyamānāṃ pālanaṃ karoti।

aram

bharatapuranagaram   

rājasthānarājye vartamānaṃ nagaram।

śītakāle bharatapuranagarasya abhayāraṇye sāiberiyātaḥ bhinnāḥ pakṣiṇaḥ āgacchanti।

aram

bhīlavāḍānagaram   

rājasthānarājye vartamānaṃ nagaram।

bhīlavāḍānagaraṃ vastrodyogasya kṛte khyātaḥ asti।

aram

rājasamandanagaram   

rājasthānaprānte vartamānam ekaṃ nagaram।

rājasamandanagaram āśiyāprānte mahiṣṭhasya śvetaśailahaṭṭasya kṛte khyātam asti।

aram

savāīmodhāpuranagaram, savāīmodhāpuram   

rājasthānarājye vartamānaṃ nagaram।

cambalanadī savāīmādhopuranagarāt vahati।

aram

hanumānagaḍhanagaram   

rājasthānarājye vartamānaṃ nagaram।

hanumānagaḍhanagaraṃ bīkāneranagarāt catuścatvāriṃśatyādhikaikaśatam ardhakrośaḥ prāguttarasyāṃ diśi sthitaḥ asti।

aram

kumbhalagaḍhanagaram   

rājasthānarājye vartamānaṃ nagaram।

kumbhalagaḍhanagaraṃ rāṇākumbhā sthāpitam।

aram

karnālanagaram   

bhāratasya hariyāṇārājye vartamānaṃ nagaram।

kalpanācāvalāmahodayāyāḥ pālanaṃ karnālanagare jātam।

aram

kurukṣetram, kurukṣetranagaram   

bhāratasya hariyāṇārājye vartamānaṃ nagaram।

mahābhāratasya yuddhaṃ kurukṣetre jātam iti manyate।

aram

kaithalanagaram   

bhāratadeśasya hariyāṇārājye vartamānaṃ nagaram।

mama sakhī kaithalanagare nivasati।

aram

guḍagāvanagaram   

bhāratadeśasya hariyāṇārājye vartamānaṃ nagaram।

guḍagāvanagaraṃ dehalyāḥ samīpe asti।

aram

jīndanagaram   

bhāratadeśasya hariyāṇārājye vartamānaṃ nagaram।

jīndanagare vidyutaḥ aghoṣitāt paricchedāt bālakānām adhyayanaṃ prabhāvitam।

aram

jhajjaramaṇḍalam   

bhāratasya hariyāṇārājye vartamānaṃ maṇḍalam।

jhajjaramaṇḍalasya mukhyālayaḥ jhajjaranagare asti।

aram

jhajjaranagaram   

bhāratadeśasya hariyāṇārājye vartamānaṃ nagaram।

navābapaṭaudīḥ jhajjaranagarasya kārāgṛhe ātmasamarpaṇam akarot।

aram

pañcakulānagaram   

bhāratadeśasya hariyāṇārājye vartamānaṃ nagaram।

maṇḍalastarīyā krīḍāpratiyogitā pañcakulānagare bhaviṣyati।

aram

pānīpatanagaram   

bhāratadeśasya hariyāṇārājye vartamānaṃ nagaram।

durghaṭanāgrastaḥ manuṣyaḥ pānīpatanagarasya nivāsī āsīt।

aram

phatehābādanagaram   

bhāratadeśasya hariyāṇārājye vartamānaṃ nagaram।

mukhyamantriṇaḥ omaprakāśacauṭālāmahodayasya phatehābādanagare vyākhyānam asti।

aram

bhivānīnagaram   

bhāratadeśasya hariyāṇārājye vartamānaṃ nagaram।

bhivānīnagarasya relasthānakaṃ sarvābhiḥ ādhunikābhiḥ suvidhābhiḥ yuktaṃ bhaviṣyati।

aram

mahendragaḍhanagaram   

bhāratadeśasya hariyāṇārājye vartamānaṃ nagaram।

mātulaḥ mahendragaḍhanagarasya maṇḍalādhikārī asti।

aram

naranaulanagaram   

bhāratasya hariyāṇārājye vartamānaṃ nagaram।

mahendragaḍhamaṇḍalasya mukhyālayaḥ nagaranaulanagare asti।

aram

yamunānagaramaṇḍalam   

bhāratasya hariyāṇārājye vartamānaṃ maṇḍalam।

yamunānagaramaṇḍalasya mukhyālayaḥ yamunānagare asti।

aram

yamunānagaram   

bhāratasya hariyāṇārājye vartamānaṃ nagaram।

yogarājamahodayaḥ yamunānagarasya nivāsī asti।

aram

revāḍīnagaram   

bhāratasya hariyāṇārājye vartamānaṃ nagaram।

revāḍīnagarasya lokayānasthānake dvau mahāprabandhakau staḥ।

aram

rohatakanagaram   

bhāratasya hariyāṇārājye vartamānaṃ nagaram।

rohatakanagare upabhoktāsaṃrakṣaṇakendrasya nirmāṇaṃ bhaviṣyati।

aram

sirasānagaram   

bhāratasya hariyāṇārājye vartamānaṃ nagaram।

sirasānagare samāgamasya āyojanaṃ kṛtam asti।

aram

sonīpatanagaram   

bhāratasya hariyāṇārājye vartamānaṃ nagaram।

sonīpatanagare vidyālayīyānāṃ chātrāṇāṃ lokayānaṃ kulyām apatat।

aram

hisāranagaram   

bhāratasya hariyāṇārājye vartamānaṃ nagaram।

hisāranagarasya kārāgṛhe sañjīvāya soniyāyai dehadaṇḍaḥ dāsyate।

aram

bilāsapuranagaram   

bhāratasya himācalapradeśe vartamānaṃ nagaram।

tena bālyakālaḥ bilāsapuranagare yāpitaḥ।

aram

cambānagaram   

bhāratasya himācalapradeśe vartamānaṃ nagaram।

maṅgalā cambānagare nivasati।

aram

hamīrapuranagaram   

bhāratasya himācalapradeśe vartamānaṃ nagaram।

hamīrapuranagare janāvarodhaḥ pracalati।

aram

kāṅgarānagaram   

himācalaprānte vartamānam ekaṃ nagaram।

kāṅgarānagarasya gurukulaṃ khyātam asti।

aram

kelāganagaram   

himācalapradeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

lāhaulanagarasya tathā spītīmaṇḍalasya mukhyālayaḥ kelāganagare vartate।

aram

lāhaulanagaram   

himācalapradeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

lāhaulanagare atīva himavṛṣṭiḥ bhavati।

aram

spītīnagaram   

himācalapradeśevartamānam ekaṃ nagaram।

spītīnagaraṃ parvate vartate।

aram

rekāgapeonagaram   

himācalapradeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

kinnauramaṇḍalasya mukhyālayaḥ rekāgapeonagare vartate।

aram

maṇḍīnagaram   

himācalapradeśe vartamānaṃ nagaram।

maṇḍīnagare adhikāḥ janāḥ hindudharmāvalambinaḥ santi ca tatrasthāni bahūni mandirāṇi khyātāni santi।

aram

siramauranagaram   

himācalapradeśe vartamānaṃ nagaram।

siramauranagare ārdrakam alpamūlyena prāpyate।

aram

sonalanagaram   

himācalapradeśe vartamānaṃ nagaram।

sonalanagare śreṣṭhinaḥ gṛhe āpātaḥ abhavat।

aram

bhaṭiṇḍānagaram   

pañjābaprānte vartamānam ekaṃ nagaram।

ahaṃ sākṣātkārārthe bhaṭiṇḍānagaraṃ gacchāmi।

aram

pharīdakoṭanagaram   

pañjābaprānte vartamānam ekaṃ nagaram।

saḥ sainikaḥ pharīdakoṭānagarāt āgataḥ।

aram

phategaḍhasāhibanagaram   

pañjābaprānte vartamānam ekaṃ maṇḍalam।

phategaḍhasāhibamaṇḍalasya mukhyālayaḥ phategaḍhasāhibanagare vartate।

aram

phategaḍhasāhibanagaram   

pañjābaprānte vartamānam ekaṃ nagaram।

phategaḍhasāhibanagarasya ekasmin mandire umāmaheśvarayoḥ tathā ca gaṇeśasya pratimāḥ santi।

