jaka Name of a Brahman abhivyañjaka mfn. revealing, manifesting. abhivyañjaka mfn. indicative, showing. abhyañjaka mfn. (in fine compositi or 'at the end of a compound' ) rubbing (the feet) with unctuous substances abījaka mfn. unsown adhikaraṇabhojaka m. a judge. ajaka m. Name of a descendant of purūravas - ajaka m. of a king of magadha - ājaka n. a flock of goats ajaka rṇa m. a goat's ear ajaka rṇa m. the tree Terminalia Alata Tomentosa. ajaka rṇaka m. the Sal-tree, Shorea Robusta. ājaka roṇa m. ajaka va m. śiva - 's bow amajjaka mfn. having no marrow anijaka mfn. not one's own, belonging to another. añjaka m. Name of a son of vipracitti - anurañjaka mf(ikā - )n. attaching, conciliating. aprayojaka mf(ikā - )n. not causing or effecting, aimless. apūjaka mfn. irreverent. arājaka mfn. having no king etc. arājaka n. want of a king, anarchy arjaka mfn. procuring, acquiring arjaka m. the plant Ocimum Gratissimum asrārjaka m. the white tulasi - plant āśvayujaka mfn. sown on the day called āśvayujī - āvarjaka etc. See ā - vṛj - . āvarjaka mfn. attracting, propitiating bādhavibhājaka m. or n. Name of work bahubhojaka mfn. eating much bailvajaka mfn. (with deśa - ) inhabited by bailvaja - s bālabhañjaka m. Name of a man bhairavatarjaka m. "threatening terrible things", Name of viṣṇu - (properly of śiva - ) bhajaka m. a distributer, apportioner (See civara -bh - ) bhajaka m. a worshipper bhājaka m. (fr. Causal ) a divisor (in arithmetic ) bhāṇḍabhajaka m. the distributer of vessels or utensils (in a temple) bhāṇḍarañjaka mṛttikā f. a particular colouring earth used by potters bhañjaka mf(ikā - )n. who or what breaks or divides or destroys bhañjaka m. a breaker (of doors) bhañjaka m. Rubia Munjista bharadvājaka m. a skylark. bhāradvājaka mf(ikā - )n. belonging or relating to bharad -vāja - bhaṭṭabījaka n. Name of authors bhaujaka ṭa mfn. relating to or coming from bhoja -kaṭa - bheṣajaka lpa m. Name of work bheṣajaka lpasārasaṃgraha m. Name of work bheṣajaka raṇa n. preparation of drugs or medicine bhojaka mfn. eating (See bahu -bh - ) bhojaka mfn. being about to eat bhojaka mfn. (fr. Causal ) giving to eat, nourishing bhojaka m. (perhaps) a waiter at table bhojaka m. Name of a class of priests (or Sun-worshippers, supposed to be descended from the maga - s by intermarriage with women of the bhoja - race) bhojaka m. an astrologer bhojaka m. Name of a king bhojaka nyā f. a girl of the race of the bhoja - s bhojaka ṭa n. Name of a town bhojaka ṭa n. the country of bhoja - (the present Bhojpur, or the vicinity of Patna and Bhagalpur) bhojaka ṭa m. plural the inhabitants of the town of bhoja -kaṭa - bhojaka ṭīya m. plural the inhabitants of bhojakaṭa - bhojarājaka vivarga m. Name of work bhrājaka mf(ī - )n. (fr. Causal ) causing to shine, making bright (said of the digestive fire and bile as brightening the skin) bhrājaka n. the bile, bilious humour, gall bhṛjjaka ṇṭaka m. a particular mixed tribe (varia lectio bhūrja - - , bhūta -k - etc.; see next) . bhṛjjaka ṇṭha m. a particular mixed tribe (the son of a Brahman vrātya - and a brāhmaṇī - . ) bhṛjjaka ṇṭha m. a surgeon bhṛjjaka ṇṭhaka m. a person who uses medicinal roots for injurious purposes bhṛṅgarājaka m. a species of bird bhūrjaka ṇṭaka m. a man of one of the mixed classes (the son of an out-caste Brahman by a woman of the name tribe) (varia lectio bhūtya -kaṇṭaka - and bhṛjja -k - ; see bhṛjya -kaṇṭa - ). bījaka n. seed bījaka n. a list bījaka m. Citrus Medica etc. bījaka m. a citron or lemon bījaka m. Terminalia Tomentosa bījaka m. the position of the arms of a child at birth bījaka m. Name of a poetry or poetic bījaka rtṛ m. "producer of seed", Name of śiva - celanirṇejaka m. a washerman citrarañjaka n. tin cīvarabhajaka m. distributor of monks' dresses daivarājaka mfn. made by deva -rāja - gaRa kalālā di - dantabījaka m. equals ja - devapūjaka m. worshipper of the gods dharmavāṇijaka ( ) m. one who tries to make a profit out of his virtue like a merchant. dhāturājaka n. "chief fluid of the body", semen dvijaka lpalatā f. Name of work gajaka nda m. (equals hasti -k - ) a kind of bulbous plant gajaka nyā f. a female elephant gajaka rṇa m. "elephant-ear", Name of a yakṣa - gajaka rṇī f. a kind of bulbous plant garjaka m. a kind of fish grāmarajaka m. a village dyer grāmayājaka mfn. offering sacrifices or conducting the ceremonies for every member of a community including unworthy persons (doing it out of avarice) guñjaka m. Name of a plant hastikarañjaka m. Galedupa Piscidia hemapuñjaka m. Name of a man (Bombay edition -kampana - ). hṛdayāvarjaka mfn. winning the heart of any one huriñjaka m. Name of a mixed tribe (the son of a niṣāda - and a kavaṭī - ) īśvarapūjaka mfn. pious. jalakubjaka m. Trapa bispinosa kākabījaka m. the plant Diospyros tomentosa kālabījaka m. a Diospyros kāmbojaka mfn. born in or coming from kamboja - gaRa kacchā di - kañjaka m. the bird Gracula Religiosa karabhañjaka m. plural Name of a people karañjaka mf(ikā - ). Pongamia Glabra karañjaka mf(ikā - ). Verbesina Scandens kaṭajaka m. Name of a man on vArttika 3, on kavirājaka utuka m. Name of work keśamārjaka m. n. a comb khajaka m. a churning sick khañjaka mfn. limping kiliñjaka m. a mat kṛṣṇārjaka m. equals ṣṇa -mallikā - kubjaka mfn. hump-backed, crooked kubjaka m. the plant Rosa moschata kubjaka m. the aquatic plant Trapa bispinosa kubjaka ṇṭaka m. a white species of Mimosa kūjaka mf(ikā - )n. "cooing, warbling", etc. kūjaka mf(ikā - )n. See kala -k - . kumbhabījaka m. a kind of karañja - lāmajjaka n. the root of Andropogon Muricatus loharājaka n. silver mahārājaka m. plural equals -rājika -deva - plural majjaka See a -majjaka - . mānavarjaka m. plural Name of a people (varia lectio -vartika - and -valaka - ). mārjaka mfn. cleaning, a cleaner (See keśa -m - ). mauñjaka m. blades of muñja - -grass (varia lectio muñjaka - ). māyābījaka lpa m. Name of work mukhārjaka m. Ocimum Pilosum muñjaka m. a species of rush (equals muñja - ) (varia lectio for mauñjaka - ). murajaka m. Name of one of śiva - 's attendants nājjaka m. Name of a man nakrarājaka m. a shark or any other large sea animal (literally king of the nakra - s) nakṣatragrāmayājaka m. equals tra -y - nakṣatrayājaka mfn. offering oblations to the nakṣatra - s nejaka m. ( nij - ) a washerman nijaka rmabandhana mfn. fettered by one's own works nijaka rman n. one's own work nirṇejaka m. a washerman, washer nirvyañjaka mfn. ( añj - ) indicating, betraying (with genitive case ) niyojaka mfn. in sarva -n - q.v nyubjaka mf(ikā - )n. equals next commentator or commentary on pājaka m. Name of a man (equals prec.) pājaka m. (with paṇḍita - ) Name of a poet pājaka m. a particular kitchen utensil palījaka m. (fr. pali - equals pari - and īj - equals ej - ) "stirrer, disturber", Name of a demon pallipañjaka m. plural Name of a people pañjaka m. Name of a man paramahaṃsaparivrājaka dharmasaṃgraha m. Name of work parimārjaka See tundapari -mārja - , jaka - . parivarjaka mfn. (in fine compositi or 'at the end of a compound' ) shunning, avoiding, giving up parivrājaka m. (f(ikā - ). ; in fine compositi or 'at the end of a compound' f(akā - ). ) a wandering religious mendicant pārivrājaka mf(ī - )n. intended for a religious mendicant, pārivrājaka n. the life of a religious mendicant gaRa yuvā di - parvatarājaka nyā f. Name of pārvatī - or durgā - (daughter of himā laya - ). ( ) paṭṭarañjaka n. Caesalpina Sappan (a plant used in dyeing) piṇḍabījaka m. Pterospermum Acerifolium prājaka m. (fr. pra - aj - ) a driver, coachman pramārjaka etc. See pra - mṛj - . pramārjaka mfn. wiping off, causing to disappear, removing pratipūjaka mfn. honouring, revering, a reverer (in fine compositi or 'at the end of a compound' ) prauḍhavyañjaka m. Name of work pravrājaka m. a religious mendicant prayojaka mf(ikā - )n. causing, effecting, leading to (genitive case or compound ) prayojaka mf(ikā - )n. (in fine compositi or 'at the end of a compound' ) prompting, instigating, instigator, promoter prayojaka mf(ikā - )n. effective, essential prayojaka mf(ikā - )n. deputing, anointing prayojaka m. an author, composer prayojaka m. a money-lender, creditor prayojaka m. a founder or institutor of any ceremony prayojaka m. an employer prayojaka kartṛtva n. the acting as instigator or promoter prayojaka tā f. ( ) agency prayojaka tva n. ( ) agency pṛthubījaka m. lentils pūjaka mf(ikā - )n. honouring, respecting, worshipping, a worshipper (with genitive case or in fine compositi or 'at the end of a compound' ) pūjitapūjaka mfn. honouring the honoured puṇyapālarājaka thā f. Name of work pūrvapretapūjaka mfn. worshipping the pitṛ - s, rajaka m. a washerman (so called from his cleaning or whitening clothes;regarded as a degraded caste; according to to either "the son of a pāra -dhenuka - and a brāhmaṇī - "or"the son of a niṣṭhya - and an ugrī - ") etc. rajaka m. a parrot or a garment (śuka - or aṃśuka - ) rajaka m. Name of a king (prob. wrong reading for rājaka - ) rājaka mfn. illuminating, irradiating, splendid rājaka m. a little king, petty prince rājaka m. a king, prince (equals rājan - , especially in fine compositi or 'at the end of a compound' ) etc. rājaka m. Name of various men rājaka n. a number of kings (see ) . rājaka damba m. Nauclea Cadamba or a similar tree rājaka lā f. the 16th part of the moon's disk rājaka laśa m. Name of the father of bilhaṇa - rājaka laśa m. of another man rājaka li m. a bad king who does not protect his subjects rājaka ndarpa m. Name of a writer on music rājaka nyā f. idem or 'f. a king's daughter ' rājaka nyā f. a kind of flower rājaka nyakā f. a king's daughter rājaka ra m. king's tax, tribute paid to a king rājaka raṇa n. a law-court rājaka rkaṭī f. a kind of cucumber rājaka rman n. the business or duty of a king rājaka rman n. royal service rājaka rman n. the soma - ceremony rājaka rman n. plural royal or state affairs rājaka rmin mfn. working for a prince Va1rtt. 2 rājaka rṇa m. an elephant's tusk rājaka rtṛ m. "king-maker" plural those who place a king on the throne rajaka sarasvatī f. Name of a poetess rājaka seru m. or f. Cyperus Rotundus (also rukā - ) rājaka seru n. the root of Cyperus Pertenuis rājaka thā f. history of kings, royal history rājaka ustubha n. equals -dharmakaustubha - q.v rājayājaka mfn. one who has a warrior for sacrificer rañjaka mf(ikā - )n. colouring, dyeing rañjaka mf(ikā - )n. exciting passion or love, charming, pleasing rañjaka m. a colourist, dyer, painter rañjaka m. an inciter of affection etc., stimulus rañjaka m. the red powder on the capsules of the Rottleria Tinctoria rañjaka m. biliary humour on which vision depends rañjaka n. cinnabar rañjaka n. vermilion rasabheṣajaka lpa m. Name of work rathayojaka m. the yoker or harnesser of a chariots saharājaka mfn. together with the king sajjaka rman n. the act of making ready or equipping, preparation etc. sajjaka rman n. stringing a bow (see sajya -karman - ). śaktipūjaka m. a śakti - -worshipper, a