aram

gurudāsapuranagaram   

pañjābarājye vartamānaṃ nagaram।

ahaṃ gurudāsupuranagare ekasmin vidyālaye pāṭhayāmi।

aram

hośiyārapuranagaram   

pañjābarājye vartamānaṃ nagaram।

ārakṣakāḥ hośiyārapuranagarāt āgacchantaṃ kārayānam arundhan।

aram

jālandharamaṇḍalam   

pañjābarājye vartamānaṃ maṇḍalam।

jālandharamaṇḍalasya mukhyālayaḥ jālandharanagare asti।

aram

jālandharanagaram   

pañjābarājye vartamānaṃ nagaram।

jalandharanagare navativarṣīyāyāḥ mahilāyāḥ hatyā jātā।

aram

kapūrathalānagaram   

pañjābarājye vartamānaṃ nagaram।

saḥ kapūrathalānagarasya rājakulena sambaddhaḥ asti।

aram

ludhiyānānagaram   

pañjābarājye vartamānaṃ nagaram।

mama grāmaṃ ludhiyānānagarasya samīpe asti।

aram

mānasānagaram   

pañjābarājye vartamānaṃ nagaram।

mānasānagare āyojitāyāṃ melāyām atīva saṃnayaḥ āsīt।

aram

mogānagaram   

pañjābarājye vartamānaṃ nagaram।

mogānagare kavisammelanam āyojitam।

aram

muktasaramaṇḍalam   

pañjābarājye vartamānaṃ maṇḍalam।

muktasaramaṇḍalasya mukhyālayaḥ muktasaranagare asti।

aram

muktasaranagaram   

pañjābarājye vartamānaṃ nagaram।

muktasaranagarasya janasaṅkhyā kati।

aram

navānagaram   

pañjābarājye vartamānaṃ nagaram।

sīmā navānagare nivasati।

aram

paṭiyālānagaram   

pañjābarājye vartamānaṃ nagaram।

paṭiyālānagaram siddhoḥ paitṛkaṃ nagaram asti।

aram

rūpanagaramaṇḍalam   

pañjābarājye vartamānaṃ maṇḍalam।

rūpanagaramaṇḍalasya mukhyālayaḥ rūpanagare asti।

aram

rūpanagaram   

pañjābarājye vartamānaṃ nagaram।

rūpanagarasya pratiśataṃ pañcāśataḥ matadātṛbhyaḥ ātmatāpatrāṇi dattāni।

aram

saṅgaruranagaram   

pañjābarājye vartamānaṃ nagaram।

asvīkāravādināṃ kṛṣakāṇāṃ netāraḥ saṅgaruranagarasya kārāgṛhe sthāpitāḥ।

aram

nahānanagaram   

bhāratasya kaśmīre vartamānaṃ nagaram।

siramauramaṇḍalasya mukhyālayaḥ nahānanagare asti।

aram

anantanāganagaram   

bhāratasya kaśmīre vartamānaṃ nagaram।

anantanāganagare ātaṅkavādināṃ bhayam asti।

aram

baḍagāmanagaram   

bhāratasya kaśmīre vartamānaṃ nagaram।

baḍagāmanagare ātaṅkavādibhiḥ visphoṭaḥ kṛtaḥ।

aram

varāhamūlanagaram   

bhāratasya kaśmīre vartamānaṃ nagaram।

varāhamūlanagaraṃ idānīṃ bārāmulā iti nāmnā ucyate।

aram

ḍoḍānagaram   

bhāratasya kaśmīre vartamānaṃ nagaram।

ḍoḍānagare jātasya ghātasya sarvaiḥ nindā kṛtā।

aram

kāragilanagaram   

bhāratasya kaśmīre vartamānaṃ nagaram।

kāragilanagare asyāḥ udyogasaṃsthāyāḥ kāryesya hāniḥ jātā।

aram

kaṭhuānagaram   

bhāratasya kaśmīre vartamānaṃ nagaram।

saḥ kaṭhuānagarasya paṇḍitaḥ asti।

aram

kupavāḍānagaram   

bhārate kaśmīre vartamānaṃ maṇḍalam।

nirvāsitānāṃ kaścana samūhaḥ kupavāḍānagare sthitaḥ asti।

aram

lehanagaram   

bhāratasya kaśmīre vartamānaṃ nagaram।

jagati prāgre aunnatye sthitam asti lehanagaram।

aram

puñchanagaram   

bhāratasya kaśmīre vartamānaṃ nagaram।

puñchanagaram pākistānasya sīmni vartate।

aram

pulavāmānagaram   

bhāratasya kaśmīre vartamānaṃ nagaram।

pulavāmānagaraṃ paryaṭakān ākarṣayati।

aram

rajaurīnagaram   

bhāratasya kaśmīre vartamānaṃ nagaram।

tasya sthānāntaraṇaṃ rajaurīnagare jātam।

aram

śrīnagaramaṇḍalam   

bhāratasya kaśmīre vartamānaṃ maṇḍalam।

śrīnagaramaṇḍalasya mukhyālayaḥ śrīnagaranagare asti।

aram

udhamapuranagaram   

bhāratasya kaśmīre vartamānaṃ nagaram।

asmākam udhamapuranagarasya yātrā sukhadāyikā manohāriṇī ca jātā।

aram

almoḍānagaram   

bhāratasya uttarāñcale vartamānaṃ nagaram।

almoḍānagarasya saundaryaṃ manoharam asti।

aram

camolīnagaram   

bhāratasya uttarāñcale vartamānaṃ nagaram।

saḥ camolīnagare mahāvidyālaye prādhyāpakaḥ asti।

aram

gopeśvaranagaram   

bhāratasya uttarāñcale vartamānaṃ nagaram।

camolīmaṇḍalasya mukhyālayaḥ gopeśvaranagare asti।

aram

campāvatanagaram   

bhāratasya uttarāñcale vartamānaṃ nagaram।

mama mātulaḥ campāvatanagare nivasati।

aram

nainītālanagaram   

bhāratasya uttarāñcale vartamānaṃ nagaram।

grīṣmakāle nainītālanagare bahavaḥ paryaṭakāḥ āgacchanti।

aram

pauḍīnagaram   

uttarāñcalaprānte vartamānaṃ nagaram।

pauḍīnagarasya nāgarikāṇāṃ matena teṣāṃ nagarasya upekṣā bhavati।

aram

naīṭiharīnagaram   

uttarāñcalaprānte vartamānaṃ nagaram।

ṭiharīgaḍhavālamaṇḍalasya mukhyālayaḥ ṭiharīnagare vartate।

aram

pithauragaḍanagaram   

bhāratasya uttarāñcale vartamānaṃ nagaram।

dīnānāthamahodayaḥ pithauragaḍanagarasya nivāsī asti।

aram

udhamasiṃhanagaramaṇḍalam   

bhāratasya uttarāñcale vartamānaṃ maṇḍalam।

udhamasiṃhanagaramaṇḍalasya mukhyālayaḥ udhamasiṃhanagare asti।

aram

udhamasiṃhanagaram   

bhāratasya uttarāñcale vartamānaṃ nagaram।

saḥ udhamasiṃhanagarāt āgacchat।

aram

uttarakāśīnagaram   

bhāratasya uttarāñcale vartamānaṃ nagaram।

gateṣu bahuṣu dineṣu uttarakāśīnagare pāṣāṇānām avaskhalanāt bhavaneṣu hāniḥ jātā।