śākta - sambhojaka m. one who serves food, attendant at a meal (perhaps"a cook") sambhojaka m. an eater, taster sammārjaka mfn. sweeping, cleansing, a sweeper on sammārjaka mfn. equals bahu -dh/anyā rjaka - sammārjaka m. a broom sampūjaka mfn. honouring, revering samuttejaka mfn. exciting, stimulating saṃyojaka mfn. joining together, connecting, uniting saṃyojaka mfn. bringing together or about, occasioning (compound ) sañjaka m. Name of a man sarājaka mfn. ( ; f(ikā - ). ) possessing a king, along with the king. sarjaka m. Terminalia Tomentosa sarjaka m. Vatica Robusta sarjaka n. the first change in warm milk when mixed with takra - sarojaka likā f. Name of work sarvaniyojaka mfn. impelling or directing all (viṣṇu - ) satyabodhaparamahaṃsaparivrājaka m. Name of a man. satyānandaparamahaṃsaparivrājaka m. Name of scholar. sauhārdavyañjaka mfn. betraying friendship sitārjaka m. white basil somarājaka m. plural Name of a family (varia lectio jaki - ). sphoṭabījaka m. Semecarpus Anacardium sphūrjaka m. a kind of plant (Diospyros Embryopteris, Strychnos etc. ) stambhabhañjaka m. "pillar-breaker", Name of an elephant sthāvararājaka nyā f. "daughter of himā laya - ", Name of parvatī - strairājaka m. plural the inhabitants of strī -rājya - śūdrārthayājaka mfn. sacrificing at the expense (literally "with the property") of a śūdra - śūdrayājaka mfn. one who sacrifices for a śūdra - śūdrayājaka prāyaścitta n. the penance incurred by sacrificing for a śūdra - sujjaka and sujji - m. Name of two men surājaka m. a kind of plant (equals bhṛṅga -rāja - ) m. tājaka n. Name of certain astronomical books translated or derived from translations from the Arabic and Persian (exempli gratia, 'for example' -kalpa -latā - , -keśavī - , -kaustubha - , -cintāmaṇi - , -tantra - , -tilaka - , -dīpaka - , -paddhati - , -bhāva - , -bhūṣaṇa - , -muktā vali - , -yoga -sudhā kara - , -ratna -mālā - , -śāśtra - , -sarvasva -sāra - , -sāra - , -sudhā -nidhi - , kā laṃkāra - ). tantrarājaka m. Name of a medical work by jābāla - tarjaka mfn. one who threatens tṛṇabījaka m. Panicum frumentaceum tundaparimārjaka mfn. equals mṛja - = tuṣajaka m. Name of a śūdra - , tyājaka mfn. one who abandons or expels udvejaka mfn. agitating, distressing, annoying, causing pain or sorrow unmajjaka m. a particular class of ascetics, uparañjaka mfn. dyeing uparañjaka mfn. affecting, influencing upārjaka mfn. acquiring, obtaining, earning, gaining utpattivyañjaka m. a type of birth (as investiture, a mark of the twice-born) uttejaka mfn. instigating, stimulating vācakalakṣakavyañjaka tva n. direct or indirect or implicit designation of a thing vaibhrājaka n. Name of a celestial grove (= vaibhrāja - ) vairājaka m. Name of the 19th kalpa - vājaka rman (v/āja - - ) mfn. (prob.) active in war (varia lectio for -bharman - ). vājaka rmīya n. (with bharadvājasya - ) Name of a sāman - vājiyojaka m. "horse-yoker", a driver or groom vajrabījaka m. Guilandina Bonduc vajravījaka See -bijaka - . vaṇijaka m. a merchant, trader vāṇijaka m. a merchant vāṇijaka m. the submarine fire vāṇijaka vidha mfn. inhabited by merchants gaRa bhauriky -ādi - . vārikubjaka ( ) m. Trapa Bispinosa. varjaka mfn. (in fine compositi or 'at the end of a compound' ) shunning, avoiding varjaka mfn. excluding, exclusive of vastranirṇejaka m. a washer of clothes, washerman vastrarajaka n. "clothes-colourer", safflower vibhājaka mfn. idem or 'mfn. separating, dividing ' vibhājaka mfn. distributing, apportioning vijjaka f. Name of a poetess viśvanāthatājaka n. Name of work vivarjaka vi -varjana - etc. See under vi - vṛj - , p.988. vivarjaka mfn. avoiding, shunning, leaving vrajaka m. a wandering religious mendicant vrātyayājaka m. one who sacrifices for a vrātya - vṛṣalayājaka mfn. one who sacrifices for a śūdra - vyañjaka mf(ikā - )n. making clear, manifesting, indicating (genitive case or compound ) vyañjaka mf(ikā - )n. (in rhetoric ) indicating by implication, suggesting ( vyañjakatva -tva - n. ) vyañjaka m. indication of passion or feeling vyañjaka m. a sign, mark, symbol vyañjaka m. figurative expression or insinuation vyañjaka tva n. vyañjaka yājaka m. (fr. Causal ) a sacrificer, (in fine compositi or 'at the end of a compound' ) one who offers sacrifices or oblations for or to (see grāma - - , nakṣatra -y - ) etc. ( yājakatva -tva - n. ) yājaka m. a royal elephant (also -gaja - ) yājaka m. an elephant in rut yājaka tva n. yājaka yojaka m. a yoker, harnesser yojaka m. a user, employer yojaka m. an arranger, preparer, contriver, effecter (see yuddha -y - ) yojaka m. Name of agni - (as the nuptial fire) yuddhayojaka mfn. preparing for war, eager for battle yuñjaka mfn. applying, performing, practising (exempli gratia, 'for example' dhyāna -y - ,practising devotion)
udvega उद्वेग a. [उद्गतो वेगो$स्मात्] 1 Going swiftly (as an express messenger), courier. -2 Steady, calm, tranquil. -3 Ascending, mounting. -4 One whose arms by long practice continue always raised above the head (as an ascetic). -गः 1 Trembling, shaking, waving. -2 Agitation, excitement; हर्षामर्षभयोद्वेगैर्मुक्तो यः स च मे प्रियः Bg. 12.15. -3 Alarm, fear; शान्तोद्वेगस्तिमितनयनं दृष्टभक्तिर्भवान्या Me.38; सहसोद्वेगमियं व्रजेदिति R.8.7. -4 Anxiety, regret, sorrow, distress (caused by separation from one's favourite object). निवसन्त्यत्र राजेन्द्र गतोद्वेगा निरुत्सुकाः Mb.3.173.14. -5 Admiration, astonishment. -गम् A betelnut (fruit.). -Comp. -कर, -कारक, -कारिन् a. Causing anxiety, agitation or distress; Pt.
उद्वेजि udvēji (गि gi) न् n जक jaka
उद्वेजि (गि) न् जक a. 1 Agitating, distressing, causing pain or distress. -2 Suffering distress, anxious, unhappy. pārirakṣakaḥ पारिरक्षकः A religious mendicant, an ascetic.
पारिवित्त्यम् pārivittyam पारिवेत्र्यम् pārivētryam
पारिवित्त्यम् पारिवेत्र्यम् Being unmarried while a younger brother is married.
पारिव्राजकम् pārivrājakam पारिव्राज्यम् pārivrājyam
पारिव्राजकम् पारिव्राज्यम् The wandering life of a religious mendicant, asceticism. vṛtta वृत्त p. p. [वृत्-कर्तरि-क्त] 1 Lived, existed. -2 Occurred, happened. -3 Completed, finished. -4 Performed, done, acted. -5 Past, gone. -6 Round, circular; निवृत्त- वृत्तोरुपयोधरक्लमः Ki.8.3; विशालवक्षास्तनुवृत्तमध्यः R.6.32. -7 Dead, deceased; पत्यौ जीवति वृत्तायाः प्रजायास्तद्धनं भवेत् Ms.9.195; वृत्तं युद्धे शूरमाश्लिष्य काचित् Śi.18.6. -8 Firm, fixed. -9 Read through, studied; P.VII.2.26. -1 Derived from. -11 Famous. -12 Covered; स्वभावस्रोतसा वृत्तमुह्यते सततं जगत् Mb.12.235.13. -13 Turned. -14 Unimpaired (अप्रतिहत); महाभूतादि (व्यञ्जयन्) वृत्तौजाः प्रादुरासीत्तमोनुदः Ms.1.6. (See वृत्). -त्तः 1 A tortoise. -2 A kind of grass. -3 A round temple. -त्तम् 1 An event, occurrence. -2 History, account; वृत्तं रामस्य वाल्मीकेः कृतिस्तौ किन्नरस्वनौ R. 15.64. -3 News, tidings; समरवृत्तविबोधसमीया कुरुवरेण मुदा कृतयाचनः Veda-Vyāsāṣṭaka 6. -4 Practice, profession, mode of life, occupation; सतां वृत्तमनुष्ठिताः Ms.1.127; 7.122; Y.3.44. -5 Conduct, behaviour, manner, act, action; as in सद्वृत्त, दुर्वृत्त. -6 Good or virtuous conduct; एवं चलितवृत्तस्तु वृत्तशेषं न रक्षति Pt.4.28. -7 An established rule or usage, law, custom; observance of such rule or usage, duty; किमत्र चित्रं यदि कामसूर्भूर्वृत्ते स्थितस्याधिपतेः प्रजानाम् R.5.33. -8 A circle, circumference of a circle. -9 A metre in general, especially a metre regulated by the number of syllables it contains (opp. जाति); पद्यं चतुष्पदी तच्च वृत्तं जातिरिति द्विधा । वृत्तमक्षर- संख्यातं जातिर्मात्राकृता भवेत् । सममर्धसमं वृत्तं विषमं चेति तत् त्रिधा । Chand. M.; see App. -1 The epicycle. -11 Transformation, change into. -12 Appearance. -Comp. -अनुपूर्व a. taperingly round; वृत्तानुपूर्वे च न चातिदीर्घे जङ्घे शुभे सृष्टवतस्तदीये Ku.1.35. -अनुवर्तिन् a. obedient. -अनुसारः 1 conformity to prescribed rules. -2 conformity to metre. -अन्तः 1 an occasion, incident, event; अनेनारण्यकवृत्तान्तेन पर्याकुलाः स्मः Ś.1; R.3.66; U.2.17. -2 news, tidings, intelligence; को नु खलु वृत्तान्तः V.4; R.14.87. -3 account, history, tale, narrative, story. -4 a subject, topic. -5 a kind, sort. -6 mode, manner. -7 state, condition. -8 the whole, totality. -9 rest, leisure. -1 retirement, solitude. -11 property, nature. -इर्वारुः, -कर्कटी the water-melon. -ओजस् a. 1 strong, mighty. -2 having unimpaired creative power; Ms.1.6. -काय a. having a round body. -खण्डः a segment of a circle. -गन्धि n. N. of a kind of prose (having only the name of metre). -चूड(ल), -चौल a. tonsured, whose tonsure ceremony has been performed; स वृत्तचूलश्चलकाकपक्षकैः R.3.28; U.2. -चेष्टा conduct, behaviour. -तण्डुलः a kind of grass (यावनाल). -परिणाहः the circumference of a circle. -पुच्छा a kind of skin (चर्मजाति) possessing a round tail; Kau. A.2.11. -पुष्यः 1 a cane (वानीर). -2 the Śireeṣa tree. -3 the Kadamba tree; also Vānīra, Kubjaka, and Mudgara. -प्रत्यभिज्ञ a. well-versed in sacred rites. -फलः 1 the jujube tree. -2 the pomegranate tree. (-लम्) black pepper. -बन्धः metrical composition. -युक्त, -संपन्न a. virtuous; Ms.8.179. -शस्त्र a. one who has mastered the science of arms; वृत्तशस्त्रान् महारम्भानदान्तांस्त्रिदशैरपि Bk.9.19. -समाप्तिलिपिः a circular terminal script, the Visarga; the round circular figures resembling the Nāgarī छ put at the end of a manuscript; द्विकुण़्डली वृत्तसमाप्तिलिप्या ...... काये यदीये निरमायि सारैः N.1.86; A. R.6.7. -सादिन् a. worthless, mean, vile.