aram

kāranikobāranagaram   

bhāratasya andamāna-nikobārarājye vartamānaṃ nagaram।

nikobāramaṇḍalasya mukhyālayaḥ kāranikobāranagare asti।

aram

havāīnagaram   

aruṇācalaprānte vartamānaṃ nagaram।

añjāmaṇḍalasya mukhyālayaḥ havāīnagare vartate।

aram

cāṅgalāṅganagaram   

bhāratadeśasya aruṇācalapradeśe vartamānaṃ nagaram।

cāṅgalāṅganagare sākṣarāṇāṃ saṅkhyā adhikā vartate।

aram

khonsānagaram   

bhāratadeśasya aruṇācalapradeśe vartamānaṃ nagaram।

tirapamaṇḍalasya mukhyālayaḥ khonsānagare asti।

aram

tejūnagaram   

bhāratadeśasya aruṇācalapradeśe vartamānaṃ nagaram।

lohitamaṇḍalasya mukhyālayaḥ tejūnagare asti।

aram

anīnīnagaram   

aruṇācalaprānte vartamānaṃ nagaram।

ūparīdibāṅgaghāṭīmaṇḍalasya mukhyālayaḥ anīnīnagare vartate।

aram

roiṅganagaram   

aruṇācalaprānte vartamānaṃ nagaram।

nicalī dibāṅgaghāṭīmaṇḍalasya mukhyālayaḥ roiṅganagare vartate।

aram

sepānagaram   

aruṇācalaprānte vartamānaṃ nagaram।

pūrvakāmeṅgamaṇḍalasya mukhyālayaḥ sepānagare vartate।

aram

bomaḍilānagaram   

aruṇācalaprānte vartamānaṃ nagaram।

paścimakāmeṅgamaṇḍalasya mukhyālayaḥ bomaḍilānagare vartate।

aram

tavāṅganagaram   

bhāratadeśasya aruṇācalapradeśe vartamānaṃ nagaram।

tavāṃganagare tibbatadeśīyānām āśramaḥ asti।

aram

yupiānagaram   

bhāratadeśasya aruṇācalapradeśe vartamānaṃ nagaram।

papumapāremaṇḍalasya mukhyālayaḥ yupiānagare asti।

aram

ḍaporijonagaram   

aruṇācalaprānte vartamānaṃ nagaram।

ūparisubanasirīmaṇḍalasya mukhyālayaḥ ḍaporijonagare vartate।

aram

jīronagaram   

aruṇācalaprānte vartamānaṃ nagaram।

nicalīsubanasirīmaṇḍalasya mukhyālayaḥ jīronagare vartate।

aram

arariyānagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

tasya ārambhikī śikṣā arariyānagare abhavat।

aram

bāṃkānagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

bāṃkebihārīmahodayaḥ bāṃkānagarasya nivāsī asti।

aram

begusarāyanagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

begusarāyanagare dvayoḥ bālakayoḥ apaharaṇaṃ jātam।

aram

baksaranagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ maṇḍalam।

baksaramaṇḍalasya mukhyālayaḥ baksaranagare asti।

aram

baksaranagaram.   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

baksarayuddham ākṭobaramāsasya 1764 tame varṣe baksaranagarasya samīpe isṭa- iṃḍiyā-kaṃpanī iti tathā mughalanavābāḥ ityetayoḥ madhye jātam।

aram

ārānagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

bhojapuramaṇḍalasya mukhyālayaḥ ārānagare asti।

aram

auraṅgābādanagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

bihārarājye vartamānam auraṅgābādanagaraṃ mahārāṣṭrarājyastham auraṅgābādanagaram iva prasiddhaṃ nāsti।

aram

darabhaṅgānagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

bāgamatīnadyāḥ taṭe darabhaṅgānagaraṃ sthitam asti।

aram

gopālagañjanagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

gopālagañjanagare mahilānāṃ saṅkhyā puruṣāṇām apekṣayā adhikā vartate।

aram

jumaīnagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

sā viṃśateḥ varṣebhyaḥ jumaīnagare nivasati।

aram

jahānābādanagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

jahānābādanagare sthitiḥ ātatiyuktā asti ataḥ bhavān tatra mā gacchatu।

aram

khagaḍiyānagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

itaḥ khagaḍiyānagaraṃ gantuṃ kaḥ mārgaḥ asti।

aram

kiśanagañjanagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

kiśanagañjanagare rāṣṭrarakṣāyajñaḥ kṛtaḥ।

aram

bhabhuānagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

kaimuramaṇḍalasya mukhyālayaḥ bhabhuānagare asti।

aram

kaṭiharanagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

ahaṃ bhavantaṃ kaṭiharanagarasya sthānake meliṣyāmi।

aram

lakhīsarāyanagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

sīmāyāḥ śvaśuragṛham lakhīsarāyanagare asti।

aram

madhubanīnagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

madhubanīnagare citrakalāyāḥ pradarśanam asti।

aram

muṅgeranagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

muṅgeranagaram gaṅgātaṭe sthitam asti।

aram

madhepurānagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

tasya bhrātā madhepurānagare kasmiñcit mahāvidyālaye prādhyāpakaḥ asti।

aram

mujaphpharapuranagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

idaṃ relayānaṃ begusarāyanagarāt mujaphpharapuranagarāt ca gacchati।

aram

bihāraśarīphanagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

nālandāmaṇḍalasya mukhyālayaḥ bihāraśarīphanagare asti।

aram

navādānagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

navādānagare paṭasūtrasya utpādanaṃ bhavati।

aram

pūrṇiyānagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

pūrṇiyānagare śīghrameva vimānasevāyāḥ ārambhaḥ bhaviṣyati।

aram

sāsārāmanagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

rohatāsamaṇḍalasya mukhyālayaḥ sāsārāmanagare asti।

aram

saharasānagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

saharasānagarāt rājadhānīṃ gantuṃ relayānam ārabdham।

aram

samastīpuranagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

samastīpuranagare kṛṣakāṇāṃ sammelanasya āyojanaṃ kṛtam asti।

aram

śivaharamaṇḍalam   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ maṇḍalam।