jaka
bhājaka ḥ, harakaḥ, hārakaḥ, aṅkahārakaḥ, hāraḥ
gaṇite vibhājikā saṅkhyā।
ardhe ekasya dvau bhājakau।
jaka
apākarañjaka m
apākaṃ rañjanadravyam।
tena vastraṃ apākarañjakena rañjitam।
jaka
yojaka cihnam
tat cihnaṃ yat śabdān sambadhnāti।
dhana-sampattiḥ asmin śabde yojakacihnaṃ dṛśyate।
jaka
uśīraḥ, abhayam, naladam, sevyam, amṛṇālam, jalāśayam, lāmajjaka m, laghulayam, avadāham, iṣṭakāpatham, uṣīram, mṛṇālam, laghu, layam, avadānam, iṣṭam, kāpatham, avadāheṣṭakāpatham, indraguptam, jalavāsam, haripiriyam, vīram, vīraṇam, samagandhikam, raṇapriyam, vīrataru, śiśiram, śītamūlakam, vitānamūlakam, jalamedas, sugandhikam, sugandhimūlakam, kambhu
mālādūrvāyāḥ sugandhitaṃ mūlam।
vāyuśītake uśīraṃ prayujyate।
jaka
bhājaka ḥ, vibhājaka ḥ
sā saṅkhyā yā vibhājyasya bhājanaṃ karoti।
asmin praśne vibhājakasaṅkhyā pañca iti asti।
jaka
uttejaka , uttejanāprada
manasāḥ āvegān tīvrān kurvāṇaḥ।
netuḥ uttejakena bhāṣaṇena nagare janayuddhaṃ kāritam।
jaka
bījam, bījaka m, vapanam
annasya dalam।
vyādhaḥ vṛkṣasya adhastāt bījāni vikīrṇavān।
jaka
rajaka ḥ, mārjaḥ, vastradhāvakaḥ, vastrarajaka ḥ, vastranirṇejaka ḥ, nirṇejaka ḥ, vastranejaka ḥ, vastramārjaka ḥ, vastraprakṣālakaḥ, bhasmakāraḥ, karmakīlakaḥ
vastrādīnāṃ śvetimānam āpādayati।
rajakaḥ vastrān kṣālayati।
jaka
rajaka ḥ, śauceyaḥ, nirṇejaka ḥ
manuṣyāṇāṃ sā jātiḥ yā vastraprakṣālanasya kāryaṃ karoti।
asmin grāme rajakānāṃ daśa parivārāḥ santi।
jaka
cihnam, lakṣaṇam, dhvajaḥ, abhijñānam, prajñānam, liṅgam, lakṣyam, vyañjaka m, vyañjaka ḥ, sūcakam
kasyāpi vastunaḥ vyavacchedakaḥ dharmaḥ।
vṛṣṭivirāmasya cihnaṃ na dṛśyate।
jaka
parivrājaka ḥ, parivrāṭ, saṃnyāsī
yaḥ sanyastavṛttyā jīvati।
citrakūṭe ekaḥ mahān parivrājakaḥ mām militavān।
jaka
vinodaka, hṛdayaṅgama, manorañjaka , cittavedhaka, manohara, hṛdayagrāhin, vinodada, anurāgajanaka, kautukavat
yad vinodena paripūrṇam।
tasya pārśve naikāḥ vinodakāḥ granthāḥ santi।
jaka
abhinayaḥ, naṭanam, nāṭyam, nāṭaḥ, nāṭanam, vyañjaka ḥ
anyasya krodhādibhāvābhivyañjakasya anukaraṇam।
asmin raṅge rāmasya abhinayaḥ praśaṃsanīyaḥ।
jaka
suvarṇam, svarṇam, kanakam, hiraṇyam, hema, hāṭakam, kāñcanam, tapanīyam, śātakumbham, gāṅgeyam, bharmam, karvaram, cāmīkaram, jātarūpam, mahārajatam, rukmam, kārtasvaram, jāmbunadam, aṣṭāpadam, śātakaumbham, karcuram, rugmam, bhadram, bhūri, piñjaram, draviṇam, gairikam, cāmpeyam, bharuḥ, candraḥ, kaladhautam, abhrakam, agnibījam, lohavaram, uddhasārukam, sparśamaṇiprabhavam, mukhyadhātu, ujjvalam, kalyāṇam, manoharam, agnivīryam, agni, bhāskaram, piñajānam, apiñjaram, tejaḥ, dīptam, agnibham, dīptakam, maṅgalyam, saumañjaka m, bhṛṅgāram, jāmbavam, āgneyam, niṣkam, agniśikham
dhātuviśeṣaḥ-pītavarṇīyaḥ dhātuḥ yaḥ alaṅkāranirmāṇe upayujyate।
suvarṇasya mūlyaṃ vardhitam।
jaka
āyojaka ḥ
yaḥ āyojanaṃ karoti।
asya kavisammelanasya āyojakaḥ khyātaḥ kaviḥ asti।
jaka
saṃyojaka ḥ
sabhāsamityādayaḥ saḥ sadasyaḥ yaḥ saṃyojanaṃ karoti।
kāraṇavaśāt saṃyojakena sabhā āhūtā।
jaka
rājaka nyā, nṛpasutā, nṛpātmajā, rājaputrī, rājakumārī, rājatanayā, nṛpātmajā, rājasutā, bhartṛdārikā
nṛpasya sutā।
rājñā rājakanyāyāḥ vivāhaḥ kṛṣakena saha kṛtaḥ।
jaka