śivaharamaṇḍalasya mukhyālayaḥ śivaharanagare asti।

aram

śivaharanagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

salamāyāḥ mātṛgṛhaṃ śivaharanagare asti।

aram

śekhapurānagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

tasya mātulaḥ śekhapurānagare nivasati।

aram

chaparānagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

saranamaṇḍalasya mukhyālayaḥ chaparānagare asti।

aram

sītāmaḍhīnagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

sītāmaḍhīnagare sītā pṛthivyāṃ samāhitā iti kathyate।

aram

supaulanagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

asmin varṣe grīṣmakāle vayaṃ supaulanagare āsma।

aram

sīvānanagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

tasmai sīvānanagaraṃ na rocate।

aram

hājīpuranagaram   

bhāratadeśasya bihārarājye vartamānaṃ nagaram।

vaiśālīmaṇḍalasya mukhyālayaḥ hājīpuranagare asti।

aram

biṣṇupuranagaram   

bhāratadeśasya maṇipurarājye vartamānaṃ nagaram।

śvaḥ biṣṇupuranagare asmākam adhiṣṭhānaṃ bhaviṣyati।

aram

curācāndapuranagaram   

bhāratadeśasya maṇipurarājye vartamānaṃ nagaram।

kathañcit saḥ curācāndapuranagaram prāpnot।

aram

senāpatinagaram   

bhāratadeśasya maṇipurarājye vartamānaṃ nagaram।

sabhāyāḥ vaktā senāpatinagarāt āgacchat।

aram

thaubalanagaram   

bhāratadeśasya maṇipurarājye vartamānaṃ nagaram।

thaubalanagare matadānaṃ pracalati।

aram

catarānagaram   

bhāratadeśasya jhārakhaṇḍarājye vartamānaṃ nagaram।

saḥ grāmaṃ tyaktvā catarānagare nivasati।

aram

devagharamaṇḍalam   

bhāratadeśasya jhārakhaṇḍarājye vartamānaṃ maṇḍalam।

devagharamaṇḍalasya mukhyālayaḥ devagharanagare asti।

aram

devagharanagaram   

bhāratadeśasya jhārakhaṇḍarājye vartamānaṃ nagaram।

devagharanagaraṃ bābādhāma iti nāmnā api ucyate।

aram

dumakānagaram   

bhāratadeśasya jhārakhaṇḍarājye vartamānaṃ nagaram।

dumakānagaraṃ jhārakhaṇḍarājyasya uparājadhānī vartate।

aram

gaḍhavānagaram   

bhāratadeśasya jhārakhaṇḍarājye vartamānaṃ nagaram।

gaḍhavānagarasya kaścit ārakṣakaḥ ātmānaṃ gulikayā ahan।

aram

girīḍīhanagaram   

bhāratadeśasya jhārakhaṇḍarājye vartamānaṃ nagaram।

vṛttihīnatayā girīḍīhanagare aparādhānāṃ saṅkhyā vardhate।

aram

goḍḍānagaram   

bhāratadeśasya jhārakhaṇḍarājye vartamānaṃ nagaram।

tasya pitṛvyaḥ goḍḍānagare śikṣakaḥ asti।

aram

gumalānagaram   

bhāratadeśasya jhārakhaṇḍarājye vartamānaṃ nagaram।

gumalānagare sāmūhikaḥ vivāhaḥ āyojitaḥ।

aram

hajārībāganagaram   

bhāratadeśasya jhārakhaṇḍarājye vartamānaṃ nagaram।

upadraveṇa hajārībāganagarasya holikotsavaḥ prabhāvitaḥ।

aram

koḍaramāmaṇḍalam   

bhāratadeśasya jhārakhaṇḍarājye vartamānaṃ maṇḍalam।

koḍaramāmaṇḍalasya mukhyālayaḥ koḍaramānagare asti।

aram

koḍaramānagaram   

bhāratadeśasya jhārakhaṇḍarājye vartamānaṃ nagaram।

koḍaramānagaraṃ gantuṃ kimapi yānaṃ na dṛśyate।

aram

loharadaggānagaram   

bhāratadeśasya jhārakhaṇḍarājye vartamānaṃ nagaram।

loharadaggānagare ugravādinām ātaṅkaḥ asti।

aram

pākuranagaram   

bhāratadeśasya jhārakhaṇḍarājye vartamānaṃ nagaram।

pākuranagarasya āśrame gāyatrīyajñasya āyojanam asti।

aram

palāmunagaram   

bhāratadeśasya jhārakhaṇḍarājye vartamānaṃ nagaram।

saḥ palāmunagare nivasituṃ na icchati।

aram

sāhibagañjanagaram   

bhāratadeśasya jhārakhaṇḍarājye vartamānaṃ nagaram।

sāhibagañjanagarasya samīpe relayānasya durghaṭanā jātā।

aram

jāmatāḍānagaram   

bhāratadeśasya jhārakhaṇḍarājye vartamānaṃ nagaram।

asya abhiyogaḥ jāmatāḍānagarasya nyāyālaye bhaviṣyati।

aram

lātehāranagaram   

bhāratadeśasya jhārakhaṇḍarājye vartamānaṃ nagaram।

lātehāranagare aviratā varṣā bhavati।

aram

simaḍegānagaram   

bhāratadeśasya jhārakhaṇḍarājye vartamānaṃ nagaram।

mantrimahodayaḥ simaḍegānagare āyojitasya samārohasya udghāṭanaṃ kariṣyati।

aram

khaṇḍavānagaram   

bhāratadeśasya madhyapradeśarājye vartamānaṃ nagaram।

sā khaṇḍavānagare nivasati।

aram

gunānagaram   

bhāratadeśasya madhyapradeśarājye vartamanaṃ nagaram।

vijayārājemahodayayā gunānagare sabhā sambodhitā।

aram

kharagonanagaram   

bhāratadeśasya madhyapradeśarājye vartamānaṃ nagaram।

asmākaṃ pakṣasya samāgamaḥ kharagonanagare jātaḥ।

aram

noṅgapohanagaram   

bhāratasya meghālayarājye vartamānaṃ nagaram।

rībhoīmaṇḍalasya mukhyālayaḥ noṅgapohanagare asti।

aram

camphāīnagaram   

bhāratadeśasya mijorāmarājye vartamānaṃ nagaram।

saḥ prāyaḥ camphāīnagaraṃ gacchati।

aram

kolāsibanagaram   

bhāratadeśasya mijorāmarājye vartamānaṃ nagaram।

kolāsibanagare tasya vastrāpaṇāḥ santi।

aram

mamitanagaram   

bhāratadeśasya mijorāmarājye vartamānaṃ nagaram।

asmākaṃ prādhyāpakaḥ mamitanagaram agacchat।

aram

saihānagaram   

bhāratadeśasya mijorāmarājye vartamānaṃ nagaram।

saihānagare mama mātāmahasya gṛham asti।

aram

serachipanagaram   

bhāratadeśasya mijorāmarājye vartamānaṃ nagaram।

asmākam agrīmam adhiṣṭhānaṃ serachipanagare asti।

aram

phekanagaram   

bhāratadeśasya nāgālaॅṇḍarājye vartamānaṃ nagaram।

phekanagare adhyetuṃ saḥ vyamanyata।

aram

vokhānagaram   

bhāratadeśasya nāgālaॅṇḍarājye vartamānaṃ nagaram।

idānīṃ vokhānagare nivāsaḥ mahyaṃ na rocate।

aram

karāīkalanagaram   

bhāratadeśasya paṇḍicerīrājye vartamānaṃ nagaram।

cennaīnagarāt karāīkalanagaraṃ gantuṃ kimapi kaṣṭaṃ na anubhūtam।

aram

mahenagaram   

bhāratadeśasya paṇḍicerīrājye vartamānaṃ nagaram।

mahenagare ṭeresāyāḥ girajāgṛham asti।

aram

paṇḍicerīnagaram   

bhāratadeśasya paṇḍicerīrājye vartamānaṃ nagaram।

paṇḍicerīnagare sthitaḥ aravindāśramaḥ prasiddhaḥ vartate।

aram

yamananagaram   

bhāratasya paṇḍicerīrājye vartamānaṃ nagaram।

yamananagaram baṅgālasya samudrakakukṣyāṃ sthitam asti।

aram

nāmacīnagaram   

bhāratasya sikkimarājye vartamānaṃ maṇḍalam।

dakṣiṇasikkimamaṇḍalasya mukhyālayaḥ nāmacīnagare asti।

aram

gejiṅganagaram   

bhāratadeśasya sikkimarājye vartamānaṃ nagaram।

paścimasikkimamaṇḍalasya mukhyālayaḥ gejiṅganagare asti।

aram

ambāsānagaram   

bhāratasya tripurārājye vartamānaṃ nagaram।

dhalāīmaṇḍalasya mukhyālayaḥ ambāsānagare asti।

aram

kailānagaram   

bhāratasya tripurārājye vartamānaṃ nagaram।

uttaratripurāmaṇḍalasya mukhyālayaḥ kailānagare asti।

aram

maṃgananagaram   

bhāratasya sikkimarājye vartamānaṃ nagaram।

uttarasikkimamaṇḍalasya mukhyālayaḥ maṃgananagare asti।

aram

uttaram, pratyuttaram, vyapadeśaḥ   

abhiyuktasya svanirdoṣatāyāḥ pramāṇabhūtasya samādhānavacanasya kriyā।

taiḥ rakṣaṇaprastutaiḥ avasaraḥ na labdhaḥ।

aram

cittauḍanagaram   

bhāratasya rājasthānarājye vartamānaṃ nagaram।

cittauḍanagarasya durgasya darśanena vinā rājasthānarājyasya yātrā apūrṇā eva।

aram

saramā   

bibhīṣaṇasya patnī।

saramā gandharvasya putrī āsīt।

aram

jāpharābādanagaram   

mahārāṣṭrarājye jālanāmaṇḍale vartamānaṃ nagaraṃ yad upamaṇḍalam api asti।

mahamūdena jāpharābādanagare vastrāpaṇaḥ udghāṭitaḥ।

aram

kinnauranagaram   

bhāratadeśasya himācalapradeśe vartamānaṃ nagaram।

abdulena kinnauranagare āpaṇaḥ udghāṭitaḥ।

aram

khajurāhonagaram   

madhyapradeśarājye vartamānaṃ pramukhaṃ nagaram।

khajurāhonagarasya prācīnāni madhyakālīnāni ca mandirāṇi jagati prasiddhāni।

aram

kandaraḥ, kandarā, kandaram, prapātaḥ, prapātī   

niravalambanaparvatādipārśvam।

kandareṇa nihanya sāgarasya urmiḥ udgacchati।

aram

sirohīnagaram   

rājasthānarājye vartamānaṃ nagaram।

vayaṃ sirohīnagarāt jayapūram agacchan।

aram

nagaraṃ, nagarī, puram, purī, nagaram, nagarī, paṭṭanam, paṭṭam, puriḥ   

nagaravāsinaḥ।

puravāsinaḥ netāyāḥ hatyāyāḥ virodhaṃ kurvanti।

aram

catvaram   

haṭṭe vartamānaḥ saḥ bhāgaḥ yaḥ āpaṇakaiḥ paritaḥ tathā ca madhyavartī bhāgaḥ abaddhaḥ asti।

vidyutā catvaraṃ prakāśyate।

aram

haidarābādanagaram   

pākistānadeśasya dakṣiṇadiśi vartamānaṃ nagaram।

haidarābādanagaraṃ sindhunadyāḥ taṭe sthitam asti।

aram

avaram, caramaḥ   

yasya mahattvaṃ na vidyate।

avarasya kimapi mahattvaṃ na vidyate।

aram

uranagaram, ūranagaram   

dakṣiṇamesopoṭāmiyā ityatra vartamānaṃ nagaram।

uranagare itihāse jñātāyāḥ saṃskṛteḥ vikāsaḥ jātaḥ।

aram

rājyam, paramādhikāraḥ, rājyādhikāraḥ   

* śāsakīyamaṇḍalasya mantriṇāṃ samūhaḥ yaḥ rājyasya vyavasthāyāḥ anuyogādhīnaḥ asti।