rajaka ghaṭṭaḥ
saḥ ghaṭṭaḥ yatra rajakāḥ vastrān saṃmārjayanti।
adya aṭanakāle ahaṃ rajakaghaṭṭaṃ yāvat gatavatī।
jaka
kaṭaḥ, iṭaḥ, kaṭakaḥ, kaliñjaḥ, kiliñjaḥ, kiliñjaka ḥ, vaṭaraḥ
śuṣkatṛṇaiḥ palālaiḥ vā vinirmitā śayyā।
saḥ kaṭe śete।
jaka
yatiḥ, yatī, tāpasaḥ, parivrājaka ḥ, bhikṣuḥ, saṃnyāsikaḥ, karmandī, raktavasanaḥ, parāśarī, parikāṅkṣī, maskarī, parirakṣakaḥ
nirjitendriyagrāmaḥ।
saḥ gṛhasthaḥ tarhi yatiḥ। / ekakālaṃ cared bhaikṣyaṃ na prasajjate vistare। bhakṣya prasakto hi yatir viṣayeṣvapi sajjati॥
jaka
tulasī, subhagā, tīvrā, pāvanī, viṣṇuvallabhā, surejyā, surasā, kāyasthā, suradundubhiḥ, surabhiḥ, bahupatrī, mañjarī, haripriyā, apetarākṣasī, śyāmā, gaurī, tridaśamañjarī, bhūtaghnī, bhūtapatrī, vaiṣṇavī, puṇyā, mādhavī, amṛtā, patrapuṣpā, vṛndā, maruvakaḥ, samīraṇaḥ, prasthapuṣpaḥ, phaṇijhakaḥ, parṇāsaḥ, jambhīraḥ, kaṭhiñjaraḥ, kuṭherakaḥ, arjjaka ḥ, kulasaurabham, lakṣmī
vṛkṣaviśeṣaḥ yaḥ pavitraḥ asti tathā ca yasya parṇāni gandhayuktāni santi।
tulasyāḥ parṇāni oṣadhirūpeṇa upayujyante।
jaka
ṛṇapradātā, uttamarṇaḥ, kusīdaḥ, kusīdikaḥ, prayoktā, prayojaka ḥ, vṛddhyājīvaḥ, vṛddhyupajīvī, dhanikaḥ, sādhu
ṛṇadānajīvakaḥ dhanikaḥ yaḥ anyān ṛṇatvena dhanaṃ dadāti।
vayam uttamarṇāya ṛṇaṃ pratyarpayitum icchāmaḥ।
jaka
bījam, bījaka m, vapanam, rohiḥ
puṣpavṛkṣāṇāṃ dhānyādīnāṃ phalānāṃ vā saḥ bhāgaḥ yasmāt tādṛśāḥ eva nūtanāḥ vṛkṣāḥ dhānyaṃ vā utpādyate।
kṛṣakaḥ kṣetre godhūmānāṃ bījaṃ vapati।
jaka
bhaktaḥ, upāsakaḥ, pūjaka ḥ, āśritaḥ
yaḥ īśvaraṃ bhajate।
saḥ hanumataḥ bhaktaḥ asti।
jaka
sammārjaka ḥ, mārrakaḥ, avaskaraḥ, malākarṣī, khalapūḥ, bahukaraḥ, haḍḍakaḥ, haḍikaḥ
yaḥ śaucālayasya sammārjanaṃ karoti।
sammārjakeṇa śaucālayaṃ na samyakatayā sammārjitam।
jaka
rañjaka ḥ
yaḥ vastrarañjanasya kāryaṃ karoti।
rañjakaḥ rañjitāni vastrāṇi śoṣayati।
jaka
arcakaḥ, pūjaka ḥ, purohitaḥ, purodhāḥ
yaḥ mandire devatādīnāṃ pūjārthe niyuktaḥ asti।
śyāmasya pitā asya mandirasya arcakaḥ asti।
jaka
hṛdayavidāraka, hṛdayabhañjaka
yena hṛdayaṃ vidīryate।
hatyāyāḥ sadṛśāḥ hṛdayavidārakāḥ ghaṭanāḥ nityaṃ ghaṭante।
jaka
kaṅkatam, kaṅkatikā, kaṅakataḥ, veṇivedhinī, keśamārjaka m, keśamārjanam, keśamārjanī, prasādhanam, keśaprasādhanam, prasādhanī, phalī, phalikā, phaliḥ
keśaprasādhanārthaṃ kāṣṭhādinirmitadravyam।
sītā kaṅkatena keśān avamārṣṭi।
jaka
gambhīraḥ, ambukeśaraḥ, bījaka ḥ
vṛkṣaprakāraḥ yasya phalāni amlāni santi।
asmākaṃ prāṅgaṇe vartamānaḥ gambhīraḥ phalitaḥ।
jaka
parivrājaka ḥ
nityaṃ bhraman saṃnyāsī।
asmākaṃ grāme parivrājakaḥ āgataḥ।
jaka
masūraḥ, masuraḥ, maṅgalyakaḥ, vrīhikāñcanaḥ, rāgadāliḥ, maṅgalyaḥ, pṛthubījaka ḥ, śūraḥ, kalyāṇabījaḥ, guḍabījaḥ
dhānya-viśeṣaḥ, dvidalayukta-raktavarṇīya-dhānyam (āyurvede asya kaphapittanāśitvam vātamayakaratvam mūtrakṛcchraharatvam guṇāḥ proktāḥ);
masūraḥ jvaranāśārtham bhakṣayitavyaḥ
jaka
rīṭhā, karañjaka ḥ, ariṣṭaḥ, maṅgalyaḥ, kumbhabījaka ḥ, pratīryaḥ, somavalkaḥ, pheṇilaḥ, gucchakaḥ, gucchapuṣpakaḥ, gucchaphalaḥ
phalaviśeṣaḥ, svanāmakhyātasya vṛkṣasya phalam āyurvede asya vātakaphakuṣṭhakaṇḍūtiviṣaviṣphoṭanāśitvādi guṇāḥ proktāḥ।
rīṭhayā vastrān prakṣālayet
jaka
bhājaka ḥ
sā saṅkhyā yā vartamānā saṅkhyāṃ vibhajate।
dvādaśānāṃ bhājakāḥ dve trayaḥ catvāraḥ tathā ca ṣaṭ santi।
jaka
mūrtipūjaka ḥ
yaḥ mūrteḥ pratimāyāḥ vā pūjanaṃ karoti।
mūrtipūjakaḥ prātaḥ utthāya mandiraṃ prati agacchat।
jaka
pūjaka ḥ, arcakaḥ, upāsakaḥ, bhaktaḥ, ārādhakaḥ, sevakaḥ
yaḥ pūjayati।
bhagavataḥ yathārthaḥ pūjakaḥ sāṃsārikabandhanāt muktaḥ bhavati।
jaka
yojaka ḥ
yaḥ yunakti।
dvayoḥ nagarayoḥ ayaṃ setuḥ yojakaḥ asti।
jaka
arājaka , rājahīna, arāja
yaḥ nṛparahitaḥ।
arājake rājye janatā ucchṛṅkhalā bhavati।
jaka
arājaka
niyamarahitaḥ।
nagare arājakānāṃ tatvānām ādhikyam asti।
jaka
tejaka ṇaḥ, dhātutārā, dhātukaṇaḥ, trapukaṇikā, sphuraddhātukaṇaḥ
alaṅkaraṇārthe upayujyamānā dhātoḥ dīptimān kaṇāḥ;
tejakaṇaiḥ śobhate etad vastram।
jaka
prāyojaka ḥ
kasyāpi kāryasya āyojanārthe yaḥ ārthikaṃ sāhāyyaṃ prayacchati।
asya kāryakramasya prāyojakaḥ kaḥ।
jaka
abhiyojaka ḥ
yaḥ abhiyogaṃ karoti।
nyāyādhīśaḥ abhiyojakāya pramāṇapatraṃ prārthayati।
jaka
barbarā, mukhārjaka ḥ, vanabarbarikā
tulasīsadṛśaḥ kṣupaḥ।
sthāne sthāne barbarā vikasitā।
jaka
ajaka rṇaḥ
ajasya karṇaḥ।
chinnāt ajakarṇāt rudhiraṃ vahati।
jaka
asthibhañjaka -jvaraḥ
eḍīja ijipṭī iti nāmnaḥ maśakasya daṃśāt prādurbhavan jvaraḥ।
asthibhañjaka-jvare śarīre cihnāni udbhavanti।
jaka
yojaka
yaḥ yojayati।
samāse yojakāni cihnāni santi।
jaka
pītasāraḥ, bījapūraḥ, bṛhaccittaḥ, bījaka ḥ, bījāḍhyaḥ, bījapūrṇaḥ, bījapūrī, bījapūrakaḥ
jambudvipe dṛśyamānaḥ vṛkṣaḥ yasya bṛhaccittāni phalāni amlāni santi।
pītasārasya phalam oṣadhitvena upayujyate।
jaka
parihāraḥ, parāṅgamukhatā, parivarjaka tvam, varjanam
kasmādapi kāryāt niṣkṛteḥ kriyā।
saḥ mahyaṃ karasya parihārāya vividhān prakārān akathayat।
jaka
bhṛṅgarājaka ḥ
ekaḥ khagaḥ।
bhṛṅgarājakaḥ kṛṣṇavarṇīyaḥ bhavati।
jaka
aprayojaka
yaḥ na prayuṅkte।
aprayojakaḥ janaḥ kathaṃ jānīyāt eṣaḥ kathaṃ kāryaṃ karoti iti।
jaka
upārjaka , arjaka
yaḥ dhanasya upārjanaṃ karoti।
upārjakasya putrasya nidhanānantaraṃ vidhavā bhikṣukī jātā।
jaka
sārathiḥ, rathakuṭumbaḥ, rathakuṭumbikaḥ, rathakuṭumbī, rathavāhakaḥ, prājaka ḥ, yugyavāhaḥ, yuñjānaḥ, dhūrṣad
yaḥ turagarathaṃ cālayati।
sārathiḥ aśvaṃ turagarathe badhnāti।
jaka
paramahaṃsa-parivrājaka upaniṣad, paramahaṃsa-parivrājaka ḥ
ekā upaniṣad।
paramahaṃsa-parivrājaka-upaniṣad atharvavedasya bhāgaḥ।
jaka
yājñikaḥ, yājaka ḥ
yaḥ yajñavidyām adhīte vetti vā। tathā ca yasya sūcanānusāraṃ yajñakartā yajñavidhim ācarati saḥ।
yajñasamāptyanantaraṃ rājā yājñikaṃ sahasrasuvarṇamudrāḥ dakṣiṇārūpeṇa prāyacchat।
jaka
kṛṣṇaparṇī, kṛṣṇamallikā, kālamallikā, mālūkaḥ, bhūtapatiḥ, kuṭheraḥ, kuṭherakaḥ, kavarā, kāyasthā, karālam, karālakam, avigandhikā, arjaka ḥ, kavarā, kaṭhillakaḥ, kaṭhiñjaraḥ
tulasīviśeṣaḥ।
kṛṣṇaparṇī kṛṣṇā bhavati।
jaka
bhañjaka , bhedaka
yaḥ bhañjati।
śivadhanuṣaḥ bhañjakāya rāmāya paraśurāmaḥ krudhyati।
jaka
gaḍupṛṣṭhaḥ, kubja, gaḍulaḥ, kubjaka ḥ, vakrapṛṣṭhaḥ
yasya pṛṣṭhe gaḍuḥ asti।
ekaḥ gaḍupṛṣṭhaḥ daṇḍasya ādhāreṇa calati।
jaka
vibhājaka
yaḥ vibhajyate।
deśayormadhye vibhājikā rekhā asti।
jaka
preraka, uttejaka , samuttejaka , coda, codaka
yaḥ codayati kāryaṃ kartuṃ pravartayati vā।
naikāni prerakāni vṛttāni santi asmin pustake।
jaka
gajaka rṇaḥ