rājyena karaḥ vardhitaḥ।

aram

api, api tu, tathāpi, param, tu, kim, kintu, ca, nanu, vā, atha vā, punaḥ   

evambhūto'pi।

jvaraḥ san api saḥ vṛthā eva itastataḥ aṭati।

aram

vistareṇa, savistaram   

(śabdasya) vistāreṇa saha।

vistareṇa saḥ svābhiprāyaṃ kathayati।

aram

kulābānagaram   

mumbayyāṃ vartamānam ekam upanagaram।

mama mitraṃ kulābānagare nivasati।

aram

tāśakandaḥ, tāśakandanagaram   

ujabekistānadeśe vartamānaṃ nagaram।

tāśakande bhāratapākistānadeśayoḥ madhye śāntatāviṣayakaṃ pratijñānaṃ jātam।

aram

nayanaramya, nayanābhirāma, netrasukha   

yad nayanebhyaḥ kṛte ramyam asti।

pathi naikāni nayanaramyāṇi dṛśyāni āsīt।

aram

istāmbulaḥ, istāmbulanagaram   

turkistānasya bṛhat nagaram।

istāmbulaḥ tarkistānasya ārthikī rājadhānī asti।

aram

cidambaram   

bhāratadeśasya cennaīnagare vartamānaṃ nagaram।

saḥ cidambare nivasati।

aram

orachānagaram   

jhām̐sīnagarāt 16 kilomīṭaraṃ yāvat dūre madhyapradeśarājye sthitam aitihāsikaṃ nagaram।

prācīne kāle orachānagaraṃ bundelakhaṇḍasya rājadhānī āsīt।

aram

oralaiṇḍonagaram   

madhyaphloriḍādeśe vartamānaṃ nagaram।

saḥ oralaiṇḍonagare nivasati।

aram

kārpāsam, kārpāsavastram, kārpāsāmbaram, tūlāvastram, phālam, vādaram   

kārpāsajātaṃ vastram।

tasmai kārpāsāt nirmitāni paridhānāni rocante।

aram

thimpūnagaram, thimpū   

bhūtānarājyasya rājadhānī।

thimpūnagaram ekaṃ prekṣaṇīyaṃ sthalam asti।

aram

raṇathambhauranagaram, raṇathambhauraḥ   

rājasthānarājye vartamānam aitihāsikaṃ nagaram।

raṇathambhauranagaraṃ paryaṭanadṛṣṭyā api mahatvapūrṇam asti।

aram

bāṃsavāḍānagaram   

rājasthānarājye vartamānaṃ nagaram।

manoharaḥ bāṃsavāḍānagare nivasati।

aram

sagaramāthā-parvataḥ, sagaramāthā, evaresṭaḥ, evaresṭaparvataḥ   

himācalasya mūrdhanyaḥ parvataśikharaḥ athavā bhūmeḥ uccatamā avasānabhūmiḥ।

juṅko topaī sagaramāthā-parvatam āruhyamāṇā prathamā strī।

aram

sīkaramaṇḍalam   

bhāratadeśasya rājasthānarājye vartamānaṃ maṇḍalam।

sīkaramaṇḍalasya samīpe eva jhuñjhunumaṇḍalam asti।

aram

sīkaranagaram, sīkaraḥ   

bhāratadeśasya rājasthānarājye vartamānaṃ pramukhaṃ nagaram।

saḥ sīkaranagare paṭhati।

aram

jhuñjhununagaram   

bhāratadeśasya rājasthānarājye vartamānaṃ nagaram।

asmākaṃ lokayānam ekavādane jhuñjhununagare prāptam।

aram

gaṅgānagaramaṇḍalam, gaṅgānagaram   

bhāratadeśasya rājasthānarājye vartamānaṃ maṇḍalam।

gaṅgānagaramaṇḍalasya dakṣiṇadiśi bīkāneramaṇḍalam vartate।

aram

gaṅgānagaram   

rājasthānarājye vartamānaṃ nagaram।

gaṅgānagaraṃ darśanīyam asti।

aram

bahāvalapuranagaram, bahāvalapuram   

pākistānadeśe vartamānaṃ nagaram।

bahāvalapuranagare mama mitraṃ nivasati।

aram

kāṇḍalānagaram   

gujarātarājye vartamānaṃ nagaram।

saḥ kāṇḍalānagare sthite vidyālaye paṭhati।

aram

mahābaleśvaram   

bhāratadeśasya mahārāṣṭrarājye vartamānaṃ paryaṭanasthalam।

mahābaleśvarasya prākṛtikī suṣamā avarṇanīyā asti।

aram

māṇḍūnagaram   

madhyapradeśarājye vartamānaṃ nagaram।

māṇḍūnagaraṃ paryaṭanasthānam asti।

aram

paramāraḥ   

mālavākṣetrasya rājavaṃśasya sadasyaḥ।

mālavākṣetre paramārāṇām api śāsanam āsīt।

aram

bhīnamālanagaram, bhīnamālam   

rājasthānarājyasya jālauramaṇḍale vartamānaṃ nagaram।

bhīnamālanagaram aitihāsikaṃ nagaram asti।

aram

jammūtavīnagaram   

kaśmīre vartamānaṃ nagaram।

jammūtavīnagaram bhāratasya naikaiḥ nagaraiḥ relamārgeṇa yojitam asti।

aram

paṭhāṇakoṭanagaram, paṭhāṇakoṭaḥ   

pañjābarājye vartamānaṃ nagaram।

maheśaḥ paṭhāṇakoṭanagare nivasati।

aram

kāṭhagodāmaḥ, kāṭhagodāmanagaram   

bhāratasya uttarāñcale vartamānaṃ nagaram।

dehalyāḥ kāṭhagodāmaḥ relamārgeṇa saṃyujyate।

aram

madikerīnadaram   

kurgamaṇḍalasya mukhyālayaḥ।

saḥ madikerīnagare nivasati।

aram

kālakānagaram   

hariyāṇārājye vartamānaṃ rājyam।

kālakānagaraṃ bhāratadeśasya naikaiḥ nagaraiḥ yojitam asti।

aram

siliguḍīnagaram   

bhāratadeśasya baṅgālarājye vartamānaṃ nagaram।

saḥ siliguḍīnagare nivasati।

aram

annāmalāīnagaram   

tamilanāḍurājye vartamānaṃ nagaram।

annāmalāīnagaraṃ prekṣaṇīyam asti।

aram

venisanagaram   

veneṭorājye vartamānam ekaṃ nagaram।

venisanagaraṃ sundaram asti।

aram

padaṃ, kramaḥ, padāntaram   

antaraparimāṇaviśeṣaḥ-tad antaraṃ yad manuṣyaiḥ ekena padena ākramyate।

itaḥ mama gṛhaṃ aṣṭa nava vā padāni asti।

aram

vājīkaraṇaḥ, madanaśalākā, vājīkaram, vīryavṛddhikaram, vṛṣyam   

puruṣasya kāmaśakteḥ vardhakaṃ dravyam।

nāgabalā vājīkaraṇaḥ asti।

aram

śokaharam   

mātrikaḥ chandoviśeṣaḥ।

śokaharasya pratyekasmin caraṇe triṃśat mātrāḥ bhavanti।

aram

virāmaḥ, avakāśaḥ, uparamaḥ, nirvṛttiḥ, vinivṛttiḥ   

anujñā-pūrvaka-kāryatyāgasya kriyā।

matkṛte etasmāt kāryāt virāmasya avasaraḥ nāsti।

aram

gaṇḍūṣaḥ, karṇikā, dviradakarāgram, puṣkaram, puṣkarāgram   

gajaśuṇḍāyāḥ antimaḥ sūcikāmukhaśca bhāgaḥ।

calanasamaye gajaḥ vāraṃvāraṃ gaṇḍūṣeṇa bhūmim aspṛśat।

aram

koṇārkanagaram   

uḍīsārājye vartamānaṃ nagaram।

koṇārkanagare prasiddhaṃ sūryamandiram asti।

aram

tālīśapatram, tālīśam, patrākhyam, śukodaram, dhātrīpatram, arkavedham, karipatram, karicchadam, nīlam, nīlāmbaram, tālam, tālīpatram, tamāhvayam, tālīśapatrakam   

tejaḥpatrasya jāteḥ vṛkṣaviśeṣaḥ।

tālīśapatrasya parṇāni kāṇḍasya bhāgadvaye api bhavanti।

aram

tālīśapatram, tālīśam, patrākhyam, śukodaram, dhātrīpatram, arkavedham, karipatram, karicchadam, nīlam, nīlāmbaram, tālam, tālīpatram, tālīśapatrakam   

vṛkṣaviśeṣaḥ।

tālīśapatram uttarabhāratadeśe, baṅgālarājye tathā samudrataṭavartiṣu kṣetreṣu dṛśyate।

aram

bokākhāṭanagaram   

asamarājye vartamānaṃ nagaram।

prasiddhaṃ kājīraṅgārāṣṭriyodyānaṃ bokākhāṭanagarāt kiñcideva dūre asti।

aram

viṣṇuvāmanaśiravāḍakaramahodayaḥ, śiravāḍakaravāmanaviṣṇuḥ, kusumāgrajaḥ   

marāṭhībhāṣāyāḥ sāhityikaḥ।

viṣṇuvāmanaśiravāḍakaramahodayaḥ marāṭhībhāṣāyāḥ śreṣṭhaḥ kaviḥ āsīt।

aram

hiṅgu, sahastravedhi, jatukam, vālhikam, vālhīkam, rāmaṭham, jantughnam, vālhī, gṛhiṇī, madhurā, sūpadhūpanam, jatu, keśaram, ugragandham, bhūtāriḥ, jantunāśanam, sūpāṅgam, ugravīryam, agūḍhagandham, bhedanam   

śatapuṣpāviśeṣaḥ।

hiṅgunāmnā eva dravyam upalabhyate yasya upayogaḥ vyañjanarūpeṇa auṣadharūpeṇa vā kriyate।

aram

avaram   

gajasya aparasakthi।

avarasya āghātena gajaḥ vedanayā pīḍitaḥ asti।

aram

prāntaram   

nirjanaḥ mārgaḥ।

taṃ mandiraṃ prāptuṃ vayaṃ ghaṇṭāṃ yāvat prāntarāt agacchan।

aram

ahikṣetranagaram   

dakṣiṇapāñcālasya rājadhānī।

ahikṣetranagare pāñcālībhāṣām ityukte kannaujībhāṣāṃ vadanti।

aram

pratyuttaram   

prāptasya uttarasya ṭīkāyāḥ vā pratikriyārūpeṇa dīyamānam uttaram।

mayā sarvāsāṃ ṭīppaṇīnāṃ pratyuttaraṃ likhitam।

aram

udarambhariḥ, ātmambhariḥ, kukṣimbhariḥ   

yaḥ svodaramātraṃ pūrayati।

udarambhareḥ kuṭumbinaḥ bubhukṣitāḥ eva svapanti।

aram

ādyākṣaram   

naikapadayuktanāmnaḥ pratyekasya padasya ādyaḥ akṣaraḥ yasya upayogaḥ hastākṣaraṃ kartuṃ kriyate।

hajārīprasādadvivedīmahodayasya ādyākṣarāṇi ha pra dvi santi।

aram

mohenajodaḍonagaram   

2600 varṣapūrvaṃ sindhutaṭasthaṃ bṛhat nagaraṃ yad idānīṃ pākistānadeśasya sindhapradeśe asti।

prācīneṣu nagareṣu mohenajodaḍonagaram ekam।

aram

antyākṣaram, vāguttaram   

antimam akṣaram।

asyāḥ kavitāyāḥ sarvāṇi antyākṣarāṇi samānāni eva।

aram

andhaparamparā   

kasyāpi prācīnāyāḥ prathāyāḥ avicāreṇa eva anukaraṇam।

asmābhiḥ andhaparamparāyāḥ rakṣitavyam।

aram

āmeranagaram   

rājasthānarājyasya jayapuranagarasya upanagaraṃ yad pūrvaṃ jayapurarājyasya rājadhānī āsīt।

āmeranagarasya sthāpanā mīṇā-rājā-ālana-siṃhena kṛtā।

aram

uttaram   

vaidikakālīnaḥ gītaviśeṣaḥ।

uttarasya viṣaye gāyakaḥ adhikaṃ jānāti।

aram

nagarahāranagaram   

bhāratadeśasya vāyavyadiśi vartamānaṃ prācīnaṃ nagaraṃ yasya varṇanaṃ cīnadeśīyena yātrikeṇa hvenasāṅgamahodayena kṛtam।

nagarahāranagaraṃ rājñaḥ kapiśasya adhīne āsīt।

aram

moharam   

nepāladeśe saptadaśaśatābdeḥ madhyāt ārabhya dvātriṃśatyadhikaikonaviṃśatiṃ saṃvatsaraṃ yāvat pracalitā mudrā।

moharaṃ suvarṇasya rajatasya vā āsīt।

aram

ऑksaphorḍanagaram, ākspharḍanagaram   

iṅglaṇḍadeśasya landananagarasya vāyavyāṃ diśi vartamānaṃ nagaram।

ऑksaphorḍanagarasya viśvavidyālayaḥ prasiddhaḥ asti।

aram

hāṅgakāṅganagaram   

cīnadeśasya khyātaṃ nagaram।

hāṅgakāṅganagaraṃ viśvasya prasiddhaṃ paṇyaṃ kendram asti।

aram

philāḍelphiyānagaram   

amerikādeśe vartamānaṃ bṛhat nagaram।

philāḍelphiyānagaraṃ ḍelāveyaranadyāḥ taṭe sthitam asti।

aram

rāvalapiṇḍīnagaram   

pākistānadeśe vartamānaṃ nagaram।

rahīmaḥ rāvalapiṇḍīnagare nivasati।

aram

siḍanīnagaram   

āsṭreliyādeśasya bṛhat nagaram।

pramukheṣu darśanīyeṣu nagareṣu siḍanīnagaram ekam।

aram

paramāṇvika   

paramāṇusambandhī।

paramāṇvikānāṃ śastrāṇāṃ prayogāt rakṣitavyam।

aram

honolūlūnagaram   

havāīrājyasya rājadhānī।

saḥ aṭanārthaṃ honolūlūnagaram agacchat।

aram

melabarnanagaram   

āsṭreliyādeśasya vikṭorikārājyasya rājadhānīnagaraṃ yat āsṭreliyādeśasya dvitīyakramāṅkasya bṛhat nagaram asti।

mumbaīnagaram iva melabarnanagaram api āsṭreliyādeśasya vittīyaṃ vyāpārikaṃ ca kendram asti।

aram

kepaṭāunanagaram   

dakṣiṇa-āphrikādeśasya vaidhānikā rājadhānī।

janasaṅkhyāyāḥ anusāreṇa kepaṭāunanagaraṃ dakṣiṇa-āphrikādeśasya dvitīyakramāṅkasya bṛhad nagaram।

aram

lāsavegasanagaram   

amerikādeśe vartamānaṃ nagaram।

manojasya anujaḥ lāsavegasanagare nivasati।

aram

kveṭānagaram   

balūcistānadeśasya rājadhānī।

rahīmaḥ kveṭānagare nivasati।

aram

śaṅghāīnagaram   

cīnadeśasya bṛhad nagaram।

bālakāḥ grīṣmakālasya avakāśe śaṅghāīnagaraṃ gatavantaḥ।

aram

hirośimānagaram   

jāpānadeśe vartamānam ekaṃ nagaraṃ yatra dvitīye viśvayuddhe amerikādeśena paramāṇu-prasphoṭaḥ pātitaḥ।

hirośimānagare paramāṇu-prasphoṭena anumānataḥ ekalakṣapañcaśatsahastrajanāḥ mṛtāḥ।

aram

nāgāsākīnagaram   

jāpānadeśe vartamānam ekaṃ nagaram yasya arthaḥ dīrghaḥ dvīpakalpaḥ iti asti tathā ca yatra dvitīye viśvayuddhasya samaye amerikādeśena paramāṇu-prasphoṭaḥ pātitaḥ।

nāgāsākīnagare 1945tame khristābde agastamāsasya navame dināṅke paramāṇu-prasphoṭaḥ pātitaḥ yena pañcāśatsahastrajanāḥ mṛtāḥ।

aram

alekjenḍriyānagaram   

ījiptadeśasya dvitīyakramāṅkasya bṛhat nagaraṃ yad deśasya bṛhat naukāsthānakam asti।

alekjenḍriyānagarasya janasaṅkhyā ekacatvāriṃśat lakṣaṃ yāvat asti।

aram

asavānanagaram   

nāilanadyāḥ taṭe sthitam ījiptadeśasya ekaṃ prācīnaṃ nagaram।

asavānanagarasya setuḥ prasiddhaḥ asti।

aram

jubānagaram   

dakṣiṇasuḍānadeśasya rājadhānī।

jubānagaraṃ nīlanadyāḥ taṭe sthitam asti।

aram

mūndaḍānagaram   

gujarātarājyasya kacchamaṇḍale vartamānaṃ sthānam।

saḥ mūndaḍānagare nivasati।

aram

ākalaiṇḍanagaram, ऑkalaiṇḍanagaram   

nyūjīlaiṇḍadeśe sthiteṣu nagareṣu bṛhat nagaram।

paryaṭanārtham ākalaiṇḍanagaram uttamam asti।

aram

myūnikhanagaram   

jarmanīdeśe vartamānam ekaṃ bṛhad nagaram।

myūnikhanagaraṃ baveriyārājyasya rājadhānī api asti।

aram

śikāgonagaram   

amerikādeśasya iliyānarājyasya bṛhad nagaraṃ yasya janasaṅkhyā trīṇidaśalakṣaṃ yāvat asti।