asuraviśeṣaḥ।
gajakarṇasya varṇanaṃ purāṇeṣu asti।
jaka
arājaka tā, arājaka tvam
rājñaḥ abhāvasya avasthā।
mantribhiḥ arājakatāyāḥ lābhaḥ prāptaḥ।
jaka
bhojaka , bhakṣaka, bhakṣayitṛ, bhoktṛ, khādaka, khāditṛ, atti, attṛ, aśitṛ, khaṭakhādaka
yaḥ khādati।
sarvebhyaḥ bhakṣakebhyaḥ bhojanaṃ pariveṣitam।
jaka
keśarājaḥ, bhṛṅgarājaḥ, bhṛṅgaḥ, pataṅgaḥ, mārkaraḥ, mārkavaḥ, nāgamāraḥ, pavaruḥ, bhṛṅgasodaraḥ, keśarañjanaḥ, keśyaḥ, kuntalavardhanaḥ, aṅgārakaḥ ekarajaḥ, karañjaka ḥ, bhṛṅgarajaḥ, bhṛṅgāraḥ, ajāgaraḥ, bhṛṅgarajāḥ, makaraḥ
vanaspativiśeṣaḥ।
keśarājasya upayogaḥ auṣadharūpeṇa kriyate।
jaka
agnipūjaka ḥ
saḥ manuṣyaḥ yaḥ agniṃ pūjayati।
prācīnāḥ āryāḥ agnipūjakāḥ āsan।
jaka
rājaka rmakaraḥ
śāsakīyāsu saṃsthādiṣu yaḥ kāryaṃ karoti।
mama pitā rājakarmakaraḥ asti।
jaka
mañjaka ḥ
relasthānake vartamānā ekā dīrghā vedikā yasya pārśve eva relayānaṃ tiṣṭhati।
mañjake bahavaḥ janāḥ santi।
jaka
virañjaka ḥ
yaḥ padārthaḥ vastre sthitaṃ varṇaṃ cihnaṃ vā dūrīkaroti।
āpaṇe naike virañjakāḥ prāpyante।
jaka
rājaka caurī
ālūkacaṇakamudgadadhyādibhiḥ vyañjanaiḥ pūritā ekā kacaurī yā rasapūrṇā asti।
pūjāyāḥ rājakacaurī samyak bhavati।
jaka
vaibhrājaka m
divyam vanam ।
vaibhrājakasya varṇanaṃ bhāgavatapurāṇe asti
jaka
prājidharaḥ, prājaka ḥ
ekaḥ puruṣaḥ ।
rājataraṅgiṇyāṃ prājidharaḥ samullikhitaḥ
jaka
prājaka ḥ
ekaḥ sārathiḥ cālakaḥ vā ।
manu-smṛtyāṃ prājakaḥ varṇitaḥ/yatra apavartate yugyaṃ vaiguṇyāt prājakasya tu tatra svāmī bhaved daṇḍyo hiṃsāyāṃ dviśataṃ damam
jaka
bālabhañjaka ḥ
ekaḥ puruṣaḥ ।
rājataraṅgiṇyāṃ bālabhañjakaḥ samullikhitaḥ
jaka
bālabhañjaka ḥ
ekaḥ puruṣaḥ ।
rājataraṅgiṇyāṃ bālabhañjakaḥ samullikhitaḥ
jaka
rajaka ḥ
ekaḥ rājā ।
rajakasya ullekhaḥ viṣṇupurāṇe vartate
jaka
kevikā, kavikā, kevī, bhṛṅgāriḥ, bhṛṅgamārī, nṛpavallabhā, mahāgandhā, rājaka nyā, alivāhinī
ekaṃ puṣpam,asya guṇāḥ madhuratvaṃ,śītatvaṃ,dāhapittaśramavātaśleṣmarogapittacharddivināśitvaṃ ca ।
kevikāyāḥ varṇanaṃ kośe vartate
jaka
sañjaka ḥ
ekaḥ puruṣaḥ ।
sañjakasya ullekhaḥ rājataraṅgiṇyām asti
jaka
satyabodhaparamahaṃsaparivrājaka ḥ
ekaḥ puruṣaḥ ।
satyabodhaparamahaṃsaparivrājakasya ullekhaḥ vivaraṇapustikāyām asti
jaka
bhaṭṭabījaka ḥ
ekaḥ lekhakaḥ ।
kośakāraiḥ bhaṭṭabījakaḥ samullikhitaḥ
jaka
hemapuñjaka ḥ
ekaḥ puruṣaḥ ।
hemapuñjakasya ullekhaḥ mahābhārate asti
jaka
kevikā, kavikā, kevī, bhṛṅgāriḥ, bhṛṅgamārī, nṛpavallabhā, mahāgandhā, rājaka nyā, alivāhinī
ekaṃ puṣpam, asya guṇāḥ madhuratvaṃ, śītatvaṃ, dāhapittaśramavātaśleṣmarogapittacharddivināśitvaṃ ca ।
kevikāyāḥ varṇanaṃ kośe vartate
jaka
guñjaka ḥ
ekaḥ kṣupaḥ ।
guñjakasya varṇanaṃ kośe vartate
jaka
pallipañjaka ḥ
ekaḥ janasamudāyaḥ ।
pallipañjakasya ullekhaḥ viṣṇupurāṇe asti
jaka
karabhañjaka ḥ
ekaḥ janasamudāyaḥ ।
karabhañjakasya ullekhaḥ mahābhārate asti
jaka
kaṭajaka ḥ
ekaḥ puruṣaḥ ।
kaṭajakasya ullekhaḥ patañjalinā kṛtaḥ
jaka
pañjaka ḥ
ekaḥ puruṣaḥ ।
pañjakasya ullekhaḥ rājataraṅgiṇyām asti
jaka
tājaka m
kecana khagolaśāstrīyāṇi pustakāni yāni anuvāditāni athavā arabībhāṣāyāḥ parśiyanabhāṣāyāḥ anuvādebhyaḥ utpannāni ।
tājakasya ullekhaḥ koṣe asti
jaka
nājjaka ḥ
ekaḥ puruṣaḥ ।
nājjakasya ullekhaḥ rājataraṅgiṇyām asti