śikāgonagaram amerikādeśasya tṛtīyakramāṅkasya adhikajanasaṅkhyāyuktaṃ nagaram asti।

aram

laॉsaenjelesanagaram   

amerikādeśasya kailiphorniyārājyasya ekaṃ nagaram।

laॉsaenjelesanagaram amerikādeśasya dvitīyakramāṅkasya adhikajanasaṅkhyāyuktaṃ nagaram asti।

aram

haimabarganagaram, hamabarganagaram   

jarmanīdeśasya dvitīyakramāṅkasya bṛhad nagaram।

rameśaḥ haimabarganagare aṭanārthaṃ gataḥ।

aram

misarātānagaram   

libiyādeśasya ekam ādhunikaṃ nagaram।

misarātānagarasya adhikārāḥ sarvakārasya virodhikaiḥ gṛhītāḥ।

aram

sainaḍiegonagaram   

dakṣiṇakailiphorniyādeśe vartamānam ekaṃ ramyaṃ nagaram।

sainaḍiegonagarasya prākṛtikī śobhā manohāriṇī।

aram

kāndhāranagaram, kandhāranagaram   

aphagāṇisthānadeśasya ekam aitihāsikaṃ nagaram।

kāndhāranagaram aphagāṇisthānadeśasya ekaṃ pramukhaṃ vaṇik kendam asti।

aram

tobarūkanagaram   

ījiptadeśasya sīmni sthitaṃ lībiyādeśasya ekaṃ nagaram।

tobarūkanagare gaddāphyaḥ ekaṃ smārakam asti।

aram

benagājīnagaram   

lībiyādeśasya dvitīyakramāṅkasya bṛhat nagaram।

benagājīnagare vipakṣasya sattā vartate।

aram

bīīdānagaram   

lībiyādeśasya tṛtīyakramāṅkasya bṛhat nagaram।

bīīdānagaraṃ yavanavidrohiṇaiḥ yavanarājyaṃ ghoṣitam।

aram

mosulanagaram, mosūlanagaram   

irākadeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

rameśaḥ mosulanagare nivasati।

aram

kirakukanagaram   

irākarājyasya uttaradiśi vartamānam ekaṃ nagaram।

amerikādeśīyaiḥ sainikaiḥ kirakukanagare vimānākramaṇaṃ kṛtam।

aram

lubaॉkanagaram   

amerikādeśasya ṭeksāsarājye vartamānam ekaṃ nagaram।

lubaॉkanagarāt aldāvasārī baddhaḥ।

aram

paramapadam   

atyuccaṃ padam।

uttamānāṃ guṇānāṃ kāraṇāt eva tena paramapadaṃ prāptam।

aram

hamabanṭoṭānagaram   

śrīlaṅkādeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

adyatanīyā krikeṭakrīḍā hamabanṭoṭānagarasthe krīḍāṅgaṇe bhaviṣyati।

aram

jenevānagaram   

svijaralaiṇḍadeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

asmākaṃ pitā jenevānagaram agacchat।

aram

phaisalābādanagaram   

pākistānadeśasya pañjābarājyasya ekaṃ nagaram।

phaisalābādanagare ekasmin kārayāne visphoṭaḥ jātaḥ।

aram

sikandariyānagaram   

ijiptadeśasya dvitīyatamaṃ bṛhad nagaram।

sikandariyānagarasya janasaṅkhyā pañcatriṃśat lakṣam iti asti।

aram

aljāimaram   

vayasā jātaḥ vismaraṇasya rogaḥ।

aljāimare pūrvaṃ mastiṣkasya kāpi kośikā prabhāvitā bhavati।

aram

mināmisomānagaram   

jāpānadeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

sunāmī iti naisargikena saṅkaṭena mināmisomānagaraṃ dhvastaṃ jātam।

aram

anagaram   

tad kṣetraṃ yasya vikāsaḥ pūrṇatayā nagaram iva na jātaḥ tathāpi grāmāpekṣayā adhikaṃ vikasitam asti।

mārgaṃ paritaḥ anagarasya nirmāṇaṃ kadā bhavati iti na jñāyate।

aram

ṭoronṭonagaram, ṭoranṭonagaram   

kanāḍādeśasya ekaṃ bṛhad nagaram।

ṭoronṭonagaram onṭāriyoprāntasya rājadhānī asti।

aram

soharanagaram   

omānarāṣṭrasya ekaṃ vikasitaṃ nagaraṃ yad prācīne kāle tasya rājadhānī āsīt।

soharanagaraṃ sindabādasya janmasthānam asti।

aram

saina-phrāṃsiskonagaram   

amerikādeśasya kailiphorniyārājye vartamānam naukāśrayayuktam ekaṃ nagaram।

amerikādeśasya audyogikakendreṣu parivahanakendreṣu ca ekaṃ pramukhaṃ saina-phrāṃsiskonagaram।

aram

śarmaalaśekhanagaram   

ījiptadeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

mubārakaḥ śarmaalaśekhanagare baddhaḥ āsīt।

aram

alekjāṇḍriyānagaram   

ījiptadeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

asmākam ekaṃ mitram alekjāṇḍriyānagare nivasati।

aram

jāviyānagaram   

lībiyādeśasya ekaṃ pramukhaṃ nagaram।

jāviyānagare vidrohinyaḥ ghaṭanāḥ jāyamānāḥ santi।

aram

herātanagaram   

aphagaṇistānadeśe vartamānam ekaṃ nagaram।

herātanagaram aphagaṇistānadeśasya vāyavye sthitam asti।

aram

avasthāntaram   

ekasyāḥ avasthāyāḥ anyasyām avasthāyāṃ praveśanasya kriyā।

mṛtyuḥ tu kevalam ātmanaḥ avasthāntaram eva।

aram

rāsalānuphanagaram   

libiyādeśasya ekaṃ nagaram।

gaddāphīsamarthitayā senayā rāsalānuphanagaraṃ svādhikāre kṛtam।

aram

sapharamāsam   

hijarī saṃvatsarasya dvitīyaḥ māsaḥ।

sapharamāse aham atra na bhaviṣyāmi।

aram

antaram   

य़ātrākāle niścitarūpeṇa krāntaḥ adhvā।

pañcāśatamailaparimāṇaṃ yāvat antaraṃ taiḥ ākrāntam।

aram

indracirbhiṭī, indīvarā, yugmaphalā, dīrghavṛntā, uttamāraṇī, puṣpamañjarikā, droṇī, karambhā, nalikā   

latāviśeṣaḥ-yasyā guṇāḥ kaṭutvam śītatvam pittaśleṣmakāsadoṣavraṇakṛmināśitvam asti ।

indracirbhiṭī cakṣuhitakārī asti

aram

vindhyakandaram   

sthānaviśeṣaḥ ।

vindhyakandarasya varṇanaṃ vivaraṇapustikāyāṃ dṛśyate

aram

viśālanagaram   

nagaraviśeṣaḥ ।

vivaraṇapustikāyāḥ viśālanagarasya ullekhaḥ asti

aram

viśvambharamaithilopādhyāyaḥ   

lekhakaviśeṣaḥ ।

viśvambharamaithilopādhyāyasya varṇanaṃ vivaraṇapustikāyāṃ prāpyate

aram

vidyākaramiśramaithilaḥ   

ekaḥ lekhakaḥ ।

vidyākaramiśramaithilasya varṇanaṃ kośe asti

aram

bhujanagaram   

ekaṃ nagaram ।

bhujanagarasya ullekhaḥ kośe vartate

aram

śukreśvaram   

ekaṃ mandiram ।

śukreśvarasya ullekhaḥ vivaraṇapustikāyām asti

aram

prāṇadharamiśraḥ   

ekaḥ lekhakaḥ ।

kośeṣu prāṇadharamiśraḥ varṇitaḥ

aram

balanagaram   

ekaṃ nagaram ।

bauddhasāhitye balanagaraṃ varṇitaṃ dṛśyate

aram

śaivanagaram   

ekaṃ nagaram ।

śaivanagarasya ullekhaḥ vivaraṇapustikāyām asti

aram

śobhākaramitraḥ   

ekaḥ lekhakaḥ ।

śobhākaramitrasya ullekhaḥ vivaraṇapustikāyām asti

aram

kṣoṇīdharamiśraḥ   

ekaḥ ṭīkākāraḥ ।

kṣoṇīdharamiśrasya varṇanaṃ kośe vartate

aram

śauryanagaram   

ekaṃ nagaram ।

śauryanagarasya ullekhaḥ hemacandrasya pariśiṣṭaparvan ityasmin granthe asti

aram

śrīdākṣinagaram   

ekaṃ nagaram ।

śrīdākṣinagarasya ullekhaḥ bauddhasāhitye asti

aram

śrīdharolanagaram   

ekaṃ nagaram ।

śrīdharolanagarasya ullekhaḥ vivaraṇapustikāyām asti

aram

sañjataram   

ekaṃ nagaram ।

sañjatarasya ullekhaḥ pañcatantre asti

aram

satyabodhaparamahaṃsaparivrājakaḥ   

ekaḥ puruṣaḥ ।

satyabodhaparamahaṃsaparivrājakasya ullekhaḥ vivaraṇapustikāyām asti

aram

satyānandaparamahaṃsaparivrājakācāryaḥ   

ekaḥ vidvān ।

satyānandaparamahaṃsaparivrājakācāryasya ullekhaḥ vivaraṇapustikāyām asti

aram

saptagodāvaram   

ekaṃ sthānam ।

saptagodāvarasya ullekhaḥ mahābhārate asti

aram

brahmāvādanagaram   

ekā nagarī ।

siṃhāsana-dvātriṃśikāyāṃ vikramāditya-caritre vā brahmāvādanagaram samullikhitam

aram

brahmottaram   

ekaṃ nagaram ।

brahmottaraṃ divyāvadāne nirdiṣṭaḥ vartate

aram

bhaṭṭabhāskaraḥ, bhaṭṭabhāskaramiśraḥ   

ekaḥ lekhakaḥ ।

kośakāraiḥ bhaṭṭabhāskaraḥ samullikhitaḥ

aram

bhadraṅkaram   

vidarbheṣu ekaṃ nagaram ।

prācīna-bhāratīya-bauddha-vāṅmaye bhadraṅkaraṃ samullikhitam

aram

bhadrānagaram   

ekaṃ nagaram ।

kośakāraiḥ bhadrānagaraṃ varṇitam

aram

bharamaḥ   

ekaḥ puruṣaḥ ।

śubhrādi gaṇeṣu bharamaḥ samullikhitaḥ

aram

sāgarameghaḥ   

ekaḥ puruṣaḥ ।

sāgarameghasya ullekhaḥ bauddhasāhitye asti

aram

siddhimanvantaram   

ekaṃ sthānam ।

siddhimanvantarasya ullekhaḥ praśastyām asti

aram

sarvadharam   

ekā kṛtiḥ ।

sarvadharasya ullekhaḥ koṣe asti

aram

kṣoṇīdharamiśraḥ   

ekaḥ ṭīkākāraḥ ।

kṣoṇīdharamiśrasya varṇanaṃ kośe vartate

aram

gaṇavaram   

ekaṃ nagaram ।

gaṇavarasya varṇanaṃ yogaśikhā-upaniṣadi vartate

aram

gopanagaram   

ekaṃ nagaram ।

gopanagarasya ullekhaḥ kośe vartate

aram

hariharamahārājaḥ   

ekaḥ puruṣaḥ ।

hariharamahārājasya ullekhaḥ vivaraṇapustikāyām asti

aram

hariharamiśraḥ   

ekaḥ puruṣaḥ ।

hariharamiśrasya ullekhaḥ vivaraṇapustikāyām asti

aram

harivaram   

ekaḥ grāmaḥ ।

harivarasya ullekhaḥ koṣe asti

aram

haramujaḥ   

ekaṃ sthānam ।

haramujasya ullekhaḥ vivaraṇapustikāyām asti

aram

haramohanaḥ   

lekhakanāmaviśeṣaḥ ।

haramohanaḥ iti nāmakānāṃ naikeṣāṃ lekhakānām ullekhaḥ vivaraṇapustikāyām asti

aram

sthaleśvaram   

ekaṃ sthānam ।

sthaleśvarasya ullekhaḥ kāśīkhaṇḍe asti

aram

sthāṇvīśvaram   

ekaḥ grāmaḥ ।

sthāṇvīśvarasya ullekhaḥ hemādreḥ caturvarga-cintāmaṇiḥ ityasmin granthe asti

aram

candrakumāraśikharam   

sthānaviśeṣaḥ ।

candrakumāraśikharasya varṇanaṃ rasikaramaṇe samupalabhyate

aram

puṇyānagaram   

ekaṃ nagaram ।

puṇyānagarasya ullekhaḥ vivaraṇapustikāyām asti

aram

maśulabaram   

ekaḥ sthānaviśeṣaḥ ।

kośeṣu maśulabaraṃ varṇitam

aram

palāśanagaram   

ekaṃ nagaram ।

palāśanagarasya ullekhaḥ vikramādityasya caritre asti

aram

karavīrakarambhin   

ekaṃ kāṣṭham ।

karavīrakarambhiṇaḥ ullekhaḥ harivaṃśe asti

aram

karambhakaḥ   

ekaḥ janasamudāyaḥ ।

karambhakāṇām ullekhaḥ mārkaṇḍeyapurāṇe asti

aram

karambhakaḥ   

ekaḥ puruṣaḥ ।

karambhakasya ullekhaḥ kathāsaritsāgare asti

aram

karambhaḥ   

ekaḥ viṣayuktaḥ kṣupaḥ ।

karambhasya ullekhaḥ suśrutena kṛtaḥ

aram

karambhaḥ   

śakuneḥ putraḥ ।

karambhasya ullekhaḥ harivaṃśe asti

aram

karambhaḥ   

asurasya mahiṣasya pitā ।

karambhasya ullekhaḥ koṣe asti

aram

karambhaḥ   

ekaḥ vānaraḥ ।

karambhasya ullekhaḥ rāmāyaṇe asti

aram

karambhaḥ   

rambhasya bhrātā ।

karambhasya ullekhaḥ koṣe asti

aram

karamukteśvaram   

ekaṃ mandiram ।

karamukteśvarasya ullekhaḥ koṣe asti

aram

karamandaḥ   

ekaḥ puruṣaḥ ।

karamandasya ullekhaḥ koṣe asti

aram

kaṭanagaram   

bhāratasya pūrvasyāṃ diśi vartamānam ekaṃ sthānam ।

kaṭanagarasya ullekhaḥ kāśikā-vṛttau asti

aram

kaceśvaram   

ekaṃ mandiram ।

kaceśvarasya ullekhaḥ koṣe asti

aram

trisundaram   

ekaṃ miśraṇam ।

trisundarasya varṇanam rasendracintāmaṇyāṃ vartate

aram

trailokyasundaram   

ekaṃ miśraṇam ।

trailokyasundarasya ullekhaḥ rasaratnākare vartate

aram

ekākṣaramālikā   

ekākṣarayuktānāṃ śabdānāṃ koṣaḥ ।

ekākṣaramālikāyāḥ ullekhaḥ koṣe asti

aram

padmakhaṇḍanagaram   

ekaṃ nagaram ।

padmakhaṇḍanagarasya ullekhaḥ siṃhāsanadvātriṃśikāyām asti

aram

pakṣadharamiśraḥ   

ekaḥ lekhakaḥ ।

pakṣadharamiśrasya ullekhaḥ koṣe asti

aram

candrasthalanagaram   

ekaṃ nagaram ।

candrasthalanagarasya varṇanaṃ campaka-śreṣṭhi-kathānake vartate

aram

camatkāranagaram   

ekaṃ nagaram ।

camatkāranagarasya varṇanaṃ kośe vartate

aram

vṛddhanagaram   

ekaṃ nagaram ।

vṛddhanagarasya ullekhaḥ vivaraṇapustikāyām asti

aram

vṛndāvananagaram   

ekaṃ nagaram ।

vṛndāvananagarasya ullekhaḥ koṣe asti

aram

chidrodaram   

udarasya ekaḥ rogaḥ ।

chidrodarasya ullekhaḥ carakeṇa kṛtaḥ

aram

jambīranagaram   

ekaṃ nagaram ।

jambīranagarasya ullekhaḥ siṃhāsanadvātriṃśikāyām asti

aram

jaramāṇaḥ   

ekaḥ puruṣaḥ ।

jaramāṇasya ullekhaḥ gargādigaṇe asti

aram

trisundaram   

ekaṃ miśraṇam ।

trisundarasya varṇanam rasendracintāmaṇyāṃ vartate

aram

trailokyasundaram   

ekaṃ miśraṇam ।

trailokyasundarasya ullekhaḥ rasaratnākare vartate

aram

dākṣinagaram   

ekaṃ sthānam ।

dākṣinagarasya ullekhaḥ kośe vartate

aram

naranagaram   

ekaṃ nagaram ।

naranagarasya ullekhaḥ koṣe asti

aram

tālitanagaram   

ekaṃ nagaram ।

tālitanagarasya ullekhaḥ koṣe asti

Parse Time: 2.460s Search Word: aram Input Encoding: IAST: aram